06.05.2013 Views

issues of linguistics - Tbilisi State University

issues of linguistics - Tbilisi State University

issues of linguistics - Tbilisi State University

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

ivane javaxiSvilis saxelobis<br />

<strong>Tbilisi</strong>s saxelmwifo universiteti<br />

Ivane Javakhishvili <strong>Tbilisi</strong> <strong>State</strong> <strong>University</strong><br />

humanitarul mecnierebaTa fakulteti<br />

Faculty <strong>of</strong> Humanities<br />

enaTmecnierebis sakiTxebi<br />

ISSUES OF LINGUISTICS<br />

2011


saredaqcio sabWo:<br />

el. babunaSvili, v. boederi, i. giperti, j. giunaSvili,<br />

d. TvalTvaZe, b. utie, h. fenrixi, m. SaniZe, k. h. Smidti,<br />

z. WumburiZe, a. harisi<br />

EDITORIAL COUNCIL:<br />

E. Babunashvili, W. Boeder, Z. Chumburidze, H. Fähnrich, J. Gippert,<br />

J. Giunashvili, A. Harris, B. Outtier, M. Shanidze, K. H. Schmidt, D. Tvaltvadze<br />

saredaqcio kolegia:<br />

r. asaTiani, T. bolqvaZe, T. gamyreliZe (mTavari redaqtori),<br />

r. enuqiZe, i. leJava (pasuxismgebeli mdivani), d. meliqiSvili,<br />

i. meliqiSvili (mTavari redaqtoris moadgile), e. soselia,<br />

i. qobalava, n. quTelia, m. jiqia<br />

EDITORIAL BOARD:<br />

R. Asatiani, T. Bolkvadze, R. Enukidze, Th. V. Gamkrelidze (Editor-in-Chief),<br />

M. Jikia, I. Kobalava, N. Kutelia, I. Lezhava (Executive Secretary),<br />

D. Melikishvili, I. Melikishvili (Deputy Editor-in-Chief), E. Soselia<br />

Jurnali daarsebulia 1999 wels Tamaz gamyreliZisa da<br />

zurab sarjvelaZis mier<br />

© <strong>Tbilisi</strong>s universitetis gamomcemloba, 2012<br />

ISSN 1512-0473


krebuli eZRvneba jemSid giunaSvilis<br />

dabadebidan 80 wlisTavs


jemSid giunaSvilis rCeul SromaTa bibliografia 1<br />

wignebi:<br />

1962<br />

1. sparsuli zepirsityvierebis nimuSebi, I, winasityvaoba, Targmani da<br />

SeniSvnebi n. beqauris da j. giunaSvilisa, `mecniereba~, <strong>Tbilisi</strong>, 1962,<br />

100 gv.<br />

rec.: T. goreliSvili, Tsu Sromebi, t. 116, 1965, gv. 485-489.<br />

1964<br />

2. Фонетика персидского языка (звуковой cостав), издательство "Мецниереба",<br />

Тбилиси, 1964, 226 c. (Соавтор Гаприндашвили Ш.Г.).<br />

rec.: Эдельман Дж.И., "Народы Азии и Африки", # 6, Москва, 1965, c. 190-193.<br />

Kramsky J., "Archiv orientalni", 34, 1966, Praha, pp. 217-219 and pp. 459-463.<br />

Кобидзе Д.И., "Иранская филология в Грузии ", Тбилиси , 1971,<br />

c. 16-17, 20-21.<br />

1971<br />

3. Dar bāreye noskheye khattiye Tārikhe Sistān (moujud dar Teflis), Teflis, 1971, 72 s.<br />

(`Tarix-e sistanis Tbilisuri nusxa~, gamomcemloba `mecniereba~, <strong>Tbilisi</strong><br />

1971, 72 gv.).<br />

rec.: Makhalski F., "Folia Orientalia", 14, Cracow, 1972/ 3, p. 327.<br />

Bečka J., "Archiv Orientalni", 42, Praha, 1974, p. 258.<br />

Yarshater E., A Foreword to the English Translation <strong>of</strong> "Tārikh-e Sistān",<br />

Rome, 1976, pp. 19-21.<br />

4. qarTul-sparsuli da sparsul-qarTuli jibis leqsikoni, gamomcemloba<br />

`mecniereba~, <strong>Tbilisi</strong>, 1971, 263 gv.<br />

5. sparsuli zRaprebi, Sedgena, winasityvaoba, SeniSvnebi (mTargmnelTa<br />

koleqtivi), gamomcemloba `nakaduli~, 1971, 300 gv.<br />

1972<br />

6. sparsuli istoriuli teqstebi, Tsu gamomcemloba, <strong>Tbilisi</strong>, 1972,<br />

389 gv. (d. kacitaZis TanaavtorobiT), [Персидские исторические тексты,<br />

издательство ТГУ, Тбилиси, 1972, 389 c. (соавтор Кацитадзе Д.В.)].<br />

rec.: Makhalski F., "Folia Orientalia", 14, Cracow, 1972/ 3, p.327<br />

Bečka J., "Archiv Orientalni", 45, Praha, 1977, p. 85<br />

Siddikov G., "Sado-i Sharq", 5, Dushanbe, 1973, s. 26.<br />

7. Bānovāne iranshenāse Gorgài, Teflis, 1972 , 39s. (`qarTveli iranisti qalebi~,<br />

gamomcemloba `mecniereba~, <strong>Tbilisi</strong>, 1972, 39 gv.).<br />

1 naSromebTan warmodgenilia Sesabamisi recenziebi.<br />

5


1974<br />

8. Краткий русско-персидский технический словарь, издательство<br />

"Мецниереба", Тбилиси, 1974, 477 c.<br />

1978<br />

9. rusTaveli ms<strong>of</strong>lio literaturaSi, II t. (bibliografiuli cnobari,<br />

SemdgenelTa jgufi, gv. 325-332, l. menabdis redaqtorobiT), Tsu<br />

gamomcemloba, <strong>Tbilisi</strong>, 1978, 461 gv.<br />

10. Idem, 1978 , 55s. (`qarTveli iranisti qalebi~, gamomcemloba `mecniereba~,<br />

<strong>Tbilisi</strong>, 1978, 55 gv.).<br />

rec.: Machalski F., "Folia Orientalia", 15, Cracow, 1978, p. 282.<br />

Gignoux Ph., "Studia Iranica", Supplement, 1979, p. 4.<br />

11. Филологические заметки, издательство "Мецниереба", Тбилиси, 1978, 96 c.<br />

rec.: d. kobiZe, gazeTi `<strong>Tbilisi</strong>~, 23. 01. 1979.<br />

Lazard G., "Studia Iranica", Supplement 2, 1979, p. 142.<br />

Bečka J., "Archiv Orientalni", 50, Praha, 1982, p. 69.<br />

1980<br />

12. sakiTxavi wigni sparsulSi, Tsu gamomcemloba, <strong>Tbilisi</strong>, 1980, 313 gv.<br />

rec.: m. kvaWaZe, Tsu Sromebi, # 273, 1987, <strong>Tbilisi</strong>, gv. 142-144.<br />

1986<br />

13. sparsuli ena (dawyebiTi klasebisaTvis), gamomcemloba `ganaTleba~,<br />

<strong>Tbilisi</strong>, 1986, 80gv. (l. JorJolianis TanaavtorobiT).<br />

1987<br />

14. sparsuli enis saxelmZRvanelo, Tsu gamomcemloba, <strong>Tbilisi</strong>, 1987,<br />

336 gv.<br />

1997<br />

15. Georgian-Iranian Studies (Collected Articles in English, Italian, French and<br />

Persian), Publications <strong>of</strong> the Georgian-Iranian Society for Scientific-Cultural<br />

Relationship and Collaboration, with the assistance <strong>of</strong> the Embassy <strong>of</strong> Georgia<br />

at Islamic Republic <strong>of</strong> Iran, <strong>Tbilisi</strong>, Tehran, 1997, 179 p.<br />

2003<br />

16. fereidnelis orovela, xalxuri xelovnebis dacvisa da aRorZinebis<br />

centri, media holdingi `jorjian taimsi~, <strong>Tbilisi</strong>, 2003, 68 gv.<br />

statiebi da recenziebi:<br />

1957<br />

1. Словообразовательная функция причастия настоящего времени на -ande в<br />

литературном персидском языке, Труды Среднеазиатского Гос. Университета,<br />

#105, Ташкент, 1957, c. 39-44.<br />

6


2. Заметки о морфологическом составе инфинитива в персидском языке.<br />

Труды Среднеазиатского гос. Университета, # 105, Ташкент, 1957, c. 39-44.<br />

1958<br />

3. Тенденция фонетического упрощения и вопросы словообразовательного<br />

анализа в персидском языке, Сборник аспирантсих работ Среднеазиатского<br />

Гос. Университета, # 5, Ташкент, 1958, c. 389-309.<br />

4. rec. krebulze `rudaqi~, Tsu gamomcemloba, gazeTi “Узбекистон маданияти”<br />

08.07.1958 (uzbekur enaze).<br />

1960<br />

5. Глагольный компонент детерминативных именных образований в литературном<br />

персидском языке, Труды Института языкознания AН ГССР (востоведческая<br />

серия), 3, Тбилиси, 1960, c. 225-246.<br />

6. О прозношении "ghayn"-а и "qāf"-а в литературном персидском языке,<br />

Труды ТГУ, # 91, 1960, c. 63-73.<br />

7. sonant r.-s refleqsebi sparsul zmna `kardan~-Si, saqarTvelos ssr<br />

mecnierebaTa akademiis macne (enisa da literaturis seria), 2, 1960,<br />

gv. 238-245.<br />

1962<br />

8. К толкованию одного бейта "Голестана", Труды ТГУ, # 99, Тбилиси, 1962,<br />

c. 63-67.<br />

1965<br />

9. Система фонем литературного персидсого языка, Труды ТГУ, # 116, 1965,<br />

c. 87-141.<br />

rec.: Machalsky F., "Przeglad Orientalisticzny", 1, Warszawa, 1967, p. 81.<br />

Кобидзе Д.И., "Иранская филология в Грузии", Тбилиси , 1971, c. 16-17,<br />

20-21.<br />

Lazard G., "Indo-Iranian Journal", XIII, # 2, Brill, 1971, pp. 154-158.<br />

Provasi E., "Iranica, Naple", 1979, p. 257.<br />

1967<br />

10. `Cahar mayales~ erTi adgilis gagebisaTvis, Tsu Sromebi, # 118, <strong>Tbilisi</strong>,<br />

1967, gv. 73-77.<br />

1969<br />

11. O сочетаниях типа CCC в современном персидском языке, Cборник<br />

"Тбилисский Университет Гиоргию Aхвледиани", 1969, c. 406-414.<br />

1970<br />

12. VI Всесоюзная конференция по актуальным проблемам иранской филологии,<br />

журнал "Народы Азии и Африки", # 6, Москва, 1970, c. 202-207.<br />

7


13. K толкованию термина "бистгани", "Грузинское источниковедение", 3,<br />

Тбилиси, 1971, c. 106-114.<br />

1971<br />

14. Further Note on "Tārikh-i Sistān" Manuscripts, East and West, vol. 21, 3-4,<br />

Rome, 1971, pp. 345-346/ idem, Journal Afganistan, 15, Kabul, 1973, pp. 73-<br />

74 (in Dari language).<br />

15. Dar bārey-e adabiyāte fārsi dar Gorgàestān , magàaley-e "Sokhan", # 2,<br />

Tehrān, 1971, ss. 178-181 (sparsuli literaturis Sesaxeb saqarTveloSi,<br />

Jurnali "Sokhan", Teirani, 1971, gv. 178-181).<br />

8<br />

1972<br />

16. rec. krebulze "Восточная Филология", I, Тбилиси, 1969, журнал<br />

"Народы Азии и Африки", 5, Москва, 1972.<br />

17. rec. wignze Абдусаматов М.A., Персидский язык, Ташкент, 1971,<br />

Труды амаркандского Гос. Ун-та, # 225, 1972, c. 217-218.<br />

18. rec. Sromaze Рубинчик Ю.А., Персидско-русский словарь, I-II, Москва,<br />

1970, журнал "Народы Азии и Африки", #3, Москва ,1972, c. 206-207.<br />

19. rec. Sromaze Ocманов M.Н., Частотный словарь Унсури, saqarTvelos<br />

ssr mecnierebaTa akademiis macne (enisa da literaturis seria), 3,<br />

1972, gv. 190-191.<br />

20. Étude et propagation de l’œuvre scientifique et littéraire de Said Naficy en<br />

URSS, Mélange d’iranologie en mémoire de feu Said Naficy, ressemblé par<br />

Madame Parimarz Naficy, Téhéran, 1972, p. 100-104 /idem, Georgian-Iranian<br />

Studies, pp. 64-70.<br />

21. XI æm æнусы персайнаг поэт аланты тыххæй, "Фидиуаг", XI, Цхинвол,<br />

1972, (`XI saukunis sparseli poeti alanebis samWedlo xelovnebis<br />

Sesaxeb~, Jurnali "Фидиуаг", XI, 1972 cxinvali).<br />

22. rec. wignze _ Amin-Madani S., Persische Grammatik, Heidelberg, 1972,<br />

krebulSi `aRmosavluri filologia~, III, <strong>Tbilisi</strong>, 1973, gv. 346.<br />

1975<br />

23. termin „amirbaris“ mniSvnelobisaTvis, saqarTvelos ssr mecnierebaTa<br />

akademiis macne (istoriis seria), 4, 1975, gv. 95-101.<br />

24. rec. Sromaze _ Abu Bakr ibn al-Zakiy al-Quyavi, Rowzat al-kotāb, Tabriz,<br />

1970 (abu baqr ibn al-zaqi yunavi, `mweralTa baRnari~), saqarTvelos<br />

ssr mecnierebaTa akademiis macne (istoriis seria) 2, 1975, gv. 163-<br />

165.<br />

25. Dar bārey-e vāzhey-e "estekān", magàaley-e "Rāhnamāy-e ketāb", # 4-6,<br />

Tehrān, 1975, ss. 291-292. (termin `staqanis~ warmomavlobisaTvis~ Jurnali<br />

"Rāhnamāy-e ketāb", 4-6, Teirani, 975, gv. 291-292)/idem, Georgian-<br />

Iranian Studies, pp. 64-67.


1976<br />

26. recenzia wignze _ Shāh ‘Abbās (Magàmu’ey-e asnād), I-II, saqarTvelos<br />

ssr mecnierebaTa akademiis macne (istoriis seria), 3, 1976, gv. 149-<br />

155, (Tanaavtori m. svaniZe).<br />

27. rec. wignze _ Hasan Rumlu, Ahsan al-Tavārikh, saqarTvelos ssr mecnierebaTa<br />

akademiis macne (istoriis seria), 4, 1976, gv. 180-182.<br />

28. termin `nariyalas~ mniSvnelobisaTvis, ivane javaxiSvilis dabadebis<br />

100 wlisTavisadmi miZRvnili saiubileo krebuli, <strong>Tbilisi</strong>, 1976, gv.<br />

313-318.<br />

29. Заметки о происхождении термина "Aдмирал", Известия АН ГCC (серия<br />

истории), 4, Тбилиси, 1976, c. 96-99.<br />

30. O просхождении слова “стакан”, Сборник "Иранское языкознание",<br />

история, этимология, типология (К 75-летию Абаева В.И.), Москва, 1976,<br />

c. 186-189.<br />

31. Иранское языкознание в Грузии, Международный симпозиум лингвистов<br />

социалистических стран “Теoретические вопросы восточных языков”, I,<br />

Москва, 1977, c. 55-56.<br />

1978<br />

32. О форманте -kade в персидском, "Вопросы иранской филологии", Сборник<br />

посвященный профессору Абаеву В.И., издательство "Мецниереба",<br />

Тбилиси, 1978, c. 342-343 (соавтор Чхеидзе Т.Д.).<br />

35. O русском и английском переводах "Тарих-е Систан", Известия АН ГCCР<br />

(серия истории), 1, Тбилиси ,1978, c. 203-207.<br />

1979<br />

36. fereidnuli kilos SeswavlisaTvis, `iberiul-kavkasiuri enaTmecniereba~<br />

XXI, 1979, gv. 82-106 (T. uTurgaiZisa da d. CxubianiSvilis<br />

TanaavtorobiT).<br />

1980<br />

37. O топониме "Šāhrud" в поэме "Хосров и Ширин", Сообщения AН ГССР,<br />

98, № 3, 1980, c. 745-748.<br />

38. Из истории древнего Мерва, Сообщения AН ГССР, 100, № 3, 1980, c.<br />

753-756.<br />

39. О таджикско-персидской научной терминологии в сочинениях Ибн Сины,<br />

Известия АН Таджик. CCР, 3, 1980, c. 37-40 (соавтор Чхеидзе Т. Д.).<br />

40. Ba zabōni Rudaki, "Moarif va madaniyat", 01.05.1980. `rudaqis enaze~,<br />

„vefxistyaosnis“ tajikuri Targmanis Sesaxeb, gazeTi "Moarif va madaniyat"<br />

(l. Mmenabdis TanaavtorobiT).<br />

1981<br />

41. dialeqtis cvlilebisaTvis istoriul aspeqtSi, `qarTvelur enaTa<br />

struqtura~, V, 1981, gv. 110-115 (T. uTurgaiZisa da d. CxubianiSvilis<br />

TanaavtorobiT).<br />

9


1982<br />

43. Историческая география Ирана и вопросы текстологии, Известия АН<br />

ГCCР (серия истории), 1, Тбилиси ,1982, c. 83-91.<br />

44. О термине "Остовар" в персидском, Известия АН ГCCР (серия истории)<br />

2, Тбилиси, 1982, c. 441-443.<br />

1983<br />

45. Dar bāray-e yak bayti Rudaki, "Sado-i Šarq", № 9, Dushanbe, 1983, s. 120-<br />

124. `rudaqis erTi beiTis Sesaxeb~, Jurnali "Sado-i Šarq", # 9,<br />

duSanbe, 1983, gv. 120-124 (tajikur enaze).<br />

1984<br />

46. Об одном сведении Низами Гянджеви, "Проблемы осетинского языкознания"<br />

I, Орджоникидзе, 1984, c. 17.<br />

47. istorizmis principi da teqstologiuri analizis sakiTxebi, saqarTvelos<br />

ssr mecnierebaTa akademiis macne (enisa da literaturis seria)<br />

2, 1984, gv. 58-69.<br />

48. arqauli movlenebisaTvis fereidnulSi, saqarTvelos ssr mecnierebaTa<br />

akademiis macne (enisa da literaturis seria), 4, 1984, gv. 123-129<br />

(T. uTurgaiZisa da d. CxubianiSvilis TanaavtorobiT).<br />

49. Об изменении диалекта в историческом аспекте (на материале ферейданского<br />

говора кахетинского диалекта грузинского языка) "Вопросы<br />

диалектологии и истории языка", Душанбе, 1984, c. 110-115 (соавторы<br />

Утургаидзе Ф.Г., Чхубианишвили Д.З.).<br />

1985<br />

50. fereidnuli teqstebi, `iberiul-kavkasiuri enaTmecniereba~, 23, 1985,<br />

gv. 180-221 (T. uTurgaiZisa da d. CxubianiSvilis TanaavtorobiT).<br />

51. On the Centenary <strong>of</strong> the First Edition <strong>of</strong> "Visramiani", Georgica, I, Rome,<br />

1985, pp. 119-125 (co-author Mamatsashvili M.) /idem,Georgian-Iranian<br />

Studies, pp. 42-57.<br />

52. O значении принципов исторического анализа в персидско-таджикской<br />

текстологии, "Акуальные проблемы иранской филологии", Душанбе,<br />

1985, c. 260-265.<br />

53. О персидских надписях боржомской "Фирузы", "Истониковедческие исследования",<br />

Тбилиси, "Мецниереба", 1985, c. 244-248.<br />

54. О статусе фонемы /q/ в персидском, Сборник "Ирано-Афразийские языковые<br />

контакты", Москва, 1987, c. 52-55.<br />

1987<br />

55. sityva každom (`morieli~) sparsulSi, Tsu Sromebi 273, 1987, gv. 12-17.<br />

10<br />

1988<br />

56. Восковедение в Грузии, Востковедные центры в СССР/Азербайджан,<br />

Армения, Грузия, Украина/, Москва, 1988, c. 73-87 (соавтор Т.В. Гамкрелидзе).


57. sityvaTa semantikuri cvlileba istoriul aspeqtSi, `iberiul-kavkasiuri<br />

enaTmecniereba~, XXVIII, 1989, gv. 156-163 (T. uTurgaiZisa da<br />

d. CxubianiSvilis TanaavtorobiT).<br />

1989<br />

58. Об одной конъектуре Пауля Хорна, Сборник "Источиковедение и<br />

текстология средневекового Ближнего Востока", Москва, 1989, c. 83-86.<br />

1990<br />

59. Tahlili dar matnšenāsiy-e manzumey-e "Vis o Rāmin-e" Fakhred-Dine<br />

Gorgāni, Irānshenāsi, II, #1, Bethesda, MD, 1990, ss. 125-134 (faxreddin<br />

gorganis `vis o raminis~ teqstologiuri analizis Sesaxeb~,<br />

Jurnali Irānshenāsi, II, # 1, Bethesda, MD, 1990, gv. 125-134) /idem,<br />

Georgian-Iranian Studies, pp. 9-16.<br />

1991<br />

60. Su un verso di Rudaki, "Yad Nama" in memoria di Alessandro Bausani, II,<br />

Rome, 1991, pp. 371-377/idem, Georgian-Iranian Studies, pp. 5-16.<br />

1992<br />

61. Abkhaz, Encyclopaedia Iranica, I, #2, New-York-London, 1992, pp. 222-224.<br />

62. Concerning Georgian-Persian Bilingualism, Symposium "Bilingualism in<br />

Iranian Culture", Bamberg, 1992 (Papers)/ idem, Georgian-Iranian Studies,<br />

pp. 58-63.<br />

1993<br />

63. rec. gamocemaze Abu’l-Qāsem Ferdowsi, The Shāhnāmeh, edited by Djalal<br />

Khaleghi-Motlagh with an introduction by Ehsan Yārshāter, Volume I, Bibliotheca<br />

Persica, New York, 1988, Archiv Orientalni, 1993, 61, pp. 93-96/idem,<br />

Georgian-Iranian Studies, pp. 17-31.<br />

1995<br />

64. "Ābkhāz" dar manābe‘ va ma’ākheze mo’alefān-e mosalmān, Motāle‘āt-e<br />

Āsiyāy-e Markazi va Qafqāz, IV, # 9, Tehrān, 1995, ss. 47-54 (`abxazi~ muslim<br />

avtorTa wyaroebSi~), Central Asia and the Caucasus Review, IV, # 9,<br />

Tehran, 1995, pp. 47-54.<br />

65. Из истории чешско-грузинских научно-культурных связей, "Ex Oriente" –<br />

Collected Papers in Honour <strong>of</strong> Jirài Bečka, Prague, 1995, c. 51-52, (соавтор<br />

Гиунашвили Л.С.).<br />

66. Concerning the Textological Value <strong>of</strong> Evidence <strong>of</strong> the Historical Geography <strong>of</strong><br />

Iran, Proceedings <strong>of</strong> the Second European Conference <strong>of</strong> Iranian Studies,<br />

Rome, 1995, pp. 207-211/idem, Georgian-Iranian Studies, pp. 32-41.<br />

67. Irānshenāsi dar Gorgàestān, Nashr-e Dānesh, XV, № 3, Tehrān, 1995, ss. 17-<br />

28 (`iranistika saqarTveloSi~, Jurnali "Nashr-e Dānesh", XV, # 3,<br />

Teirani, 1995, gv. 17-28)/idem, Georgian-Iranian Studies, pp. 67-95.<br />

11


12<br />

2002<br />

68. islamuri reglamentacia iranis respublikaSi, Jurnali `omega~, 6,<br />

2002, gv. 16-22.<br />

2003<br />

69. Talāsh-e Gorgàestān gàahat-e tazmin-e sobāt va amniyat-e melliye pāydār,<br />

Motāle‘āt-e Āsiyāye Markazi va Qafqāz, #42, Tehrān, 2003, ss. 41-72 (`saqarTvelos<br />

Zalisxmeva stabilurobisa da mtkice erovnuli usafrTxoebis<br />

misaRwevad~), Central Asia and the Caucasian Review, # 42, Tehran,<br />

2003, pp. 41-72.<br />

2004<br />

70. fereidnel qarTvelebTan kulturuli urTierTobebis gaSla-gaRrmavebis<br />

aqtualuri sakiTxebi, gazeTi `24 saaTi~, 09.07.2004.<br />

2005<br />

70. fereidnel qarTvelebTan kulturuli kavSiris gaRrmavebisaTvis, gazeTi<br />

`megobrobis macne~, 4, 2005.<br />

71. SoTa rusTavelis `vefxistyaosani~ iranSi, `qarTul-iranuli urTier-<br />

Toba~, II (saerTaSoriso konferencia), quTaisis universiteti, 2005,<br />

gv. 38-44.<br />

72. Bād "wind" and nasim "light breeze" in Persian Poetry, ASPS Third Biennial<br />

Convention on Iranian Studies, <strong>Tbilisi</strong>, 2007, pp. 60-61.<br />

2008<br />

73. erTi mogoneba (sergi jiqiasa da daviT kobiZis Sesaxeb), saiubileo<br />

krebuli „daviT kobiZe _ 100“, Tsu, 2008, gv. 25-26.<br />

74. On the Significance <strong>of</strong> abkhāznešin in the Verse by Khāqāni, International<br />

Conference _ Iran and Caucasus: Unity and Diversity, June 06.08.2008,<br />

Yerevan, Armenia, p. 40.<br />

2009<br />

75. On the significance <strong>of</strong> Historical-Geographical Data for Persian Lexicological<br />

Studies, Fourth Biennial Convention <strong>of</strong> the Association for the Studies <strong>of</strong><br />

Persianate Societies, Lahore, 2009, pp.77-78.<br />

76. Средневековые арабоязычные и персоязычные авторы о топониме и<br />

этнониме "Абхаз", Сборник "Псевдоконфликты и квазимиротворчество<br />

на Кавказе", издание "Грузинского национального комитета Хельсинской<br />

граждансккой ассамблеи” и "Южно-Кавказского института региональной<br />

безопасности", Тбилиси, 2009, c. 215-222.


edaqtireba:<br />

1. "Персидские народные сказки", перевод Розенфельда А.З., Ташкент,<br />

1958.<br />

2. nawyvetebi `vefxistyaosnidan~ (sparsuli Targmani morTeza faTemis,<br />

winasityvaoba), <strong>Tbilisi</strong>, 1966.<br />

rec. Raxim Xoshim, "Sado-i Sharq", Dushanbe, 1967.<br />

3. d. kobiZe, `sparsuli qrestomaTia~, II, 1967.<br />

4. z. SaraSeniZe, `axali masalebi fereidneli qarTvelebis Sesaxeb~,<br />

<strong>Tbilisi</strong>, 1969.<br />

5. Чхеидзе Т.Д., "Именное слообразование в персидском", Тбилиси, 1969.<br />

6. Кобидзе Д.И., "Иранская филология в Грузии", Тбилиси , 1971.<br />

7. o. Tedeevi, `memcenareobis qarTuli leqsika osur enaSi~, <strong>Tbilisi</strong>, 1975.<br />

8. T. CxeiZe, `ardaSir papakis Zis saqmeTa wigni~, <strong>Tbilisi</strong>, 1975.<br />

9. d. kobiZe, `qarTul-sparsuli literaturuli urTierToba~, III,<br />

<strong>Tbilisi</strong>, 1978.<br />

10. o. Tedeevi, `daniel WonqaZe rogorc osologi~, <strong>Tbilisi</strong>, 1979.<br />

11. d. kobiZe, `sparsuli qrestomaTia~, t. I, meore gamocema, <strong>Tbilisi</strong>,<br />

1981.<br />

12. o. Tedeevi, `narkvevebi qarTul-osuri enobrivi urTierTobebidan~,<br />

<strong>Tbilisi</strong>, 1983.<br />

13. o. Tedeevi, `pirveli osuri xelnawerebis ena~, <strong>Tbilisi</strong>, 1985.<br />

14. m. kvaWaZe, masalebi gomborel lahijTa metyvelebis SeswavlisaTvis,<br />

<strong>Tbilisi</strong>, 1988, gv. 191.<br />

15. Ruin Metreveli, Gorgàestān, targàomeye Bahrām Āmīrahmadyān, Tehrān, 1375<br />

(roin metreveli, `saqarTvelo~, Targmna bahram amirahmadianma, Teirani,<br />

1996).<br />

16. rCeuli saadis `busTanidan~, d. kobiZis Targmani, sparsul-qarTuli<br />

teqstebi, <strong>Tbilisi</strong>-Teirani, 1997.<br />

17. `vefxistyaosani~ _ SoTa rusTavelis Sedevri, poemis gamokvleva da<br />

Targmani farSid delSadis, Teirani, 1998.<br />

recenziebi da gamoxmaurebebi:<br />

gazeTi "Farhang-e āfarinesh", Tehrān, 22.09.1998.<br />

gazeTi "Iran News", Tehran, 01.03.1999.<br />

l. menabde, `saqarTvelos respublika~, 21.05.1994<br />

l. ClaiZe, „saqarTvelos respublika“, 15.09.1998<br />

gazeTi „kavkasioni“, 21-27.08.1998<br />

g. lobJaniZe, gazeTi „samSoblo“, 4, 1998.<br />

n. barTaia, „dilis gazeTi“, 22. 10. 98.<br />

Комисаров Д.С., журнал "Восток", N3, Москва, 1999.<br />

Bečka J., Archiv Orientalni, 67, Praha, 1999.<br />

18. Edvārd Shevārdnādze, gàāddeye bozorge abrisham, targàomeye Roqiye Behzād,<br />

Tehrān, 1380 (eduard SevardnaZe, `didi abreSumis gza~, Targmna<br />

inglisuridan royie behzadim, Teirani, 2001).<br />

13


19. Alefbāye Gorgài , Tehrān, 1381 (`qarTuli anbani~ sparsulenovanTaTvis<br />

r. xatiskacis vide<strong>of</strong>ilmis mixedviT), Teirani, 2002).<br />

20. Hezār o yek zarbolmasale Gorgài, pazhuhesh va targàomeye Teā Shurghāyā va<br />

Farshid Delshād, Tehrān, 1381 (`aTas erTi qarTuli andaza~ _ Targmnes,<br />

winasityvaoba da komentarebi daurTes Tea SurRaiam da farSid del-<br />

Sadma, qarTul-sparsuli teqstebi, Teirani, 2002).<br />

21. Ровесник века. Ваcилию Ивановичу Абаеву 100 лет, Cборник "Актуальные<br />

проблемы иранистики и теория языкознания", Владикавказ, 2002,<br />

c. 70-76.<br />

22. m. kvaWaZe, masalebi wuTis<strong>of</strong>lis mitovebis cnebis amsaxveli leqsemebisa<br />

da frazeologizmebis SeswavlisaTvis sparsul enaSi, <strong>Tbilisi</strong>,<br />

2005.<br />

23. imam xomeini, siyvarulis Rvino, sparsulidan Targmna vaxuSti kotetiSvilma,<br />

<strong>Tbilisi</strong>, 2005.<br />

24. Квачадзе М.Ш., Два этюда по лексемам и фразелогическим единицам<br />

персидского языка, выражающим понятие "оставления преходящего<br />

мира", Тбилиси, 2005.<br />

25. l. geguCaZe, qarTuli ena sparsulenovanTaTvis (fardin qomais Targmani),<br />

raSTi, 2004.<br />

rec. g. lobJaniZe, gazeTi `24 saaTi~, 21.01.2005.<br />

26. g. SayulaSvili, etiudebi Zveli <strong>Tbilisi</strong>s leqsikidan, <strong>Tbilisi</strong>,<br />

2006.<br />

27. l. JorJoliani, mxatvruli drois problemisaTvis firdousis `SahnameSi~,<br />

<strong>Tbilisi</strong>, 2008.<br />

28. Edvārd Shevārdnadze, Ta’amol dar gozashte va āyande (khāterat), targàomeye<br />

Alirezā Aslāni, Parvin Tavāzo‘, Tehrān 1388 (e. SevardnaZe, `fiqrebi warsulze<br />

da momavalze _ mogonebebi~, qarTulidan Targmnes alireza<br />

aslanim da farvin Tavazom, Teirani, 2009).<br />

14<br />

bibliografia Seadgina elene giunaSvilma


enaTmecnierebis sakiTxebi _ 2011<br />

Tamar abulaZe, elene giunaSvili<br />

saqarTvelos sparsuli da qarTul-sparsuli istoriuli<br />

sabuTebi: lingvistur-filologiuri kvlevis aspeqtebi<br />

qarTuli siZveleTsacavebis koleqciebSi daculi sparsuli da qar-<br />

Tul-sparsuli saistorio dakumentebi ganekuTvneba sefianTa, avSarTa,<br />

zendebis, yajarTa dinastiebis mmarTvelobis periodebs da XVI-XIX saukuneebiT<br />

TariRdeba. es masala aerTianebs 1700-ze met sabuTs _ dednebs<br />

da pirebs. sparsuli istoriuli dokumentebi, ZiriTadad, daculia xelnawerTa<br />

erovnul centrSi (fondi Pd, 511 erTeuli) da iusticiis saministros<br />

erovnul arqivSi (fondebi #1452 da #1450, 1237 erTeuli),<br />

agreTve saqarTvelos xelovnebis muzeumSi (4 erTeuli).<br />

es iuridiuli aqtebi mravalmxrivaa saintereso _ rogorc umniSvnelovanesi<br />

werilobiTi pirvelwyaroebi saqarTvelos, kavkasiisa da iranis<br />

politikuri da socialur-ekonomikuri urTierTobis Sesaswavlad; rogorc<br />

xelovnebis nimuSebi, romlebic did msgavsebas avlens islamuri<br />

xelnaweri wignis Semkobis Tanadroul tradiciasTan da aseve, rogorc<br />

konkretuli istoriuli etapis sparsuli mdivanmwignobruli enis Taviseburebebis,<br />

qarTul-sparsuli enobrivi urTierTobebis amsaxveli masala.<br />

qarTul koleqciebSi warmodgenili sparsuli da qarTul-sparsuli<br />

sabuTebi moicavs iranis Sahebis mier qarTveli mefeebis, valiebis, sasuliero<br />

pirebis, aristokratiis, qalaqis zeda fenebis warmomadgenlebisa<br />

da moxeleebis mimarT gacemul firmanebsa da hoqmebs, nasyidobis, wyalobis,<br />

qorwinebis sigelebs, arzebs Sahisa da saqarTvelos mefeTa rezoluciebiT;<br />

uxvadaa warmodgenili savaWro garigebaTa sabuTebi, baraTebi, savaWro<br />

da sagadasaxado xelSekrulebebi. sabuTebis nawili gacemulia<br />

azerbaijanis, daRestnis, somxeTis maRali rangis moxeleebisa da mamasaxlisebisadmi.<br />

koleqciebSi moipoveba saqarTvelos mefeebis, batoniSvilebis da xanebis<br />

mier gacemuli sparsuli sigelebic, romelTa arseboba ganpirobebuli<br />

iyo aRmosavleT saqarTvelos iranze vasaluri damokidebulebiT, zogadad,<br />

iranuli elementis momZlavrebiT saqarTvelos ekonomikur da socialur<br />

cxovrebaSi.<br />

zogadi diplomatikis istoriaSi Tavisi arsiT sruliad unikalur<br />

movlenas warmoadgens orenovani – qarTul-sparsuli – dokumentebis arseboba,<br />

romlebic asaxavs aRmosavleT saqarTvelos erT-erTi samefos,<br />

qarTlis mefis formalur damokidebulebas iranis xelisuflebaze.<br />

sparsuli da qarTul-sparsuli aqtebis mniSvnelovani nawili gamocemulia<br />

m. xubuas (xubua 1949), vl. fuTuriZis (fuTuriZe 1961-1965),<br />

m. Toduas (Тодуа 1989), n. dunduas (dundua 1984; 2010) mier. gansazRvrulia<br />

am masalis raoba da istoriuli Rirebuleba. bolo wlebSi xel-<br />

15


nawerTa erovnul centrSi (www.manuscript.ge) momzadda am siZveleTsacavSi<br />

daculi sparsuli saistorio dokumentebis eleqtronuli katalogi<br />

gamokvleviT (www.persian-doc.org.ge), aseve moxatuli sparsuli dokumentebis<br />

eleqtronuli katalogi (www.illuminateddocument.ge) da gamoica<br />

monografia `moxatuli istoriuli dokumentebi~ (kldiaSvili 2011).<br />

amasTan unda aRiniSnos, rom am masalis garkveuli nawili dRemde araa<br />

gamoqveynebuli.<br />

miuxedavad Catarebuli didi samuSaoebisa, sparsuli da qarTulsparsuli<br />

dokumentebi, rogorc enobrivi movlena, ar y<strong>of</strong>ila kompleqsurad<br />

Seswavlili. es Zeglebi iZleva uaRresad mdidar masalas qarTuli<br />

da sparsuli diplomatikuri enis, stilisa da arqiteqtonikis, semantikis,<br />

leqsikuri interferenciisa da enobriv urTierTobaTa amsaxveli<br />

sxva movlenebis Seswavlis kuTxiT. dokumenturi masalis am mimarTulebiT<br />

Seswavla warmoadgens erT aucilebel etaps qarTul-sparsuli enobrivi<br />

urTierTobebis gaRrmavebuli kvlevisaTvis.<br />

diplomatikis ena, miuxedavad misi mkacrad dakanonebuli normebisa,<br />

naTlad aireklavs konkretuli istoriuli periodis politikursa da<br />

kulturul Taviseburebebs; amasTan, is icvleba gamoyenebis arealisa da<br />

funqciis mixedviT da, amdenad, asaxavs rogorc, zogadad, enis ganviTarebis<br />

Taviseburebebs, ise kulturaTa urTierTSerwymis suraTs.<br />

zemoTqmulis mkafio magaliTia sefianuri xanis saistorio dokumentebi.<br />

sefianTa Turquli warmomavlobis dinastia, damaxasiaTebeli sparsul-Siituri<br />

kulturiT, arsebobis pirvel etapze, faqtobrivad, orenovan<br />

saxelmwifos marTavda: samefo karis, sasamarTlos, samxedro aristokratiis<br />

ena Turquli iyo; administraciis, diplomatikis, literaturisa<br />

da istoriografiis ena ki sparsuli. Tumca, istoriuli dokumentebis<br />

enobrivi kuTxiT Seswavla, leqsika-semantikis, interferenciis magaliTebisa<br />

da sxva masalis analizi gviCvenebs, rom farTo komunikaciis<br />

ena zemoqmedebs diplomatikis enaze, gansakuTrebiT istoriuli sabuTebis<br />

iseT saxeobebze, rogoricaa savaWro garigebaTa sabuTebi, saqorwino kontraqtebi<br />

da sxv.<br />

sparsuli saistorio dokumentebis teqstis TiToeuli Tema gadmocemulia<br />

am iuridiuli aqtebis Sesabamisi enobriv-struqturuli modeliT,<br />

romelic ucvleli teqstobrivi elementebisaganaa Sedgenili. maTi ganxilva<br />

gulisxmobs teqstis Seswavlas leqsikur-semantikur da stilistur-frazeologiur<br />

doneze, saTanado maxasiaTeblebis da Taviseburebebis<br />

gamokveTas sabuTis saxeobisa da istoriul-kulturuli konteqstis mixedviT.<br />

iranis Sahebis mier gacemuli firmanebis mkacrad dakanonebuli Temebia:<br />

RvTaebrivi neba (invokacio), winaparTa xseneba, Sesavali formula;<br />

sabuTis ZiriTadi Tema _ Sedgenis mizandasaxuleba, garigebis iuridiuli<br />

mxareebi, obieqtis Tema, ZiriTadi TemiT gamoxatuli samarTlebrivi ur-<br />

TierTobebis dacva. TiToeul Temas sagangebo leqsika-frazeologia Seesa-<br />

16


ameba, kerZod: RvTaebrivi neba da invokacio saTanado, ZiriTadad, ucvleli<br />

formulebiTaa gamocemuli. ZiriTadi TemiT gamoxatul nawilebs Soris<br />

ki didi sxvaobaa rogorc stilis, ise leqsikis TvalsazrisiT _<br />

gansakuTrebiT maRalfardovani stiliT, amaRlebuli epiTetebiT arian<br />

Semkuli sabuTis gamcemi Sahebi da adgilobrivi mmarTvelebi, aseve adresatebic,<br />

Tu isini umaRles ierarqiul safexurze imy<strong>of</strong>ebian – vali, ka-<br />

Talikosi, beglarbegi da sxv. saqmiani, dawuruli stiliTa da sada leqsikuri<br />

saSualebebiTaa gadmocemuli teqstis is nawilebi, sadac saubaria<br />

dokumentis Sedgenis mizandasaxulebaze, obieqtis Temasa da Sesabamisi<br />

samarTlebrivi urTierTobebis dacvaze.<br />

sparsuli dokumentebis ideur da mxatvrul-kompoziciur centrs warmoadgens<br />

teqstis Tavze, sabuTis centrSi dasmuli beWedi, romelic<br />

xSirad mdidrul moxatulobaSia Casmuli, feradovania da aqcentirebuli.<br />

masSi gamcemi Sahis saxelia Cawerili martivi an rTuli titulaturiT,<br />

romelsac gars uvlis uzenaesi mbrZaneblis epiTetebi an sxva, ufro<br />

rTuli warwerebi, mag.: Tormeti imamis saxeli, alisadmi mowiwebis<br />

gamomxatveli warwera (zogjer leqsad) sefiani Sahebis beWdebSi da sxv.<br />

sabuTis Sesavali Temebis msgavsad, beWdis warwerebic ucvleli formulebiTaa<br />

warmodgenili calkeuli dinastiis mmarTvelobis periodis ganmavlobaSi.<br />

amasTanave, zogierTi Sahis, magaliTad, Sah-sulTan huseinis<br />

beWdebs ramdenime saxis zedwerili aqvs.<br />

zurgi damowmebisa da saregistracio CanawerebisTvisaa gamoyenebuli.<br />

Ees teqstebi mSrali sakancelario eniTaa Sesrulebuli, Tumca aqac<br />

vxvdebiT umaRlesi moxeleebis, mag.: pirveli veziris e’Temad ad-dovles<br />

sagangebo epiTetebiT – `saxelmwifos ndoba~, `marjvena veziri~, `wyalobiT<br />

gamorCeuli beWdis mcveli~ da sxv. moxseniebas. am CanawerebisTvis<br />

xSirad sabuTis ZiriTadi xelisagan gansxvavebuli kaligrafiacaa gamoyenebuli.<br />

enobrivi gavlenebis, leqsikuri interferenciis TvalsazrisiT gansakuTrebiT<br />

mdidar informacias Seicavs istoriul dokumentebSi dadasturebuli<br />

sparsuli administraciuli da socialuri terminuli erTeulebi,<br />

miwismflobelobasTan dakavSirebuli leqsika. iranisa da saqarTvelos<br />

mmarTvelobis aparatis ierarqiuli suraTis da feodalur urTierTobaTa<br />

amsaxveli arabul-sparsuli leqsikuri erTeulebi damkvidrebulia XVI-<br />

XVIII saukuneebis qarTul saqmiswarmoebaSic, qarTul, qarTul-sparsul<br />

istoriul dokumentebsa da sxva naratiul wyaroebSi. am terminTa didi<br />

nawili ganxilulia qarTvel mecnierTa _ m. xubuas, vl. fuTuriZis, m.<br />

Toduas, i. doliZis, n. berZeniSvilis (berZeniSvili 1940), al. vaCeiSvilis<br />

(vaCeiSvili 1963), v. gabaSvilis (gabaSvili (1958), d. kacitaZis (kacitaZe<br />

1972:131-145; kacitaZe 2009), k. kucias (1965:89-92), T. abaSiZis<br />

(abaSiZe 1963:63-81) da sxvaTa SromebSi. enobrivi interferenciis magali-<br />

Tebi – aznavari/aznauri (didgvarovani), baTili (anulirebuli), bahra<br />

(gadasaxadi), gorZakali (moxele, agenti), damRa (beWedi, gadasaxadi savaWro<br />

saqonelze) da sxv. naTlad warmoaCens axlo aRmosavleTis kul-<br />

17


turul arealSi Semavali qveynebis enobriv urTierTobaTa suraTs, ganpirobebuls<br />

geografiuli siaxloviT, mWidro politikuri da kulturuli<br />

kavSirebiT.<br />

istoriuli sabuTebis enobrivi aspeqtebi da qarTul-sparsul enobriv<br />

urTierTobaTa kvlevasTan dakavSirebuli sakiTxebi met sicxades iZens<br />

sparsuli da orenovani – qarTul-sparsuli dokumentebis enisa da arqiteqtonikis<br />

paraleluri Seswavlis Sedegad. am sabuTebis qarTuli, amosavali<br />

teqsti qarTuli samdivanmwignobro tradiciiTaa Sesrulebuli.<br />

misi Targmani – sparsuli teqsti ki, romelic qarTulis reziumea (mo-<br />

Tavsebulia dokumentis zurgze an pirvel gverdze qarTuli teqstisadmi<br />

Sveuli an iribi striqonebiT), mniSvnelovnad sxvaobs analogiuri Sinaarsis<br />

sparsuli sabuTebis teqstisgan, Tumca, droTa ganmavlobaSi zogierTi<br />

klauzula, formula da termini, maTi arqiteqtonika icvleboda<br />

sparsuli samwerlobo tradiciis gavleniTa da saqarTvelo-irans Soris<br />

arsebuli urTierTobis konkretuli etapis Taviseburebebis mixedviT.<br />

amrigad, sparsuli da qarTul-sparsuli orenovani sigelebis enobrivi<br />

aspeqtebis kvleva sakiTxTa farTo wres moicavs: igi uSualod ukav-<br />

Sirdeba dokumenturi wyaroebis leqsikur-semantikur da stilur Taviseburebebs<br />

da amasTan, istoriuli da kulturuli konteqstiT ganpirobebul<br />

urTierTobebs asaxavs. istoriuli sabuTebis, rogorc enobrivi movlenis,<br />

kompleqsuri da interdisciplinaruli kvleva swored am WrilSi<br />

unda moxdes. am mimarTulebiT kvleva dawyebulia.<br />

literatura<br />

abaSiZe 1974: T. abaSiZe, orenovani sabuTebis sparsuli nawilebis diplomatikuri<br />

Taviseburebani, macne, istoriis, arqeologiis, eTnografiisa da xelovnebis<br />

istoriis seria, <strong>Tbilisi</strong>, 2, gv. 63-81.<br />

berZeniSvili 1940: n. berZeniSvili, dokumentebi saqarTvelos socialuri istoriidan,<br />

t. 1, <strong>Tbilisi</strong>.<br />

gabaSvili 1958: v. gabaSvili, qarTuli feodaluri wyobileba XVI-XVII saukuneebSi<br />

(SedarebiTi Seswavlis cda), <strong>Tbilisi</strong>.<br />

dundua 1984: n. dundua, qarTul-sparsuli (orenovani) istoriuli sabuTebi<br />

(XVI-XVIII ss.), <strong>Tbilisi</strong>.<br />

dundua 2010: n. dundua, aRmosavleT saqarTvelos mefeebis, batoniSvilebis da<br />

xanebis mier gacemuli sparsuli sigelebi, <strong>Tbilisi</strong>.<br />

vaCeiSvili 1963: al. vaCeiSvili, Nnarkvevebi qarTuli samarTlis istoriidan, t.<br />

3, <strong>Tbilisi</strong>.<br />

kacitaZe 1972: d. kacitaZe, XVII-XVIII saukuneTa qarTuli dokumenturi wyaroebi<br />

iran-saqarTvelos savaWro-ekonomikuri urTierTobebis Sesaxeb (zogadi mimoxilva),<br />

maxlobeli aRmosavleTis istoriis sakiTxebi, t. 2, <strong>Tbilisi</strong>, gv.<br />

131-145.<br />

kacitaZe 2009: d. kacitaZe, iranis istoria, III-XVIII saukuneebi, <strong>Tbilisi</strong>.<br />

kldiaSvili 2011: moxatuli istoriuli dokumentebi,Dd. kldiaSvilis redaqciiT,<br />

<strong>Tbilisi</strong>.<br />

18


fuTuriZe 1955: vl. fuTuriZe, qarTul-sparsuli istoriuli sabuTebi,<br />

<strong>Tbilisi</strong>.<br />

fuTuriZe 1961-1965: vl. fuTuriZe, sparsuli istoriuli sabuTebi saqarTvelos<br />

wignTsacavebSi, t. 1, nawili 1-3, <strong>Tbilisi</strong>.<br />

xubua 1949: m. xubua, saqarTvelos muzeumis sparsuli firmanebi da hoqmebi,<br />

<strong>Tbilisi</strong>.<br />

Куция 1965: Куция К., Тиюль и бахрече по данным грузинo-персидских двуязычных<br />

документов, Народы Азии и Африки, №2, Москва, c. 89-92.<br />

Тодуа 1989: Тодуа М.А., Шамс И.К., Тбилисская коллекция персидских фирманов, в<br />

2-х томах, Тбилиси.<br />

Tamar Abuladze, Helen Giunashvili<br />

Persian and Georgian-Persian Historical Documents <strong>of</strong> Georgia:<br />

Aspects <strong>of</strong> Linguistic-Philological Studies<br />

Summary<br />

Among the rich collections preserved at the Georgian national antiquities depositories,<br />

XVI-XVIII cc. Persian historical documents present the most important records for the<br />

study <strong>of</strong> Iranian-Georgian (Caucasian) cultural relations. The documents are kept at the<br />

National Center <strong>of</strong> Manuscripts (fund PD, 511 units), the National Archive <strong>of</strong> the Ministry<br />

<strong>of</strong> Justice (funds N 1452 and N 1450,1237 units) and the Museum <strong>of</strong> Art <strong>of</strong> Georgia (4<br />

units). They are absolutely unique from the point <strong>of</strong> view <strong>of</strong> their content, completeness,<br />

historical and artistic significance.<br />

The collections comprise Persian firmans (deeds), hoqms, books <strong>of</strong> grants and purchases,<br />

letters <strong>of</strong> appeal (petitions) <strong>of</strong> Iranian shahs and Georgian governors, who adopted Islam,<br />

with the resolutions <strong>of</strong> shahs or kings <strong>of</strong> Georgia. The deeds <strong>of</strong> trade transactions, notes,<br />

trade and taxation receipts, wedding contracts, etc. are represented in abundance. They refer<br />

to both Georgia and other parts <strong>of</strong> Caucasus as well. The documents are addressed to<br />

Georgian feudals, cathalicoses, Armenian meliks and others.The Safavid documents<br />

preserved at the Georgian depositories – firmans and hoqms issued by Shah-Thahmas, Shah<br />

Sepi I, Shah-Abbas I, Shah Suleiman, Shah Sultan Husein, Shah Abbas II and some others<br />

– are important original sources clearly illustrating political, social and economic aspects <strong>of</strong><br />

Iranian-Georgian interrelations. Their language, lexis, semantics, style and phraseology<br />

reveal the literary language development tendencies <strong>of</strong> that common cultural area. From<br />

this point, these documents have not been studied properly up to the present.<br />

Researches <strong>of</strong> the linguistic aspects <strong>of</strong> Persian historical documents are <strong>of</strong> special interest<br />

from the viewpoint <strong>of</strong> the phenomenon <strong>of</strong> lexical interference expressed, first <strong>of</strong> all, in<br />

social terminology. This is a bilateral phenomenon conditioned by geographical proximity,<br />

close political and cultural relations.<br />

The Persian documents require complex, interdisciplinary research, which will enable us to<br />

discuss the problems <strong>of</strong> cultural-linguistic interference in a wider aspect and to highlight<br />

comprehensively and deeply one important segment <strong>of</strong> the Iranian-Georgian relations.<br />

19


marina aleqsiZe<br />

20<br />

enaTmecnierebis sakiTxebi _ 2011<br />

pirdapiri naTqvamis rogorc Sinagani metyvelebis<br />

gamosaxvis formaTa nairsaxeoba<br />

personaJis Sinagani metyveleba mxatvrul nawarmoebSi warmodgenilia<br />

rogorc `sxvaTa sityva~. enaTmecnierebaSi `sxvaTa sityvas~ uwodeben<br />

metyvelebas, `romelic ar ekuTvnis molaparakes da mxolod mis mier<br />

aris gadmocemuli SesaZlo miTiTebiT mizanze, wyarosa da situaciaze,<br />

romelSic igi ganxorcielda~ (rusuli gramatika 1980: 485).<br />

sxvaTa sityvis ageba gulisxmobs avtoris planis, anu molaparake piris<br />

(avtoris, mTxrobelis) planis arsebobas, romlis fonzec igi gamoiy<strong>of</strong>a.<br />

l. murzinis azriT, sxvaTa sityvisa da avtoriseuli metyvelebis<br />

cnebaTa gansazRvras safuZvlad udevs Setyobinebis Seqmnisa da gadacemis<br />

momentebis gamijvna (murzini 1969: 49-50). Tu gamonaTqvamis Seqmnis momenti<br />

emTxveva Setyobinebis moments, igi ekuTvnis avtoriseul metyvelebas,<br />

Tu ar emTxveva – sxvaTa sityvas. amasTan erTad igulisxmeba gamonaTqvamis<br />

orive saxeobis aucilebeli Tanxvedra urTierTobis erT sametyvelo<br />

aqtSi. aqedan gamomdinare, sxvaTa sityvis ZiriTadi niSania ukve<br />

Seqmnili gamonaTqvamis kvlavwarmoeba urTierTobis sxva aqtebSi.<br />

arsebiTad, sxvaTa sityva warmoadgens metyvelebas metyvelebaSi, es<br />

aris romelime piris metyveleba Seyvanili sxva piris metyvelebaSi, ris<br />

Sedegadac warmoiqmneba ori xazis erTianoba: `Tavisi~ (`avtoris~)@da<br />

`sxvisi~ (`ara-avtoris~). m. Cumakovis azriT, sxvaTa sityvis SefardebiTi<br />

xasiaTi aris misi `ganuyreli konstituciuri Tviseba, romelic gansazRvravs<br />

sxvaTa sityvis Semcveli agebulebebis binarul xasiaTs da ganapirobebs<br />

mTlianad am movlenis specifikas~ (Cumakovi 1975: 15).<br />

sxvaTa sityva gadmoicema garkveuli enobrivi xerxebisa da formebis<br />

meSveobiT. rusul enaSi tradiciulad gamoiy<strong>of</strong>a sxvaTa sityvis gadmocemis<br />

sami saSualeba: pirdapiri, iribi da arasakuTriv pirdapiri. erTmane-<br />

Tisagan isini gansxvavdebian imiT, Tu rogor aris organizebuli avtoriseuli<br />

plani – arsebobs calke sxvaTa sityvisgan, Tu erwymis mas; da<br />

imiT, Tu rogor Seefardeba es plani formalurad sxvaTa sityvas –<br />

imorCilebs mas Tu ara. Tu avtoris plani arsebobs sxvaTa sityvis planisgan<br />

calke da sintaqsurad ar aris masTan dakavSirebuli, Cven winaSe<br />

pirdapiri metyvelebaa. Tu avtoris plani arsebobs sxvaTa sityvis planisgan<br />

calke, magram sintaqsurad imorCilebs mas, saqme gvaqvs irib metyvelebasTan.<br />

Tuki avtoris plani ar arsebobs sxvaTa sityvis planis gareSe<br />

da Serwymulia masTan, adgili aqvs arasakuTriv pirdapir metyvelebas.<br />

Sdr.:<br />

"Самое большое, _ думал oн, _ будет то, что не примут и что-нибудь<br />

нехорошее обо мне подумают или, пожалуй, и примут, да станут смеяться


в глаза… Э, ничего!" (И); Одни из них даже думали, что всех их немедленно<br />

спустят с лестницы (И); Злоба накипала в нем все сильнее и сильнее, и если<br />

бы теперь встретился с ним господин Лужин, он, кажется, убил бы его!<br />

(ПиН).<br />

personaJis Sinagani metyvelebis gamosaxva mxatvrul literaturaSi<br />

xorcieldeba enaSi arsebuli sxvaTa sityvis gadmocemis xerxebisa da<br />

formebis CarCoebSi.<br />

Cven ganvixilavT Sinagani metyvelebis gadmocemis erT-erTi xerxis –<br />

pirdapiri metyvelebis _ nairsaxeobas T. dostoevskis romanebis – `idioti~<br />

da `danaSauli da sasjeli~ _ masalaze.<br />

pirdapir metyvelebas uwodeben `sxvaTa sityvis gadmocemis iseT sa-<br />

Sualebas, romlis drosac molaparake mTlianad inarCunebs mis leqsikur-semantikur<br />

Taviseburebebs da ar urgebs Tavis metyvelebas~ (rusuli<br />

ena 1979: 241). pirdapiri metyvelebis garegan niSnebs miekuTvneba: 1) avtoriseuli<br />

Semyvani komponentis arseboba, romelic Seicavs sametyvelo<br />

an azrobrivi qmedebis aRmniSvnel sitvas an mis Semcvlels; 2) miTiTeba<br />

avtoriseul TxrobaSi imaze, rom personaJi imy<strong>of</strong>eba sametyvelo, mentalur<br />

an emociur mdgomareobaSi; 3) im dialogsa Tu moqmedebis Semcvel<br />

konteqstSi CarTuloba, romelSic monawileobs molaparake. pirdapiri<br />

naTqvamis garegani niSnebia: 1) `me – aq – axla~ personaJis situaciis<br />

asaxva (piris nacvalsaxelebis, zmnis pirveli da meore piris formebis<br />

Tavisufali gamoyeneba, kilos formebis pirdapiri gamoyeneba, maT Soris<br />

brZanebiTis, da aseve iseTi drois formebis gamoyeneba, romlebic qmnian<br />

personaJis individualur dros); 2) gamosaxvis individualuri stiluri<br />

Taviseburebani (emociurad Seferili da koloritis Semqmneli leqsikis<br />

gamoyeneba); 3) sintaqsuri wyobis Taviseburebani (pirdapiri naTqvamis gaformeba<br />

damoukidebeli winadadebis saxiT, sakuTari intonaciis SenarCuneba,<br />

brZanebiTi, kiTxviTi da Zaxilis winadadebebis da mimarTvis gamoyeneba).<br />

pirdapiri naTqvamis amocanaa sxvisi metyvelebis ara marto sagnobrivi<br />

Sinaarsis gadmocema, aramed misi SenarCuneba da zusti kvlavwarmoeba<br />

misTvis damaxasiaTebeli leqsikur-gramatikuli, intonaciuri Tu stiluri<br />

TaviseburebebiTurT _ mniSvnelovania isic, Tu ra aris naTqvami, da<br />

isic, Tu rogor aris naTqvami. amis wyalobiT gadmoicema molaparakis individualuri<br />

stili da pirdapiri naTqvami `sityvasityviT aRdgenilis<br />

STabeWdilebas tovebs“ (milixi 1956: 136).<br />

pirdapiri metyvelebis Semcveli gamonaTqvamebis Taviseburebaa maTSi<br />

ori Semadgeneli nawilis gamoy<strong>of</strong>a: avtoriseuli Semyvani komponentisa<br />

da sakuTriv pirdapiri metyvelebis. isini gamosaxaven or sametyvelo<br />

plans – avtoris da personaJis da qmnian erT mTlianobas. Semyvani komponenti<br />

gamodis rogorc gardamavali rgoli avtoriseuli Txrobidan<br />

sxvaTa sityvaze da emsaxureba avtoriseul TxrobaSi axali sametyvelo<br />

planis pirdapiri metyvelebis saxiT Seyvanas. amrigad, gamonaTqvamSi `wam-<br />

21


yvani nawilia avtoris remarka, mas Semohyavs pirdapiri naTqvami, teqstis<br />

mimarT ki is damxmare elementia~ (milixi 1961: 142)<br />

pirdapiri metyvelebis Semcveli gamonaTqvamebis gramatikul forma<br />

rTuli ukavSiro winadadebaa. avtoriseuli plani formdeba rogorc SedarebiT<br />

damoukidebeli winadadeba, romelSic struqturul-semantikuri<br />

centris rolSi gamodis azrisa da metyvelebis aRmniSvneli zmnuri<br />

sityva, sxvaTa sityva ki warmodgenilia rogorc damoukidebeli winadadeba.<br />

pirdapiri metyvelebis komponentTa avtonomiuri xasiaTi da SeuRwevoba<br />

Tavs iCens avtoriseuli Semyvani komponentis Tavisufal organizebaSi<br />

– mas SeuZlia Tavisi poziciis varireba sxvaTa sityvis mimarT: is<br />

SeiZleba moTavsdes mis win, Semdeg an SuaSi.<br />

realobis xarisxis mixedviT Sinagani metyveleba SeiZleba iyos realuri<br />

da warmosaxviTi.<br />

realuria iseTi pirdapiri Sinagani metyveleba, romelsac, avtoris<br />

daxasiaTebis Tanaxmad, namdvilad hqonda adgili, marTla `miedineboda~<br />

personaJis cnobierebaSi, igi Riaa `yovlismWvreteli~ avtoris mzerisaTvis<br />

da warmoadgens misi dakvirvebisa da gamosaxvis obieqts. am SemTxveva-<br />

Si mweralma namdvilad icis, ras fiqrobs da ras grZnobs misi gmiri, da<br />

gamoxatavs amas pirdapiri metyvelebis saxiT.<br />

warmosaxviTia iseTi pirdapiri Sinagani metyveleba, romelsac an ar<br />

aqvs adgili sinamdvileSi da igi SesaZlebelia mxolod momavalSi, an igi<br />

damalulia `yovlismWvreteli~ avtoris mzerisaTvis da miuwvdomelia<br />

dakvirvebisa da gamoxatvisaTvis. im garemoebebis gaTvaliswinebiT, romlebSic<br />

xdeba aRwerili movlenebi, mwerals raRac garegani niSnebis mixedviT<br />

SeuZlia ivaraudos, Tu ras fiqrobs personaJi, da gamoxatos es<br />

potenciurad SesaZlo, warmosaxviTi pirdapiri metyvelebis saxiT. ararealobis<br />

maCveneblebis rolSi rusulSi, Cveulebriv, gvevlineba sityvebi<br />

как будто, как бы, modaluri sityvebi da zmnis momavali drois formebi.<br />

mag.:<br />

– Да вы точно... из-за границы? – как-то невольно спросил он, наконец, и<br />

сбился; он хотел, может быть, спросить: "Да вы точно князь Мышкин?" (И).<br />

grafikuli gaformebis mixedviT pirdapiri Sinagani metyveleba SeiZleba<br />

iyos grafikulad gaformebuli da grafikulad gauformebeli. T.<br />

dostoevskis romanebSi umetesad personaJis pirdapiri metyveleba gaformebulia<br />

brWyalebiT. iSviaTad gvxdeba iseTi gamonaTqvamebi, romlebSic<br />

personaJTa pirdapiri metyveleba grafikulad gaformebuli ar aris. aseT<br />

pirdapir metyvelebas uwodeben `naxevrad pirdapir metyvelebas~ (axmanova<br />

1969), `Tavisufal pirdapir metyvelebas~ (Cumakovi 1975). iseTi pirdapiri<br />

metyvelebis specifika, romelic ar aris grafikulad gaformebuli,<br />

dakavSirebulia misi Sinaarsisa da struqturis TaviseburebebTan. semantikuri<br />

TvalsazrisiT, aq, erTi mxriv, SenarCunebulia sxvaTa sityvis originaloba,<br />

sizuste, modaloba da emociuroba, meore mxriv, aRiniSneba simokle,<br />

sxvaTa sityvis calkeuli elementebis Semcireba an Secvla (amitom<br />

mas uwodeben Tavisufals da ar svamen brWyalebSi). struqturuli<br />

22


TvalsazrisiT, amgvari gamonaTqvamebisaTvis damaxasiaTebelia Semyvani komponentis<br />

arseboba, garkveuli modelis Sesabamisoba, sxvaTa sityvis gramatikuli<br />

formebis SenarCuneba (amitom mas uwodeben pirdapirs). rogorc<br />

g. Cumakovi aRniSnavs, `Tavisufali pirdapiri metyveleba – misi bunebidan<br />

gamomdinare – ar SeiZleba gamoy<strong>of</strong>il iqnes brWyalebiT: es aris punqtuaciuri<br />

niSani, romelic gamoxatavs sxvaTa gamonaTqvamebis namdvil Tu pirobiTporiginalobas<br />

da romelic emsaxureba amgvari gamonaTqvamebis mxolod<br />

erT tips – pirdapir metyvelebas~ (Cumakovi 1975: 78). aseT grafikulad<br />

gauformebel Sinagan metyvelebas Cven ganvixilavT rogorc pirdapiri<br />

metyvelebis variants.<br />

Cven mier gaanalizebul teqstebSi ZiriTadad gvxvdeba gamonaTqvamebi,<br />

sadac warmodgenilia grafikulad gauformebeli kiTxviTi xasiaTis pirdapiri<br />

metyveleba, romelic Taviseburi dialogizebuli replikaa. isini Seicaven<br />

personaJis kiTxvebs Tavis Tavis mimarT, romlebSic asaxulia misi<br />

Sinagani fiqrebisa Tu msjelobebis procesi. es replikebi xSirad pasuxgaucemeli<br />

rCeba da warmoadgens saSualebas, romlis meSveobiTac yuradRebis<br />

aqcentireba xdeba azris yvelaze mTavar momentebze. zogjer ki pasuxi gaecema<br />

da maSin iqmneba kiTxva-pasuxis Taviseburi kompleqsebi. amasTan rogorc<br />

kiTxvebi, aseve pasuxebi moklea da maTi semantika ganzogadebuli xasiaTisaa.<br />

mag.:<br />

Сначала, _ впрочем, давно уже прежде, _ его занимал один вопрос:<br />

почему так легко отыскиваются и выдаются почти все преступления и так<br />

явно обозначаются следы почти всех преступников? (ПиН); Но когда она<br />

еще читала письмо, ей вдруг пришло в голову: неужели этот самонадеянный<br />

мальчишка и фанфаронишка выбран князем в корреспонденты и, пожалуй,<br />

чего доброго, единственный его здешний корреспондент? (И).<br />

romanSi `idioti~ aRniSnulia arasakuTriv pirdapiri metyvelebis<br />

SigniT moTavsebuli Sinagani pirdapiri metyvelebis uCveulo gaformebis<br />

SemTxveva – frCxilebis meSveobiT. mag.:<br />

Теперь же становилось ясно: князь Щ., конечно, толковал событие<br />

ошибочно, но все бродил кругом истины, все-таки понял тут _ интригу<br />

(Впрочем, может быть, и совершенно про себя понимает, _ подумал князь, _<br />

а только не хочет высказаться и потому нарочно толкует ошибочно). Яснее<br />

всего было то, что к нему теперь заходили (и именно князь Щ.) в надежде<br />

когда-нибудь дождаться разъяснений: если так, то его прямо считают<br />

участником в интриге (И).<br />

mxatvrulad gamosaxuli Sinagani metyvelebis martiv formas warmoadgens<br />

replicirebuli pirdapiri Sinagani metyveleba.<br />

g. Cumakovi, gamoy<strong>of</strong>s ra replikas rogorc sxvaTa sityvis realizaciis<br />

formas, axasiaTebs mas rogorc monologurs da aerTianebs masSi<br />

izolirebul da dialogur replikebsac (Cumakovi 1975: 61-62). Tumca,<br />

SeiZleba am ori cnebis terminologiuri gamijvna: terminiT `monologuri<br />

replika~ ganisazRvros personaJis calkeuli, izolirebuli gamonaTqvami,<br />

romelic SedarebiT moklea da ar Sedis dialogis SemadgenlobaSi;<br />

23


terminiT `dialoguri replika~ ki – personaJis gamonaTqvami, romelic<br />

CarTulia dialogSi misi Semadgeneli nawilis saxiT.<br />

Sinagani replikebi personaJis uSualod Sidasametyvelo reaqciaa rogorc<br />

garesamyaroSi, aseve sakuTar Sinagan samyaroSi momxdarze logikuri,<br />

modaluri Tu emociuri Sefasebebis saxiT. Sinagani replikebi gamoxataven<br />

personaJis subieqtur reaqciebs da, rogorc wesi, Seicaven emociurad<br />

da modalurad markirebul elementebs. replika-reaqcia mWidrod<br />

aris xolme dakavSirebuli siuJetTan da xels uwyobs mis ganviTarebas.<br />

mag.:<br />

Скоро проскользнул на террасу вдруг откуда-то явившийся Коля.<br />

"Стало быть, его принимают здесь по-прежнему", _ подумал князь про себя<br />

(И).<br />

replikas, rogorc Sinagani pirdapiri metyvelebis formas, axasiaTebs<br />

mcire moculoba, struqturuli simartive da Sesabamisi grafikuli gaformeba.<br />

replika advilad gamoiy<strong>of</strong>a teqstSi. mis qveda zRvars warmoadgens<br />

erTsityviani winadadebebis Semcveli gamonaTqvamebi, zeda zRvars ki<br />

– gamonaTqvamebi, romlebic Seicaven or (Cveulebriv, martiv) winadadebas.<br />

tipuri Sinagani replika ki martivi an mcire moculobis rTuli winadadebaa.<br />

mag.:<br />

"Ну, так и есть!" _ подумал он (ПиН); "От этого ничего не узнаешь,<br />

потому что ему все равно", _ подумал Раскольников (ПиН).<br />

imis mixedviT, Tu rogor Seefardeba replicirebuli pirdapiri Sinagani<br />

replika metyvelebis saxeobebs, gamoiy<strong>of</strong>a: 1) monologuri replika,<br />

2) dialogizebuli replika, 3) kombinirebuli replika.<br />

monologuri replikebi izolirebuli gamonaTqvamebia, romlebsac<br />

aqvT monologuri metyvelebis garegani niSnebi, mcire moculoba da romlebic<br />

ar Sedian dialogis SemadgenlobaSi. maTTvis damaxasiaTebelia Sinaarsis<br />

mravalferovneba. isini, magaliTad, afiqsireben personaJis cnobierebaSi<br />

misi TvalTaxedvis areSi arsebul sagnebsa da movlenebs:<br />

"А ведь они точно боятся меня", _ подумал сам про себя Раскольников,<br />

исподлобья глядя на мать и сестру (ПиН).<br />

amgvar replikebSi konstataciis mniSvneloba SeiZleba garTulebuli<br />

iyos subietur-modaluri SefasebiT, romlis maCveneblebia modaluri<br />

mniSvnelobis mqone CarTuli sityvebi da uary<strong>of</strong>iTi sityvebi (конечно,<br />

очевидно, стало быть, должно быть, кажется, может быть, верно,<br />

невозможно, нельзя, нет):<br />

"Заочно, кажется, так ведь любил их", _ промелькнуло в его голове<br />

(ПиН); _ Это очень интересно! _ заметил вслух Евгений Павлович. "Стало<br />

быть, знает дело!" _ подумал князь (И).<br />

zogjer monologuri replika Seicavs personaJis TvalTaxedvis areSi<br />

momxdari sagnebisa Tu pirovnebebis Tvisebriv daxasiaTebas. am mniSvnelobis<br />

gamomxatvel tipur konstruqcias warmoadgens orSemadgenliani winadadeba<br />

(xSirad arasruli) saxeladi SemasmenliT (babaiceva 2000). mag.:<br />

24


"Илья Петрович _ болван!" _ решил он окончательно (ПиН); "Да, я<br />

человек без сердца и трус!" _ повторял он мрачно и порывисто двинулся<br />

идти, но... опять остановился... (И).<br />

monologuri replika Seicavs romelime movlenis, sagnis, pirovnebis,<br />

vinmes sityvebis mokle Sinagan komentars, romelsac personaJi akeTebs<br />

imisaTvis, rom kargad gaigos da SeiTvisos am momentisaTvis raRac Zalian<br />

mniSvnelovani:<br />

_ Нет-с, это ведь я так только интересуюсь, собственно, для уразумения<br />

вашей статьи, в литературном только одном отношении-с...<br />

"Фу, как это явно и нагло!" _ с отвращением подумал Раскольников<br />

(ПиН).<br />

monologuri tipis replika SeiZleba Seicavdes personaJis ganzraxvas,<br />

gadawyvetilebas, Seasrulos an ar Seasrulos romelime moqmedeba.<br />

aseT gamonaTqvamebs aqvs mkveTrad gamoxatuli modaluri xasiaTi. maT SemadgenlobaSia<br />

modaluri sityvebi (не) надо, (не) нужно, невозможно,<br />

нельзя, zmnebi momavali drois formaSi an infinitivi. mag.:<br />

"Войду, стану на колена и все расскажy..." _ подумал он, входя в<br />

четвертый зтаж (ПиН); Главнейшая суть дела была решена в его голове и<br />

решена окончательно: "Не бывать этому браку, пока я жив, и к черту<br />

господина Лужина!" (ПиН).<br />

monologuri replika-survili Seicavs personaJis survils, sakuTari<br />

interesebis Sesabamisad Secvalos saqmeTa arsebuli mdgomareoba, romelic<br />

ama Tu im mizezis gamo mas aRar akmay<strong>of</strong>ilebs. amgvari gamonaTqvamebi<br />

aseve mkveTrad gamoxatul modalur xasiaTs atarebs: warmoadgenen ra<br />

moqmedebas rogorc sasurvels, isini gamoxataven irealur modalobas.<br />

ararealuri survilis mniSvnelobas gadmoscemen nawilakebi бы, только<br />

бы, лишь бы, хотя бы, если бы, xSirad infinitivTan erTad:<br />

"Вот бы куда подбросить и уйти!" _ вздумалось ему вдруг (ПиН); "Хоть<br />

бы он-то случился и что-нибудь сказал", _ говорила о нем Лизавета<br />

Прокофьевна (И).<br />

personaJis uSualo, wminda emociuri replikebi, romelic gamowveulia<br />

gareSe, `materialuri~ an Sinagani, fsiqologiuri, mizezebiT, Seicaven<br />

replika-SegrZnebas. rogorc wesi, amgvari replikebi gamoxataven uary<strong>of</strong>iT<br />

emociebs (gaRizianeba, gabrazeba, sasowarkveTileba) da warmoadgenen<br />

sityva-winadadebebs, romlebic realizdebian Sorisdebulis an nawilakis<br />

saxiT. mag.:<br />

Увидев Ганю, он ядовито улыбнулся и прошептал про себя: "Вишь!" (И);<br />

Показалось ему вдруг тоже, что ужасно ему теперь отвратительно проходить<br />

мимо той скамейки, на которой он тогда, по уходе девочки, сидел и раздумывал,<br />

и ужасно тоже будет тяжело встретить опять того усача, которому<br />

он тогда дал двугривенный: "Черт его возьми!" (ПиН).<br />

monologuri replikis Sinaarss SeiZleba Seadgendes personaJis fiqri<br />

misTvis mniSvnelovan sakiTxebze. ganxiluli magaliTebisagan gansxvavebiT,<br />

replika-fiqri atarebs analitikur xasiaTs, gamoxatavs ufro<br />

rTul Sinaarss da aqvs ufro rTuli agebuleba. mag.:<br />

25


"Ведь вот, _ подумала про себя Лизавета Прокофьевна, _ то спит да<br />

ест, не растолкаешь, а то вдруг подымется раз в год и заговорит так, что<br />

только руки на нее разведешь" (И).<br />

xSir SemTxvevaSi monologur replikebs mkveTrad gamoxatuli emociuri<br />

Seferiloba aqvT, radgan isini warmoadgenen personaJis uSualo da<br />

subieqtur reaqcias momxdarze, rodesac ar aris saWiro sakuTari grZnobebis<br />

da gancdebis damalva. amas xels uwyoben Zaxilis nawilakebi, Sorisdebulebi,<br />

gameorebebi, winadadebis gansakuTrebuli wyoba, intonacia,<br />

romlis grafikuli maCvenebelia Zaxilis niSani. mag.:<br />

"И я мог хоть на мгновение ожидать чего-нибудь от этого грубого<br />

злодея, от этого сладострастного развратника и подлеца!" _ вскричал он<br />

невольно (ПиН); "И он, он _ тоже ослепленный и неверующий, _ он тоже<br />

сейчас услышит, он тоже уверует, да, да! сейчас, теперь", _ мечталось ей,<br />

и она дрожала от радостного ожидания (ПиН).<br />

dialogizebuli replikebi Seicavs personaJebis emociur an inteleqtualur<br />

reaqciebs, asaxavs maT miswrafebas, miiRos raRac informacia gare<br />

samyaros Sesaxeb an Secvalos masSi rame sakuTari moTxovnilebebis Sesabamisad.<br />

semantikur-funqcionaluri TvalsazrisiT dialogizebuli replikebi<br />

warmodgenilia replika-SekiTxviT da replika-waqezebiT.<br />

replika-SekiTxva qmnis dialogizebuli replikebis yvelaze mravalricxovan<br />

jgufs. T. dostoevskis gmirebis Sinagani metyveleba gajerebulia<br />

SekiTxvebiT. kiTxviTi winadadeba Tavis pirvelad da ZiriTad funqcia-<br />

Si – dialoguri metyvelebis erT-erTi TvalnaTeli magaliTia. `saerTod,<br />

kiTxviTi winadadebis funqciaa informaciis nakadis or an met mosaubreebs<br />

Soris ganawileba~ (vainrixi 1978: 379).<br />

kiTxviTi winadadebis Sinagan metyvelebaSi, garegani metyvelebisgan<br />

gansxvavebiT, damaxasiaTebel Tvisebas warmoadgens is, rom is ar aris orientirebuli<br />

msmenelze. Sinagani metyvelebis situciaSi xdeba komunikaciis<br />

sxvadasxva monawilis – molaparakisa da msmenelis _ gaerTianeba erT pir-<br />

Si, rac iwvevs molaparakis intenciisa da komunikaciuri aqtis Sinaarsis<br />

transformacias. Tu garegan metyvelebaSi kiTxviTi winadadebebi varaudobs<br />

sapasuxo reaqcias ucnobi informaciis misaRebad, Sinagan metyvelebaSi isini<br />

warmogvidgebian rogorc maCveneblebi personaJis garkveuli mdgomareobisa,<br />

rodesac misi (personaJis) cnobiereba koncentrirebulia raRac ucnobze.<br />

Sinagan metyvelebaSi kiTxviTi winadadebis mizania – aCvenos personaJis<br />

azrovnebis procesis aqtivizacia, miipyros yuradReba azris ama Tu im elementze,<br />

moniSnos msjelobis Tema an daafiqsiros gadasvla erTi Temidan<br />

meoreze.<br />

calkeuli kiTxviTi winadadebebi gamoyenebulia T. dostoevskis romanebSi<br />

an rogorc replika gare samyaroSi momxdar movlenebze, an rogorc<br />

impulsi moqmedebis Semdgomi ganviTarebisaTvis. maTi dialogizebuli xasiaTi<br />

imaSi vlindeba, rom amgvari replikebi gamoxatavs personaJis pozicias,<br />

romelic sawinaaRmdegoa garSemo konteqstSi asaxuli poziciisagan.<br />

aseTi replikebi TiTqosda Taviseburi pasuxebia sxva adamianis mier das-<br />

26


mul kiTxvaze, an sxva personaJis kiTxviTi replikis gameorebaa. maTi daniSnulebaa<br />

– azris ganviTarebis stimulireba, azrovnebis asociaciuri<br />

xasiaTis da Sinagan metyvelebaSi ama Tu im Temis gamoCenis spontanurobis<br />

asaxva.<br />

personaJisTvis ucnobi informaciis moculobisa da xasiaTis mixedviT<br />

sakuTriv-kiTxviT winadadebebs SeiZleba hqondes zogad- da kerZoSekiTxvi-<br />

Ti xasiaTi. pirvel SemTxvevaSi SekiTxva mimarTulia situaciis gaazrebaze<br />

mTlianobaSi, meore SemTxvevaSi ki – romelime faqtis, movlenisa Tu<br />

sagnis calkeuli mxaris gaazrebaze. gaanalizebul romanebSi ZiriTad masas<br />

qmnis kerZoSekiTvis tipis winadadebebi. T. dostoevskis gmirebi Cveulebriv<br />

imy<strong>of</strong>ebian nacnob, konkretul, mosalodnel situaciebSi, rodesac<br />

ucnobia mxolod maTi calkeuli, magram mniSvnelovani, elementebi: umetes<br />

SemTxvevaSi es aris mizezi da mizani. nawarmoebis gmirebisaTvis sasicocxlod<br />

mniSvnelovania movlenebs Soris mizezSedegobrivi kavSiris garkveva,<br />

sakuTari da sxvisi saqcielis motivis Secnoba, sakuTari da sxvisi moqmedebis<br />

mizezis dadgena.<br />

"Да с чего они берут, что я презираю генералов и генеральство?" _<br />

саркастически думал про себя Ганя (И).<br />

sakuTriv-kiTxviT winadadebebSi kiTxviTi mniSvneloba SeiZleba iyos<br />

garTulebuli iseTi modaluri mniSvnelobebiT, rogoricaa meryeoba, eWvianoba,<br />

gaubedavi varaudi, undobloba, gaoceba, romelsac gadmocems<br />

kiTxviT-modaluri nawilakebi ли, не...ли, что ли, разве, неужели, что если<br />

da sxv. magaliTad, ли nawilaki aformebs kiTxviT winadadebas, romelic<br />

iTxovs dadebiT an uary<strong>of</strong>iT pasuxs; amasTan kiTxvis mniSvneloba garTulebulia<br />

yoymanis, eWvis elferiT, romelsac ganicdis personaJi kiTxvis<br />

arsis mimarT. mag.: Поднимаясь в свою квартиру, он заметил, что Настасья,<br />

оторвавшись от самовара, пристально следит за ним и провожает его<br />

глазами. "Уж нет ли кого у меня ? " _ подумал он (ПиН).<br />

replika-waqezebis ZiriTadi daniSnulebaa – Segulianebis gamoxatva,<br />

romelic momdinareobs personaJisgan da mimarTulia romelime adresatisaken<br />

da romelic SeiZleba dakonkretdes rogorc brZaneba, mowodeba,<br />

Txovna, mudara. amasTan, Segulianeba-waqezebis adresatad gamodis an Tvi-<br />

Ton personaJi, an realuri an warmosaxviTi mosaubre, an RmerTi rogorc<br />

umaRlesi Zala:<br />

И вот ей именно захотелось теперь еще больше поднять перед ними голову,<br />

затмить всех вкусом и богатством своего наряда, _ "пусть же кричат,<br />

пусть свистят, если осмелятся!" (И); "Господи! _ молил он, _ покажи мне<br />

путь мой, и я отрекаюсь от этой проклятой мечты моей!" (ПиН).<br />

garda zemoT ganxiluli replika-SekiTxvisa da replika-waqezebisa, gamovlenilia<br />

agreTve erTeuli SemTxvevebi dialogizebuli replikebisa,<br />

romlebic erT gamonaTqvamSi aerTianeben kiTxvas da waqezebas. aseTi replikebi,<br />

rogorc wesi, kiTxvisa da Segulianebis mniSvnelobebTan erTad gamoxatavs<br />

sxvadasxva modalur Tu emociur elfers da atarebs mkveTrad gamoxatul<br />

eqspresiul xasiaTs. mag.:<br />

27


"Ну, говори жe, говори, _ как будто так и хотело выпрыгнуть из cepдца<br />

Раскольникова. _ Ну, что жe, что жe ты не говоришь?" (ПиН) – gamonaTqvamis<br />

pirvel nawilSi gamoxatulia Segulianeba garTulebuli mouTmenlobis<br />

elferiT, meore nawilSi ki – SekiTxva, romelic gakvirvebis, aRSfoTebis,<br />

mouTmenlobis elferiT aris garTulebuli; mTlianobaSi gamonaTqvamis eqspresiulobas<br />

aZlierebs aqcentirebuli leqsikuri gameoreba.<br />

replicirebuli pirdapiri Sinagani metyveleba SeiZleba Seicavdes erT<br />

gamonaTqvamSi monologuri da dialoguri metyvelebis elementebs. amgvari<br />

replikebis erTi jgufi gamoirCeva mis mier gamoxatuli mniSvnelobebis<br />

standartulobiT. gamonaTqvamis pirveli nawilis saxiT maTSi warmodgenilia<br />

replika-konstatacia, sadac personaJi afiqsirebs am momentisaTvis Seqmnil<br />

`saqmeTa viTarebas~. gamonaTqvamis meore nawili gaformebulia rogorc<br />

sakuTriv SekiTxva sxvadasxva modaluri elferiT. mag.:<br />

"А в злобе-то и проговорюсь! _ промелькнуло в нем опять. _ А зачем они<br />

меня мучают!" (ПиН).<br />

meore jgufis replikebi ufro mravalferovania Sinaarsis mixedviT.<br />

gamonaTqvamis pirvel nawilad maTSi gamoyenebulia, rogorc wesi, replika,<br />

romelic Seicavs personaJis SekiTxvas meore personaJis mimarT. gamonaTqvamis<br />

meore nawili Cveulebriv Seicavs konstatacias, personaJis daxasiaTebas,<br />

romelic ase Tu ise dakavSirebulia SekiTxvis SinaarsTan,<br />

magram ar aris masze pasuxi. ase rom, dialogizebul-monologuri gamonaTqvamis<br />

pirveli nawilis SekiTxva aris azris mniSvnelovan elementebze<br />

personaJis yuradRebis miqcevis saSualeba. mag.:<br />

Впрочем, он ее беспокоил: "хоть и расторопный и добрый, да в состоянии<br />

ли исполнить, что обещает? В таком ведь он виде!.." (ПиН); "Зачем тут салоп?<br />

_ подумал он, _ ведь его прежде не было..." (ПиН).<br />

umetes SemTxvevaSi, replicirebuli Sinagani metyveleba mxatvruli<br />

teqstis fragmentSi warmodgenilia erTi replika-CarTviT, romelic avtoriseul<br />

TxrobaSi Tavsdeba da asaxavs personaJis erTeul Sidasametyvelo<br />

reaqcias romelime gare movlenaze. magram zog SemTxvevaSi fragmentSi<br />

SeiZleba iyos ramdenime izolirebuli replika, romelic asaxavs<br />

personaJis reaqcias sxvadasxva movlenaze. magaliTis saxiT moviyvanT<br />

raskolnikovis replicirebul Sinagan metyvelebas, romelic asaxavs<br />

mkvlelobis win moxucTan vizitis dros arsebuli garemos miseul aRqmasa<br />

da daxasiaTebas:<br />

"Если о сию пору я так боюсь, что жe было бы, если б и действительно<br />

как-нибудь случилось до самого дела дойти?.." _ подумал он невольно,<br />

проходя в четвертый этаж. "Может, впрочем, она и всегда такая, да я<br />

в тот раз не заметил", _ подумал он с неприятным чувством (о старухе). <br />

"И тогда, стало быть, так жe будет солнце светить!" _ как бы невзначай<br />

мелькнуло в уме Раскольникова, и быстрым взглядом окинул он все в комнате,<br />

чтобы по возможности изучить и запомнить расположение. Все было<br />

очень чисто: и мебель и полы были оттерты под лоск; все блестело.<br />

"Лизаветина работа", _ подумал молодой человек. "Это у злых и старых<br />

вдовиц бывает такая чистота", _ продолжал про себя Раскольников... (ПиН).<br />

28


amrigad, pirdapiri Sinagani metyveleba mxatvrul nawarmoebSi personaJis<br />

Sinagani sametyvelo-azrobrivi moqmedebis gamosaxvis ZiriTadi sa-<br />

Sualebaa. igi SeiZleba warmodgenili iyos replicirebuli da gaSlili<br />

saxiT. replicirebuli pirdapiri Sinagani metyvelebis formebis ganxilvam<br />

T. dostoevskis romanebis mixedviT gviCvena, rom am sintaqsuri movlenisaTvis<br />

damaxasiaTebelia struqturisa da Sinaarsis mravalsaxeobaTa<br />

simdidre.<br />

literatura<br />

axmanova 1969: Ахманова О.С., Словарь лингвистических терминов, Сов. энциклопедия,<br />

Москва.<br />

babaiceva 2000: Бабайцева В.В., Явления переходности в грамматике русского языка,<br />

Дрофа, Москва.<br />

vainrixi 1978: Вайнрих X.,Текстовая функция французского артикля // Новое в зарубежной<br />

лингвистике, Лингвистика текста, Прогресс. Вып. 8. С. 370-387, Москва.<br />

milixi 1961: Милых М.К., Конструкция с прямой речью как синтаксическая<br />

единица // ФН. № 4. С. 136-145.<br />

murzini 1969: Мурзин Л.Н., Чужая речь и ее типология // Лексика. Грамматика:<br />

Материалы и исследования по русскому языку / Уч. зап. Пермск. ун-та, №192. С.<br />

49-61, Пермь.<br />

Cumakovi 1975: Чумаков Г.М., Синтаксис конструкций с чужой речью, Вища<br />

школа, Киев.<br />

rusuli gramatika 1980: Русская грамматика, В 2-х т. Т. II, Наука, Москва.<br />

rusuli ena 1979: Русский язык, Энциклопедия, Сов. энциклопедия, Москва.<br />

Marina Aleksidze<br />

Direct Speech as a Type <strong>of</strong> Expression <strong>of</strong> Inner Speech<br />

Summary<br />

Artistically expressed inner speech <strong>of</strong> characters in fiction literature is represented as a<br />

speech <strong>of</strong> an external person expressed by means <strong>of</strong> certain devices and forms. The main<br />

form <strong>of</strong> expression <strong>of</strong> inner speech and thought activity <strong>of</strong> characters in a literary text is<br />

direct speech. The direct speech retains the autonomous nature <strong>of</strong> a character, therefore, it is<br />

the most objective form <strong>of</strong> external speech. The inner speech expressed by means <strong>of</strong> direct<br />

speech has a large perspective <strong>of</strong> direct expression <strong>of</strong> immediate formation and<br />

development <strong>of</strong> thought, the perspective <strong>of</strong> utmost convergence between the inner speech<br />

and its psychological analogue. As a means <strong>of</strong> speech characteristics, it contains a much<br />

broader perspective <strong>of</strong> expressing all the individual features <strong>of</strong> the speech <strong>of</strong> a character.<br />

Direct speech as a form <strong>of</strong> expression <strong>of</strong> the inner speech <strong>of</strong> characters plays an important<br />

role in the works <strong>of</strong> Dostoevsky and is characterized by significant structural and semantic<br />

diversity. The paper focuses on the types <strong>of</strong> direct inner speech, namely the real and<br />

imaginary inner speech, graphically formulated and unformulated inner speech, replicated<br />

direct inner speech in Dostoevsky’s novels “Crime and Punishment” and “The Idiot”.<br />

29


fati anTaZe-malaSxia<br />

30<br />

enaTmecnierebis sakiTxebi _ 2011<br />

qarTulSi Semosuli sami orientalizmis Sesaxeb<br />

(„zirak||Zirak~||„zira~||„Zira~; „Zabun~-i; „manZil~-i)<br />

axlo aRmosavlur enebTan xangrZlivma da mWidro urTierTobam qar-<br />

TulSi mniSvnelovani kvali datova am enaTagan Semosul nasesxobaTa saxiT.<br />

sparsuli, romelsac yvelaze ufro xangrZlivi urTierTobebi akav-<br />

Sirebda qarTulTan 1 , gvevlineboda rogorc uSualo, aseve Suamavali gamsesxeblis<br />

rolSi. mas Semdeg, rac mniSvnelovanwilad Sesustda da TandaTanobiT<br />

gawyda qarTulis uSualo Sexeba arabulTan, didad gaizarda<br />

sparsulis, rogorc Suamavali enis roli arabuli warmomavlobis erTeulTa<br />

dasamkvidreblad qarTulSi. amgvar erTeulTa aRsaniSnad gaCnda pirobiTi<br />

termini „arabul-sparsuli sityvebi~ (andronikaSvili 1965: 297-<br />

330; andronikaSvili 1966: 8), romelic moiazrebs sparsuli gziT Semosul<br />

arabizmebs maTi gamocalkevebis safuZvelze uSualod arabulidan<br />

nasesxeb sityvaTagan rogorc qronologiur, aseve fonetikur kriterium-<br />

Ta moxmobiT (andronikaSvili 1965). SevniSnavT, rom rig SemTxvevebSi<br />

ver dgindeba arabizmTa qarTulSi Semosvlis gza, es ZiriTadad exeba im<br />

sityvebs, romelTa etimonebSi ar dasturdeba is specifikuri fonemebi<br />

(vTqvaT, ق – q, ط – ÷ an difTongebi), romlebic sxvadasxvagvarad gadmoicema<br />

qarTulSi uSualod arabulidan da sparsulidan gaSualebuli gziT<br />

Semosvlisas. amgvar SemTxvevebSi qronologiurTan erTad mosaSveliebelia<br />

semantikuri kriteriumi, kerZod, Sesapirispirebelia qarTulSi damkvidrebuli<br />

nasesxobis mniSvneloba arabul da sparsul mniSvnelobebTan.<br />

savsebiT viziarebT mosazrebas, romlis Tanaxmad, umarTebuloa XI<br />

saukunis Semdgom qarTulSi arabizmTa Semosvlis erTaderT wyarod sparsulis,<br />

zogjer Turqulis miCneva (silagaZe 2008: 218) da arabul-qar-<br />

Tuli cocxali enobrivi urTierTobebis Sewyvetis fonze qarTulisaTvis<br />

sakuTriv arabulidan sesxebis SesaZleblobis gamoricxva im sityvebisaTvis,<br />

romlebic sparsulSic an TurqulSic damkvidrdnen. qarTulSi uSualo<br />

da gaSualebuli gziT Semosul arabizmTa gasamijnad saWiroa kompleqsuri<br />

midgoma (silagaZe 2008: 221), kerZod, erToblivadaa gasaTvaliswinebeli<br />

zemoxsenebuli qronologiuri, fonetikuri da semantikuri<br />

faqtorebi. amgvar mravalfaqtorul midgomas saWiroebs aseve uSualod<br />

sparsuli warmomavlobis nasesxobaTa analizic. es dagvexmareba am nases-<br />

1 savaraudod, qarTulis sparsulTan Sexeba mxolod saSualo da axali enobrivi<br />

periodebiT ar Semoifargleboda da Zvel sparsulsac moicavda (andronikaSvili<br />

1966:8, 20). Sesabamisad, XX saukunis dasawyisamde gagrZelebul sparsul-qarTul<br />

enobriv kontaqtebs, iseve rogorc qarTulis urTierTobas zogadad iranul<br />

enobriv samyarosTan, dasabami Cv.w. V saukunemde mieca.


xobaTa Semosvlis wyarosa da periodis, aseve SeTvisebis TaviseburebaTa<br />

dadgenaSi.<br />

winamdebare statiaSi ganvixilavT sparsuli warmomavlobis „zirak||Zirak~||<br />

„zira~||„Zira~ da arabuli warmomavlobis „Zabun~ da „manZil~ nasesxobebs.<br />

isini SerCeulia fonetikuri SeTvisebis TaviseburebebiT, kerZod,<br />

sparsul da arabul mJRer spirant z-s afrikatizaciiTa da Sesabamisad,<br />

qarTulSi Z-d gadmosvliT, gaTvaliswinebulia aseve gansaxilvel nasesxobaTa<br />

morfologiur-semantikuri adaptacia.<br />

sparsul winaenismier spirant z-s ama Tu im saxiT qarTulSi SeTvisebas<br />

qronologiuri faqtorebiT xsnian. saSualo iranul enobriv epoqa-<br />

Si 1 sparsuli z qarTulSi orgvarad gadmoicemoda: z-Ti [ix. saS. spars.<br />

zohr „msxverpli~ > qarT. „zorva“ – „msxverplis Sewirva kerpTa mimarT“;<br />

saS. spars. zumuruxt „zurmuxti~ > qarT. „zurmuxti“; saS. spars.<br />

marzəpən „sazRvris mcveli~ > qarT. „marzapani“ – „mefisnacvali, warmomadgeneli~,<br />

andronikaSvili 1966: 213) an Z-Ti (ix. saS. spars frazan(ak)<br />

„swavluli, brZeni~ > qarT. „brZeni“ – „mecnieri, didad Wkviani~; saS.<br />

spars. handarz „rCeva, darigeba~ > qarT. „anderZi~ – „mokvdavTagan darigeba~<br />

(saba); saS. spars. barzin „maRali~ > qarT. „barZimi~ – „maRalfexiani<br />

sasmisi~ (andronikaSvili 1966: 213-214)].<br />

farsis, anu axali da Tanamedrove sparsulis periodSi (moicavs monakveTs<br />

Cv.w. X saukunidan dRevandlamde, aqedan sakuTriv klasikuri<br />

sparsulis periodi gulisxmobs X-XV saukuneebs. Основы... 1982: 5) Semosul<br />

nasesxobebSi sparsuli z-s Sesatyvisad mxolod qarTuli z iTvleba<br />

(ix. ax. spars. nouruz „sparsuli axali weli~ > qarT. „navrozi~ –<br />

„sparsuli axali weli~; ax. spars. zärkäš „oqromkediT naqsovi qsovili~<br />

q > qarT. „zarqaSi~ –„oqromkediT naqsovi qsovili, oqroqsovili~; ax. spars.<br />

zängi „zangi, Savkaniani~ > qarT. „zangi“) (andronikaSvili 1996: 44).<br />

axali sparsuli z-s qarTuli Z-Ti gadmocemis erTaderT magaliTad m. andronikaSvils<br />

mxolod ax. spars. zir „qveda nawili, Ziri, fskeri~ > qarT.<br />

„Ziri~ mohyavs (andronikaSvili 1996: 44), Tumca „Zir~-is amosaval formad<br />

Tavisi monografiis pirvel tomSi TviTonve saS. spars. (a)zir||zir-s<br />

(„Ziri~, „qveda nawili~) asaxelebs (andronikaSvili 1966: 44), riTac<br />

adasturebs sakuTar mosazrebas axalsparsuli z-s qarTulSi mxolod zd<br />

gadmocemis Sesaxeb.<br />

Zireul qarTul fitonim „kvliav~-s moepoveba sinonimi sparsulidan<br />

Semosuli nasesxobis saxiT. es nasesxoba unikaluria im TvalsazrisiT,<br />

rom igi rogorc wina periodis qarTul teqstebsa da leqsikonebSi, aseve<br />

Tanamedrove normatiul qarTulSi warmodgenilia paraleluri araafrikatizebuli<br />

da afrikatizebuli formebiT: „ziraki~||„zira~||„Ziraki~<br />

(orbeliani 1991-1993); „zira~||„Ziraki~ (CubinaSvili 1961); „zira~||<br />

1 dadasturebuli werilobiTi Zeglebis mixedviT, saSualo iranuli enobrivi epoqa<br />

moicavs ax. w. III-VII-VIII saukuneebs, savaraudod ki Zv.w. IV da ax.w. VII-VIII<br />

saukuneebs (Основы 1981:6).<br />

31


||„ziraki~ (neimani 1978); „zira~||„ ziraki~||„Zira~||„Ziraki~ (qegl 1950-<br />

1964). sxva nasesxobebSi amgvari paralelizmi an mxolod adrindel ZeglebSi<br />

dasturdeba (ix. qvemoT), an moicavs normatiuli enisa da dialeqtis<br />

mimarTebas, magaliTad, normat. brZeni||xevsur. bzeni; normat. anderZi||xevs.<br />

anderzi.<br />

„zira~||„Zira~-s paralelizmi Sua saukuneebis qarTul samedicino<br />

teqstebSicaa warmodgenili: „aiRe zira qirmani, qarvia, niaxuris Tesli<br />

(usworo karabadini 1940: 114, 27); „aiRe Zira qirmani ZmriT gazrdili<br />

da moxaluli da TeTri sakmeli~ (usworo karabadini 1940: 155, 19); „jer<br />

garecxe, merme gaaxme zira qirmani~ (samkurnalo wigni 1950: 131, 19);<br />

„aiRe niaxuris Tesli da Zira qirmani~ (samkurnalo wigni 1950: 142, 23).<br />

zemoT moyvanili „zira qirmani~||„Zira qirmani~ uTargmneli sruli<br />

kalkia sparsuli izafeTuri Sesityvebisa „zire-ye kermån-i~, gvxvdeba<br />

aseve Sesityvebis nawilobrivad („zira qirmanuli~) da srulad Targmnili<br />

(„qirmanuli kvliavi~) kalkebi: „aiRe Zira qirmanuli, niSaduri da<br />

qafuri~ (samkurnalo wigni 1950: 97, 16); „aiRe magisgan qirmanuli<br />

kvliavi~ (samkurnalo wigni 1950: 225, 32). qirmani-s gverdiT gvxvdeba<br />

qirmeni formac, magaliTad, „aiRe... pilpili da zanjabili, Zira da qirmeni~<br />

(samkurnalo wigni 1950:228, 16). aq Zira qirmeni Canacvlebulia<br />

elifsuri formiT qirmeni, ixileT aseve qirmeni forma sxva magaliTSi:<br />

„zira qirmeniTa varia SeuqeniT da igi aWameT~ (samkurnalo wigni 1950:<br />

169, 20). unda aRiniSnos, rom qirmeni CvenTvis cnobili erTaderTi nasesxobaa,<br />

sadac axali sparsuli å qarTulSi e-d da ara a-d gadmodis.<br />

Tavad „zire~ da „zire-ye kermån-i~, moinis leqsikonis mixedviT, mcenaris<br />

sxvadasxva jiSs aRniSnaven (Moin 1998). izafeTuri Sesityveba „zireye<br />

kermån--i~ erTsityvian fitonim qorombåd-is xalxur metyvelebaSi<br />

damkvidrebuli sinonimia (Moin 1998). qorombåd laTinurad ganimarteba<br />

rogorc Carum carvi (Рубинчик 1970). qorombåd-is paralelurad „zireye<br />

kermån-i~-s sinonimad „kämmun-e kermån-i~ saxeldeba (Moin 1998).<br />

qarTul ZeglebSi es Sesityvebac uTargmneli kalkis saxiTaa dadasturebuli<br />

ganmartebiTurT: „qamuni qirmeni, romel ars Zira~ (samkurnalo<br />

wigni 1950:418, 11). Tavad kämmun ganmartebulia rogorc zire-s sinonimi,<br />

romlis laTinuri saxelwodebaa Cuminum (Moin 1998). qarTuli<br />

„zira~||„Zira~||„zirak~||„Zirak~ ganimarteba Cuminum cyminum-ad (qegl<br />

1950-1964). „Zira~-sa da „Zira qirmeni~-s Soris gansxvaveba dasturdeba<br />

qarTul ZeglebSic: „aiRe Zira qirmeni da Zira meore~ (samkurnalo wigni<br />

1950:244, 21).<br />

qirmanuli Ziras popularoba safuZvlad udevs sparsul frazeologizms,<br />

romlis zmnuri komponenti monacvle variantebiTaa warmodgenili:<br />

zire be-kermån åvärdän||bordän||ferestådän||käšidän „qermans ziras/kvliavis<br />

Camotana|| waReba||gagzavna||zidva.~ am frazeologizmis mniSvnelobaa „fuWad<br />

garja, arasaWiro saqmis keTeba.~ mis qarTul Sesatyvisad „tyeSi fiCxis<br />

zidva~ gveguleba.<br />

32


„zira~||„Zira~-s etimoni „zirä~ (klasik. spars.)||„zir-e~ (Tanamedr.<br />

spars.) zir-dan („Ziri, qveda nawili~) nawarmoeb derivats warmoadgens.<br />

mwvanilis saxeobis am mimarTebiT saxelwodebaSi aqtualizebulia „Zirs,<br />

qvemoT my<strong>of</strong>ob~-is semantikuri komponenti. rac Seexeba „zirak~||„Zirak~-s,<br />

is saSualo sparsulidan unda iyos Semosuli. mis etimonad saSualo<br />

sparsulSi daudasturebel, aseve zir-dan nawarmoeb derivat *zir-ak-s<br />

moviazrebT, romelsac istoriul-fonetikuri kanonzomierebis Sesabamisad<br />

unda moeca klasik. spars. zir-ä|| Tanamedr. spars. zir-e (Основы... 1982:204).<br />

xsenebuli kanonzomiereba gulisxmobs saSualo sparsuli postvokaluri<br />

k-s (gviandeli formiT g-s) kargvas sityvis boloSi, magaliTad, saS.<br />

spars. varrak (gviandeli varrag) „batkani~ > klas. spars. bärrä||Tanamedr.<br />

spars. bärre. xmovnis Semdgomi bolokiduri k||g–s kargva mravalfunqciur<br />

ak (gviand. ag) saSualo sparsul sufiqss klasik. spars.<br />

ä||Tanamedr. spars. e sufiqsad gardaqmnis, ix. saS. spars. bandak (gviand.<br />

bandag) > klasik. spars bändä > Tanamedr. spars. bände „mona“. Sesabamisad,<br />

zirä||zire-s winare forma *zirak unda iyos, romelic Cven xelT<br />

arsebul wyaroebSi (MacKenzie 1971; Nyberg 1974) ver moviZieT.<br />

*zirak-is realobas TvalnaTliv adasturebs qarTuli „zirak||Zirak~<br />

formebi, radgan axal sparsul-qarTul bgeraTSesatyvisobaTa Tanaxmad,<br />

„zira||zire~ ver gadmovidoda „zirak||Zirak~ formiT. amgvar formaTa etimonad<br />

mxolod „*zirak~ moiazreba, radgan saSualo sparsuli ukanaenismieri<br />

k qarTulSi regularulad k-Ti gadmoicema (andronikaSvili 1966:<br />

196) 1 da Sesabamisad „ak~ sufiqsic „ak~-ad gadmodis, magaliTad, saS.<br />

spars. spetak „TeTri~ > qarT. „spetak~-i. „ak~ iZleva „ag~-sac, amgvari<br />

formebi gviandeli nasesxobebi Cans, isini saSualo sparsulis im safexurze<br />

unda iyos Semosuli, roca bolokiduri k gamJRerda, ris Sedegadac<br />

„ak~ gardaiqmna „ag~-ad. ix. saS. spars. hamxanak „Tanamosaxle~ ><br />

qarT. „amxanagi~. gvaqvs paraleluri formebic (saS. spars. X v astak<br />

„qoneba~, „simdidre~ > „xostaki~||„xvastagi“ – `qoneba simdidre~), rac<br />

asaxavs saSualo sparsulis adrindel da gviandel formaTa gavlenas<br />

nasesxobebze, anu nasesxobaTa mimarTebas gamsesxebel enaSi mimdinare<br />

cvlilebebTan. „zirak||Zirak~ adrindeli nasesxoba Cans, radgan ar mogvepoveba<br />

misi paraleluri gamJRerebuli formebi *zirag||*Zirag.<br />

zemoT motanili mosazrebis sapirispirod, romlis Tanaxmad z-s afrikatizacia<br />

ar xdeba axali sparsulidan Semosul nasesxobebSi, z>Z gadasvla<br />

dasturdeba rogorc saSualo sparsulidan momdinare Zirak, aseve<br />

axali sparsuli warmomavlobis Zira formebSi. z-s Z-Ti Canacvleba ganpirobebulia<br />

qarTulis bunebrivi fonetikuri tendenciiT, kerZod, spirantTa<br />

afrikatizaciiT. es tendencia moicavs rogorc Zireul, aseve<br />

1 SeadareT axali sparsuli ukanaenismieri yru fSvinvieri xSuli k (kh), romelic<br />

qarTulSi yvela poziciaSi q-d gadmodis (andronikaSvili 1996: 38), magaliTad,<br />

`zirak~-is paronimi `ziraq~-i _ `frTxili, gonieri~< ax. spars. ziräk (kh)<br />

`frTxili, gonieri~ (andronikaSvili 1996:99).<br />

33


nasesxeb erTeulebs, magaliTad, zemoT motanili nasesxobani: „brZeni~,<br />

„anderZi~, „barZimi~ an sakuTriv qarTuli „bze~-ze dafuZnebuli „sa-bzel-i~<br />

> `sabZeli“; „zod~ > „Zodi~ (imer); „sagzali~ > „sagZali~ (kaxuri);<br />

„sazRvari~ > „samZRvari~|| megr. „sanZRvari~; aseve „zraxva~ > „(da)<br />

Zraxva~ anu „sayveduri", „mxileba~ da misiT motivirebuli „sa-Zrax-is~-i<br />

an „umZraxad, anu ubrad y<strong>of</strong>na~, es ukanaskneli polisemant „zraxv~-is 1<br />

(1. „laparaki, saubari~, 2. „fiqri~, 3. adre „dabraleba~) pirvel mniSvnelobas<br />

(`laparaki, saubari~) efuZneba.<br />

rig SemTxvevebSi qarTvelur enebsa da dialeqtebSi warmodgenil z ><br />

Z gadasvlas poziciuri ganpirobebulobiT, kerZod, z-s xSulTan mezoblobiT<br />

xsnian, magaliTad, z xSirad nacvldeba Z-Ti gz, bz, mz, nz, lz,<br />

rz da dz kompleqsebSi (lomTaZe 1999:232), magram ramdenadac amgvari<br />

Canacvleba praqtikulad yvela poziciaSi gvxvdeba, poziciurobiT misi<br />

axsnis momxrenic rig SemTxvevebSi g. axvledianisa da a. SaniZis kvladakval,<br />

afrikatizaciis mizezad substitucias asaxeleben (lomTaZe 1999:<br />

217; 232) da mis nimuSad prevokalur da intervokalur poziciaSi z-s<br />

Z-Ti Canacvlebis dialeqturi, ZiriTadad imeruli magaliTebi mohyavT:<br />

„Zis~ < `zis~, „veZiri~ < `veziri~, „Zewari~ (megr. „Zenwari~) da sxv. substituciis<br />

Sedegia Cven mier ganxiluli „zirak~ > `Zirak~ da „zira~ ><br />

`Zira~ SemTxvevebic, romlebic ganpirobebulia (a)zir-dan momdinare, aseve<br />

substituciurad afrikatizebul „Zir~-Tan analogiiT.<br />

paralelur afrikatizebul „zirak~||„zira~ formaTa arseboba ukav-<br />

Sirdeba qarTulis, kerZod, Tbilisuri metyvelebis mWidro Sexebas sparsulTan.<br />

gamsesxebel enasTan urTierTobis simWidrove bunebrivad ganapirobebs<br />

maqsimalur fonetikur msgavsebas etimonsa da nasesxobas Soris.<br />

naturalizaciis procesSi nasesxoba xSirad emorCileba msesxebeli enisaTvis<br />

bunebriv fonetikur tendenciebs („zirak~ > `Zirak~; „zira~ > `Zira~-s<br />

SemTxvevebSi spirantTa afrikatizacias), Cndeba etimonTan ufro<br />

axlo mdgomi da misgan daSorebuli paraleluri formebi. xSirad msesxebeli<br />

enisaTvis ufro bunebrivi forma gandevnis meores, paraleluri<br />

formebis SenarCuneba ganpirobebuli unda iyos msesxebel da gamsesxebel<br />

enaTa urTierTobis simWidroviTa da konkretuli nasesxobisa da misi<br />

etimonis gamoyenebis sixSiriT orive enaSi.<br />

amgvari sixSiriT gamorCeulia y<strong>of</strong>iTi leqsikis mTeli Sreebi,<br />

vTqvaT, popularuli sakvebisa da misi ingredientebis saxelwodebebi. zira,<br />

anu kvliavi Zvel TbilisSi gavrcelebul aRmosavlur kerZebSi gamoiyeneboda,<br />

ix. „zira~ _ `sunovani Tesli, romelsac saWmelSi xmaroben~<br />

(griSaSvili 1997). eTnikurad Wrel TbilisSi, sadac sparsuli Temi arcTu<br />

mcirericxovnad iyo warmodgenili (aleqsiZe 2009: 72-73), xSirad<br />

1 m. andronikaSvili `zrax~-sac iranuli warmomavlobis fuZed miiCnevs da mis etimonad<br />

warmoadgens rekonstruirebul formas *zurah>zrax (andronikaSvili 1966:<br />

326-327).<br />

34


gaismoda sparsuli warmomavlobis es saxelwodeba. am garemoebam qalaquri<br />

metyvelebidan gamodevna Zireuli qarTuli „kvliavi~, romelic dRemde<br />

aqtiurad gamoiyeneba <strong>Tbilisi</strong>s gareT, gansakuTrebiT aRmosavleT saqarTvelos<br />

mTis kiloebSi. sakvlevi fitonimis xSiri gamoyenebiTve aixsneba<br />

etimonTan axlo mdgomi „zira~ formis SemorCena qarTulSi.<br />

zemoTqmulis Tanaxmad, „zirak~||„Zirak~||„zira~||„Zira~-s ganvixilavT<br />

rogorc ciklur nasesxobas, romelic orgzis _ sparsulis or sxvadasxva<br />

(saSualo da axal) monakveTTan urTierTobisas Semovida qarTulSi.<br />

amiT aixsneba „zirak~-isa da „Zirak~-is paralelur „zira~ da „Zira~<br />

formaTa arseboba. rac Seexeba z||Z-s paralelizms, is, erTi mxriv, ukav-<br />

Sirdeba spirantTa afrikatizaciis sakuTriv qarTul tendencias, meore<br />

mxriv ki, qarTulis, kerZod, ZvelTbilisuri metyvelebis koleqtiur doneze<br />

mWidro Sexebas sparsulTan.<br />

z||Z paralelizmi naklebi intensivobiT dasturdeba arabuli warmomavlobis<br />

„Zabun~-sa da „manZil~-Si, romelTa araafrikatizebuli variantebi<br />

„zabun~ da „manzil~ kantikuntadaa warmodgenili gviani Sua saukuneebis<br />

werilobiT ZeglebSi. arabul z-sTan qarTuli z-s sakmao fonetikuri<br />

msgavsebis gamo, qarTulSi arabuli z gadmoicema z-Ti. „z~-s afrikatizacia<br />

xdeba orad or arabizmSi, esaa zemoT moyvanili „Zabun~ da<br />

„manZil~ (lekiaSvili 1992:64).<br />

qarTulSi „Zabun~-i ganimarteba rogorc 1. „Zalas moklebuli, uZluri,<br />

uniaTo||mwiri, unay<strong>of</strong>o.~ 2. „simxneves moklebuli~ (qegl 1950-1964);<br />

1. „jabani~. 2. „laCari~ (neimani 1978). sabaseuli ganmartebiT „Zabun~-i<br />

aris „simyarisagan (simyralisagan) moSlili~ (orbeliani 1991-1993).<br />

zäbun-is mniSvnelobebi arabulSi aris: 1. „sastiki~ (iTqmis brZolaze);<br />

2. „briyvi, suleli~ (Баранов 1977), dasturdeba aseve omonimi zäbun<br />

mniSvnelobiT „myidveli, klienti~ (Баранов 1977). arabul ganmartebiT<br />

leqsikonSi miTiTebulia, rom mniSvneloba „briyvi, suleli~ araa warmodgenili<br />

klasikur arabulSi, radgan is (igulisxmeba mniSvneloba f.a.)<br />

sparsuli warmomavlobisaa (al-munjid 1986), Tumca Cven xelT arsebul<br />

sparsul leqsikonebSi zäbun „briyv~-isa da „sulel~-is mniSvnelobiT<br />

ver moviZieT.<br />

sparsulSi „zäbun~ moicavs Semdeg leqsikur-semantikur variantebs:<br />

1. `susti, ususuri~; 2. `uZluri, daleuli~; 3. „umaqnisi, ararad Casagdebi~;<br />

4. iSviaTad „damarcxebuli~ (Рубинчик 1970); ganmartebiT leqsikonebSic<br />

es mniSvnelobebia warmodgenili (Moin 1998; änvåri 1993, äfšar,<br />

häkämi 1994). gafarovTan miTiTebulia aseve „datyvevebul~-is mniSvneloba<br />

da masze dafuZnebuli Sedgenili zmna zäbun gereftän „datyveveba,<br />

tyved ayvana~ (Гаффаров 1974). sailustracio magaliTebi motanilia naser<br />

xosrovisa da saadis Semoqmedebidan: „ei mä–rä gerefte bot-e xošzäbån<br />

zäbun (naser xosrovi) – `hoi, davutyvevebivar tkbilmoubar mzeTunaxavs~;<br />

„zäbun kärd o där kår-e gel dåšt-äš (saadi) – „daatyveva da miwis samu-<br />

Saoebze hyavda~ (Гаффаров 1974). „datyvevebul~-is mniSvnelobiT „Zabun~<br />

35


dasturdeba „visramianSic~: „diaci razomca frTxili da gonieri iyos,<br />

egreca hamoisa kacis eniTa Zabuni iqmnebis,~ Sdr. spars. originals: zän<br />

ärče ziräk vä hošiyŵr båsäd , zäbun-e märd-e xošg<strong>of</strong>tŔr båšäd „diaci, rac ar<br />

unda moxerxebuli da gonieri iyos, tkbilmoubari kacis datyvevebuli<br />

(Zabuni) iqnebis~ (kobiZe 1983:318).<br />

qarTulSi damkvidrebuli „Zabun~-is semantikuri struqturis SepirispirebiT<br />

arabul da sparsul SesatyvisebTan Cans „Zabun~-isa da sparsuli<br />

zäbun-is pirvel da meore mniSvnelobaTa (ix. zemoT) Sinaarsoblivi<br />

igiveoba, rac qarTulSi „Zabun~-is sparsuli gziT Semosvlas miuTi-<br />

Tebs. zedsarTav „Zabun~-s efuZneba arsebiTi saxeli „Zabun-ob-a~ _ `Zabunad<br />

Seqmna~ (orbeliani 1991-1993), „Zabunis Tviseba, uZlureba, uniaToba~<br />

(qegl 1950-1964). sparsulSi „Zabun-ob~-is analogi aris aseve derivaciuli<br />

arsebiTi zäbun-i: 1. „uZlureba, sisuste~; 2. „Cagruloba~ (Рубинчик<br />

1970); aseve „damarcxebuloba~ da „xelqveiToba~ (Moin 1998). zäbun<br />

> Zabun-is analogiurad zäbun-i > Zabun-o-ba dafuZnebulia sparsulisaTvis<br />

amosaval pirvel mniSvnelobaze „uZlureba, sisuste~, amrigad, nasesxobaSi<br />

Semcirebulia sparsuli Sesatyvisis semantikuri moculoba.<br />

nasesxobis adaptaciis erT-erT kriteriumad, gamoyenebis sixSiris<br />

garda, mis derivaciul SesaZleblobaTa amoqmedebas miviCnevT. „Zabun~-iT<br />

motivirebul derivatTa arseboba am nasesxobis qarTulSi adaptaciis xarisxze<br />

miuTiTebs: „sa-Zabu-no~ – `Zabunad gasaxadi,~ „naZabunebi~ _ „damajnebuli~<br />

(orbeliani 1991-1993).<br />

Tanamedrove qarTulSi „Zabun~-s „dauZlurebul~-is, „motexil~-is<br />

mniSvnelobiT umetesad anacvlebs vnebiTi gvaris namyo drois mimReoba<br />

„da-Zabun-eb-ul-i~, romelic ukve „visramianSi~ dasturdeba: „me nebierobisgan<br />

vCiodi, me nazobiTa vityodi amas, sneuli var da ususurad my<strong>of</strong>i,<br />

mijnurobisgan daZabunebuli~ (qarTuli mwerloba III 1988:241, 7). Sesabamis<br />

adgilas originalis teqstSi gvxvdeba ara zäbun, aramed xår: 1. „mdabali,<br />

arara~; 2. „damcrobili, Seuracxy<strong>of</strong>ili~ (Рубинчик 1970); "tän-äm<br />

ån-gåh dorost-i bud nåzån, ke mi-g<strong>of</strong>täm ke bimår-äst o nalån//gåhi g<strong>of</strong>täm ke män<br />

där ešq zår-äm, gåhi g<strong>of</strong>t-äm ke män där mehr xår-äm" (Gorgåni 1970:409). „sxeuli<br />

im dros mrTeli iyo da narnari, roca vambobdi, rom sneulia da<br />

mkvnesari, // zogjer vityodi, rom mijnurobaSi dasevdianebuli var, zogjer<br />

vityodi, rom siyvarulSi damcrobili var~. sparsulSi zäbun-s aqvs<br />

„damcrobil~-is, „arara~-s mniSvnelobac, romelic zäbun-is saleqsikoni<br />

budeebSi swored zemo magaliTSi warmodgenili sinonimuri xår-iT gadmoicema<br />

(Moin 1998). moyvanili magaliTi tipuria „visramianisaTvis~, sadac<br />

xSirad gvxvdeba iseTi aRmosavluri sityvebi, romelic dednis Sesabamis<br />

adgilas araa damowmebuli (mamacaSvili 1977:149-150). „Zabun~-is xmareba<br />

„damcrobil~-is an „datyvevebul~-is (ix. zemoT) mniSvnelobiT miuTiTebs,<br />

rom sesxebis pirvel etapze sparsuli zäbun-is polisemia SedarebiT<br />

srulad aisaxa qarTulSi. mogvianebiT nasesxobis semantikuri struqtura<br />

36


Seviwrovda da qarTul „Zabun~-s mimarTeba sparsuli zäbun-is mxolod<br />

sabaziso SinaarsTan (`susti, ususuri, uZluri~) SerCa.<br />

zäbun-iT motivirebuli rTuli zmnis zäbun kärdän-is mniSvnelobebia:<br />

1. „dauZlureba, daZabuneba~ (auZlurebs, aZabunebs); 2. „damcireba~, „ararad<br />

Cagdeba~ (amcirebs, ararad agdebs). Sesabamisi qarTuli formisaTvis<br />

„aZabunebs~ amosavalia pirveli mniSvneloba, ix. aseve zäbun kärdän-is<br />

vnebiT Sesatyvis zäbun šodän-is (`sustdeba, uZlurdeba, Zabundeba~) qar-<br />

Tuli paraleli „Zabundeba~.<br />

rogorc „visramianidan~ motanili magaliTi (`hamoisa kacisa eniTa Zabuni<br />

iqmnebis~) adasturebs, zäbun kärdän da zäbun šodän rTuli zmnebi<br />

qarTulSi zogjer kalkirebuli formiT rTul zmnebadve gadmodioda, ix.<br />

aseve „ese mogndomiaT rome, Tqveni Zabuni Seviqna~ (Sah-name II. 1934:405,<br />

16). amgvar kalkirebas spontanuri xasiaTi hqonda, radgan es zmnebi adridanve<br />

adaptirda sabolood damkvidrebuli nasaxelari zmnis formiT,<br />

magaliTad, „vefxistyaosanSi~ dadasturebuli „davZabundi~, „damiZabunes~,<br />

„daZabundes~ (vefxistyaosani 1956:556, 3; 603, 3; 740, 4) an „visramianidan~<br />

„hai, hai, odiTgania Cemni Wirni odiTgan damiZabuna mijnurobaman~<br />

(qarTuli mwerloba 1988:31-32). sparsuli warmomavlobis sxva qarTul<br />

nasaxelar zmnaTa magaliTebic cxady<strong>of</strong>s, rom qarTulisaTvis kärdän-iTa<br />

da šodän-iT nawarmoebi zmnebis SeTviseba ufro bunebrivia nasaxelari<br />

zmnis formiT, ix. sost kärdän > „asustebs~ (daasusta)~, sost šodän ><br />

„sustdeba (dasusteba)~; därd kärdän > „dardobs (dardianoba)~.<br />

sabolood afrikatizebuli formiT damkvidrebuli „Zabun~-is paralelurad<br />

sparsulidan naTargmn ZeglebSi gvxvdeba „zabun~ formac: „mahisa<br />

qveyanasa miwyiT hlomob da sxvagan melica dagizabunebs~ 1 (qarTuli<br />

mwerloba 1988: 104,25), Sdr. spars. „hämi širi koni där kešvär-e måh///zu<br />

räfte zäbun dåräd-ät rubåh (Gorgåni 1970: 192,67). „mahis qveyanaSi lomob,<br />

iqidan wasuls ki, melac Zabunad (uZlurad, dabeCavebulad) giyoliebs~.<br />

ix. „zabun~ variantis gamoyenebis sxva magaliTebic: „Ài, wyeulo devo,<br />

CemSi ra zabunoba naxe, rom Senis sityviT sabaoT RmerTi vgmo da buTs<br />

Tayvani vsceo~ (Sah-name III 1974: 356,17); „kaWaWiTa daburvili Sara cxenman<br />

izabuna~ (Sah-name III. 1974: 3563:8)<br />

zäbun > „Zabun~-Si Tavkiduri „z~-s afrikatizacia zirä||zire >`Zira~-s<br />

msgavsad substituciiTa ganpirobebuli. rogorc Cans, qarTulSi Tavidanve<br />

damkvidrda da fexi moikida afrikatizebulma „Zabun~ formam, „zabun~<br />

1 aRsaniSnavia, rom `visramianis~ mTargmneli yovelTvis iyenebs „Zabun“ da iSviaTad<br />

„zabun“ formas, Tu originalSi „zäbun“ aris miTiTebuli. amis gamo, `visramianis~<br />

aRmosavluri leqsikis klasifikaciisas m. mamacaSvili „Zabun“-s miakuTvnebs nasesxobaTaAim<br />

jgufs, romelsac Tavisi Sesatyvisi gaaCnia sparsul dedanSi da imavdroulad<br />

Targmanis Sesrulebis epoqaSi ukve harmoniuladaa Sezavebuli qarTuli<br />

enis leqsikur fonds da, Tavisi warmomavlobis miuxedavad, qarTulSi disonansi<br />

ar Seaqvs (mamacaSvili 1977:140-142).<br />

37


ki spontanurad Cndeboda Targmnis procesSi werilobiT teqstTan uSualo<br />

Sexebisas rogorc originalTan maqsimaluri mimsgavsebis mcdelobis<br />

Sedegi. metwilad werilobiT da ara sasaubro doneze „zäbun~-Tan Sexebam<br />

ganapiroba „zabun~-is nacvlad ufro gaqarTulebuli „Zabun~ formis<br />

gavrceleba, maSin roca „Zira~-s paralelurad dResac aqtiurad gamoiyeneba<br />

„zira~, rogorc mWidro zepirmetyvelebiTi urTierTobis naSTi.<br />

„z~||„Z~ monacvleobis magaliTs aseve warmoadgens „manzil~||„manZil~.<br />

am SemTxvevaSic sabolood damkvidrebulia afrikatizebuli forma „man-<br />

Zil~. arabulSi manzil-is mniSvnelobebia: 1. „sadgomi, sacxovrisi, bina~;<br />

2. „mTvaris mdebareoba~ (Баранов 1977); 3. „SesaCerebeli, mosasvenebeli,<br />

banaki~ (al-munjid 1986). rac Seexeba mänzel-is mniSvnelobebs sparsulSi,<br />

isini yvelaze ufro farTod anvaris leqsikonSia warmodgenili – 1. „sacxovrisi,<br />

saxli, sadgomi~; 2. sasaubro „coli, col-Svili an qmari, qmar-<br />

Svili~; 3. „etapi, stadia~; 4. „daniSnulebis adgili~; 5. moZvelebuli<br />

„SesaCerebeli, mosasvenebeli adgili, droebiTi sadgomi~; 6. moZvelebuli<br />

„manZili, gasavleli monakveTi or sadgoms Soris~; 7. moZvelebuli sadgomi<br />

(astronomiuli cneba); 8. „samyaro, qveyniereba~; 9. „adgili, adgilsamy<strong>of</strong>eli~;<br />

10. moZvelebuli „Rirseba, Cini, rangi~ (änväri 1993). afSarisa<br />

da haqamis leqsikonebSi dasturdeba mänzel-is kidev erTi sadReisod<br />

miviwyebuli mniSvneloba: „daaxloebiT 36 kilometris tolfardi manZilis<br />

sazomi erTeuli~ (äfšår 1994).<br />

Tanamedrove qarTulSi „manZil~-is ZiriTadi mniSvnelobaa „or punqts<br />

Soris moqceuli sivrce~ (qegl 1950-1964), romelic gadaazrebulia kidev<br />

or sityvaTmniSvnelobaSi „drois monakveTi~ (magaliTad: „adamianis<br />

cxovrebaSi weliwadic didi manZilia~) (qegl 1950-1964) da „gansxvaveba~<br />

(magaliTad: „sad Sen da sad is – Tqven Soris didi manZilia~) (qegl<br />

1950-1964). „manZil~-is Tandebuliani forma „manZilze~ _ gamoiyeneba<br />

zmnizedis funqciiT, romlis mniSvnelobaa „sigrZeze, gayolebaze~, magaliTad:<br />

„mTeli cxovrebis manZilze~ (qegl 1950-1964). „manZilze~ sityvaformis<br />

zmnizedis funqciiT datvirTva miuTiTebs am nasesxobis gramatikul-derivaciuli<br />

SesaZleblobis amoqmedebasa da, Sesabamisad, misi<br />

adaptaciis maRal xarisxze qarTulSi.<br />

„manZil~-is Sedareba mis arabul da sparsul SesatyvisebTan cxady<strong>of</strong>s<br />

qarTulSi am nasesxobis sparsulidan Semosvlas. qarTuli variantis<br />

Sinaarsi efuZneba da imeorebs mänzel-is arqaul, sadReisod miviwyebul<br />

sityvaTmniSvnelobas sparsulSi _ „manZili (monakveTi) or sadgoms<br />

Soris~ (änväri 1993). `manZil~-is sparsulidan da ara uSualod arabulidan<br />

Semosvlas semantikurTan erTad qronologiuri faqtoric adasturebs.<br />

rusTavelis komisiis daTariRebul masalaTa mixedviT, es sityva<br />

qarTul ZeglebSi mxolod gviani Sua saukuneebidan (XVII-XVIII) Cndeba.<br />

aRsaniSnavia, rom „manZil~ araa asaxuli sulxan-sabas leqsikonSi, miuxedavad<br />

imisa, rom zemoaRniSnulis Tanaxmad, is arcTu iSviaTad gvxvdeba<br />

38


misi epoqis qarTul teqstebSi. savaraudod, es nasesxoba im droisaTvis<br />

jer kidev ar funqcionirebda aqtiurad qarTulSi da ar iyo gaTavisebuli,<br />

ris gamoc ver pova asaxva pirveli qarTveli leqsikografis naSromSi.<br />

Cven mier moZiebuli masalis mixedviT, qarTulSi „manZil~-is semantikuri<br />

struqtura Tavdapirvelad Seesabameboda sparsulSi polisemantis<br />

saxiT warmodgenil mänzel-is ara mxolod erT („manZili, monakveTi<br />

or sadgoms Soris~), aramed kidev sam mniSvnelobas. esaa sadReisod xmarebidan<br />

gamosuli „daaxloebiT 36 kilometris tolfardi manZilis sazomi<br />

erTeuli~, sparsuli enis yvela monakveTze aqtiurad funqcionirebad<br />

da dominantur „sacxovris~-Tan axlo mdgomi da aseve ukve arqaizebuli<br />

sityvaTmniSvneloba „droebiTi sadgomi, SesaCerebeli adgili~ da<br />

„sadgomi, rogorc astronomiuli termini~. ixileT magaliTebi: „im sazaro<br />

mxecma erTi isris manZilze (monakveTze f.a.) moaRwia~ (yaramaniani<br />

1965:198,6); „jer CineTis qveynidam ors manZilzeda varT (sazomi erTeuli<br />

f.a.) (Sah-name II. 1934: 318,4); „davdeqiT manZilzeda (droebiTi sadgomi<br />

f.a.) da erTmaneTs veubnebodiT: `aq ara saSiSia, rom vzarobT wamosvlasao~<br />

(rusudaniani 1957:412, 10); „mTvaresaviT manzilsa da manzils<br />

(astronomiuli termini, romelic warmodgenilia araafrikatizebuli<br />

„manzil~ formiT f.a.) midgeboda.~ (qilila da damana M 53:94). astronomiuli<br />

terminis mniSvnelobiT „manzil~ aseve gvxvdeba „zijis varskvlavTa<br />

katalogis~ vaxtang meeqvsiseul TargmanSi (uluR-begi # 187:<br />

157).<br />

„manZil~-ze, rogorc XVIII saukunis saqarTveloSi gavrcelebul<br />

gzis monakveTis sigrZis sazom erTeulze miuTiTebs g. jafariZe, magram<br />

mas warmoadgens ara rogorc 36 km-is (äfšår 1994), aramed rogorc sami<br />

aRajis, anu 15 km-is tolfard erTeuls. imavdroulad igi aRniSnavs,<br />

rom am sityvis arabuli warmomavlobis miuxedavad, sazomi erTeulis<br />

mniSvnelobiT „manzil~ sparsulidan unda iyos qarTulSi Semosuli (jafariZe<br />

1973: 142). mis gamokvlevaSi es nasesxoba araafrikatizebuli<br />

„manzil~ formiTaa warmodgenili.<br />

XVII-XVIII saukneebis qarTul ZeglebSi „manZil~||„manzil~ metwilad<br />

aRniSnavs „gzis monakveTis sazom erTeulsa~ da „droebiT sadgoms~. es<br />

mniSvnelobebi XIX saukunidan gandevna „or punqts Soris moqceuli sivrcis~<br />

mniSvnelobam, anu „manZil~ sityva monosemizda, Semdgom ki, moxda<br />

misi meoreuli polisemizacia „or punqts Soris moqceuli sivrcis~<br />

mniSvnelobiT motivirebul axal leqsikur-semantikur variantTa („drois<br />

monakveTi~ da „gansxvaveba~) gaCeniT.<br />

adrindel ZeglebSi „Zabun~||„zabun~-is msgavsad, Warbobs afrikatizebuli<br />

forma „manZil~, romelmac sabolood Caanacvla etimonTan axlo<br />

mdgomi araafrikatizebuli „manzil~ varianti. „manzil~ > „manZil~-is<br />

SemTxvevaSi afrikatizacias xeli Seuwyo xSulTan siaxlovem. qarTuli<br />

bz, gz, mz, nz, lz, dz, rz bgeraTkompleqsebisaTvis damaxasiaTebeli af-<br />

39


ikatizaciis tendenciis TvalsaCino magaliTia „manZil~-iT motivirebuli<br />

andaza: „katis manZili ra aris da sabZelio~.<br />

amrigad, „zira~||„Zira~ (Sdr. saSualo sparsuli warmomavlobis „zirak||<br />

Zirak~); „zabun~||„Zabun~ da „manzil~||„manZil~ nasesxobaTa analiziT<br />

Cans, rom sparsuli z-s afrikatizacias, kerZod, mis „Z~-d gadmosvlas<br />

qarTulSi adgili hqonda ara mxolod saSualo, aramed aseve axali sparsulidan<br />

sityvaTa sesxebisas. sparsuli z-s adaptacia qarTulSi erTnairad<br />

aqtualuria rogorc iranuli warmomavlobis „zirak~||~Zirak~||„zira~||<br />

„Zira~-s, aseve „Zabun~ da „manZil~ arabizmebisaTvis, radgan es ukanasknelni<br />

sparsuli gziTaa qarTulSi Semosuli. am erTeulTa SepirispirebiT<br />

arabul da sparsul ekvivalentebTan vlindeba qarTulSi maTi Semosvlis<br />

sparsuli gza, radgan qarTulSi damkvidrebuli mniSvnelobebi garkveulwilad<br />

asaxavs sparsul da ara arabul SesatyvisTa semantikas.<br />

sparsul meSveobas aseve adasturebs qronologiuri faqtori – `Zabun~<br />

da „manZil~ nasesxobaTa ararseboba uSualo arabul-qarTul enobriv ur-<br />

TierTobaTa periodSi.<br />

qarTulSi dadasturebuli „zirak~||~Zirak~ paralelur formaTa saSualebiT<br />

aRdgenilia saSualo sparsuli etimoni *zirak. „zirak||Zirak~-isa<br />

da „zira~||„Zira~-s SemTxvevaSi saqme gvaqvs ciklur nasesxobasTan, romelic<br />

sparsul-qarTuli enobrivi urTierTobebis or sxvadasxva (saSualo<br />

da axali sparsulis) safexurze Semovida. es xsnis „zirak||Zirak~-is<br />

gverdiT „zira~||„Zira~ formaTa arsebobas. amgvari faqtebi adasturebs nasesxobaTa<br />

Seswavlis mniSvnelobas ara mxolod msesxebel, aramed gamsesxebel<br />

enaTa kvlevisTvisac.<br />

„z~||„Z ` monacvleobis safuZvelze „manZil~||„manzil~ da „zabun~||„Zabun~<br />

nasesxobaTa „zira~||„Zira~||„zirak||Zirak~-Tan SepirispirebiT ikveTeba<br />

zepir enobriv urTierTobaTa gavlena paralelur formaTa mdgradobaze.<br />

zepirmetyvelebiT doneze enobriv urTierTobaTa simWidrove, nasesxobisa<br />

da misi etimonis aqtiuri funqcionireba say<strong>of</strong>acxovrebo metyvelebaSi<br />

(ix. „zirak~||„zira~|| „Zirak~||„Zira~), garkveulwilad ganapirobebs msesxebeli<br />

enisaTvis ufro organul (aq afrikatizebul) fonetikur formaTa<br />

(`Zirak~||„Zira~) gverdiT etimonTan axlo mdgomi formebis (`zirak~||„zira~)<br />

paralelur da simetriul, anu Tanabari sixSiriT gamoyenebas.<br />

monosemiuri *ziräk||zira|| zire qarTulSi ucvleli SinaarsiT gadmodis.<br />

zäbun-isa da mänzel-is sparsulSi warmodgenili polisemia sesxebis<br />

pirvel etapze garkveulwilad maT qarTul SesatyvisebSic aisaxeba. Semdgom<br />

mkvidrdeba sparsuli polisemantis erT-erT leqsikur-semantikur<br />

variantze dafuZnebuli sityvaTmniSvneloba, anu sparsul variantTan SedarebiT<br />

mcirdeba qarTuli nasesxobis semantikuri moculoba. „manZil~-is<br />

SemTxvevaSi xdeba meoreuli polisemizacia, e.i. damkvidrebuli sityvaTmniSvnelobis<br />

bazaze Cndeba axali leqsikur-semantikuri variantebi. vfiqrobT,<br />

amgvari magaliTebi polisemiur erTeulTa msesxebel enaSi adaptaciis<br />

ufro Rrmad Seswavlis saWiroebaze migvaniSnebs.<br />

40


ganxilul leqsikur erTeulTa funqcionireba Tanamedrove qarTulSi,<br />

„Zabun~-isa da „manZil~-is derivaciul SesaZleblobaTa gamovlena afiqsuri<br />

sityvaTwarmoebisa da gramatikuli derivaciis doneze, sakuTriv qar-<br />

Tul niadagze „manZil~-is polisemizacia adasturebs am nasesxobaTa organul<br />

SeTvisebas.<br />

literatura da wyaroebi<br />

aleqsiZe 2009: m. aleqsiZe, sparselebi da sparsuli kultura XIX saukunis<br />

saqarTveloSi, <strong>Tbilisi</strong>.<br />

andronikaSvili 1965: m. andronikaSvili, arabuli sityvebis sparsuli gziT<br />

Semosvlis Sesaxeb qarTulSi, <strong>Tbilisi</strong>s saxelmwifo universitetis Sromebi, t.<br />

105, <strong>Tbilisi</strong>.<br />

andronikaSvili 1966: m. andronikaSvili, narkvevebi iranul-qarTuli enobrivi<br />

urTierTobebidan I, <strong>Tbilisi</strong>.<br />

andronikaSvili 1996: m. andronikaSvili, narkvevebi iranul-qarTuli enobrivi<br />

urTierTobebidan II, <strong>Tbilisi</strong>.<br />

griSaSvili 1997: i. griSaSvili, qalaquri leqsikoni (saarqivo masala gamosacemad<br />

moamzada r. kusraSvilma), <strong>Tbilisi</strong>.<br />

kobiZe 1983: d. kobiZe, qarTul-sparsuli literaturuli urTierTobani I, <strong>Tbilisi</strong>.<br />

lekiaSvili 1992: vl. lekiaSvili, orientalizmebi qarTulSi (arabuli leqsika),<br />

sakandidato disertacia, <strong>Tbilisi</strong>.<br />

lomTaZe 1999: a. lomTaZe spirantebisa da afrikatebis fonetikuri saxecvlilebani<br />

qarTvelur enebSi, <strong>Tbilisi</strong>.<br />

neimani 1978: al. neimani, qarTul sinonimTa leqsikoni, <strong>Tbilisi</strong>.<br />

mamacaSvili 1977: m. mamacaSvili, gorganis „vis-o-ramin~ da qarTuli „visramiani~,<br />

<strong>Tbilisi</strong>.<br />

orbeliani 1991-1993: sulxan-saba orbeliani, „leqsikoni qarTuli~, t. I-1991;<br />

t. II-1993, <strong>Tbilisi</strong>.<br />

rusudaniani 1957: rusudaniani (il. abulaZisa da iv. gigineiSvilis redaqciiT),<br />

<strong>Tbilisi</strong>.<br />

samkurnalo wigni 1950: zaza fanaskertel-ciciSvili samkurnalo wigni _ karabadini<br />

(m. saakaSvilis redaqciiT), <strong>Tbilisi</strong>.<br />

silagaZe 2008: a. silagaZe arabizmebis sakiTxisaTvis, aRmosavleTi da kavkasia,<br />

#6, <strong>Tbilisi</strong>.<br />

uluR-begi # 187: uluR-begis „zijis varskvlavTa katalogi~, vaxtang VI-is mier<br />

Sesrulebuli Targmani, sankt-peterburgis saazio muzeumis xelnaweri # 187.<br />

usworo karabadini 1940: usworo karabadini (teqsti daamuSava da winasityvaoba<br />

daurTo eq. l. kotetiSvilma), <strong>Tbilisi</strong>.<br />

qarTuli mwerloba 1988: qarTuli mwerloba t. III („visramiani~), <strong>Tbilisi</strong>.<br />

qegl 1950-1964: qarTuli enis ganmartebiTi leqsikoni, t. I-VIII, <strong>Tbilisi</strong>.<br />

qilila da damana M 53: qilila da damanas vaxtangiseuli Targmani, sanktpeterburgis<br />

aRmosavleTmcodneobis institutis xelnaweri M 53.<br />

yaramaniani 1965: yaramaniani (teqsti gamosacemad moamzades, winasityvaoba da<br />

leqsikoni daurTes al. gvaxariam da s. caiSvilma), <strong>Tbilisi</strong>.<br />

41


Sah-name 1934: firdousi „Sah-name~, qarTuli versiebi (teqsti daamuSava da leqsikoniTurT<br />

dasabeWdad moamzada iust. abulaZem da mecnierTa jgufma), tfilisi.<br />

Sah-name 1974: „Sah-name~-s qarTuli versiebi III (teqsti gamosca, gamokvleva da<br />

leqsikoni daurTo d. kobiZem), <strong>Tbilisi</strong>.<br />

CubinaSvili 1961: n. CubinaSvili, qarTuli leqsikoni (al. Rlontis redaqciiTa<br />

da gamokvleviT), <strong>Tbilisi</strong>.<br />

jafariZe 1973: g. jafariZe, narkvevi qarTuli metrologiis istoriidan, <strong>Tbilisi</strong>.<br />

Баранов 1977: Баранов Х.Г., Арабско-русский словарь, Москва.<br />

Гаффаров 1974: Гаффаров М., Персидско-русский словарь, т. I- II, Москва.<br />

Основы… 1981: Основы иранского языкознания. Среднеперсидские языки, Москва.<br />

Основы… 1982: Основы иранского языкознания. Новоиранские языки, Москва.<br />

Рубинчик 1970: Персидско-русский словарь (под редакцией Рубинчика Ю.А.), т. I- II,<br />

Москва.<br />

al-munjid 1986: al-munjid 1986 fi-fluqat wa-la´lami Beirut.<br />

änväri 1993: änväri h., färhäng-e fešorde-ye soxän. j I- II, Tehrån.<br />

äfšår; häkämi 1994: äfšår s.; häkämi n.; häkämi n. färhäng-e moaser-e fårsi, Tehrån.<br />

Gorgåni 1970: Gorgåni Vis-o-Råmin (täshih-e Mågåli Toduå vä Eskänder-e Gvåxåria)<br />

Tehrån.<br />

MacKenzie 1971: MacKenzie D.N., A Concise Pahlavic Dictionary, London-New-York-<br />

Toronto.<br />

Moin 1998: Moin M., färhäng-e fårsi Tehrån.<br />

Nyberg 1974: Nyberg H.S., A Manual <strong>of</strong> Pahlavic II; Glossary Wiesbaden.<br />

Fati Antadze-Malashkhia<br />

On Three Oriental Loan Words in Georgian<br />

(`zirak||Zirak~||„zira~||„Zira~; „Zabun~-i; „manZil~)<br />

Summary<br />

The paper analyzes three orientalisms „zirak||Zirak~||„zira~||„Zira~; „Zabun~; „manZil~.<br />

They are compared with one another with regard to their phonetic and semantic adaptation<br />

in Georgian.<br />

Unlike the Arabisms „Zabun~ and „manZil~, „zirak||Zirak~||„zira~||„Zira~ is a word <strong>of</strong><br />

Iranian origin based on affixal derivate (Middle and New Persian zir "bottom, lower part" ><br />

Middle Persian *zir-аk > New Persian zir-ä||zir-e "caraway"). However, in case <strong>of</strong> all the<br />

three loan words Persian, not Arabic z is adapted in Georgian, as „Zabun~ and „manZil~ are<br />

borrowed not directly from Arabic, but they have penetrated into Georgian via Persian. The<br />

fact that they have penetrated into Georgian via Persian is confirmed by semantic and<br />

chronological factors. In Georgian „Zabun~ and „manZil~ have Persian and not Arabic<br />

meanings. Besides, these borrowings are found in Georgian literary monuments after XI<br />

century when Georgian had ceased direct contacts with Arabic.<br />

Based on „zirak||Zirak~ forms, Middle Persian etymon *zirаk is restored. „zirak||<br />

Zirak~||„ zira~||„ Zira~ is a cyclic borrowing which penetrated into Georgian at various<br />

stages <strong>of</strong> Persian-Georgian language contacts. „zirak||Zirak~ is borrowed from Middle<br />

Persian, whereas „zira~||„Zira~ is borrowed from New Persian.<br />

42


The meaning <strong>of</strong> monosemantic zirä||zire “caraway” is transferred to Georgian unchanged. The<br />

polysemy <strong>of</strong> Persian “zäbun”and “mänzel” is partly reflected in Georgian on the first stage <strong>of</strong><br />

borrowing. The word „Zabun~ is found in earlier Georgian texts in the meaning “weak” and<br />

“imprisoned”, whereas „manZil~ has the following meanings: “distance”, “the unit <strong>of</strong><br />

measurement <strong>of</strong> the length <strong>of</strong> the road” and “temporary residence”. All the above-mentioned<br />

meanings have a base form in the semantic structure <strong>of</strong> the Persian correlate. Later, the<br />

semantic volume <strong>of</strong> borrowing decreases and „Zabun~ retains only the meanings <strong>of</strong> “weak”<br />

and “helpless”, whereas the semantics <strong>of</strong> „manZil~ is restricted to “distance” only.<br />

According to a widespread opinion, New Persian z is transferred to Georgian only as z,<br />

unlike Middle Persian z, which is pronounced in Georgian borrowings both as z and Z.<br />

Based on the three units in question, affricatization <strong>of</strong> z and its transfer into Z occurs also in<br />

the loan words borrowed from New Persian, which can be explained by natural tendencies<br />

<strong>of</strong> Georgian.<br />

The parallelism <strong>of</strong> non-affricated and affricated forms is found in all the three analyzed<br />

loan words. Non-affricated forms „zabun~ and „manzil~ are rare and are found only in<br />

earlier texts. Parallel variants „zirak~||„zira~ and „Zirak~||„Zira~ are equally frequent in<br />

Middle and contemporary Georgian. Such stable and symmetrical parallelism is the result<br />

<strong>of</strong> the existence <strong>of</strong> close oral Persian-Georgian language contacts and may be explained by<br />

the active functioning <strong>of</strong> everyday vocabulary. Caraway (zira) is an ingredient <strong>of</strong> oriental<br />

food widespread in <strong>Tbilisi</strong>. Hence, its Persian name was frequently heard among the mixed<br />

ethnic population (including the Persians) <strong>of</strong> <strong>Tbilisi</strong>. This factor conditioned the equal<br />

frequency <strong>of</strong> occurrence <strong>of</strong> Georgian „Zirak~||„Zira~ and „zirak~||„zira~ which is<br />

phonetically close to the etymon.<br />

43


naTia arabuli<br />

44<br />

enaTmecnierebis sakiTxebi _ 2011<br />

kategorizaciis principebi: xilisa da bostneulis<br />

konceptualuri kategoriebi skolamdeli<br />

asakis bavSvebis warmosaxvaSi<br />

kognitiuri lingvistika swavlobs mimarTebebs enasa da adamianis gonebaSi<br />

mimdinare SemecnebiT procesebs Soris: „rogor muSaobs adamianis<br />

tvini, rogor Rebulobs informacias SegrZnebebis meSveobiT, rogor gadaamuSavebs<br />

miRebul informacias, rogor udarebs mas adrindel monacemebs,<br />

axarisxebs da inaxavs mexsierebaSi... rogor xdeba am uzarmazari informaciis<br />

struqturireba Cvens gonebaSi, rogor movixmarT am informacias,<br />

rodesac vfiqrobT da vmsjelobT“ (loebneri 2010:7).<br />

enaTmecnierebis am mimarTulebis kvlevis ZiriTadi sagani aris kategorizaciis<br />

procesi. „mas Semdeg, rac aRqmiTi sistema miiRebs informacias<br />

Cven garemomcvel samyaroSi raRac garkveuli odenobis Sesaxeb, SemecnebiTi<br />

sistema am odenobas romeliRac kategorias miakuTvnebs“ (barsalou<br />

1992:15). kategorizacia mWidro kavSirSia kognitiur unarebTan _<br />

iseT kognitiur procesebTan, rogorebicaa damaxsovreba, yuradRebis gamaxvileba,<br />

fantazia da sxv. _ da, rogorc wesi, adamianis codnasa da gamocdilebas<br />

emyareba. kategorizaciis unaris gareSe adamians, SeiZleba<br />

iTqvas, aRuqmeli darCeboda mis garSemo arsebuli mTeli informacia. kategorizacia<br />

mudmivi, ZiriTadad gaucnobierebeli, procesia, mimdinareobs<br />

aRqmis nebismier doneze da ar aris mxolod enobrivi movlena. Cven vaxdenT<br />

ara mxolod sagnebisa da movlenebis, aramed ferebis, sunis, gemos,<br />

sxvadasxvagvari SegrZnebebisa Tu emociebis diferenciacias da maT kategorizacias.<br />

kategorizaciis funqciebi, garda samyaros aRqmisa, aris Semecneba,<br />

dagegmva, gamocdilebis dagroveba, samyaroSi ufro martivad<br />

orientireba. Cven garSemo arsebuli sinamdvilis kategorizaciiT Cven<br />

ufro Tavisuflad da sruly<strong>of</strong>ilad vorientirebT samyaroSi da vxdebiT<br />

misi nawili.<br />

kategorizaciis procesze dakvirvebis Sedegad SegviZlia vivaraudoT,<br />

Tu rogor formirdeba azrovneba, ra procesebi mimdinareobs cnobiereba-<br />

Si, rogor alagebs adamiani garemo movlenebsa da sagnebs, ra logika,<br />

principebi da Tanmimdevrobebi sdevs am procesebs da davadginoT rigi<br />

universaliebi, rac am procesebs ganapirobebs.<br />

kategorizaciis procesSi nebismieri individualuri obieqti, konkretuli<br />

gamocdileba gaiazreba rogorc raRac ufro abstraqtuli obieqtis<br />

dakonkretebuli magaliTi. aseT abstraqtul, warmosaxviT obieqts<br />

SeiZleba konceptualuri kategoria vuwodoT. konceptualuri kategoriebi<br />

ganixileba rogorc Semecnebis mTavari iaraRi. kategorizaciis Sedegad<br />

warmoqmnili sxvadasxvagvari konceptebi, romlebic Cvens gonebaSi,


cnobierebaSi yalibdeba, rogorc wesi, enobrivi struqturebis saxiT realizdeba<br />

enaSi da maTze dakvirveba, kategorizaciis ZiriTadi niSnebis<br />

amocnoba-daxasiaTeba, ZiriTadad, swored am enobrivi formebis analizis<br />

safuZvelzea SesaZlebeli.<br />

enobrivi cneba (koncepti) ar aris erTgvarovnad organizebuli. semantikur<br />

kategorias prototipuli buneba aqvs. masSi centri da periferia<br />

ganirCeva (gamyreliZe... 2003:467). centraluri konceptebi ufro bazisuria<br />

periferiulTan SedarebiT da isini konkretuli kategoriebis<br />

saukeTeso nimuSebad warmogvidgebian. koncepti SeiZleba iyos zogadi da<br />

konkretuli. magaliTad, zogadi konceptia ‘msaxiobi’, misi konkretuli<br />

nimuSi ki iqneba, vTqvaT, merlin monro. sazogadod, yoveldRiur azrovnebasa<br />

da metyvelebaSi ufro xSirad konkretuli koncepti gamoiyeneba,<br />

vidre zogadi. amasTanave, konkretuli koncepti ar aris saboloo konstruqcia<br />

da man SeiZleba ganusazRvreli raodenobis sxvadasxvagvari<br />

cvlileba ganicados, gansakuTrebiT maSin, rodesac aRweriTi gamonaTqvamebis<br />

meSveobiT aris gadmocemuli.<br />

konceptebi SesaZloa iyos, aseve, dinamikuri da statikuri. dinamikuria<br />

konceptebi, romlebic ufro martivad da xSirad icvlian Sinaarssa<br />

da formas, statikuri ki isini, romlebic ufro myarad arian damkvidrebulni<br />

cnobierebaSi. dinamikuri konceptebi statikurTan SedarebiT ufro<br />

yoveldRiuri konceptebia da maT cvlilebebze gavlenas axdens maTi SedarebiT<br />

ufro xSiri gamoyeneba sxvadasxva saxis konteqstSi. konteqsti,sazogadod,<br />

sakmaod xSirad iwvevs Sinaarsobriv cvlilebebs.<br />

kategorizaciis fenomenis asaxsnelad arsebobs sxvadasxva Teoria. kategoriis<br />

struqturis klasikuri modelis Tanaxmad, kategoriebi ganisazRvreba<br />

rogorc aucilebel da sakmaris niSanTa simravle. es niSnebi<br />

aucilebelia imitom, rom iseTi obieqti, romelsac ar axasiaTebs am ni-<br />

SanTa simravle, ar SeiZleba iyos mocemuli kategoriis wevri; amave<br />

dros, isini sakmarisia, ramdenadac, Tuki obieqts aqvs yvela es niSani,<br />

maSin es obieqti aucileblad iqneba am kategoriis wevri. kategorizaciis<br />

klasikuri modeli adgens mkafio da zust sazRvrebs kategoriebs Soris;<br />

ar gamoricxavs, aseve, erTi kategoriis CarTvas meoris SemadgenlobaSi,<br />

ar iTvaliswinebs centraluri da periferiuli konceptebis xasiaTs da<br />

erTi kategoriis SigniT Semaval yvela koncepts erT doneze aTavsebs.<br />

garda amisa, kategoriebs gareT tovebs uamrav iseT yoveldRiur koncepts,<br />

romelTa adekvaturi gansazRvra aucilebeli da sakmarisi niSnebis<br />

safuZvelze ubralod SeuZlebelia.<br />

klasikuri modelis paralelurad arsebobs kategoriis struqturis<br />

prototipuli modeli, romlis Tanaxmadac kategoriis farglebSi Semaval<br />

yvela wevrs ar aqvs Tanabari statusi. am modelis Tanaxmad, nimuSebi,<br />

romlebic yvelaze ukeT warmoadgenen kategorias, SeiZleba CaiTvalos<br />

kategoriis yvelaze centralur, anu prototipul wevrebad.<br />

Tu klasikuri modeli zedmetad xistad adgens kategoriis sazRvrebs,<br />

prototipul modelSi kategoriis sazRvrebi principSi arc aris<br />

45


mkveTrad SemosazRvruli, rac mis nakladac ki SeiZleba miviCnioT, vinaidan<br />

es xSirad iwvevs kategoriebis wevrebisa da qvekategoriebis aRrevas.<br />

garda amisa, prototipTa Teoria absoluturad ar iTvaliswinebs konteqstis<br />

faqtors, romelic Zalian mniSvnelovania. ara mxolod kategorizaciaze<br />

saubrisas, aramed nebismieri enobrivi procesis axsnisas mniSvnelovania<br />

konteqstis gaTvaliswineba da, am konteqstis Sesabamisad, semantikuri<br />

konceptebis gaazreba.<br />

saerTod ki, SeiZleba iTqvas, rom kategorizaciis Sesaxeb arsebuli<br />

arc erTi modeli ar aris absoluturad misaRebi da unaklo, rac gamowveulia<br />

Tavad adamianis aRqmisa da enis TaviseburebebiT. xSirad individualuri<br />

codna da misi gamoxatva enaSi ar aris identuri kulturuli<br />

codnisa da/an ar emTxveva mecnierTa kvlevis Sedegad mopovebul enciklopediur<br />

codnas. individualuri codna ufro privatuli sferoa da<br />

misi SeZenis procesSi aqtiurad monawileobs piradi damokidebulebebi,<br />

emociebi, SegrZnebebi maSin, rodesac kulturuli codna mxolod analizsa<br />

da faqtebs eyrdnoba (am terminebis gansxvavebis Sesaxeb ix. loebneri<br />

2010: 45-50).<br />

samagierod, individualuri warmodgenebi rig sakiTxebTan dakavSirebiT,<br />

SesaZloa ufro farTo iyos, vidre kulturuli – maT aqvT ufleba<br />

iarsebon Tavisuflad maSinac, roca maTi sandooba saTuoa. individualur<br />

da enciklopediur codnas Soris arebuli Seusabamobis martivi da naTeli<br />

nimuSia, magaliTad, is, rom ‘sazamTro’ da ‘nesvi’ zrdasrulTa umravlesobisaTvis<br />

xilis kategoriaSia maSin, rodesac is leqsikonebsa da enciklopediebSi<br />

ganmartebulia rogorc bostneuli.<br />

Cveni kvlevis konkretul obieqtad SevarCieT swored xilisa da bostneulis<br />

konceptualuri kategoriebi da SevecadeT gagverkvia, Tu rogor<br />

xdeba am kategoriebis GCamoyalibeba adamianis cnobierebaSi da ramdenad<br />

aris SesabamisobaSi Cveni warmodgenebi am konceptualuri kategoriebis<br />

Sesaxeb arsebul mecnierul (biologiur-botanikur) codnasTan<br />

(enciklopediuri da samyaroseuli codnis gansxvavebisaTvis, ix., loebneri<br />

2010: 5-47), rasac emyareba ganmartebiT leqsikonebsa da enciklopediebSi<br />

mocemuli definiciebi.<br />

aRsaniSnavia, rom qarTulenovani leqsikonebi xilisa da bostneulis<br />

sakmaod zogad ganmartebebs gvTavazoben. sakiTxTan dakavSirebiT ufro<br />

farTo informacias iZleva qarTuli sabWoTa enciklopedia, sadac warmodgenilia<br />

rogorc bostneulis (rogorc zogadi kategoriis) gansazRvreba,<br />

ise misi qvekategoriebis definiciebi (qse 1977:483): 1<br />

balaxovani mcenareebi, romlebsac saWmelad iyeneben da bostneuls<br />

uwodeben. bostneul kulturebs ganekuTvneba 10 ojaxi:<br />

1. jvarosanni – kombosto, Warxali, Talgamura (miwamxali), Talgami,<br />

boloki, Tvis boloki, pirSuSxa, wiwmati;<br />

1<br />

enciklopediis ganmartebebi, Tavis mxriv, motanilia g. kvaWaZis „mebostneobaze“<br />

dayrdnobiT (kvaWaZe 1965).<br />

46


2. qolgosanni – stafilo, oxraxuSi, ZirTeTra, niaxuri, cereco;<br />

3. gogrisebrni – gogra, kitri, nesvi, sazamTro;<br />

4. ZaRlyurZenasebrni – pamidori, wiwaka, badrijani, fizalisi;<br />

5. parkosnebi – cercvi, barda, lobio;<br />

6. SroSanasebrni – xaxvi, niori, prasa, Wlakvi, RanZili, satacuri;<br />

7. rTulyvavilovanni – salaTa, ardi, ZirSava, artiSoki, tarxuna;<br />

8. nacarqaTamasebrni – Warxali, ispanaxi;<br />

9. matitelasebrni – revandi, mJauna;<br />

10. marcvlovanni – tkbili simindi.<br />

sicocxlis xangrZlivobis mixedviT ganarCeven erTwlovan, orwlovan<br />

da mravalwlovan bostneul kulturebs; saWmelad gamosayenebeli nawilebis<br />

mixedviT ki bostneuli kulturebi iy<strong>of</strong>a 4 jgufad:<br />

1. foTlianebi – kombosto, kama, oxraxuSi, salaTa, ispanaxi da sxv.;<br />

2. nay<strong>of</strong>ianebi – kitri, nesvi, sazamTro, pamidori, badrijani, lobio,<br />

simindi da sxv.;<br />

3. Zirxvenebi – Talgamura, boloki, Tvis boloki, Warxali, stafilo<br />

da sxva;<br />

4. bolqvianni – xaxvi, prasa, niori.<br />

sainteresoa aseve Tavad bostnis ganmarteba – amave enciklopediis<br />

ganmartebiT bostani aris „miwis nakveTi, bostneuli kulturebis mosayvanad,<br />

Cveulebriv gaSenebulia sacxovrebeli adgilis maxloblad an TviT<br />

sakarmidamo nakveTze. sabostned gamoiy<strong>of</strong>a rogorc reliefis, ise niadagur-klimaturi<br />

pirobebis mixedviT SerCeuli adgili“ (qse 1977:482).<br />

zogi bostneuli erT qvekategoriad aris gaerTianebuli da saerTo,<br />

zogadi kategoriis, baRCeulis, qvekategoriad miiCneva, Tumca, Cveulebriv,<br />

zrdasruli adamianebis umetesoba baRCeuli kulturebis kategorizaciisas<br />

maT gamoyenebas da gemos ufro aqcevs yuradRebas da zogierT<br />

maTgans, magaliTad, sazamTrosa da nesvs, am niSnebidan gamomdinare, xilis<br />

kategoriad miiCnevs, e.i. ar iTvaliswineben enciklopediur codnas:<br />

baRCa (spars.) – sazamTros, nesvis an gogris naTesi yamir an sasven<br />

miwebze, Teslbrunvis mindorze, romelic Cveulebriv moSorebulia<br />

sacxovrebeli adgilidan. saqarTveloSi baRCas patara baRsac<br />

uwodeben, sadac rgaven yvavilebs an mohyavT bostneuli<br />

(qse 1977: 248).<br />

baRCeuli kulturebi – mcenareTa jgufi gogrisebrTa ojaxisa (sazamTro,<br />

gogra, nesvi). mcenareebi garTxmuli an mcocavia (qse<br />

1977: 248).<br />

sainteresoa „xilis“ da misi sinonimi terminis „xexili“ mimarTeba:<br />

SesaZloa termini „xexili“ im mizniT gaCnda enaSi, rom xazi gaesva Ziri-<br />

Tadi ganmasxvavebeli sakategorizacio niSnisTvis: „xeze rac modis, xilia“<br />

da es niSani enciklopediuri codnidan individualuri codnis sferoSi<br />

gadmoetana da gaeaqtiurebina. samwuxarod, enciklopediaSi ‘xexili’<br />

ganmartebuli ar aris da gvxvdeba mxolod momijnave cnebebis ganmarte-<br />

47


isas: ‘xexilis gasxvla’, ‘xexilis dargva’ da sxva amgvari. aseve, ar aris<br />

ganmartebuli ‘xili’, romelic enciklopediaSi mocemulia mxolod iseT<br />

kompleqsur cnebebTan, rogorebicaa: ‘xil-bostneulis saWreli manqana’,<br />

‘xileulis wyali’, ‘xilTa qeba’, ‘xiliana’, ‘xilis Saqari’, ‘xil-kenkrisa<br />

da bostneulis wveni’ da sxv.<br />

enciklopediaSi mocemuli ganmartebebis paralelurad sainteresoa<br />

sxvadasxva saxis leqsikonebSi mocemuli ganmartebebi, Tumca am mxriv,<br />

samwuxarod, qarTulenovani leqsikonebi did masalas ver iZleva.<br />

1968 wels gamocemul botanikuri terminebis mokle leqsikonSi (la-<br />

CaSvili 1968) mocemulia mxolod iseTi terminebi, romlebsac adamiani<br />

SeiZleba Sexvdes saxelmZRvaneloebsa da specialur literaturaSi da<br />

maTi gageba da gamoyeneba specialuri damatebiTi miniSnebebis gareSe<br />

rTulia. swored amgvar terminologiur leqsikonebSi CvenTvis saintereso<br />

verc erTi terminis ganmarteba ver moviZieT. 1991 wels gamocemul<br />

botanikur leqsikonSi (mayaSvili 1991), marTalia, Sesulia adgilobriv<br />

mcenareTa 2500-mde dasaxeleba Tavisi sinonimebiTa da dialeqturi variantebiT,<br />

rac saSualebas gvaZlevs miviRoT informacia im kulturaTa Sesaxeb,<br />

rac saqarTveloSia gavrcelebuli, Tumca aq zogadi konceptebis<br />

ganmartebebi warmodgenili araa. konceptebs _ xili, xexili, bostneuli,<br />

baRCeuli, marcvlovani kulturebi da a.S. _ saleqsikono erTeulebad am<br />

leqsikonSi ver ipoviT. arsebobs aseve 2004 wels gamocemuli botanikuri<br />

leqsikoni (niSnianiZe 2004), romelSic mocemulia mcenareTa saxelwodebebi<br />

qarTul-laTinur-rusul-inglisur-germanul da frangul enebze,<br />

magram es mxolod saxelwodebaTa CamonaTvalia da ufro vrcel ganmartebebs<br />

verc aq vxvdebiT.<br />

garkveul informacias iZleva qarTuli enis ganmartebiTi leqsikoni,<br />

sadac aseve metad zogadi definiciebia mocemuli (qegl 1990:58, 63,<br />

579-580):<br />

baRCa _ patara baRi, sadac yvavilebs rgaven (zogjer bostneulsac<br />

Tesaven).<br />

baRCeuli _ baRCeuli kulturebi _ nesvi, sazamTro, gogra.<br />

baRi _ Semokavebuli miwis nakveTi, sadac sagangebod aris darguli<br />

xexili (Tu sxva xeebi), buCqebi, yvavilebi.<br />

bostani _ kvlebad day<strong>of</strong>ili miwis nakveTi, sadac mohyavT saWmelsakazmi<br />

mcenareebi (kombosto, pomidori, kitri, xaxvi.)<br />

da mwvanili.<br />

bostneuli _ bostanSi moyvanili mcenareebi.<br />

xexili _ xeebi, romlebic xils isxams.<br />

xili _ zogi mcenaris saWmelad vargisi nay<strong>of</strong>i (Cveulebriv tkbili<br />

da wvniani).<br />

kenkra _ buCqovani da balaxovani mcenareebis wvril, wvnian nay<strong>of</strong>-<br />

Ta (marwyvis, Jolos, mayvlis) saerTo saxeli.<br />

48


sabolood, Tu leqsikonebsa da enciklopediaSi mocemul ganmartebebs<br />

ganvazogadebT, miviRebT Semdeg definicebs: „xili aris xis nay<strong>of</strong>i, zogierTi<br />

balaxTa da zogi mcenarisa. saWmelad vargisi (Cveulebriv tkbili<br />

da wvniani)“; bostneuli ki „bostanSi moyvanili mcenareebi“. 1<br />

aRsaniSnavia, rom enciklopediur-mecnieruli codna, Cvens SemTxvevaSi<br />

konkretulad xil-bostneulTan dakavSirebuli, ar emTxveva kulturul<br />

codnas: adamianebi yoveldRiuri praqtikidan gamomdinare imuSaveben individualur<br />

codnas, rac gansazRvravs maTi kategorizaciis process da<br />

Semdgom garkveuli sociumisaTvis saerTo Rirebulebas iZens. garemos,<br />

sinamdvilis Seswavla mimdinareobs SemecnebiT, razec gavlenas axdens<br />

ori faqtori:<br />

• daswavla _ socialur garemoSi raime movlenis Sesaxeb gamocdilebis<br />

Sedegad miRebuli codna. daswavla SeiZleba rogorc erTjeradi<br />

(mag., ZaRlis kbena da misgan gamowveuli SiSi), aseve mravaljeradi<br />

da mizezSedegobrivi (mag., mze amodis, naTdeba) movlenebis aRqmis Sedegad<br />

miRebuli codnis safuZvelze;<br />

• socializacia _ im socialuri normebis erTianoba, romlebic miRebulia<br />

ama Tu im socialur garemoSi da romelTa Rirebulebac aRiarebulia<br />

pirovnebis mier.<br />

es procesebi mimdinareobs mudmivad _ individualuri codna iqceva<br />

kulturul codnad. amis naTeli nimuSia, zemoT Cven mier motanili ‘sazamTrosa’<br />

da ‘nesvis’ magaliTi (ix. gv. 6) _ rogorc Cans, ‘xilis’ zogadi<br />

kategoriis ganmsazRvreli centraluri, bazisuri niSani qvecnobierad<br />

gemos SegrZnebebs efuZneba: „yvelaferi, rac tkbili da wvniania, aris xili“,<br />

Semdeg individualuridan socialurad Rirebul niSnad yalibdeba<br />

da ar iTvaliswinebs enciklopediur, mecnierul codnas.<br />

xilisa da bostneulis konceptualuri kategoriebiT daintereseba<br />

gamoiwvia swored am tipis Seusabamobis axsnis survilma _ konkretul<br />

konceptebze uSualo dakvirvebis safuZvelze garkveuliyo konceptualuri<br />

kategoriebis Camoyalibebis principebis Sesabamisoba miRebul klasikur<br />

ganmartebebsa da ama Tu im kategoriis Sesaxeb realurad arsebul<br />

warmodgenebs Soris; kerZod, dagvedgina, Tu ra ganapirobebs enciklopediur<br />

codnaze dafuZnebuli kategorizaciis gansxvavebas samyaros individualur<br />

codnaze damyarebuli kategorizaciisgan, rac mTlianobaSi kulturul<br />

codnas Seadgens.<br />

sakuTari gamocdilebidan maxsovs, rom pataraobisas mec garkveuli<br />

problemebi mqonda am ori saxeobis kategoriis wevrebad<br />

sworad ganawilebisas da sadRac skolis periodamde mawuxebda<br />

kiTxva kart<strong>of</strong>ilis raobis Sesaxeb, ufro zustad, mainteresebda<br />

xili iyo is Tu bostneuli.<br />

1 amdenad, saleqsikono definiciebi erTgvarad tavtologiuria, Sdr.: `is, rac bostanSi<br />

modis, bostneulia~ da `bostani aris is adgili, sadac bostneuli modis~.<br />

49


kiTxva ratom damebada, zustad ar maxsovs, magram maxsovs,<br />

rom xevsureTSi y<strong>of</strong>nisas davfiqrdi am Temaze. papas iq, saxlTan<br />

axlos, kart<strong>of</strong>ili hqonda darguli da vinaidan xevsureTSi, specifikuri<br />

havis gamo, arc ise bevri xili modis, gemrieli saWmelebidan<br />

CemTvis pirvel adgilas zustad rom Semwvari kart<strong>of</strong>ili<br />

iyo. mas xom mcenaresaviT mwvane ylortebi hqonda, me ki im<br />

dros ukve vicodi, rogor gamoiyureboda, magaliTad, Jolo da<br />

mayvali. Sesabamisad, mqonda sababi mefiqra, rom kart<strong>of</strong>ilic xili<br />

iyo, magram maeWvebda is, rom mas sxva xilis msgavsad kompotis<br />

qilaSi ki ar yridnen, aramed bostneulTan erTad _ borSis<br />

qvabSi. Sesabamisad, dilema gadasaWreli mqonda da, mas Semdeg,<br />

sul mainteresebda, rogor axerxeben sxva bavSvebi xilisa da<br />

bostneulis diferenciacias.<br />

vinaidan kognitiuri procesebi, upirveles yovlisa, SemecnebasTanaa<br />

dakavSirebuli da codnis im donis safuZvelze mimdinareobs, rac konkretuli<br />

individualuri codnidan kulturul codnamde TandaTan far-<br />

Tovdeba, Cven cdispirebad avirCieT skolamdeli asakis bavSvebi _ maTi<br />

aRqma-warmodgenebi individualuria da nawilobrivi, ramdenadac kategorizacia<br />

skolamdeli asakis bavSvebSi ZiriTadad maTTvis ukve gacnobierebuli<br />

samyaros nawilis codnas (da ara enciklopediur codnas) efuZneba<br />

da socializaciis naklebi xarisxiT xasiaTdeba. konkretulad xilisa da<br />

bostneulis kategoriebis SerCeva imanac ganapiroba, rom isini erT-erTi<br />

gavrcelebuli da yoveldRiurad gamoyenebadi konceptebia; Sesabamisad,<br />

maTze adamians pataraobidanve aqvs garkveuli informacia da es informacia<br />

imdenad organulia, rom SesaZloa arc arasodes gvqondes nafiqri,<br />

ras warmoadgens TiToeuli maTgani. amgvarad dasmulma sakiTxma TavisTavad<br />

gansazRvra Cveni kvlevis mizani da amocanebi.<br />

kvlevis mizania:<br />

• ori konkretuli konceptualuri kategoriis, xilisa da bostneulis,<br />

magaliTze kategoriis Camoyalibebisa da kategorizaciis zogadi<br />

procesis kvleva skolamdeli asakis bavSvebSi da am kategoriebis maxasiaTebeli,<br />

saerTo da ganmasxvavebeli, konkretuli niSnebis gamovlena.<br />

am miznis misaRwevad saWiroa gadaiWras Semdegi amocanebi:<br />

• kvlevisaTvis Rirebuli meTodologiis SerCeva da saaanalizo masalis<br />

mopoveba;<br />

• masalis saTanado Teoriuli analizi _ kategorizaciis Sesaxeb arsebuli<br />

Teoriebis (klasikuri, prototipuri da dinamikuri) kritikuli<br />

ganxilva, maTi susti da Zlieri mxareebis warmoCena;<br />

• kategorizaciisas codna-gamocdilebis (enciklopediuri, samyaros individualuri<br />

da kulturuli) rolis gansazRvra skolamdeli asakis<br />

bavSvebSi;<br />

• kategoriis ierarqiuli doneebisa da bazisuri kategoriis gamovlena;<br />

50


• gansaxilveli kategoriebisaTvis centraluri da periferiuli maxasiaTebeli<br />

niSnebisa da maT Soris arsebuli mimarTebebis dadgena;<br />

• kvlevis Sedegebis ganzogadeba.<br />

sakvlevad SeirCa eqsperimentuli meTodi, romelic fsiqologiasa da<br />

kognitivistikaSi miRebuli, erT-erTi gavrcelebuli da efeqturi meTodia.<br />

eqsperimenti gulisxmobs sxvadasxva saxis, specialurad sakvlev Temaze<br />

orientirebuli kiTxvarebisa da saeqsperimento amocanebis Sedgenas,<br />

maT safuZvelze informantebis gamokiTxvas da saanalizo masalis am<br />

gziT mopovebas; sakvlevi Tematikidan gamomdinare, ganisazRvreba eqsperimentis<br />

samizne jgufic _ dgindeba maTi raodenoba, asaki, socialuri<br />

statusi, sqesi da sxv. Cven mier SerCeuli sakvlevi Temis specifikidan<br />

gamomdinare, eqsperimentebis samizne jgufad ganisazRvra skolamdeli<br />

asakis (4-6 wlis) 10 bavSvi:<br />

samizne jgufis gansazRvris amosaval wertilad miviCnieT is, rom am<br />

asakis bavSvebi jer kidev ar dadian skolaSi da ar arian CarTulni saganmanaTleblo<br />

procesSi (e.i. maTi enciklopediuri codna jer ver qmnis<br />

kategorizaciisaTvis Rirebul safuZvels); Tumca, yoveldRiuri say<strong>of</strong>acxovrebo<br />

urTierTobebidan gamomdinare (sakvebi, buneba, bazari da<br />

sxv.), isini ukve cnoben xil-bostneuls da, savaraudod, SemCneulic unda<br />

hqondeT maTi gamoyenebis specifikac (e.i. samyaros individualur codnaze<br />

damyarebuli gamocdileba maT ukve aqvT). mizanSewonili asakis dasadgenad<br />

Catarda winaswari saeqsperto gamokiTxva, rac iTvaliswinebda imis<br />

garkvevas, Tu ramdenad kargad iyo SerCeuli asakobrivi sazRvrebi _ gairkva<br />

rom qveda zRvari sworad iyo arCeuli, vinaidan 3 wlis asakis<br />

bavSvebs, marTalia, ukve aqvT xilis koncepti, magram jer kidev uWirT<br />

bostneulis kategoriis gaazreba. zeda zRvari SeiZleboda 5 wlis asakiT<br />

Semogvefargla, ramdenadac 6 wlis bavSvebisaTvis ramdenime eqsperimenti<br />

mosawyeni da martivi aRmoCnda, Tumca saanalizod maTi pasuxebi<br />

gansakuTrebiT Rirebuli da saintereso iyo da, amdenad, asakobrivi sazRvrebi<br />

darCa ucvleli.<br />

bavSvis fsiqologiuri Taviseburebebis gaTvaliswinebiT, eqsperimentebs<br />

mieca TamaSis saxe da SemuSavda xuTi saeqsperimento amocana:<br />

1. xilis da bostneulis xuT-xuTi saxeobis dasaxeleba:<br />

informantebs, vTxovT, dagvisaxelon xuTi xili da xuTi bostneuli;<br />

2. SedarebiT naklebad cnobili xilis amocnoba:<br />

vusaxelebT da leqsikonidan amoRebuli sakategorizacio niSnebis mixedviT:<br />

aris tkbili, krawuna, momJavo da a.S. _ vuxasiaTebT maTTvis,<br />

saavaraudod, naklebad cnobil xils; Semdeg vekiTxebiT: rogor fiqrob,<br />

es xilia Tu bostneuli?<br />

3. xilisa da bostneulis amocnoba fotoebis mixedviT:<br />

bavSvebs vaZlevT baraTebs, romlebzec gamosaxulia sxvadasxvagvari<br />

xili Tu bostneuli:<br />

51


avSvebs vTxovT: calke gadade yvela xili da calke _ yvela bostneuli.<br />

4. xilisa da bostneulis ganmasxvavebeli niSnebis garkveva:<br />

bavSvebs vekiTxebiT: miTxari, ras eZaxi xils da ras _ bostneuls:<br />

rogori unda iyos, Seni azriT, xili da rogori _ bostneuli<br />

formiT? ra gemo unda hqondes xils da ra gemo _ bostneuls, mJave<br />

Tu tkbili? ra feris unda iyos xili da ra feris _ bostneuli?<br />

xili ufro didia zomiT Tu bostneuli?<br />

5. feris roli kategorizaciis procesSi:<br />

erTnairi feris xil-bostneulis suraTebs vaTavsebT erT baraTze:<br />

52<br />

yviTeli feris xil-bostneuli mwvane feris xil-bostneuli


avSvebs vTxovT baraTze gamoxatuli obieqtebidan calke gadadon xili<br />

da calke bostneuli da vakvirdebiT, aris Tu ara feri damatebiTi faqtori<br />

kategorizaciis procesSi.<br />

eqsperimentebis Sedegad mopovebuli masala<br />

1. pirveli eqsperimentis Sedegebs warmovadgenT cxrilebis saxiT:<br />

xili<br />

informantebi<br />

rigiT<br />

pirvelad<br />

dasaxel.<br />

xili<br />

rigiT<br />

meored<br />

dasaxel.<br />

xili<br />

rigiT<br />

mesamed<br />

dasaxel.<br />

xili<br />

rigiT<br />

meoTxed<br />

dasaxel.<br />

xili<br />

bolos<br />

dasaxel.<br />

xili<br />

1. akaki, 6 wlis msxali vaSli marwyvi miwis Txili banani<br />

2. Tekla, 4 wl. vaSli msxali atami banani yurZeni<br />

3. ana, 6 wlis vaSli msxali forToxali limoni aluCa<br />

4. keso, 5 wlis vaSli karalioki banani yurZeni TeTri<br />

yurZeni<br />

5. nini, 5 wlis banani vaSli yurZeni msxali atami<br />

6. nikuSa, 4 wl. banani limoni marwyvi sazamTro kvaxi<br />

7. Tekla, 6 wl. broweuli atami vaSli msxali feixoa<br />

8. luka, 5 wlis vaSli stafilo atami GCurCxela banani<br />

9. gio, 5 wlis forToxali vaSli sazamTro atami yurZeni<br />

10. marusia, 6wl. banani msxali vaSli forToxali alubali<br />

bostneuli<br />

informantebi<br />

rigiT<br />

pirvelad<br />

dasaxel.<br />

bostneuli<br />

rigiT<br />

meored<br />

dasaxel.<br />

bostneuli<br />

rigiT<br />

mesamed<br />

dasaxel.<br />

bostneuli<br />

rigiT meoTxed<br />

dasaxel.<br />

bostneuli<br />

bolos<br />

dasaxel.<br />

bostneuli<br />

1. akaki, 6 wl. kitri pomidori wiwaka kart<strong>of</strong>ili kombosto<br />

2. Tekle, 4 wl. sazamTro nesvi marwyvi kart<strong>of</strong>ili boloki<br />

3. ana, 6 wl. stafilo Warxali kombosto yvavilovani<br />

kombosto<br />

kart<strong>of</strong>ili<br />

4. keso, 5 wl. stafilo xaxvi mwvanili kombosto kart<strong>of</strong>ili<br />

5. nini, 5 wl. stafilo kombosto kitri pomidori mwvanili<br />

6. nikuSa, 4 wl. kombosto Sokoladi kvaxi mwvanili kitri<br />

7. Tekla, 6 wl. kart<strong>of</strong>ili stafilo soko xaxvi marwyvi<br />

8. luka, 5 wl. mwvanili simindi kart<strong>of</strong>ili marwyvi xaxvi<br />

9. gio, 5 wl. kombosto kart<strong>of</strong>ili xaxvi sazamTro mwvanili<br />

10. marusia, 6<br />

wl.<br />

kart<strong>of</strong>ili xaxvi pomidori mayvali stafilo<br />

53


2. meore eqsperimentis Sedegebi<br />

informantebi Turinji:<br />

msxvili, mwvane<br />

xorkliani<br />

kaniT, momJavomotkbo<br />

gemosi.<br />

54<br />

mango: mwvanewiTeli,<br />

sriala<br />

kaniT, kurkiani,<br />

tkbili da<br />

surnelovani,<br />

odnav momJavo<br />

gemosi.<br />

Talgami:<br />

saWmelad<br />

vargisi nay<strong>of</strong>i<br />

miwaSia, aqvs<br />

Tesli, Ria<br />

ferisaa.<br />

batati:<br />

saWmelad<br />

gamoyenebuli<br />

nay<strong>of</strong>i miwaSia,<br />

mowiTalo<br />

ferisaa, aqvs<br />

motkbo gemo.<br />

1. akaki, 6 wlis xili xili bostneuli bostneuli<br />

2. Tekle, 4 wlis xili xili bostneuli bostneuli<br />

3. ana, 6 wlis bostneuli xili bostneuli bostneuli<br />

4. keso, 5 wlis xili xili bostneuli bostneuli<br />

5. nini, 5 wlis xili xili bostneuli bostneuli<br />

6. nikuSa, 4 wlis xili xili bostneuli xili<br />

7. Tekla, 6 wlis xili xili bostneuli bostneuli<br />

8.luka, 5 wlis xili xili bostneuli bostneuli<br />

9. gio, 5 wlis xili xili bostneuli bostneuli<br />

10. marusia, 6 w. xili xili bostneuli bostneuli<br />

3. mesame eqsperimentis Sedegebi<br />

informantebi fotoze gaWrili saxiT<br />

warmodgenil xilze ambobs, rom...<br />

1. akaki, 6 wlis bostneulia<br />

2. Tekle, 4 wlis bostneulia<br />

3. ana, 6 wlis xilia<br />

4. keso, 5 wlis bostneulia<br />

5. nini, 5 wlis xilia<br />

6. nikuSa, 4 wlis xilia<br />

7. Tekla, 6 wlis xilia<br />

8. luka, 5 wlis xilia<br />

9. gio, 5 wlis bostneulia<br />

10. marusia, 6 wlis xilia<br />

4. meoTxe eqsperimentis Sedegebi<br />

(cdispirebs unda daesaxelebinaT, ra faqtorebis gaTvaliswinebiT<br />

asxvaveben isini xilsa da bostneuls erTmaneTisgan.)<br />

gemo<br />

(bostneuli<br />

_ mJave,<br />

xili _<br />

tkbili)<br />

sad modis<br />

(xeze Tu<br />

miwis<br />

zedapirze)<br />

zoma<br />

(bostneuli<br />

_ didi,<br />

xili _<br />

patara)<br />

feri<br />

(bostneuli _<br />

mwvane an stafilosferi,<br />

xili<br />

_ wiTeli)<br />

1. akaki, 6 wl. - -<br />

2. Tekle, 4 wl. - -<br />

3. ana, 6 wl. - - <br />

4. keso, 5 wl. - - <br />

ar<br />

vici


5. nini, 5 wl. - - - -<br />

6. nikuSa, 4 wl. - - - -<br />

7. Tekla, 6 wl. - - -<br />

8. luka, 5 wl. - - -<br />

9. gio, 5 wl. - - - -<br />

10. marusia,<br />

6 wl.<br />

- -<br />

5. mexuTe eqsperimenti<br />

(damatebiTi eqsperimenti feris rolis dasadgenad)<br />

feri ar aRmoCnda arc gadamwyveti da arc mniSvnelovani faqtori kategorizaciisTvis<br />

_ cdispirebi uSecdomod arCevdnen xilisa da bostneulis<br />

kategoriebs.<br />

mopovebuli masalis analizi<br />

pirvelma eqsperimentma aCvena, rom: bavSvebs jer ar aqvT naTlad Camoyalibebuli<br />

bazisuri kategoria. maTTan naklebia socializaciis xarisxi<br />

da yoveli bavSvi individualurad _ Tavad da TavisTvis _ ayalibebs<br />

bazisur koncepts da, upirveles yovlisa, asaxelebs im xilsa Tu bostneuls,<br />

romelic, rogorc Cans, misTvis ufro nacnobi da gemrielia. aq<br />

gasaTvaliswinebeli unda iyos is faqtoric, rom gamokiTxvebiGCatarda<br />

zamTarSi da, amdenad, konkretuli sezonidan gamomdinare, ZiriTadad saxeldeboda<br />

zamTarSi met-naklebad gavrcelebuli xil-bostneuli da naklebad<br />

sxva sezonis kultura. aseve, gasaTvaliswinebelia, rom gamokiTxuli<br />

bavSvebi qalaqelebi arian da isini naklebad asaxeleben s<strong>of</strong>elSi<br />

mcxovrebi bavSvebisaTvis ufro nacnob xil-bostneuls: panta, mayvali,<br />

Sindi da sxv.<br />

miuxedavad imisa, rom skolamdeli asakis bavSvebisaTvis saerTo bazisuri<br />

kategoriis gamoy<strong>of</strong>a Wirs, Tu mocemul pasuxebs raodenobrivad<br />

gadavamuSavebT, miviRebT garkveul ganzogadebul monacemebs:<br />

ramdenadac bazisuri kategoriis dadgenisaTvis mniSvnelovania, agreTve,<br />

Tu ramdenad swrafad ixsenebs cdispiri ama Tu im saxeobas (e.i. pirvelad<br />

ras asaxelebs), raodenobrivi monacemebi gamoviyvaneT formuliT,<br />

romlis mixedviT rigiTobis Sesabamis koeficientebze (5-4-3-2-1) mravldeboda<br />

am adgilze dasaxelebul konkretul kulturaTa raodenoba<br />

(sul dasaxelda 17 saxeobis xili da 18 saxeobis bostneuli, iyo moulodneli<br />

pasuxebic, mag., Sokoladi dasaxelda bostneulis, xolo Cur-<br />

Cxela _ xilis nimuSad):<br />

5Xpirvelad dasaxelebuli kultura +<br />

4Xmeored dasaxelebuli kultura +<br />

3Xmesamed dasaxelebuli kultura +<br />

2XmeoTxed dasaxelebuli kultura +<br />

1XmexuTed dasaxelebuli kultura=<br />

kulturis ‘bazisurobis’ ganmsazRvreli raodenobrivi maxasiaTebeli<br />

55


am formuliT gadaTvlili monacemebis safuZvelze xilis kategoriis<br />

sabaziso koncepti SeiZleba ganisazRvros Semdegi ierarqiis safuZvelze:<br />

vaSli(38) > banani(22) > msxali(21) > atami(13) > yurZeni(11) > forToxali(11)<br />

> limoni/ marwyvi(6) > broweuli/sazamTro(5) > karalioki/stafilo(?!)(4)<br />

> miwis Txili(?!)/CurCxela(?!)(2) > aluCa/kvaxi/alubali(1)<br />

xolo bostneulisa _ Semdegi ierarqiiT:<br />

kart<strong>of</strong>ili(23) > kombosto(22) > stafilo(21) > xaxvi(14) > mwvanili<br />

(12) > kitri/pomidori(9) > sazamTro(7) > nesvi/Warxali/simindi/Sokoladi(?!)(4)<br />

> wiwaka/kvaxi/soko (3)>mayvali(2)>boloki/marwyvi(1)<br />

amdenad, skolamdeli asakis bavSvebisaTvisac xilis sabaziso kategoriad<br />

SeiZleba miviCnioT vaSli, xolo bostneulisa _ kart<strong>of</strong>ili.<br />

meore eqsperimentma aCvena, rom: miuxedavad imisa, rom eqsperimentSi<br />

gamoyenebuli yvela sityva bavSvebisaTvis ucnob obieqts ukavSirdeboda,<br />

amasTanave, miniSnebebic ar iyo imdenad zusti da amomwuravi, rom amis<br />

mixedviT swori daskvna gaekeTebinaT, rogorcGCans, miwodebuli niSnebi<br />

(gemo-feri-adgili) sakmarisi aRmoCnda _ cdispirebma, SeiZleba iTqvas,<br />

kargad gaarTves Tavi am amocanas da minimumamde daiyvanes mcdari pasuxebis<br />

raodenoba am eqsperimentSi.<br />

mesame eqsperimentma aCvena, rom:<br />

• baraTze gamosaxuli is xili, romelic warmodgenili iyo gaWril<br />

mdgomareobaSi, ramdenime cdispirma miakuTvna bostneulis kategorias<br />

maSin, rodesac igive xili gaufrcqvnel da dauWrel mdgomareobaSi<br />

uSecdomod iqna kvalificirebuli xilis kategoriad.<br />

• Tu fotoze nay<strong>of</strong>i warmodgenili iyo xeze, maSin mas upirobod<br />

akuTvnebdnen xilis kategorias, im SemTxvevaSic ki, Tu es xili maT-<br />

Tvis SedarebiT ucnobi iyo (magaliTad, mocxari, leRvi).<br />

gamokiTxuli cdispirebidan mxolod orma Tqva, rom is, rac xeze izrdeba,<br />

xilia, xolo, rac miwaze _ bostneuli. orive cdispiri sazam-<br />

Tros, nesvs da kenkrovan kulturebs bostneulis kategoriaSi aTavsebda<br />

rogorc pirveli, ise mesame eqsperimentis dros. erT-erT maTgans kategoriebis<br />

es „sasazRvro“ niSani imdenad mkacrad hqonda Camoyalibebuli,<br />

rom meore cdis dros, garda im saklasifikacio niSnebisa, romelsac Cven<br />

vusaxelebdiT, is TviTon amatebda Tavis mocemulobas. anu, sworad gamocnobis<br />

SemTxvevaSi, rodesac vekiTxebodiT, ris mixedviT gagvca man pasuxi,<br />

is asaxelebda iseT niSnebs, romelic ar migvicia, magram misTvis,<br />

individualurad, Rirebuli iyo am kategoriisaTvis; magaliTad, 4 wlis<br />

TeklesTan, romelic dadis baRSi da izrdeba 4 wliT ufros dasTan er-<br />

Tad da deda ambobs, rom mas kargi logika aqvs _ gaimarTa saintereso<br />

dialogi:<br />

- Tekle, mango ici ra aris?<br />

- ara?<br />

- Seni azriT, rogor gamoiyureba?<br />

56


- ar vici, mwvane iqneba.<br />

- kargi, maSin modi, me dagixasiaTeb mangos da Sen Seecade warmoidgino,<br />

rogori unda iyos da mere miTxari, xili iqneba is, Tu bostneuli.<br />

- kargi.<br />

- ese igi, mango SeiZleba iyos mwvane an wiTeli, aqvs sriala kani,<br />

kurka, tkbilia da surnelovani. odnav momJavo gemo aqvs...<br />

- xilia.<br />

- saidan mixvdi?<br />

- Sen xo Tqvi, xeze izrdebao da rac xeze izrdeba, xom xilia?<br />

- ki magram, me ar miTqvams, rom xeze izrdeba.<br />

- rogor ara, Sen Tqvi rom tkbilia, kurkiani da xeze izrdebao.<br />

Tekle erT-erTia gamokiTxulTagan, romelic xilis da bostneulis<br />

kategorizacias gaazrebulad axdens da saorientacio gamy<strong>of</strong> niSnad aRebuli<br />

aqvs , anu, misTvis ZiriTadi sakategorizacio niSania<br />

xeze modis Tu ara romelime kultura. rogorc am dialogma aCvena,<br />

mas imdenad mkacrad aqvs es sakategorizacio niSani formulirebuli da<br />

gaazrebuli, rom, maSinac ki, rodesac ar flobs am saxis informacias<br />

konkretuli xilis an bostneulis Sesaxeb, Tavis warmosaxvaSi qmnis Sesabamis<br />

informacias da amosacnob kulturas upirobod miawers am niSans.<br />

Tekle sazamTros, nesvsa da gogras upirobod bostneulis kategoriaSi<br />

aTavsebda da, rodesac SevecadeT, dagvedgina, Tekle amas Sinagani intuiciiT<br />

axdenda Tu garedan (deda, ufrosi da, mezobeli, megobari da a.S.)<br />

hqonda miRebuli Sesabamisi codna, aRmoCnda rom igi amas sakuTar codnasa<br />

da intuiciaze dayrdnobiT akeTebda, vinaidan misi ojaxis arc erTi<br />

wevri (arc misi debi da arc mSoblebi) sazamTros an nesvs bostneulad<br />

ar miiCnevda.<br />

aseve sainteresoa kesos, akakisa da anas pasuxebi:<br />

keso, 5 wlis, dadis baRSi, hyavs erTi ufrosi da. elodeba zafxul-<br />

Si dabadebis dRes da Semodgomaze skolaSi misvlas. ar uyvars xili:<br />

kesos xilis gaxseneba pirveli eqsperimentisas uWirs da ambobs,<br />

rom vaSlis garda araferi uyvars. samagierod, swrafad<br />

ixsenebs bostneuls da ambobs rom gansakuTrebiT stafilo uyvars<br />

_ yvela xils sjobiao.<br />

Tavidan vifiqre, rom kesos xil-bostneulis CamoTvlisas gadamwyveti<br />

mniSvneloba mis pirad damokidebulebebs hqonda, magram<br />

aRmoCnda, rom daskvna naadrevi iyo. mesame eqsperimentis<br />

dros baraTebze sxvadasxva bostneulis danaxvisas keso xSirad<br />

ambobda: „es kombostoa“. Tu kiTxvas gavumeorebdi: „keso, ai, es,<br />

rasac am baraTze xedav, xilia Tu bostneuli“, maSin ukve „kombostos“<br />

nacvlad gvpasuxobda: „bostneuli“.<br />

rogorc Cans, misTvis kombosto imdenad bazisuria bostneulis<br />

kategoriaSi, rom mas gaucnobiereblad, zogadi kategoriis<br />

saxelis _ „bostneulis“ _ sinonimad miiCnevs.<br />

57


akaki, 6 wlis, hyavs 2 ufrosi da, dadis baRSi, elodeba skolaSi<br />

misvlas da mesame eqsperimentze kargavs moTminebas. ambobs, rom advil da<br />

mosawyen rameebs vekiTxebiT da Tavi unda davaneboT:<br />

akakim zustad icis, rom xili isaa, rac xeze modis, xolo<br />

yvela sxva danarCeni, maT Soris kenkrovani kulturebic, bostneulia.<br />

roca bebia da deda usworeben, sazamTro, Jolo da<br />

mayvali xilia da ara bostneulio, argumentirebulad uxsnis<br />

maT Tavisi poziciis siswores.<br />

akakisTan gamokiTxvam migvaniSna pirvelad, rom bavSvebi uproblemod<br />

cnobdnen xils, Tu is iyo mTeli da, miT umetes, xeze,<br />

magram, rodesac igive xili gaxleCili an daWrili iyo gamosaxuli<br />

suraTze, uWirdaT misi xilad aRqma da bostneulis kategoriaSi<br />

aTavsebdnen. mcdeloba, kiTxvebiT gagverkvia mizezi,<br />

uSedegod dasrulda. rogorc Cans, es imdenad gaucnobiereblad<br />

xdeba, rom Tavad bavSvebs aranairi axsna ar aqvT.<br />

58<br />

pirveli fotos SemTxvevaSi, akakim zustad gamoicno, rom<br />

fotoze gamosaxuli iyo xili, meoreze Tqva, rom bostneuli<br />

iyo, Tumca fotoze mocemuli arc erTi gamosaxulebis konkretizacia<br />

ama Tu im xilad Tu bostneulad ar mouxdenia _ mas<br />

aRarc ki axsovda leRvis saxeli.<br />

ana, 6 wlis, dediserTa, ar dadis baRSi, dRis ganmavlobaSi masze<br />

zrunavs ZiZa, aris alergiuli da garkveuli SezRudvebi aqvs zog sakveb-<br />

Tan dakavSirebiT. eSinia Secdomebis daSvebis:<br />

ana Tavidan ar laparakobs, ambobs, rom umjobesi iqneba, Tu<br />

ZiZa CamomiTvlis xilsa da bostneuls, vinaidan saWmels is ake-<br />

Tebs da man ukeT icis, ra ra ariso. pirveli eqsperimentis nacvlad<br />

jer vatarebT mesame eqsperiments, vinaidan vTvliT, rom<br />

baraTebi daexmareba mas gaxsnaSi. ana ambobs, rom ZiriTadad bostneuls<br />

Wams, vinaidan ZiZa xSirad ukeTebs borSs. ana erTader-<br />

Tia, romelmac xil-bostneulis kategorizaciisas maTi gamoyenebis<br />

areebic Semoitana kategorizaciis erT-erT faqtorad. man<br />

zustad icis, rom gaxexili bostneuli borSSi gamoiyeneba, daWrili<br />

komSi, atami da sxva xili _ namcxvrebsa da tortebSi. eqsperimentebis<br />

bolomde ana ver gaTavisuflda Secdomebis daSve-


is SiSisgan da yvela pasuxis siswores amowmebda ZiZasTan, miuxedavad<br />

imisa, rom Tavidanve icoda, Cven mxolod „vTamaSobdiT“<br />

da swori da araswori pasuxebi Cven „TamaSSi“ ar iyo.<br />

meoTxe eqsperimentma aCvena, rom: bavSvebs ar aqvT Camoyalibebuli is<br />

kriteriumebi, ris mixedviTac axdenen kategorizacias da, miuxedavad imisa,<br />

rom isini xSirad sworad arTmeven Tavs davalebas, maTTvis jer ucnobia<br />

meqanizmi, romliTac xelmZRvaneloben. amis dasturi unda iyos is,<br />

rom maT ar aqvT gamokveTili sakategorizacio niSnebi da mxolod individualur,<br />

intuiciur codnas eyrdnobian. aqve aRsaniSnavia, rom is bav-<br />

Svebi, romlebic xilis sakategorizacio niSnad iReben imas, rom xils xe<br />

isxams, gamoricxaven yvela danarCen faqtors da, Sesabamisad, baRCeul da<br />

kenkrovan kulturebsac bostneulis kategorias miakuTvneben, radgan ician,<br />

rom isini xeze ar izrdebian.<br />

is bavSvebi ki, romlebsac xilis da bostneulis kategoriebis gamy<strong>of</strong>i<br />

niSani gamokveTili ar aqvT, an amboben, rom ar ician, ris mixedviT<br />

axdenen kategorizacias, an spontanurad wyveten, Tu ris mixedviT SeiZleboda<br />

gaemijnaT isini da amboben, rom gadamwyvetia, vTqvaT, feri an<br />

zoma, an kidev gemo.<br />

rac Zalian mniSvnelovania, arc erT cdispirs (anas garda) ar gaumaxvilebia<br />

yuradReba maT gamoyenebaze sxvadasxvagvar sakvebSi, rac Cven-<br />

Tvis moulodneli aRmoCnda. logikuri iqneboda, rom eTqvaT, rom bostneuli<br />

wvnian sadilebSi gvxvdeba, xolo xili _ tkbileulsa da wveneb-<br />

Si. Tumca, aqve aRsaniSnavia isic, rom erT-erTma cdispirma, romelmac<br />

stafilo xils miakuTvna, aRniSna, rom mas stafilo yvelaze metad uyvars<br />

da siamovnebiT miirTmevs umad _ e.i. savaraudod misTvis Rirebuli<br />

niSania, rom bostneuls garkveuli momzadeba (moxarSva, Sewva, moSuSva)<br />

sWirdeba, xils ki ara.<br />

mexuTe eqsperimentma aCvena, rom: ferebs ar mouxdenia gavlena pasuxebze.<br />

cdispirebma amocanis gadasawyvetad CvenTvis moulodneli strategia<br />

gamoimuSaves: baraTis danaxvisas isini iwyebdnen masze pirveli yvelaze<br />

nacnobi erTeulis moZiebas, anu maTTvis bazisuri kategoriis Sesabamisi<br />

gamosaxulebis povnas, da Semdeg iqidan iwyebdnen danarCenebze orientacias.<br />

saintereso iyo isic, rom Tu pirvelad dasaxelebuli iqneboda xili,<br />

maSin momdevnoebic xili iyo; analogiurad, bostneulis SemTxvevaSic.<br />

Tu yovelive zemoTqmuls ganvazogadebT, SegviZlia eqsperimentebis<br />

Sedegebi Semdegi daskvnebis saxiT CamovayaliboT:<br />

• bavSvebs ar aqvT mkveTrad Camoyalibebuli socializebuli bazisuri<br />

kategoriebi da kategoriis centraluri an/da periferiuli niSnebi.<br />

• eqsperimentebis Sedegebze, savaraudod, gavlena moaxdina iman, rom eqsperimentebi<br />

zamTarSi Catarda da SedarebiT naklebad iyo naxsenebi<br />

gazafxuli-zafxulisa Tu SemodgomisaTvis damaxasiaTebeli xil-bostneuli.<br />

59


• eqsperimentebis Sedegebze, rogorc Cans, gavlena moaxdina imanac, rom<br />

yvela respodenti qalaqSi mcxovrebi iyo; Sesabamisad, maT umetesobas<br />

bundovani warmodgena hqonda xil-bostneulis gamoyenebaze, maTi moyvanis<br />

wesebze da CamoTvlil xil-bostneulSic ar figurirebda s<strong>of</strong>lebSi<br />

ufro xSirad gamoyenebadi xil-bostneuli: qliavi, panta, mayvali<br />

da sxv.<br />

eqsperimentebis Sedegebis axsna SesaZlebelia im gamocdilebiTac, rac<br />

fsiqologebma daagroves. magaliTad, Sveicarieli biologi piaJe, romelmac<br />

Tavisi Teoria bavSvebze dakvirvebiT SeimuSava da fsiqologiaSi Tvisebrivad<br />

axali midgomebi Semoitana. is Tvlida, rom bavSvis aRqma sakmaod<br />

gansxvavebulia mozrdilisagan, anu is sxvanairad xedavs samyaros<br />

(TevdoraSvili).<br />

bavSvis kognitiur ganviTarebaSi ramdenime stadias gamoy<strong>of</strong>en. aqedan<br />

meore stadia, romelic CvenTvis am sakiTxTan dakavSirebiT gansakuTrebiT<br />

sainteresoa, operaciamdeli periodia (2-7 weli) da masSi ori qveperiodi<br />

gansxvavdeba: cnebamdeli periodi (2-4 weli) da intuitiuri periodi<br />

(4/5-7). cnebamdeli periodisTvis damaxasiaTebelia animizmi da egocentrizmi.<br />

am asakis bavSvi ver arCevs socialur, fizikur da mentalur sinamdviles.<br />

intuitiuri periodisTvis bavSvs ukve SeuZlia gaarkvios socialuri,<br />

fizikuri da mentaluri sinamdvile, Tumca jer kidev SesaZlebelia maTi<br />

erTmaneTSi aRreva. magaliTad, am asakis bavSvebs sjeraT, rom Tovlis babua<br />

arsebobs.<br />

operaciamdel periodSi adgili aqvs simboluri warmodgenebis ganvi-<br />

Tarebas, anu moqmedebisa da xatebis saSualebiT sakuTari gancdebis gadmocemas.<br />

am stadiisTvis damaxasiaTebelia xuTi ZiriTadi Tavisebureba:<br />

1. konkretuloba _ bavSvis azrovneba piaJes mixedviT konkretulia. mas<br />

SeuZlia problemis gadawyveta mxolod konkretuli obieqtebis sa-<br />

SualebiT;<br />

2. Seuqcevadoba _ bavSvs ar esmis, rom obieqti SeiZleba gadavides er-<br />

Ti mdgomareobidan meoreSi: magaliTad, kiTxva-pasuxidan: – gyavs da?<br />

_ ki. _ misTvis avtomaturad ar gamomdinareobs Sebrunebul kiTxvaze<br />

Sesabamisi pasuxi: _ Sen das hyavs da? _ ara );<br />

3. egocentrizmi _ sakuTari poziciidan xedva, rac, gansakuTrebiT, 4<br />

wlamdea gabatonebuli;<br />

4. bavSvi koncentrirebulia obieqtis romelime erT aspeqtze da sxva<br />

nawilebis ignorirebas axdens;<br />

5. realizmis principi _ bavSvi yuradRebas aqcevs mimdinare mdgomareobas<br />

da ara _ cvlilebebs: magaliTad, rodesac bavSvebs aCvenes erTnairi<br />

moculobis ori sinjara, romelTagan erTi dabali da gaberili<br />

iyo, meore ki maRali da wvrili, Semdeg ki wyali gadaasxes dablidan<br />

maRalSi, bavSvebi ambobdnen, rom maRalSi ufro meti wyali iyo.<br />

60


Tu gadavxedavT am 5 ZiriTad maxasiaTebels, aRmoCndeba, rom Cven mier<br />

Catarebul eqsperimentebTan isini winaaRmdegobaSi ar modian; piriqiT,<br />

mxolod amagreben am debulebebs. swored am fsiqologiuri Taviseburebebidan<br />

gamomdinareobs kategorizaciis Taviseburebebic skolamdeli asakis<br />

bavSvebSi.<br />

ZiriTadi daskvnebi<br />

• klasikuri Teoria kategoriis mkafio da xist sazRvrebs adgens, rac<br />

bavSvebis SemTxvevaSi ar amarTlebs, maT xSirad uWirT pasuxis gacema<br />

kiTxvaze, ra aris romelime kategoriis mTavari niSani, sad gadis<br />

sazRvrebi da a.S.<br />

• prototipul TeoriaSi nimuSis sruly<strong>of</strong>ilebis mixedviT kategoriis<br />

dadgenac ver gvexmareba skolamdeli asakis bavSvebSi kategorizaciis<br />

procesebis gasaazreblad. eqsperimentebma aCvenes, rom bavSvebSi saer-<br />

To prototipuli an bazisuri kategoriis gamoy<strong>of</strong>a TiTqmis SeuZlebelia,<br />

ramdenadac maTi „prototipebi“ individualuria _ gemovnebaze,<br />

sezonze, ojaxis socialur mdgomareobaze da sxva amgvar faqtorzea<br />

damokidebuli da ar aris socializebuli.<br />

• prototipul modelSi kategoriis wevrebad xSirad qvekategoriebi<br />

ufro ganixileba, vidre konkretuli konceptebi; bavSvebSi xSiria<br />

swored aseTi SemTxvevebi _ konkretuli konceptis zogad kategoriasTan<br />

gaigiveba; mag., `bostneulis~ nacvlad kategoriad `kombostos~<br />

dasaxeleba.<br />

• bavSvebSi kategorizacia mimdinareobs maTi ganviTarebis fsiqologiuri<br />

Taviseburebebis Sesabamisad: isini kategorizaciisas problemas<br />

wyveten mxolod konkretuli obieqtebis saSualebiT, maTi klasifikacia<br />

Seuqcevadia (mag. lukasTvis stafilo aris xili, imitom rom<br />

Zalian uyvars da umad miirTmevs, magram baraTebis dalagebisas man<br />

stafilo sxva bostneulTan erTad gadado), isini egocentrulad _<br />

sakuTari poziciebidan axdenen kategorizacias da obieqtis romelime<br />

erT aspeqtze amaxvileben yuradRebas.<br />

• bavSvebi ZiriTadad individualur codnaze damyarebiT axdenen kategorizacias<br />

da socializaciis xarisxi maTTan dabalia. maTi kulturuli<br />

codna ara enciklopediur, aramed individualur codnas efuZneba.<br />

literatura<br />

barsalou 1992: Barsalou L.W., Cognitive Psychology, An overview for cognitive<br />

scientists, Hilsdale, NJ: Erlbaum.<br />

gamyreliZe... 2003: T. gamyreliZe, z. kiknaZe, i. Saduri, n. Sengelaia, Teoriuli<br />

enaTmecnierebis kursi, Tsu gamomcemloba, <strong>Tbilisi</strong>.<br />

TevdoraSvili: d. TevdoraSvili, ganviTarebis fsiqologia, internetuli gamocema:<br />

http://www.davit.ge/ganvitarebis_fsiqologia.pdf<br />

61


kr<strong>of</strong>ti, kruzi 2005: u. kr<strong>of</strong>ti, a. kruzi, kognituri lingvistika, `ena, logika,<br />

kompiuterizacia~ I, „degaprinti“, <strong>Tbilisi</strong>.<br />

kvaWaZe 1965: g. kvaWaZe, mebostneoba, meore gamocema, <strong>Tbilisi</strong>.<br />

laCaSvili 1968: i. laCaSvili, botanikuri terminebis mokle leqsikoni,<br />

„mecniereba“, <strong>Tbilisi</strong>.<br />

loebneri 2010: s. loebneri, mniSvneloba da Semecneba, `ena, logika, kompiuterizacia~<br />

III, „nekeri“, <strong>Tbilisi</strong>.<br />

mayaSvili 1991: a. mayaSvili, botanikuri leqsikoni, mesame gamocema, „mecniereba“,<br />

<strong>Tbilisi</strong>.<br />

niSnianiZe 2004: q. niSnianiZe, e. niSnianiZe, botanikuri leqsikoni, <strong>Tbilisi</strong>.<br />

qegl 1990: qarTuli enis ganmartebiTi leqsikoni: erTtomeuli, saq. ssr mecn.<br />

akad., enaTmecnierebis in-ti, qarTuli enciklopedia; qarT. enciklopediis mTav.<br />

samecn. redaqcia, <strong>Tbilisi</strong>.<br />

qse 1977: qarTuli sabWoTa enciklopedia, tomi meore, <strong>Tbilisi</strong>.<br />

Natia Arabuli<br />

62<br />

Principles <strong>of</strong> Categorization: Conceptual Categories <strong>of</strong> Fruit and<br />

Vegetables in the Imagination <strong>of</strong> Preschool Children<br />

Summary<br />

This work is dedicated to conceptual symbols _ determinants <strong>of</strong> cognitive processes _<br />

based on the example <strong>of</strong> categories <strong>of</strong> fruit and vegetables in the imagination <strong>of</strong> preschool<br />

children. The general thesis and conclusions derived from the research are based on the<br />

results <strong>of</strong> analyzing experiment materials in the frame <strong>of</strong> cognitive <strong>linguistics</strong>. Several<br />

peculiarities can be explained by specificities and principles <strong>of</strong> general categorization <strong>of</strong><br />

perception, imagination and cognition – determinants <strong>of</strong> the psycho type <strong>of</strong> preschoolers.


enaTmecnierebis sakiTxebi _ 2011<br />

rusudan asaTiani<br />

winadadebis sainformacio struqtura: `gaTiSuli~ (cleft)<br />

kiTxvebi megrulsa da lazurSi<br />

I. Sesavali: sakiTxis dasma da Teoriuli safuZvlebi<br />

informaciis struqturireba, misi `SefuTva~ sxvadasxvagvari enobrivi<br />

saSualebebiT metyvelis (resp. mTxrobelis) survilisda Sesabamisad<br />

cvlis winadadebis pragmatikul Rirebulebas da implikaciurad ufro<br />

farTo konteqsturi Sinaarsebis gadmocemas emsaxureba.<br />

winadadebaSi informaciis aqtualizebisas SeiZleba dawinaurdes da<br />

sainformacio nakadSi logikurad gamoikveTos pragmatikulad yvelaze<br />

mniSvnelovnad miCneuli an axali (resp. fokusi), an Zveli (resp. topiki),<br />

informacia. aseTi ‘dawinaurebuli’ informaciis lingvisturi kodireba<br />

gansxvavebul enobriv doneebze sxvadasxvagvari modelebiT xorcieldeba<br />

(asaTiani 2008).<br />

informaciis gamokveTis, dawinaurebis erT-erTi sintaqsuri modelia<br />

e.w. `gaTiSuli~ (cleft) konstruqciebi. es modeli sakmaod gavrcelebulia<br />

ms<strong>of</strong>lios enebSi da gulisxmobs informaciis struqturirebas rTuli<br />

daqvemdebarebuli winadadebis saxiT.<br />

aseTi konstruqciebis asagebad sxvadasxva enaSi gamoiyeneba gansxvavebuli<br />

strategiebi, Tumca SeiZleba gamoiyos universaluri maxasiaTeblebic<br />

(harisi 1993):<br />

• winadadeba igeba ori Semadgenluri winadadebiT;<br />

• erT-erTi am Semadgenluri winadadebebidan aris mTavari, meore ki damokidebuli<br />

(ZiriTadad, e.w. mimarTebiTi damokidebuli);<br />

• mTavari winadadeba Seicavs meSvel zmnas ‘y<strong>of</strong>na’ da dawinaurebul<br />

wevrs;<br />

• romelime konkretuli enis strategiis Sesabamisad daqvemdebarebul-<br />

Si SesaZlebelia zedapirulad arc ki iyos warmodgenili kavSirebi:<br />

mimarTebiTi nacvalsaxelebi, mimarTebiTi zmnizedebi, maqvemdebarebeli<br />

kavSiri da sxv., rac ar cvlis damokidebuli winadadebis mimarTebiT<br />

winadadebad kvalifikaciis sakiTxs;<br />

• aseTi rTuli winadadebis mTavari funqciaa, diskursulad gamoikve-<br />

Tos da topik-fokusis kvalifikacia mieces winadadebis romelime<br />

wevrs. es SeiZleba iyos: saxeluri fraza, zmnuri fraza, Tandebuliani<br />

fraza, zmnizeda an mTlianad Semadgenluri winadadeba.<br />

ganvixiloT es niSnebi qarTulis magaliTze:<br />

diskursulad neitraluri winadadebis _ mag.: gogo xvdeba biWs universitetSi<br />

_ Sesabamisi Sinaarsi diskursuli funqciebis cvlis, rome-<br />

63


lime wevris logikuri gamokveTis mizniT, universalurad yvela enaSi da<br />

maT Soris qarTulSic, SeiZleba aqtualizdes Semdegi tipis gaTiSuli<br />

konstruqciebiT:<br />

1. (a) (es) gogoa, vinc biWs xvdeba universitetSi. // (b) (es) gogoa,<br />

biWs rom xvdeba universitetSi.<br />

aq logikurad gamokveTilia da sainformacio nakadSi dawinaurebulia<br />

subieqturi saxeli gogo.<br />

2. (a) (es) biWia, visac gogo xvdeba universitetSi. // (b) (es) biWia,<br />

gogo rom xvdeba universitetSi.<br />

aq logikurad gamokveTilia da sainformacio nakadSi dawinaurebulia<br />

obieqturi saxeli biWi.<br />

3. (a) (es) universitetia, sadac gogo xvdeba biWs. // (b) (es) universitetia,<br />

gogo rom xvdeba biWs.<br />

aq logikurad gamokveTilia da sainformacio nakadSi dawinaurebulia<br />

adgilis zmnizeda _ Tandebuliani fraza universitetSi.<br />

samive SemTxvevaSi, kavSirebad gamoyenebul mimarTebiT sityvebs (vinc,<br />

visac, sadac) gramatikuli struqturis rRvevis gareSe Tavisuflad<br />

enacvleba maqvemdebarebeli kavSiri rom, rac am kavSiris aramarkirebulobiT<br />

SeiZleba aixsnas _ rom kavSiri qarTulSi yvelaze neitraluri<br />

kavSiria da nebismieri saxis daqvemdebarebuli konstruqciebis sawarmoeblad<br />

misaRebia. diskursuli TvalsazrisiT, mniSvnelovania is faqtic,<br />

rom gaTiSul konstruqciebSi rom kavSiri SeiZleba ar iwyebdes damokidebul<br />

winadadebas, rac am kavSiris sxva kavSirebisgan ganmasxvavebeli ZiriTadi<br />

formaluri maxasiaTebelia _ rom kavSiri sxva kavSirebisgan gansxvavebiT<br />

moZravia; is SeiZleba mosdevdes daqvemdebarebuli winadadebis<br />

nebismier wevrs. Sedegad zemoT moxmobili (b) magaliTebi rom kavSiriani<br />

gaTiSuli konstruqciebis garkveul variantebs iZleva; magaliTad 1-(b)-s<br />

variantebia:<br />

4. (b-1) (es) gogoa, biWs rom xvdeba universitetSi. // (b-2) (es) gogoa,<br />

universitetSi rom xvdeba biWs. // (b-3) (es) gogoa, rom xvdeba biWs<br />

universitetSi.<br />

aseT SemTxvevaSi, informaciis struqturirebis ufro kompleqsur<br />

SemTxvevebTan unda gvqondes saqme _ aq erTdroulad markirebulia rogorc<br />

axali informacia (fokusi), ise Zveli informacia (topiki): yvela<br />

zemoT moxmobil SemTxvevaSi (b-1, b-2, b-3) gogo aris axali informacia,<br />

fokusi (misaRebia pasuxad kiTxvaze vin xvdeba biWs universitetSi?), xolo<br />

fonuri, Zveli informaciidan (b-1)-Si topikalizebulia biWi, (b-2)-<br />

Si _ universiteti, (b-3)-Si ki zmna xvdeba. 1<br />

1 es sakiTxi rom kavSiris funqciebis ufro gamowvlilviT Seswavlas moiTxovs, rac<br />

am etapze CvenTvis mxolod imdenadaa Rirebuli, ramdenadac is Cndeba sakvlevad<br />

SerCeul gaTiSul konstruqciebSi.<br />

64


informaciis fokusirebis aseTi modeli (resp. cleft, gaTiSuli konstruqcia)<br />

gansakuTrebiT bunebrivia kiTxvebSi, ramdenadac kiTxvis qveS<br />

nebismier informaciis moqceva ukve mis fokusirebas, sainformacio nakad-<br />

Si mis logikur gamokveTas gulisxmobs. amdenad, ms<strong>of</strong>lios enebSi metad<br />

gavrcelebulia e.w. gaTiSuli kiTxvebi (metic, zogierT enaSi aseTi<br />

kiTxvebi erTaderTi formaluri meqanizmia zogadad kiTxviTi winadadebis<br />

formirebisaTvis):<br />

5. (a) vinaa (is), vinc biWs xvdeba? // (b) vinaa (is), biWs rom xvdeba?<br />

6. (a) vinaa (is), visac gogo xvdeba? // (b) vinaa (is), gogo rom xvdeba?<br />

(g) *visaa, gogo rom xvdeba?<br />

7. (a) sadaa, sadac gogo xvdeba biWs. // (b) sadaa, gogo rom xvdeba biWs?<br />

arsebobs kidev erTi saxis konstruqcia, sadac mimarTebiT sityvasTan<br />

erTad rom kavSiric aris warmodgenili:<br />

8. (a) vinaa (is), vinc rom biWs xvdeba?<br />

9. (a) vinaa (is), visac rom gogo xvdeba?<br />

10. (a) sadaa, sadac rom gogo xvdeba biWs.<br />

msgavs konstruqciebSi garkveul informaciul siWarbesTan gvaqvs<br />

saqme _ erTi da imave funqciis (mimarTebiTi damokidebulebis gamoxatva)<br />

mqone kavSiris orjer gamoyeneba. es ki gvafiqrebinebs, rom rom kavSiri<br />

amgvar winadadebebSi ara daqvemdebarebis (rac mimarTebiTi sityvebiT ukve<br />

gaformebulia), aramed damatebiT raRac sxva funqciis gamomxatvelia. SesaZloa<br />

es iyos informaciis ufro meti xarisxiT logikuri gamokveTa,<br />

dawinaureba, rac ufro cxadad swored rom frazis analizisas ikveTeba:<br />

11. swored rom gogo xvdeba biWs universitetSi.<br />

12. swored rom biWs xvdeba gogo universitetSi.<br />

13. swored rom xvdeba biWs gogo universitetSi.<br />

14. swored rom universitetSi xvdeba gogo biWs.<br />

am magaliTebSi rom ver iqneba Tavisi ZiriTadi funqciiT (daqvemdebarebis<br />

maCvenebeli kavSiri) gamoyenebuli, ramdenadac yvela es (11, 12, 13,<br />

14) winadadeba martivia. diskursulad es winadadebebi araneitraluri,<br />

markirebulia swored nawilakis wyalobiT, romlis matopikalizebeli<br />

funqcia da pragmatikuli Rirebuleba specifizirebulia rom-is damatebiT<br />

(wereTeli, asaTiani 2007):<br />

15. gogo swavlobs universitetSi. swored rom gogo // swored es gogo<br />

xvdeba biWs universitetSi (swored is gogo, romelic swavlobs<br />

universitetSi, xvdeba biWs).<br />

16. universitetSi arian gogonebi, biWebi, pr<strong>of</strong>esorebi... vin xvdeba biWs?<br />

swored (rom) gogo xvdeba biWs universitetSi. (gogo da ara sxva<br />

vinme, mag., pr<strong>of</strong>esori).<br />

65


(15)-Si rom aucilebelia, gansakuTrebiT im SemTxvevaSi, rodesac es<br />

CvenebiTi nacvalsaxeli, misaTiTebeli sityvis funqcias rom asrulebs,<br />

winadadebaSi ar aris warmodgenili (=topiki); maSin rodesac (16)-Si is<br />

aucilebeli ar Cans (=fokusi).<br />

amgvari gaTiSuli kiTxvebi qarTulSi _ garda (6-g) *visaa, gogo rom<br />

xvdeba? tipis konstruqciebisa, romlebic ufro dasavleT saqarTvelos<br />

dialeqtebisaTvis (guruli, imeruli) aris damaxasiaTebeli 1 da saliteraturo<br />

qarTulisaTvis naklebad misaRebia _ dadasturebulia, Tumca<br />

megrul-lazurTan SedarebiT naklebad gavrcelebuli.<br />

II. gaTiSuli kiTxvebi megrulSi<br />

megrulSi Cveulebriv kiTxviT winadadebasTan (17) erTad sakmaod gavrcelebulia<br />

gaTiSuli kiTxvebic (18):<br />

17. muSene meurki?<br />

ratom midixar?<br />

18. muSene re, meurki ni?<br />

ratom aris midixar rom<br />

ratomaa, rom midixar?<br />

(18) winadadeba aSkarad miRebulia ori Semadgenluri winadadebis gaerTianebiT:<br />

pirveli muSene re aris mTavari winadadeba fokusirebuli<br />

kiTxviTi sityviT muSene da y<strong>of</strong>na zmnis mesame piris formiT (re); meore<br />

ki daqvemdebarebulia, sadac ZiriTad zmnasTan erTad (meurki) warmodgenilia<br />

maqvemdebarebeli kavSiri ni, romelic rogorc wesi mosdevs zmnas<br />

da, ramdenadac zmna Cveulebriv winadadebis bolosaa, ketavs damokidebul<br />

winadadebas. (18)-Si, (17)-isgan gansxvavebiT, informaciulad gamokve-<br />

Tili fokusirebuli kiTxviTi sityva pragmatikulad damatebiT informaciul<br />

niuansebsac gadmogvcems: gabrazeba, gaRizianeba, gakvirveba, CaZieba,<br />

dazusteba da sxv.<br />

megruli gaTiSuli konstruqciebis morfosintaqsuri Tavisebureba<br />

aris is, rom mTavari winadadebis kiTxviTi sityva (Tu kiTxva subieqts<br />

an romelime obieqts exeba) brunvaSi imarTvis ara mTavari winadadebis<br />

y<strong>of</strong>na zmniT, aramed damokidebuli winadadebis (ZiriTadi informaciis<br />

gadmomcemi) zmniT:<br />

19. mu-su re, Waruns ni?<br />

ra-mic. aris wers rom<br />

rasaa, rom wers?<br />

20. mi-qi re, morTu ni?<br />

vin-moTx. aris movida rom<br />

vinaa, rom movida?<br />

1<br />

rogorc Cans, megrulis gavleniT, sadac amgvari modeli kanonikuria (ix. qvemoT<br />

megrulSi gaTiSuli kiTxvebis analizi).<br />

66


es bolo magaliTebi migvaniSnebs, rom megrulis gaTiSul kiTxvebSi<br />

mTavari winadadebis S/O amovardnilia mTavari winadadebis morfosintaqsuri<br />

modelebidan da CarTulia daqvemdebarebuli winadadebis morfosintaqsur<br />

modelebSi, rac sxvadasxvagvarad SeiZleba aixsnas (SesaZlebeli<br />

axsnebisaTvis ix. harisi, 1993). am konstruqciis siRrmiseul analizSi<br />

SesaZloa dagvexmaros lazuris monacemebi.<br />

III. gaTiSuli kiTxvebi lazurSi<br />

lazurSi gaTiSuli konstruqciebis analizisas a. harisi (harisi<br />

1993) Semdeg interpretaciebs gvTavazobs:<br />

• megrulisagan gansxvavebiT, sadac es modeli ZiriTadad fokusis sintaqsur<br />

markirebas emsaxureba, lazurSi topikalizaciis gamomxatveli<br />

konstruqciaa; 1<br />

• megrulsa da, rogorc wesi, sxva enebSic sainformacio nakadSi dawinaurebuli<br />

wevri (resp. topiki) da y<strong>of</strong>na-zmna mTavar winadadebaSia<br />

warmodgenili, lazurSi ki specifikuri viTarebaa da gaTiSuli konstruqciis<br />

ZiriTadi maxasiaTeblebi: topiki da y<strong>of</strong>na-zmna _ damokidebulSi<br />

dasturdeba:<br />

21. maJura-fe na (r)en, va uWum-es.<br />

sxva-mravl.saxelobiTi rom arian, ar laparaki.warsuli-subieqti.3.mxol.<br />

sxvebi rom arian, (maT) ar ilaparakes.<br />

(rac Seexeba sxvebs, (maT) ar ilaparkes _ a. harisis Targmani)<br />

• megrulSi informaciulad dawinaurebuli saxeli, romelic mTavarSia<br />

ganTavsebuli, imarTvis ara mTavar winadadebaSi warmodgenili y<strong>of</strong>nazmniT,<br />

aramed damokidebuli winadadebis (ZiriTadi informaciis gadmomcemi)<br />

zmniT, lazurSi ki aseTi formaluri kavSiri dawinaurebul<br />

saxelsa da ZiriTad zmnas Soris ar dasturdeba _ informaciulad<br />

dawinaurebuli saxeli, romelic damokidebulSia ganTavsebuli formalur<br />

mimarTebebs amyarebs damokidebulSive mocemul y<strong>of</strong>na-zmnasTan.<br />

• megrulSi mimarTebis damamyarebeli kavSiri ni damokidebuli winadadebis<br />

zmnis momdevnod aris ganTavsebuli da, rogorc wesi, ketavs<br />

mTlianad winadadebas, lazurSi ki Sesabamisi na mosdevs topiks da<br />

win uswrebs y<strong>of</strong>na-zmnas; orive damokidebulSia da, amasTanave, damokidebuli<br />

winadadeba Cveulebriv uswrebs mTavars.<br />

a. harisi am naSromSi (harisi 1993) saerTod ar iZleva gaTiSuli<br />

kiTxvebis magaliTebs, romlebic x<strong>of</strong>urSi, megrulis msgavsad, gavrcelebulia<br />

(yovel SemTxvevaSi, Cveni informantebis monacemebiT):<br />

22. mi (r)en, na mulun?<br />

vin aris, rom modis?<br />

1<br />

ris gamoc, a.harisi amgvar konstruqciebs Targmnis topikisaTvis damaxasiaTebeli<br />

fraziT As for X… (mag., rac Seexeba gogos, is xvdeba biWs).<br />

67


23. mu (r)en, na Warums?<br />

ra aris, rom wers?<br />

24. so (r)en, na mulun?<br />

sad aris, rom modis?<br />

25. mundes (r)tu, ma moxtu?<br />

rodis iyo, rom movida?<br />

es konstruqciebi lazurSi, megrulis msgavsad, fokusis gamosay<strong>of</strong>ad<br />

gamoiyeneba da erTaderTi sxvaoba morfosintaqsuri donisaa _ lazurSi<br />

fokusirebuli wevri imarTvis mTavarSi mocemuli y<strong>of</strong>na-zmniT da ara,<br />

megrulis msgavsad, damokidebulSi warmodgenili ZiriTadi zmniT.<br />

amgvarad, lazurSi SeiZleba gamoiyos ori tipis gaTiSuli konstruqciebi:<br />

erTi (a. harisis naSromSi ganxiluli) topikis formalizacias<br />

emsaxureba, meore ki fokusis markirebis modelia. es diskursulfunqciuri<br />

sxvaoba ganapirobebs, rogorc Cans, maT formalur gansxvavebulobebs:<br />

fokusi mTavarSia, misi foni ki (Zveli informacia) damokidebulSi.<br />

topikalizaciisas ki, piriqiT, topiki (gamokveTili wevri) damokidebulSia,<br />

xolo is informacia, romelsac masze movipovebT – mTavar-<br />

Si. es konstruqcia formalurad asaxavs im faqts, rom informaciulad<br />

Rirebulia ara mxolod Txrobis Temis dawinaureba da misi topikalizacia,<br />

aramed gansakuTrebiT is informacia, romelic gvatyobinebs, Tu ra<br />

SeemTxva topiks; am informacias ki gadmogvcems ZiriTadi zmna, romelic<br />

mTavar winadadebaSi struqturirdeba.<br />

lazurisa da megrulis gaTiSuli kiTxvebis SepirispirebiTi analizi<br />

gviCvenebs, rom lazuris kiTxviTi konstruqciebi gaTiSulobis ufro ma-<br />

Ral xarisxs gviCveneben, vidre megrulisa. lazurSi mTavari winadadeba<br />

iketeba morfosintaqsuri mimarTebebiT _ informaciulad dawinaurebuli<br />

wevri marTulia mTavarSi warmodgenili y<strong>of</strong>na-zmniT da yovelTvis saxelobiTSia<br />

maSin, rodesac megrulSi mTavari winadadeba struqturulad<br />

Riaa da masSi warmodgenili fokusi marTulia damokidebuli winadadebis<br />

zmniT:<br />

68<br />

megruli:<br />

mu-su re, Waruns ni?<br />

ra-mic. aris wers rom<br />

rasaa, rom wers?<br />

lazuri:<br />

mu (r)en, na Warums?<br />

ra.sax. aris rom wers<br />

ra aris, rom wers?


literatura<br />

asaTiani 1974: ir. asaTiani, Wanuri (lazuri) teqstebi, `mecniereba~, <strong>Tbilisi</strong>.<br />

asaTiani 2007: r. asaTiani, informaciis struqturirebis sintaqsuri modelebi<br />

qarTulSi, `semiotika-II~, WavWavaZis sax. universiteti, 7-29, `universali~,<br />

<strong>Tbilisi</strong>.<br />

kartozia 1968: g. kartozia, masalebi lazuri zepirsityvierebisaTvis, qarTuli<br />

literaturis sakiTxebi, <strong>Tbilisi</strong>, 132-178.<br />

Ciqobava 1929: arn. Ciqobava, Wanuri teqstebi I: x<strong>of</strong>uri kilokavi, univerisiteti,<br />

tfilisi.<br />

givoni 1979: Givon T., From Discourse to Syntax: Grammar as Processing Strategy.<br />

Discourse and Syntax (Syntax and Semantics 12), ed. by Talmy Givon. Academic Press,<br />

New York, 81-112.<br />

lemani 1984: Lehmann Ch., Der Relativsatz, Guter Narr, Tubingen.<br />

harisi 1993: Harris A.C., Toward Universal Definition <strong>of</strong> Clefts: Problematic Clefts in<br />

Megrelian and Laz, Proceedings <strong>of</strong> the Second International Symposium in Kartvelian<br />

Studies, TSU Press. <strong>Tbilisi</strong>, 336-352.<br />

harisi 2000: Harris A.C., Megrelian. The Indigenous Languages <strong>of</strong> the Caucasus. Vol. I.<br />

The Kartvelian Languages, ed. by Harris A.C., Caravan Books, Delmar&New York, 313-<br />

396.<br />

harisi-delisli 1978: Harris A., Delisle H., Contrastive Emphasis and Cleft Sentences,<br />

Universals <strong>of</strong> Human Language, vol. 4. ed. by Greenberg J. H., Stanford <strong>University</strong><br />

Press, Stanford, 419-186.<br />

holiski 2000: Holisky D.A., Laz. The Indigenous Languages <strong>of</strong> the Caucasus, Vol. I.<br />

The Kartvelian Languages, ed. by Harris A.C., Caravan Books, Delmar&New York, 397-<br />

472.<br />

Rusudan Asatiani<br />

Information Structures <strong>of</strong> a Sentence: Cleft Questions in Megrelian and Laz<br />

Summary<br />

The Kartvelian Languages (Megrelian and Laz) provide examples <strong>of</strong> interrogative<br />

constructions that can be qualified as “Cleft Constructions”. Cleft constructions play a<br />

specific role in discourse <strong>of</strong> those languages, and in that way include both the focus and the<br />

topic clefts; e.g. in Megrelian cleft questions introducing the focus are very common:<br />

(1) mušeni re meurki=ni?<br />

why be.PRS.S.3.SG S.2.go.PRS.SG-that<br />

‘Why is it that you are going?’<br />

Structurally, this type <strong>of</strong> constructions seems to be in confirmation with the universal<br />

description <strong>of</strong> clefts (Harris 1993):<br />

• There are two clauses – (a) mušeni re and (b) meurki=ni;<br />

• The first clause contains the focused constituent – the question word mušeni;<br />

• The copula re is presented in the first clause as well;<br />

• The first clause is the superordinate clause;<br />

• The second clause is the subordinate one and has the structure <strong>of</strong> a relative clause<br />

with the clause final conjunction ni;<br />

69


• It is not expected to find a pronominal place holder comparable to English it, since<br />

Megrelian does not use one otherwise (Chikobava 1936).<br />

Harris (1988, 1993) has discussed only one type <strong>of</strong> cleft constructions in Laz, the one which<br />

developed from the relative clause construction, and which she dubs a ‘top-heavy cleft’<br />

because the copula and the focused noun phrase are not in the superordinate clause as they<br />

are in English clefts, but in the subordinate clause that starts the whole sentence. The<br />

function <strong>of</strong> such constructions is to indicate a shift in topic or to introduce a new episode:<br />

(2) arteɣi k’ulani na yen, ka=gami-q’on-u amu-k.<br />

one.NOM girl.NOM that be.PRS-S.3.SG AFF-PR-bring-AOR.S.3.SG 3.SG-ERG<br />

‘As for the girl, he brought her out.’<br />

Yet, there exists another type <strong>of</strong> clefts as well – cleft questions (similar to the Megrelian<br />

ones) that mark the focus:<br />

(3) mu (r)en, na č’ar-um-s?<br />

what-NOM be.PRS.S.3.SG that write-TM-S.3.SG<br />

‘What is it that s/he is writing?’<br />

The structural difference between the Megrelian and the Laz cleft questions is that in<br />

Megrelian the focused constituent is governed by the verb presented in the subordinate<br />

(resp. the second) clause and the conjunction ni is at the end <strong>of</strong> the sentence closing the<br />

whole construction, while in Laz the case <strong>of</strong> the focused constituent is defined by the<br />

copula presented in the superordinate (resp. the first) clause and the conjunction na takes<br />

the first position in the subordinate (resp. the second) clause.<br />

70<br />

Megrelian: Laz:<br />

mu-su re, č’ar-un-s=ni? mu (r)en, na č’ar-um-s?<br />

what-DAT be.PRS.S.3 write-TM-S.3.SG=that what-NOM be.PRS.S.3.SG that write-TM-S.3.SG<br />

‘What is it that s/he is writing?’ ‘What is it that s/he is writing?’


enaTmecnierebis sakiTxebi _ 2011<br />

irealisi Sumerul enaSi<br />

zurab baraTaSvili<br />

cocxali enebisgan gansxvavebiT, mkvdari enebis semantikuri interpretaciis<br />

dros xSirad Zneldeba ama Tu im morfemis mniSvnelobis dadgena,<br />

rac mkvlevrebs Soris azrTa sxvadasxvaobas iwvevs. Cveni mizania, ganvixiloT<br />

Sumeruli enis sufiqsuri {-d} morfemis semantika Tanamedrove<br />

Teoriuli enaTmecnierebis meTodebis gamoyenebiT da SeZlebisdagvarad<br />

davadginoT misi gramatikuli mniSvneloba.<br />

zmnuri modalurobis semantika sxvadasxvagvaria, rac arTulebs mis<br />

aRweras. Tumca modalurobis mniSvnelobebi SesaZlebelia daiyos or ZiriTad<br />

jgufad: molaparakis mimarTeba situaciasTan anu situaciis Sefaseba,<br />

da situaciis statusi realur samyarosTan mimarTebiT anu irealuroba<br />

(plungiani 2000:309).<br />

pirveli jgufi _ SefasebiTi mniSvnelobebi _ warmoaCens samyaros<br />

ara realur saxes, aramed mis subieqtur Sefasebas molaparakis mier<br />

(plungiani 2000:309).<br />

ganirCeva SefasebiTi mniSvnelobis ramdenime tipi. tipebis gamoy<strong>of</strong>a<br />

damokidebulia imaze, Tu situaciis romel parametrs afasebs molaparake,<br />

da ris mixedviT xdeba Sefaseba.<br />

irealurobis gramatikalizaciis Sedegad miiReba situaciis realurobis<br />

gramatikuli kategoria, romelic Seicavs or gramemas _ realissa<br />

da irealiss. realisi gamoxatavs situaciis kuTvnilebas realuri samyarosadmi,<br />

xolo irealisi _ ararealuri, hipoTezuri samyarosadmi. aRniSnuli<br />

kategoria sxva zmnur gramatikul kategoriebs or ZiriTad klasad<br />

y<strong>of</strong>s _ realurad da irealurad (urmanCieva 2004:28).<br />

enebSi zRvari realissa da irealiss Soris sxvadasxvagvaria: situaciis<br />

realurobis gramatikuli kategoriis maCveneblebi sityvaformis<br />

farglebSi sxvadasxvagvarad kombinirebs drois, aspeqtisa da kilos kategoriaTa<br />

maCveneblebTan. irealisis gramema erTsa da imave zmnur sityvaformaSi<br />

SeiZleba aformebdes irib kiloebs, aspeqtis kategoriis habitualisis<br />

gramemas, momavali drois mniSvnelobas, polarulobis kategoriis<br />

negatiur mniSvnelobas (urmanCieva 2004:47). habitualisisa da irealisis<br />

maCveneblebis Tanaarseboba dasturdeba enaTa mxolod mcire nawilSi,<br />

Tanac irealisi aformebs mxolod warsuli drois habitualiss<br />

rogorc araaqtualizebul situacias (krist<strong>of</strong>aro 2004:261).<br />

logikuri TvalsazrisiT, realisis gramema gamoxatavs realizebul<br />

movlenebs, situacias, romelic ganxorcielda warsulSi, an xorcieldeba<br />

Tu ganxorcieldeba momavalSi, xolo irealisis gramema _ movlenebs,<br />

romlebic ar ekuTvnian realur samyaros, situacias, romelic arc war-<br />

71


sulSi ganxorcielebula da arc axla xorcieldeba an ganxorcieldeba<br />

momavalSi (urmanCieva 2004:54).<br />

imis mixedviT, Tu rogor kombinireben realisisa da irealisis gramemebi<br />

drois, aspeqtisa Tu modalurobis sxvadasxva mniSvnelobebTan, gamoy<strong>of</strong>en<br />

enaTa komunikaciur-pragmatikul da logikur modelebs. am ori<br />

modelis mixedviT SesaZlebelia gamoiyos enaTa eqvsi tipi (urmanCieva<br />

2004):<br />

1. realisi ixmareba axlandel da warsul drosTan, xolo irealisi<br />

_ momavalTan:<br />

2. realisi ixmareba axlandel, warsul da gansazRvrul momaval<br />

drosTan, xolo irealisi _ ganusazRvrel momavalTan:<br />

3. realisi ixmareba axlandel da axlo warsul drosTan, xolo<br />

irealisi _ momaval da Soreul warsulTan da warsuli drois habitualisTan:<br />

72<br />

warsuli<br />

realisi<br />

realisi<br />

irealisi<br />

axlandeli<br />

momenti<br />

warsuli axlandeli<br />

momenti<br />

habitualisi<br />

Soreuli<br />

warsuli<br />

irealisi<br />

realisi<br />

irealisi<br />

warsuli<br />

axlandeli<br />

momenti<br />

Cveulebrivi<br />

momavali<br />

momavali<br />

gansazRvruli ganusazRvreli<br />

irealisi<br />

momavali


4. realisi ixmareba axlandel, axlo warsul da gansazRvrul momaval<br />

drosTan, xolo irealisi _ ganusazRvrel momavalTan, Soreul<br />

warsulTan da warsuli drois habitualisTan:<br />

irealisi<br />

warsuli<br />

axlandeli<br />

momavali<br />

habitualisi<br />

Soreuli<br />

momenti<br />

gansazRvruli<br />

Cveulebrivi<br />

ganusazRvreli<br />

5. realisi ixmareba warsulisa da axlandeli drois gramemebis mtkicebiT<br />

formebTan, xolo irealisi _ warsulis, axlandeli da momavali<br />

drois uary<strong>of</strong>is gamomxatvel mniSvnelobebTan da momavali drois mtkicebiT<br />

formasTan:<br />

realisi<br />

irealisi irealisi<br />

warsuli axlandeli<br />

momenti<br />

6. realisi ixmareba nebismieri drois mtkicebiT formebTan, xolo<br />

irealisi _ uary<strong>of</strong>iT formebTan:<br />

realisi<br />

irealisi<br />

realisi<br />

irealisi<br />

momavali<br />

afirmativi<br />

negativi<br />

afirmativi<br />

negativi<br />

73


iseT enebSi, sadac ar aris warmodgenili drois gramatikuli kategoria,<br />

iribi kiloebi SeiZleba ixmarebodes mxolod imperfeqtivis formasTan.<br />

aseTi sistema gvaqvs, magaliTad, saliteraturo arabul enaSi.<br />

mkvlevrebi miuTiTeben, Sumerul enaSi absoluturi dro ar aris<br />

gramatikalizebuli, amitom drois gadmocema xdeba aspeqtis (perfeqtivi<br />

da imperfeqtivi) gramatikuli kategoriis saSualebiT.<br />

martiv winadadebaSi perfeqtivis forma, rogorc wesi, gadmocems<br />

warsul dros:<br />

74<br />

lugal-le hi-li mu-dim2<br />

{lugal+e hili+Ø Ø-mu-n+dim+Ø-Ø}<br />

mefe+erg pariki+abs ind-or-3p:mx:sub+damzadeba+perf-3p:mx:ob<br />

`mefem (saritualo) pariki daamzada~,<br />

xolo imperfeqtivis forma _ arawarsuls:<br />

lugal-le hi-li ib2-dim2-me<br />

{lugal+e Ñili+Ø Ø-i-b+dim+e-Ø}<br />

mefe+erg pariki+abs ind-or-3p:mx:ob+damzadeba+imp-3p:mx:sub.<br />

`mefe (saritualo) pariks amzadebs (an: daamzadebs)~.<br />

swored amitom uwodeben meoce saukunis pirveli naxevris Sumerologebi<br />

perfeqtivis formas preterits, xolo imperfeqtivis formas _<br />

prezens-futurums (a. poebeli, a. falkenStaini).<br />

Tumca Tu konteqstiT mocemulia dro, maSin perfeqtivis forma<br />

SeiZleba gadmocemdes moqmedebas, romelic moxdeba momavalSi, xolo imperfeqtivis<br />

forma _ moqmedebas, romelic moxda an xdeboda warsulSi:<br />

u4 im-šu2-šu2 igi im-la2-e ša3-ka-tab i3-zu-zu<br />

{u+Ø Ø-im+šušu+Ø igi+Ø<br />

dRe ind-or-dabneleba:imp-3p:mx:sub Tvali-abs<br />

Ø-im+la+e-Ø šakatab+Ø Ø-i+zuzu+Ø}<br />

ind-or-Semcireba-imp-3p:mx:sub SimSiloba-abs ind-dawyeba:imp-3p:mx:sub<br />

`dRe bneldeboda, mxedvelobis are mcirdeboda, SimSiloba iwyeboda~.<br />

rTul winadadebaSi perfeqtivis forma SeiZleba gadmocemdes taqsisis<br />

kategoriis uwinaresobis gramemas, xolo imperfeqtivis forma _ arauwinaresobis<br />

gramemas:<br />

uru u3-mu-niĝin2 ...uru e2-gal-la-ka i3-ĝin-e-en<br />

{uru+Ø u-mu-n+niŋin+Ø-Ø ...<br />

qalaqi+abs pros-or-3p:mx:s+Semortyma+perf-3p:mx:obO<br />

uru-egal+ak-a Ø-i+ŋin+e-en}<br />

qalaqi-sasaxle+gen-lok ind-or+Sesvla+imp-3p:mx:sub<br />

`igi garsSemoertya qalaqs ... (da Semdeg) sasaxlis qalaqSi Sevida~.


mocemul winadadebaSi perfeqtivis forma (u3-mu-niĝin2) gamoxatavs<br />

uwinaresobis gramemas, xolo imperfeqtivis forma (i3-ĝin-e-en) _ arauwinaresobis<br />

gramemas (am konkretul SemTxvevaSi _ Semdgomobas).<br />

zogadad SeiZleba iTqvas, rom martiv winadadebaSi, Tu konteqstiT<br />

mocemuli ar aris absoluturi dro, perfeqtivis formiT gamoxatuli<br />

moqmedeba uwinaresia axlandel drosTan SedarebiT, xolo imperfeqtivis<br />

formiT gamoxatuli moqmedeba _ arauwinaresia, anu imperfeqtivis formiT<br />

gamoxatuli moqmedeba emTxveva sametyvelo aqts an mosdevs mas.<br />

rogorc magaliTebidan Cans, perfeqtivis forma SeiZleba gamoxatavdes<br />

momentobriv moqmedebas, xolo imperfeqtivis forma _ gangrZobiTs.<br />

aqedan gamomdinare, am formebs zogierTi mkvlevari uwodebs punqtivsa da<br />

durativs (Tomseni 1984:118), an _ punqtivsa da kursivs (diakonovi<br />

1979: 29). punqtivi gamoxatavs erTgzis dasrulebul moqmedebas, xolo<br />

kursivi _ gangrZobiT moqmedebas, an moqmedebas, romelic jer ar dawyebula<br />

(diakonovi 1979:30).<br />

Sumerul enaSi gamoy<strong>of</strong>en /-d/ sufiqss, romlis Sesaxeb sxvadasxva<br />

azria gamoTqmuli. tradiciuli analizis Tanaxmad, misi fonemuri Sedgenilobaa<br />

/ed/, magram m. iosikavam uCvena, rom /e/ fonema warmoadgens sxva<br />

afiqsis, imperfeqtivis /-e/ maCvenebels, xolo /-d/ SeiZleba gamoxatavdes<br />

prospeqtivs (relative Prospective aspect). aseTi analizis mixedviT, /-d/<br />

sufiqsi daerTvis mxolod imperfeqtivis formas. es midgoma gansxvavdeba<br />

tradiciulisagan, romlis mixedviT, mocemuli sufiqsi SeiZleba orive<br />

tipis aspeqts ukavSirdebodes.<br />

rogorc fiqroben, /-d/ sufiqsi gamoxatavs or ZiriTad mniSvnelobas<br />

_ momaval drosa da modalurobas. modaluri mniSvnelobebidan gamoy<strong>of</strong>en<br />

SesaZleblobas, saWiroebas, valdebulebas (foqsvogi 2009:104). rogorc<br />

wesi, Tu mocemuli mniSvnelobebi enebSi gramatikalizebulia cal-calke,<br />

maSin maT gamoxatavs kilos gramatikuli kategoriis posibilitivisa da<br />

debitivis gramemebi. aseve umateben survilis, natvrisa da ganzraxvis<br />

mniSvnelobebs, radgan SumerulSi calke ar dasturdeba maTi gamomxatveli<br />

Zireuli morfemebi (kaneva 1996:100).<br />

zogierTi mecnieri fiqrobs, rom /-d/ sufiqsis pirveladi mniSvnelobaa<br />

momavali dro (d. edcardi), modalurobis gamoxatva ki meoreulia;<br />

xolo sxvebi fiqroben, rom pirveladia modalurobis gamoxatva (i. diakonovi),<br />

xolo momavali drois mniSvneloba modalurobisgan aris<br />

ganviTarebuli.<br />

aseve gamoTqmulia mosazrebebi, rom /-d/ sufiqsi SeiZleba gamoxatavdes<br />

uSualod winmswreb an momdevno moqmedebas (preactional and postactional<br />

occurrences; T. iakobseni). es mosazreba axlos dgas m. iosikavas mosazrebasTan,<br />

romlis Tanaxmad, aRniSnuli sufiqsi prospeqtiulobas gamoxatavs.<br />

Cveni azriT, Znelia am mosazrebaTa gaziareba, radgan SumerulSi<br />

prospeqtivis gramemas gamoxatavs {u-} prefiqsi (edcardi 2003:121). d.<br />

edcardi miiCnevs, rom /-d/ sufiqsis damatebiTi mniSvneloba aris inqoativi<br />

(anu ingresivi; ingressive Aktionsart). albaT, ufro sarwmunoa m.<br />

75


Tomsenis mosazreba, romlis Tanaxmad imperfeqtivi damatebiT SeiZleba<br />

gamoxatavdes inqoativsac (Tomseni 1984: 121). amasTan, igi SeniSnavs, rom<br />

mocemuli formis imperfeqtiuloba Tu duratiuloba damokidebulia<br />

mkvlevris subieqtur interpretaciaze (Tomseni 1984:120).<br />

/-d/ sufiqsi, rogorc wesi, ixmareba kilos kategoriis negatiur gramemebTan<br />

(/nu-/ _ negatiuri indikativi, /na-/ _ prohibitivi, /bara-/ _<br />

negatiuri hortativi), aseve TxrobiT kilosTan da /Ñe-/ (hortativi) da<br />

/ša-/ (kontrapunqtivi) sufiqsiT gamoxatul gramemebTan, xolo /na-/ (dadasturebiTi),<br />

/ga-/ da /u-/ sufiqsebTan igi ar dasturdeba (kaneva 1996:100).<br />

76<br />

še Gi-zu-na ki -ta mu-tum2-da Nibru ki Ña-bi2-ib2-da-e.<br />

{še+Ø Gizuna+ta Ø-mu-n+tum+e-d-Ø-a<br />

marcvali+abs gizuna+abl ind-or-3p:mx:ob+motana+imp-ir-3p:mx:s-rel<br />

Nibru+Ø Ña-bi-b+da+e-Ø}<br />

nifuri-abs hort-or-3p:mx:ob-datoveba-imp-3p:mx:sub<br />

`marcvali, romelsac is gizunidan moitans (unda moitanos) nifurSi,<br />

dae, datovos~.<br />

Nam-egi-ni-dug3-e geme2 nu-u3-gi4-gi4-da mu-lugal-bi in-pad3.<br />

{nameginidug+e geme+Ø nu-i-n+gigi+d-Ø-a<br />

nameginidug+erg mona+abs neg.ind-or-3p:mx:ob+dabruneba:imp+ir-3p:mx:s-rel<br />

mu-lugal+bi i-n+pad+Ø-Ø}<br />

saxeli-mefe+gen or-3p:mx:sub+Zebna+perf-3p:mx:ob<br />

`nameginidugma daifica, (rom) monis (saqmes) ar daubrundeba~.<br />

dumu-Akal-la in-tag4-de3-en6 Geme2- d Kal-kal-la ba-ra-tuku-tuku.<br />

{dumu-akal+ak Ø-i-n+tag+e-d-en<br />

qaliSvili-aqala+gen ind-or-3p:mx:ob+gayra+imp-ir-2p:mx:s<br />

Gemekalkala(k)+Ø bara-n+tukutuku+Ø}<br />

gemeqalqala+abs neg.hort-3p:mx:ob+moyvana:imp+3p:mx:sub<br />

`(Tu) aqalas qaliSvils gaeyrebi, gemeqalqalas colad ver moiyvan~.<br />

a2-aĝ2-ĝa2 lugal-ĝa2-ke4 i3-gub-be2-en nu-tuš-u3-de3-en<br />

{ a-aŋ-ra (a’aŋa) lugal-ŋa-ak-e<br />

miTiTeba+dat mefe-Cemi+gen-erg<br />

Ø-i-b-gub-e-en nu-tuš-e-d-en}<br />

ind-or-3p:mx:ob+damorCileba+imp-1p:mx:sub neg.ind+dajdoma+imp-ir-1p:mx:sub<br />

`Cemi mefis miTiTebas vemorCilebi, me ar unda davjde~.<br />

ĝa2-e u4-ba ša-ba-gurum-e-de3-en<br />

{ ŋa+e u-bi-a ša-ba-n+gurum+e-d-en}<br />

me dRe+is-lok kontr-or-3p:mx:ob+dakvra+imp-ir-1p:mx:sub<br />

`im dRes aucileblad davukrav Tavs mas~.<br />

imis safuZvelze, rom /-d/ sufiqsi gamoxatavs modalurobasac da momaval<br />

drosac, SegviZlia vifiqroT, rom mocemuli sufiqsi gamoxatavs


irealiss. SumerulSi gamoy<strong>of</strong>ili situaciis realurobis kategoria<br />

ganekuTvneba zemoT gamoy<strong>of</strong>il meore tips, romelSic realisi ixmareba<br />

axlandel, warsul da gansazRvrul momaval drosTan, xolo irealisi _<br />

ganusazRvrel momavlTan.<br />

safiqrebelia, rom Sumerul enaSi modalurobis ori ZiriTadi jgufi<br />

cal-calke morfologiur kategoriebad gramatikalizdeba: situaciis Sefaseba<br />

molaparakis mier erTi morfologiuri kategoriaa, xolo situaciis<br />

statusi realur samyarosTan mimarTebiT _ sxva morfologiuri<br />

kategoria. amgvarad, SumerulSi TxrobiTis, kohortativis, vetitivis,<br />

prekativis, prohibitivis, prospeqtivis gramemebi warmoadgenen kilos<br />

gramatikul kategorias (aRniSnul gramemebs gamoxatavs prefiqsuli morfemebi),<br />

xolo realisisa da irealisis gramemebi Sedian situaciis realurobis<br />

gramatikul kategoriaSi (irealiss gamoxatavs sufiqsuri {-d}<br />

morfema, xolo realiss _ sufiqsuri {-Ø} 1 morfema).<br />

ra Tqma unda, ver vityviT, rom {-d} sufiqsis semantika da funqciebi<br />

sabolood aris garkveuli. aucilebelia ufro meti magaliTis gaanalizeba,<br />

ramac SeiZleba gamoavlinos mocemuli sufiqsis aspeqtsa da dros-<br />

Tan Tanaxmarebis sxva SemTxvevebi da Secvalos misi (da saerTod situaciis<br />

realurobis kategoriis) realisisa da irealisis zemoganxiluli<br />

tipebisadmi mikuTvnebis sakiTxi.<br />

literatura<br />

diakonovi 1979: Дьяконов И.М., Шумерский язык, Языки Азии и Африки,<br />

Москва.<br />

edcardi 2003: Edzard D.O., Sumerian Grammar, Brill, Boston-Leiden<br />

Tomseni 1984: Thomsen M., The Sumerian Language: An introduction to its history and<br />

grammatical structure, Copenhagen.<br />

kaneva 1996: Канева И.Т., Шумерский язык, Санкт-Петербург.<br />

krist<strong>of</strong>aro 2004: Crist<strong>of</strong>aro S., Past Habituals and Irrealis, Исследования по теории<br />

грамматики III: ирреалис и ирреальность, Москва.<br />

plungiani 2000: Плунгян В.А., Общая морфология: введение в проблематику,<br />

Москва.<br />

urmanCieva 2004: Урманчиева А.Ю., Седьмое доказательство реальности ирреалиса.<br />

Исследования по теории грамматики III: ирреалис и ирреальность, Москва.<br />

foqsvogi 2009: Foxvog D.A., Introduction to Sumerian Grammar, <strong>University</strong> <strong>of</strong><br />

California, Berkeley.<br />

haiesi 1997: Hayes J., Sumerian, München – Newcastle.<br />

1 CvenTvis misaRebia is mosazreba, romlis mixedviTac opoziciis aramarkirebuli<br />

wevri nulovani morfemiT gamoixateba (i. melCuki)<br />

77


Semoklebebi<br />

1p _ pirveli piri<br />

3p _ mesame piri<br />

mx _ mxolobiTi ricxvi<br />

sub _ subieqti<br />

ob _ obieqti<br />

imp _ imperfeqtivi<br />

perf _ perfeqtivi<br />

abs _ absolutivi<br />

gen _ genetivi<br />

erg _ ergativi<br />

abl _ ablativi<br />

Zurab Baratashvili<br />

78<br />

dat _ dativi<br />

ind _ indikativi<br />

lok _ lokativi<br />

neg.ind _ negatiuri indikativi<br />

hort _ hortativi<br />

neg.hort _ negatiuri hortativi<br />

prosp _ prospeqtivi<br />

kontr _ kontrapunqtivi<br />

or _ orientacia<br />

ir _ irealisi<br />

rel _ relativaizeri<br />

Irrealis in the Sumerian Language<br />

Summary<br />

The article concerns the grammatical meaning and function <strong>of</strong> the Sumerian suffixal<br />

morpheme {-d}. There are various opinions about the given suffix. Some scholars think<br />

that its main function is to express the future time, and the secondary _ modal meanings<br />

(D. Edzard). Others think that the primary meaning is modality, and the secondary _ the<br />

future tense (I. Diakon<strong>of</strong>f). Yet, others think it expresses wish, desire and intention (I.<br />

Kaneva).<br />

Because the suffixal morpheme {-d} expresses the future tense and modal meanings, we<br />

can think that it represents the grammeme <strong>of</strong> the irrealis <strong>of</strong> the grammatical category <strong>of</strong><br />

situational reality. In this case, there will be represented the grammatical category <strong>of</strong><br />

situational reality consisting <strong>of</strong> two grammemes _ realis (expressed by {-Ø} suffixal<br />

morpheme) and irrealis (expressed by {-d} suffixal morpheme) in the Sumerian language.<br />

The article also deals with the general theory <strong>of</strong> the irrealis according to which the<br />

grammemes <strong>of</strong> the realis and irrealis divide all the verbal grammatical categories into two<br />

classes _ real and unreal. Languages are grouped according to the combination <strong>of</strong> various<br />

meanings <strong>of</strong> the tense, aspect and modality with the grammeme <strong>of</strong> the irrealis, which makes<br />

up six types <strong>of</strong> languages.<br />

On the basis <strong>of</strong> the discussed examples, the Sumerian language can belong to such type <strong>of</strong><br />

languages in which irrealis is used only with the indefinite future tense. Though other<br />

occurrences and examples might be discovered, where {-d} suffix will be used not only<br />

with the indefinite future. In this case, the Sumerian language will be located in another<br />

type <strong>of</strong> languages.


enaTmecnierebis sakiTxebi _ 2011<br />

SHEMIRAN DIALECT GROUP<br />

Habib Borjian<br />

A blurry region in the dialectology <strong>of</strong> Iran is the central Alborz, an extensive area<br />

bounded by the Caspian littoral in the north and the plain <strong>of</strong> Tehran in the south.<br />

While some linguistic data on the northern valleys <strong>of</strong> central Alborz (namely those<br />

<strong>of</strong> the Kojur and Nur river valleys) that clearly defines them as varieties <strong>of</strong><br />

Māzandarāni has been available for some time, the data on the Jājrud valley,<br />

immediately north <strong>of</strong> Tehran across the Towchāl range, and on Shemirān, now<br />

within the municipal boundaries <strong>of</strong> the capital, have only been published recently.<br />

This development has persuaded this author to undertake an extensive study <strong>of</strong><br />

these districts, resulting in the present paper (among others), which attempts to<br />

cover Shemirān, the southernmost district <strong>of</strong> central Alborz. I dedicate this paper as<br />

homage to the festschrift <strong>of</strong> Pr<strong>of</strong>essor Jemshid Giunashvili, whose scholarly<br />

contribution to the field <strong>of</strong> Iranian <strong>linguistics</strong> cannot be overemphasized. When he<br />

was being raised and educated in Tehran, the dialects in question had not entirely<br />

died out as they are today, and Pr<strong>of</strong>essor Giunashvili probably remembers villagers<br />

<strong>of</strong> Shemirān speaking in vernaculars hardly intelligible to city dwellers.<br />

The linguistic situation <strong>of</strong> Shemirān caught the attention <strong>of</strong> scholars as early as the<br />

nineteen century. The Russian orientalist Valentin Zhukovskij, who visited Persia<br />

in 1883, states:<br />

Moshir al-Dowla told me that the old inhabitants <strong>of</strong> Tehran still<br />

spoke the old language and dialect <strong>of</strong> Rey. I found that in<br />

Shemirān there is a group that still speaks a language that is not<br />

understood by the citizens <strong>of</strong> Tehran. Even Sheikh Mohammad<br />

Hasan, my teacher <strong>of</strong> Persian in Tehran, said that the people<br />

around Tehran speak the dehāti [“rural”] language. 1<br />

There are three major sources for the dialects <strong>of</strong> Shemirān. In his monumental<br />

work on the dialectology <strong>of</strong> Persia, Valentin Zhukovskij compiled a chapter on the<br />

dialect <strong>of</strong> Tajrish, the central village <strong>of</strong> Shemirān. 2 Collected in the mid-1880s, this<br />

consists <strong>of</strong> several texts in Russian transcription and a glossary. The other two<br />

sources are recent, and were collected after the dialects had already gone extinct,<br />

from aged informants who no longer used their native tongue in everyday speech.<br />

One source is an article, also on Tajrishi, 3 but quite limited compared with<br />

Zhukovskij’s texts. This other is a book on the dialects <strong>of</strong> the Jājrud valley and<br />

1<br />

V. A. Zhukovskij, Materialy dlja izučenija persidskix’ narečij, vol. 1, St. Petersburg, 1888, p. ix.<br />

2<br />

V. A. Zhukovskij, Materialy dlja izučenija persidskix’ narečij, vol. 2, Petrograd, 1922, pp.<br />

395-432.<br />

3<br />

Ḥ. Sāme‛i, “Guyeš-e tajriši,” Majalla-ye zabānšenāsi 19/2, 2005, pp. 27-36.<br />

79


Shemirān. 1 Its chapter on Shemirān 2 covers sixteen localities, including Tajrish,<br />

from each <strong>of</strong> which several sentences are listed. As the Persian translations do not<br />

<strong>of</strong>ten match with the dialect data, much <strong>of</strong> the interpretation <strong>of</strong> the dialect material<br />

in this collection requires a great deal <strong>of</strong> guesswork. Moreover, questionable data is<br />

a constant cause <strong>of</strong> concern in this work; for instance, the use <strong>of</strong> the locative verb<br />

(see §3.5, below). Unfortunately, its supplemented glossary 3 is <strong>of</strong> no use because it<br />

glosses together lexemes <strong>of</strong> non-cognate nature from various places, in both<br />

Shemirān and the Jājrud basin, without specifying their provenance. Nevertheless,<br />

the book is <strong>of</strong> extreme helpfulness in providing unique linguistic material from a<br />

region that would otherwise be obscure in comparative dialectology.<br />

The localities <strong>of</strong> Shemirān on which linguistic data is available form a relatively<br />

even distribution across Shemirān district. Beginning from the northwest, there<br />

were Rendān, Sulqān, Keshār-e Pāyin, and Kan, all within the rural district <strong>of</strong> Kan<br />

and Sulqān, which was formed along the southerly flowing Sulqān stream and<br />

located to the east <strong>of</strong> what used to be Shemirān proper. Further southeast, Ṭarasht<br />

rural district consisted <strong>of</strong> the settlements Ṭarasht and Ḥeṣārak. 4 Within Shemirān<br />

proper, in the west were Fara(ḥ)zād and Evin, and in the center was Tajrish and<br />

Emāmzāda Qāsem, with Pas-qal‛a-ye Darband in the extreme north. Farther east<br />

were Jamārān, Jamālābād, Niāvarān, and Kāshānak. All these fifteen settlements<br />

fell within the Greater Shemirān, or Shemirānāt, if not strictly within the<br />

administrative borders <strong>of</strong> Shemirān proper. 5 A list <strong>of</strong> settlements included in this<br />

study, their population in the 1940s, when the dialects were still extant, and their<br />

abbreviations as used in this study can be found in Table 1.<br />

Most <strong>of</strong> these toponyms are still in use, though they no longer demarcate distinct<br />

villages but rather northern neighborhoods <strong>of</strong> Tehran. They have been subjected in<br />

the last few decades to an intensive wave <strong>of</strong> building construction and a huge influx<br />

<strong>of</strong> population. The original speech communities <strong>of</strong> Shemirān have been melted down<br />

into-or are rather completely overlaid with _ the new urban pattern, particularly in<br />

the last three decades. The residents <strong>of</strong> the new neighborhoods are generally unaware<br />

<strong>of</strong> the dialects which were spoken there one or two generations ago.<br />

The present study is meant to complement the more comprehensive one on the<br />

dialect <strong>of</strong> Tajrish, 6 on which a fair amount <strong>of</strong> data is available, as explained above.<br />

1<br />

G. Deyhim, Xorda-guyešhā-ye manṭaqa-ye Qaṣrān ba enżemām-e vāžanāma-ye qaṣrāni,<br />

Tehran, 2005.<br />

2<br />

Idem, pp. 104-124.<br />

3<br />

Idem, pp. 135-235.<br />

4<br />

See the map <strong>of</strong> Tehran and its suburbs in M. Keyhān, Joghrāfiā-ye m<strong>of</strong>aṣṣal-e Irān, vol. 2,<br />

Tehran, 1921; the supplementary map in Ḥ. Karimān, Qaṣrān, 2 vols., Tehran, 2006. See also<br />

Gh. Mosāhab, Dāyerat-al-Ma`āref-e fārsi, s.v. “Shemirānāt,” vol. 2, p. 1496.<br />

5<br />

Dulāb however is an old quarter <strong>of</strong> Tehran, not Shemirān, and its presence among the data in<br />

Deyhim is unexplainable. See also §3.5 for the suspicious use <strong>of</strong> the locative verb in Dulābi.<br />

6<br />

H. Borjian, The extinct dialect <strong>of</strong> Tajrish: Caspian or Persian?, Journal <strong>of</strong> Persianate Studies<br />

4/2, 2011, pp. 246-271.<br />

80


The Tajrishi materials incorporated here are therefore kept to a minimal quantity.<br />

Zhukovskij’s data on Tajrishi can be distinguished easily by its particular<br />

transcription with the stress marks it carries. The transcription <strong>of</strong> the data from<br />

Deyhim has been altered slightly to avoid diagraphs such as t∫, instead <strong>of</strong> the more<br />

familiar š. Moreover, I have cited all usable material on the Shemirāni dialects<br />

other than Tajrishi, regardless <strong>of</strong> their redundancy, as the total amount <strong>of</strong> the<br />

available material is still scant. Only the features that distinguish the dialects from<br />

standard Persian are discussed here, and a thrust is made to show their degree <strong>of</strong><br />

closeness to the Māzandarāni language group.<br />

Table 1<br />

The localities and their population (1940s)<br />

Abbreviation Name Population 1<br />

Dul. Dulāb -<br />

EQ Emāmzāda Qāsem 1,110<br />

Evi. Evin 840<br />

Far. Faraḥzād 1,200<br />

Hes. Ḥeṣārak -<br />

Jml. Jamālābād -<br />

Jmr. Jamārān 740<br />

Kan. Kan 3,500<br />

Kāš. Kāshānak 320<br />

Kšr. Keshār-e Pāyin 200<br />

Niā. Niāvarān 670<br />

PQ Pas-qal‛a-ye Darband 250<br />

Ren. Rendān 210<br />

Sul. Sulaqān 1,400<br />

Taj. Tajrish 10,000<br />

Tar. Ṭarasht 1,460<br />

§1. PHONOLOGY. The fronted vowels ü and ö in Tajrishi are not reflected in<br />

Deyhim’s collection. The latter however has the following feature, which is absent<br />

in Zhukovskij’s data. The plosives are voiced in the consonantal clusters, i.e. the<br />

original West Iranian ft, xt, št, sp, šk are altered quite systematically to fd, xd, šd,<br />

sb, šg, respectively, 2 while the old st has yielded sd, or, more frequently, ss. The<br />

following words demonstrate this trait: EQ deraxd “tree”, befdâ “it fell”,bešgesse<br />

“broken”; Evi. dorošd “full-size”, minvišdim “we would write”; Far. dâšd “it had”;<br />

Hes. menevešdim “we would write”, pusd “skin”; Jml. g<strong>of</strong>d- “said”; Jmr. mendâxd<br />

“he would throw”; Kāš. mi<strong>of</strong>dân “they would fall”; Kšr. deraxd “tree”, vaxdi<br />

1 Ḥ.-‛A. Razmārā, Farhang-e Joghrāfiā’i-e Irān, vol. 1, Ostān-e Markazi, Tehran, 1949.<br />

2 This feature is documented only sporadically in the few short texts available to me on the<br />

Persian variety <strong>of</strong> Tehran. See A. Christensen, Contribution à la dialectologie iranienne, vol.<br />

2, Copenhagen, 1935, pp. 295-298. As for the Persian variety <strong>of</strong> Isfahan, my own notes show<br />

that a voicing similar to that <strong>of</strong> Shemirāni is characteristic. But this point is missed in L. P.<br />

Smirnova, Isfaxanskij govor (Moscow, 1978), save for šk > šg (p. 17).<br />

81


“when”, <strong>of</strong>dâ- “fall”, dâšd “it had”, megzešd “it was passing”, bakošdian “they<br />

killed”, dakâšde “sowed”, xošg “dry”, gusband “sheep”; Niā. raxd “clothes”,<br />

esdekân “cup”; PQ g<strong>of</strong>deš “he said”; Ren. x<strong>of</strong>dan “they slept”, zemesdon “winter”,<br />

gusband “sheep”; Sul. bag<strong>of</strong>d “he said”; Taj. mefde “it is falling”, dâšd- “have”,<br />

begzešd “it passed”; Tar. Darašd “Ṭarasht”, damkâšdim “we would sow”.<br />

§2. NOUN PHRASE<br />

§2.1. The use <strong>of</strong> the eżāfa marker -e shows a substantial variation depending on the<br />

speaker and the subject <strong>of</strong> the speech in most <strong>of</strong> the data from various localities.<br />

Therefore, as I have discussed in my study <strong>of</strong> Tajrishi, one may tend to assume that<br />

for this syntactic feature Shemirān is positioned aptly, true to its geographical<br />

location, between Persian and Caspian. While Persian uses its eżāfa marker -e<br />

inherited from the Middle Persian -ī, and Māzandarāni uses its own “reverse eżāfalike”<br />

connector, the dialects <strong>of</strong> Shemirān probably used neither in their<br />

uncontaminated forms. For example, Tajrishi mu ser “head’s hair” corresponded to<br />

Pers. mu-ye sar and Māz. sər-e mi.<br />

§2.2. Direct and indirect objects are marked by the postposition-re/-ro, which is<br />

normally reduced to a single vowel after consonants. As in the Persian varieties <strong>of</strong><br />

Tehran and elsewhere, the marker may be repeated, e.g. EQ go-re dombeš-o<br />

bekand “he pulled <strong>of</strong>f the tail <strong>of</strong> the cow”. The examples with the postposition<br />

marking the indirect objects follow.<br />

Evi. mâ-ro dars hâmdâ “he would teach us"<br />

Evi. ye sar-š-o (instrumental) xatt-e dorošd minvišdim “with one end we would<br />

write calligraphy”<br />

Hes. madrasa bašuan-mun-e bagam “I should say about our going to school"<br />

Jmr. mixâm bašam guhâ-re xorâk hâdam “I want to go feed the cows"<br />

Ren. gusband-e kâh hamdân “they would give fodder to the sheep"<br />

Ren. pesarhâ-re mege “he would say to the boys"<br />

Taj. ūn püsérrō báge “that he tell the boy"<br />

Taj. ūÏrū pūÏli siyōÏh hōÏmdan (i.e. u-ro...) “they are giving him copper coins"<br />

Taj. her dútō zénū hōÏde “give [it] to both women”<br />

§2.3. Personal and demonstrative pronouns are Persian, but note the following<br />

peculiarities.<br />

(1) EQ inâhân, Jmr. unâhân “they.”<br />

(2) Demonstratives are also expressed by i and u: EQ i yâlak kuje dare? “where is<br />

the child?”; Hes. ru u halabiâ menevešdim “we used to write on those tin plates”;<br />

Kšr. u-r bazam “I hit him.” 1 Note that the differentiation Tajrishi possibly makes<br />

1 See Borjian, “The extinct dialect <strong>of</strong> Tajrish,” op. cit. no. 2.4.3.<br />

82


etween the third singular personal pronoun u and the demonstrative pronoun/adjective<br />

un 1 is not supported by the material from the neighboring dialects.<br />

(3) The form ina, for which the position <strong>of</strong> stress is unknown, is employed not only<br />

as direct object (in Ren. ina hey mekene “ (he) digs this repeatedly") but also as<br />

subject: 2<br />

Hes. ina daftare mâ bu “this was our notebook"<br />

Dul. ina bičâre dare 3 “he is desperate"<br />

Sul. ina pulaki bo “he was venal"<br />

Dul. ina íâle ki dare “whose is this child?”<br />

Dul. iniâl nejib dare “this child is noble”<br />

(4) The enclitics are used regularly to denote possessive pronouns, e.g. Jmr. xone<br />

bozorg-tar-šon “the house <strong>of</strong> their elder”. The third person plural may designate a<br />

group <strong>of</strong> relatives in Tajrishi. The third person singular, used as the ending in PQ<br />

g<strong>of</strong>t-eš “he said”, is probably a borrowing from Tehrani Persian.<br />

§2.4. Prepositions. A notable deviation from Persian is the preposition mon “in”,<br />

corresponding to the Māzandarāni postposition -mion. But as an alternative some<br />

speakers have used tu, possibly a loanword from Tehrani Persian. Examples are:<br />

Evi. mon un sarmâ... mimum “we used to come in that chill"<br />

Jml.maqâza-ro dambendom o merim mon xune “we shut the store and go home“<br />

(lit. "into the house")<br />

Taj. nanjun-am mon ye bâq yâl bezâ’i “my grandmother gave birth to a child in a<br />

garden"<br />

Kan. mon xiâbunâ “on the streets"<br />

EQ a mon-e eyvun befdâ pâ’in “he fell down from (the middle <strong>of</strong>) the porch"<br />

Ren. čârtâ boz šekâr to-ye barf x<strong>of</strong>dan “four wild goats are sleeping in the snow"<br />

Kāš. tu masjed “in the mosque”.<br />

A preposition shared with Tehrani is vâs(e) “for”, which corresponds with the<br />

Māzandarāni postposition -vəsse:<br />

Far. mixâm vâs pesar-am arusi konam “I want to arrange marriage for my son"<br />

PQ balg-e kefâlad vâse-mun hâgid “he obtained for us an exemption certificate"<br />

Taj. vâs man tarif mikerd “he would relate [it] for me"<br />

Jml. ye či sar suqât vâse in yâlâ biurdam “I brought something as souvenir for<br />

these children”.<br />

1 Idem, 2.4.1.<br />

2 See also idem, 2.4.2.<br />

3 For the use <strong>of</strong> the locative verb, see §3.5.<br />

83


Note also min “in the middle“ and a “from”: Kan. šam min-eš davu “there was a<br />

candle in [its] middle”; Jmr. a- llâ-yedar “from the opening <strong>of</strong> the door”.<br />

§3. VERB PHRASE<br />

§3.1.Preverbs. The nineteenth-century materials collected by Zhukovskij reveals a<br />

much richer preverb repertoire (e.g. Taj. vâ-xur- “drink") than the more recent data.<br />

Based on the latter the most common preverbs are hâ- and da-. 1 Hâ- is sometimes<br />

weakened to â- and may even be overlaid by the durative or negative prefixes or<br />

vanish in compound verbs. Examples: 2<br />

da-bend-: -bass- 3 “tie; close”: Jml. dambendim "we close”, EQ dabas "he tied”,<br />

Tar. davessim “we tied"<br />

da-kâr-: -kâšd- “sow”: Tar. damkâšdim “we would sow”, Kšr. dakâšde “he planted"<br />

hâ-gir: -(g)id- “seize”: PQ hâgid “he took”; Hes. hâytan “they took”, miytim (no<br />

preverb) “we would pick up”; Ren. hâgir “get!”; Sul. hâmgiri “you take”, hâytan<br />

“they took”, beytan “they seized”; Evi. nun migitim “we would buy bread”; Jmr.<br />

nun-e zir polto-š migid “he would take the bread under his overcoat”; Sul. beyta<br />

bon “they had seized"<br />

hâ-d-: -dâ- “give”: Jmr. hâdam “that I give”, hâdâ “he gave”; Evi., Jmr. hâmdâ<br />

“he would give”; Hes. hâmdâ “she would give”, dars medân “they would teach”;<br />

Ren. hâdam “that I give”, hâmdân “they would give”; PQ âdan “that they give”,<br />

âdân “they gave”; Sul. hâdân “they gave”, nešun badâ “he showed”, hânamdan<br />

“they don’t give”; Tar. hâmdam “I give”, hânemdam “I don’t give”, hâdâ “he<br />

gave”; Far. hâmedâ “he would give”; Kaš. hânadan “that they give not”, ejâza<br />

namedâ “he wouldn’t permit”; Niā. âdâm “I gave”, hâdâ “he gave”; Ren. boruj<br />

nedin (= Pers. boruz nadehid) “reveal not!"<br />

§3.2. Prefixes. Modal prefixes are the perfective ba- and durative me-, the vowel <strong>of</strong><br />

each <strong>of</strong> which may vary with the phonological environment and the locality. ba- is<br />

used in the imperative and subjunctive, but contrary to Persian, it also marks the<br />

preterit, as in EQ bavord “it went”, Hes. baxundim “we read”; the past participle,<br />

as Taj. bengessa “thrown“ (see also §3.7); and the infinitive, as Niā. baxunessan<br />

“to read”; but it may drop in compound verbs: EQ ferâr kedan “they ran away”,<br />

Sul. xâli kedan “they emptied”, Tar. dir kedan “they are late.“ The durative prefix<br />

specifies the present indicative and the imperfect, as in Persian: Dul. me/mi-g-e “he<br />

says”, Ren. m-enjen-an “they chop”, Jmr. me-ked-an “they would do”.<br />

The negative is prefixed before the durative particle: Kāš. na-me-ness-an “they<br />

wouldn’t sit”, hâ-na-dan “that they give not”, Tar. hâ-ne-m-dam “I don’t give”.<br />

1<br />

There is also Pers. dar- in Evi. sedâ-tun dar-niâ! “don’t you utter a word!”; sedâ-mun-am darmiâmo<br />

“if our voice would come out.”<br />

2<br />

See also the verbs “be” and “become” (§§3.5, 3.6).<br />

3<br />

A colon symbol (:) separates the present and past stems.<br />

84


§3.3. Personal endings. There is only a single set <strong>of</strong> personal ending for all tenses,<br />

the form <strong>of</strong> which depends on the terminal sound <strong>of</strong> the stem (Table 2). In this<br />

regards therefore Shemirāni dialects are different from those <strong>of</strong> Māzandarāni,<br />

which normally have three sets <strong>of</strong> personal endings.<br />

Table 2<br />

Personal Endings<br />

post-consonantal postvocalic<br />

Sg. 1 -am -(a)m<br />

2 -i -(e)y<br />

3 -e (pres.), zero (past)<br />

Pl. 1 -im -(e)ym<br />

2 -in -(e)yn<br />

3 -an -(a)n<br />

Examples: “come”: Evi. mi-(â/e)mu-m “we would come”, dar-mi-âmo-ø “it would<br />

come out”; PQ bi-âmo-n/biâmun “they came”; Jml. bi-âmo-y “you came”; Hes. miâmo-ym<br />

“we would come”; Ren.miâ-ø “he comes”, mi-â-n “they come”, mi-âmo-n<br />

“they would come”; Tar. bi-mo-y, bi-âme-y “you came”; Kšr. mi-â-ø “he comes”,<br />

bi-â-ø “that he come”; Kāš. mi-omu-n “they would come”; Niā. bi-âmo-n “they<br />

came”; Kan. miân “they come”,biâmo/u “he came“ _ “eat”: Sul. be-xeri-eym “we<br />

bought”; Evi. ye dune qalam mâ me-xeri-eym sannâr “we would buy a pen for<br />

sannār”; Niā. me-xeri-am “I would buy"_“give”: Niā. â-dâ-m “I gave”; Kāš.<br />

râmi<strong>of</strong>dâ-n “they set out” _ “go”: Evi. mi-šu-ym “we would go”,; PQ ba/na-šu-ym<br />

“we went/not”,; Jml. ba-šu-m “I went”; Hes. mi-š i -im “we would go”,ba-šu-an “to<br />

go”; Kāš. (na-)me-šu-n “they would (not) go”; Niā. ba-šo-m “I went”; Ren. me-šuø<br />

“it becomes” (see §3.6.3); Far. bašoe “has gone”; Kan. mi-šu-n “they would go”<br />

_ “hit”: Tar. mi-zi-eym “we would hit”; Kšr. ba-z i -am “I hit”; Kan. mi-zi-an “they<br />

hit”,bazia bu “he had hit” _ “kill”: Kšr. ba-košd-i-an (-i- ?) “they killed” _ “see”:<br />

Sul. be-di-eym “we saw”; Jml. ba/ne-diam “I saw/not”, mediam “I would see”;<br />

Kšr. be-di-am “I saw”.<br />

§3.4. Tenses. There are five simple forms: imperative, present indicative, present<br />

subjunctive, preterit, and imperfect; the present perfect appears to exist only in the<br />

third person singular (§3.4.3). Of the periphrastic tenses, only the pluperfect is<br />

cited. The progressive formation reported by Sāme‛i for Tajrishi 1 has no<br />

occurrence the materials <strong>of</strong> Zhukovskij or Deyhim, except Kan dâšdam nâhâr<br />

moxordam “I was eating lunch.”<br />

§3.4.1. The imperative is formed similar to both Persian and Māzandarāni, e.g. Kan<br />

bešo “go!” However, we come across an unexpected form with the durative me-:<br />

Kan pey harf-e bâbâ-t mišu “follow your father’s advice”. Similar forms exist<br />

1 See Borjian, “The extinct dialect <strong>of</strong> Tajrish,” op. cit., 3.5.4.<br />

85


occasionally in formal Persian, e.g. in the proverb to niki mikon o dar Dejla andāz!<br />

“Do good and through [bread] into the Tigris!” and in this famous verse <strong>of</strong> Iraj<br />

Mirzā: mibāš ba ‛omr-e x w od saḥar-xiz “be an early riser all your life!”<br />

§3.4.2. The formations on the past stem distinct themselves from Persian in that<br />

they incorporate the ba- (except for the imperfect), e.g. the preterit forms: EQ iâlâ<br />

beytan bavordan baxordan “the children carried [it] away and ate [it]”.<br />

§3.4.3. The present perfect. When the data is unambiguous, we find the following<br />

occurrences, with the present perfect formed with the past participle (§3.7):<br />

EQ pišni-š baxord be deraxd bešgesse “his forehead hit the tree; it broke/is broken”<br />

Kšr. ye deraxd čenâr inje dakâšde “he has planted here a plain tree”<br />

Far. emruz tašrifât bašoe bâlâ “today lavishness has gone up”.<br />

This supports Sāme‛i’s statement to the effect that the present perfect existed in<br />

Tajrishi only for the third person singular. For persons other than the third singular,<br />

we find the preterit is employed when the present perfect is expected, which means<br />

that the present perfect merges with the preterit, a distinctive characteristics <strong>of</strong><br />

Māzandarāni. These are the relevant occurrences:<br />

Ren. bâbâ-šun miâ gusbandhâ-re sar bezane, bedi čârtâ boz šekâr to-ye barf<br />

x<strong>of</strong>dan 1 “when their father comes to see the sheep, he saw that four wild goats were<br />

sleeping in the snow”<br />

Tar. čan sâl-e bimoy 2 Darašd? “how many years have you been in Ṭarasht?”<br />

§3.4.4. The pluperfect is formed by the past participle (§3.7) followed by the past<br />

forms <strong>of</strong> the substantive verb (§3.5). Examples:<br />

Kan. bašia bo “he had gone”<br />

Kšr. bašia bun šekâr bezia bun“they had gone and had shot prey”<br />

Sul. baša boym “we had gone”<br />

Niā. baxorda bo “it had come across” (lit. “had eaten”)<br />

Kan. sar-š-am gel bezia bu “he had rather put mud on his head”<br />

Kāš. nessa bun “they were sitting”<br />

Sul. nessa bu “he was sitting”<br />

Sul. Engelisiâ berixda bon Te:run-o beyta bon “the English had poured [in] and<br />

had seized Tehran”.<br />

§3.5. “Be” consists <strong>of</strong> two verbs, the substantive and the locative. The copula has<br />

the present stem zero and the past stem bu-, e.g. bu/bo “it was”,bun “they were.” A<br />

negative form appears in Kāš. al’ân dige ne “now it is not [as such] any longer.”<br />

1 But the position <strong>of</strong> the stress is unknown; cf. Tehrani Persian xâbídan “they slept” ~ xâbidán<br />

“they have slept”; formal Pers. xóftand “they slept” x<strong>of</strong>táand “they have slept.”<br />

2 Note that the form biâmey “you came” is also used in the material from Ṭarasht.<br />

86


The locative or existential verb incorporates the preverb da(r)- and the past stem<br />

vo-/vu- (cf. Taj. bu- in Zhukovskij), as shown in the following occurrences:<br />

EQ i yâlak kuje dare? “where is this child?”<br />

Taj. ketâb koje dare? “where is the book?”<br />

Dul. šab koja davoy? “where were you at night?”<br />

Tar. dišo koje davoy? “where were you last night?”<br />

Sul. ye nafar... injâ davo “there was a person here”<br />

Sul. ye nafar Kendi davo “there was an inhabitant <strong>of</strong> Kan(d)”<br />

Evi. ye Âqâ Seyyed-i davo “there was a [certain] Aqa Sayyed”<br />

Kan. šam min-eš davu “there was a candle in its middle”<br />

Kāš. un-vaxdâ xeyr o barkat davu “in those days there was decency and blessing”.<br />

The use <strong>of</strong> the locative verb should be treated with caution in the rest <strong>of</strong><br />

occurrences: EQ taxsir-e man denabo “it was not my fault”; Dul. ina íâle ki dare<br />

“whose is this child?”; in iâl nejib dare “this child is polite”; če xabar davo? “what<br />

was new?”; bad denie “ [he] is not bad [in character]”; hame či-šun ruberâ dare<br />

“they are fine in every way.” All these sentences call for the copula instead <strong>of</strong><br />

locative. Four out <strong>of</strong> five sentences are from the same speaker from Dulab,<br />

implying that the speaker could barely recall the lost speech <strong>of</strong> his parents. A<br />

“hypercorrection” <strong>of</strong> the substantive for the locative may also come from the<br />

collectors <strong>of</strong> the dialects.<br />

§3.6. “Become” is expressed principally by gedian, corresponding to Pers.<br />

gardidan, and the stems gin-, girt-, and gal- in Central Dialects. There are however<br />

two more roots that convey the same meaning: Māz. bavoan and Pers. šodan.<br />

Existence <strong>of</strong> three distinct roots to express this verb <strong>of</strong> high frequency attests once<br />

again to an isoglossal overlap situation in Shemirān. Interestingly, the roots may<br />

co-occur: Kšr. un češma xošg âvu... o-eš râ’i migede... o-eš râ’i bavu “that source<br />

ran dry... its water will flow... its water gushed.” Here are all occurrences: 1<br />

(1) gedian<br />

Kšr. sangin gede “that it get heavy”<br />

Evi. xafa gerdin “shut up!”<br />

Kšr. o-eš râ’i migede "its water will flow “<br />

Kāš. kas-i... jam namgede “nobody gets together”<br />

Kan. agar amsâl vašand kone, hâsel-mun xob megede “if it precipitates this year,<br />

our crop will turn fine”<br />

Jmr. šo/pâyiz ke megedi “when it became night/autumn”<br />

Kāš. Moharram migidi “it would become Moḥarram”<br />

Taj. mariz/xob megedian “they would get sick/well”<br />

Jmr. har šo jam migedian “every night they used to gather”<br />

1 Mor More examples on Tajrishi can be found in Borjian, “The extinct dialect <strong>of</strong> Tajrish,” op. cit.<br />

87


Kāš. vâred migedian “they would enter”<br />

Kāš. baččehâ jam migidian “the children used to gather”<br />

(2) bavoan<br />

Kšr. un češma xošg âvu 1 “that source got dry”<br />

Kšr. o-eš râ’i bavu “its water flowed”<br />

Kan. avaz bavo “it was changed”<br />

Niā. xurd bavum “I was crashed”<br />

(3) šodan<br />

Jml. qorub ke meše “when the night falls”<br />

Niā. bolan mišim “we get up”<br />

Ren. nezdik-e Hut mešu “it is getting close to [the month <strong>of</strong>] Ḥut (Pisces)”<br />

Dul. nomâz-e sob-eš emru qezâšod “his morning prayer was delayed today”.<br />

§3.7. The past participle (p. p.), formed by ba-/preverb + the past stem + -a, is used<br />

in the pluperfect (§3.4.4); in the available data only the verb “sit” takes the prefix:<br />

Kan. bašia “gone”, bezia “hit”, Kāš. nessa “sat”, Kšr. bašia “gone”, Niā. baxorda<br />

“eaten”, Sul. baša gone”, berixda “poured, nessa “sat.” However, we find that in<br />

the present perfect (§3.4.3) the suffixed vowel is -e: EQ bešgesse “has broken”,<br />

Kšr. dakâšde “has sown”, Far. bašoe “gone”; this implies that the suffix here might<br />

be the third person singular ending, but more data is needed to support this<br />

conjecture.<br />

§3.8. Modals are no different from those in standard Persian. e.g. Jmr. bâyad hâde<br />

“he must give.” Worth mentioning is the absence <strong>of</strong> Tehrani gâs/gâhâs (= Pers.<br />

šāyad) “maybe”, bâs/bâhâs (Pers. bāyad, bāyest) “must”.<br />

§4. LEXIS. The new data add little to the vocabulary already known for Tajrishi. An<br />

idiosyncratic word in Shemirāni is yâl/iâl “child.” Note also Kan. vašand<br />

“precipitation”, mardun “people”, pereyru “day before yesterday”; Sul. gusi (Pers.<br />

gosil) “send(ing)”, girya “cry” (cf. Caspian bərma), and the adverbs darvâ<br />

“outside” and bas “<strong>of</strong>ten”:<br />

Ren. dar-e vâ mikone, darvâ miâno mezanan be kuh “he opens the door, they come<br />

out and hit the mountain”<br />

Taj. xudōÏ dervōÏ nisté “God is sitting outside”<br />

Evi. mâ bas xod-mun mišuym hizum miârdim “we would <strong>of</strong>ten go ourselves and<br />

would bring firewood”.<br />

§4.1. Verb stems show these idiosyncratic forms:<br />

enjen- “chop”: 2 Ren. kâh benjenin “chop the hay!” menjenan “they chop”<br />

1 -â can be the preverb hâ- shortened (§3.1).<br />

2 Cf. Tehrani Pers. enje-enje “chopped.”<br />

88


in- “see”: Ren. mine “he sees”; Taj. béinam “that I see”, mīÏnī “you see”, etc.<br />

nüs-: nüšt-/nvišd “write”: Taj. bénüs “write!” bénüštam “I wrote”; Evi. minvišdim<br />

“we would write”<br />

šin-: ness-/šind- “sit”: Taj. mīÏšīne “he sits”, báness “he sat”, ménessam “I would<br />

sit”, mišind “he would sit”, nesté/banessa (p. p.); Jmr. menessan “they would sit”;<br />

Kāš. namenessan “they wouldn’t sit”, nessa bun “they had sat, they were sitting”;<br />

Sul. injâ nessa bo “he had taken residence here”<br />

šušd- “wash”: Kan. nešušd “she didn’t wash”<br />

xon-: xund-/xuness- “read”: Hes. baxundim “we read”; Taj. baxondim “id.”, mo/mixund<br />

“he would read”; Niā. baxunessan “to read” (the only occurrence <strong>of</strong> the<br />

Māzandarāni form with the secondary past-stem formant -ess-)<br />

âr-: ârd-/urd “bring”: EQ biâr “bring!”; Hes. miârdim “we would bring”; Jml.<br />

biurdam “I brought”<br />

“Go” has the past stem šu- or the form with ši-, in which the back vowel is fronted:<br />

EQ, Evi., Jml., PQ, Taj. šu-; Kan., Kāš. šu-/šo-; Far., Jmr., Niā. šo-; Hes. šu-/ši-;<br />

Kšr. ši-; Sul.? (bašabom “I had gone”). Most <strong>of</strong> the dialects have the present stem<br />

š-, e.g. EQ bešu “go!” mišuan “they would go.” Tarashti and Dulābi have the past<br />

stem raft-: Dul. baraftam “I went”, Tar. mirafdim “we would go.” Jamālābādi is<br />

mixed, with present stem r-, as in Tehrani Persian, and past stem šu-: mere “it<br />

goes”, merim “we go”, bašum “I went”.<br />

CONCLUSIONS<br />

The extinct vernaculars <strong>of</strong> Shemirān shared with those <strong>of</strong> the Jājrud valley to their<br />

northeast certain idiosyncratic features at the lexical level. In morphological<br />

categories, however, Shemirāni was close to standard Persian, though it with a rich<br />

Caspian impression. The noun phrase is marked by the weakness <strong>of</strong> the eżāfa<br />

construction and by the use <strong>of</strong> -rā for indirect objects. The verbal paradigm is<br />

distinguished by its Caspian preverbs and past tense forms, and by non-Perside<br />

“be” and “become.” These features make the designation “Fāsi-Māzandarāni” 1<br />

quite relevant for the Shemiran dialects.<br />

In spite <strong>of</strong> the striking similarity among the vernaculars <strong>of</strong> Shemirān, we may<br />

logically expect some geographical variation. Sāme‛i quotes his informant that the<br />

dialects were mutually intelligible but sufficiently distinct to reveal the home<br />

village <strong>of</strong> a speaker. Nevertheless, the data on each locality is too scanty to allow<br />

one to draw isoglosses among them; each feature is found only in a few localities.<br />

The older data on Tajrishi suggests that the dialects <strong>of</strong> Shemirān have been<br />

subjected to intensive influence <strong>of</strong> Persian within a century. Borrowings from<br />

Persian could result in semantic shift. When Jamālābādi borrowed the stem r(av)-<br />

1<br />

M. Bazin, E. Ehlers, and B. Hourcade, “Alborz,” Enc. Iranica, vol. I, fasc. 8, New York, 1985,<br />

pp. 810-821.<br />

89


“go” from Persian, it caused the stem š- to undergo a shift <strong>of</strong> meaning from “go” to<br />

“become” (§3.6.3), and this resulted in a mixture <strong>of</strong> stems for “go” (§4.1).<br />

References<br />

Bazin M., Ehlers E. and Hourcade B., Alborz, Enc. Iranica, vol. I, fasc. 8, New York 1985.<br />

Christensen A., Contribution à la dialectologie iranienne, vol. 2, Copenhagen 1935.<br />

Deyhim G., Xorda-guyešhā-ye manṭaqa-ye Qaṣrān ba enżemām-e vāžanāma-ye qaṣrāni,<br />

Tehran 2005.<br />

Karimān Ḥ., Qaṣrān, 2 vols., Tehran 2006.<br />

Razmārā Ḥ.-‛A., Farhang-e Joghrāfiā’i-e Irān, vol. 1, Ostān-e Markazi, Tehran 1949.<br />

Sāme‛i Ḥ., “Guyeš-e tajriši” Majalla-ye zabānšenāsi 19/2, 2005.<br />

Smirnova L.P., Isfaxanskij govor, Moscow 1978.<br />

Zhukovskij V.A., Materialy dlja izučenija persidskix’ narečij, vol. 2, Petrograd 1922.<br />

habib borjiani<br />

90<br />

Semiranis dialeqturi jgufi<br />

reziume<br />

Semiranis gadaSenebuli dialeqtebi istoriulad gavrcelebuli iyo elbrusis<br />

mTiswineTSi, Teiranis CrdiloeTiT. isini sparsuli enis lokaluri nairsaxeobebisa<br />

da elbrusis mTagrexilis CrdiloeTis gaRma mxares gavrcelebuli<br />

kaspiispira dialeqtebis narevi iyo. Semiranuli metyvelebis winamdebare gamokvleva<br />

emyareba gamocemul teqstebs, romlebic TiTqmis mTeli saukunis manZilze<br />

ikribeboda. es gamokvleva Seexeba amJamad didi Teiranis SemadgenlobaSi Semaval,<br />

Semiranis y<strong>of</strong>ili ramdenime s<strong>of</strong>lis metyvelebas. diaqroniuli Sedareba gviCvenebs,<br />

rom sparsuli enis gavlena Semiranul dialeqtebze TanamimdevrulobiT<br />

xorcieldeboda.


enaTmecnierebis sakiTxebi _ 2011<br />

ONOMASTICA IRANO-IBERICA<br />

I. THE NAME OF VAKHTANG GORGASALI’S PERSIAN WIFE<br />

Jost Gippert<br />

In his account <strong>of</strong> the life <strong>of</strong> Vakhtang Gorgasali, part <strong>of</strong> the chronicle Kartlis<br />

Cxovreba, ǯuanšer informs us that the Georgian king married the daughter <strong>of</strong> the<br />

King <strong>of</strong> Kings <strong>of</strong> Persia, Urmizd (i.e., Hormizd III.), in order to secure peace with<br />

the latter. Later on, the biographer reports about the queen’s death, which occurred<br />

when she gave birth to Vakhtang’s twins, a boy and a girl. In the passages in<br />

question, which are preserved in all major manuscripts containing the chronicle,<br />

the name <strong>of</strong> the Persian princess is not attested in unique form, however. Most <strong>of</strong><br />

the witnesses, esp. those <strong>of</strong> the redaction undertaken by Vakhtang VI., provide it in<br />

the form Balendux÷, a spelling that was accepted for the text in both critical<br />

editions <strong>of</strong> Kartlis Cxovreba, 1 in accordance with the Armenian version <strong>of</strong> the<br />

chronicle (the Patmowt ʿiwn Vracʿ ) 2 reading Balendowxt. This name form has also<br />

been taken as the basis for the etymological explanation that is most widespread<br />

today. Basing herself upon a proposal by Ferdinand Justi, Mzia Androniìašvili<br />

states: `saxeli balenduxt niSnavs balenis asuls, SeadareT sagduxt,<br />

miranduxt da sxva. xolo sakuTari saxeli balen aris albaT sparsuli<br />

Balan. axali sparsuli forma saxelisa Wardan, f. iustis azriT, igivea,<br />

rac Golanduxt.” 3<br />

As a matter <strong>of</strong> fact, the form Justi relied upon was not Balendux÷ but Balandux÷. 4<br />

This spelling is once met in XVI c. ms. C (= Q 207), 5 but is not the only<br />

noteworthy variant <strong>of</strong> the queen’s name. In its first occurrence, the same ms., C,<br />

calls her Šanduxa÷ instead, a spelling quite close to the form Bandox÷ which we<br />

find in three other pre-Vakhtangian mss., M (= S 30, <strong>of</strong> A.D. 1633-6), Q (= 1219,<br />

1 Kartlis Cxovreba, ed. S. Q̣auxčišvili (hereafter: K.Cx.Q.), <strong>Tbilisi</strong> 1955, p. 158, ll. 11-16 and p.<br />

178, ll. 12-14; Kartlis Cxovreba, red. Roin MeÔreveli (hereafter: K.Cx.M.), <strong>Tbilisi</strong> 2008, p.<br />

171, ll. 11-16 and p. 193, ll. 6-8.<br />

2 Kartlis cxovrebis Þveli somxuri targmani, ed. Ilia AbulaÞe, <strong>Tbilisi</strong> 1953, p. 152, l. 8 – p. 153, l. 3.<br />

3 M. AndroniÊašvili, NarÊvevebi iranul-kartuli enobrivi urtiertobidan / Studies in Iranian-<br />

Georgian Linguistic Contacts, I., <strong>Tbilisi</strong> 1966, 445.<br />

4 Cf. F. Justi, Iranisches Namenbuch, Marburg 1895, 62: “Balanduχt, Tochter des Hormizd III,<br />

Gattin des Waχtang von Georgien, Dorn, Bullet. Acad. St. Petersb. April 1842, 37. Brosset,<br />

Hist. 1, 160. 176. Vgl. Golandux. Wardandūχt”. Note that the works Justi refers to (Histoire<br />

de la Géorgie depuis l’antiquité jusqu’au XIX e siècle, traduite du géorgien par M. Brosset, 1 re<br />

partie, S.-Pétersbourg 1849, pp. 160/176, and B. Dorn, ‘Versuch einer Erklärung von drei<br />

Münzen mit Sasaniden-Gepräge’, Bulletin de la Classe des Sciences historiques,<br />

philologiques et politiques de l’Académie Impériale des Sciences de Saint-Pétersbourg, I/3,<br />

1844, p. 37) exhibit the forms Balendoukht and Balendocht instead.<br />

5 K.Cx.Q., p. 178, l. 13 / K.Cx.M., p. 193, l. 7, crit.app.<br />

91


<strong>of</strong> A.D. 1679), and m (= H 2135, <strong>of</strong> A.D. 1736), at the same place. A quasiintermediate<br />

position is taken at the given position by XV c. ms. A (= Q 795), the<br />

oldest Georgian manuscript <strong>of</strong> the chronicle available, which reads Šalendux÷<br />

instead. 1 Interestingly enough, a similar reading (Šalendox÷) is met with in the<br />

second attestation <strong>of</strong> the queen’s name, too, but this time in mss. M and m; ms. Q<br />

has Balendox÷ here, while ms. A reads Balendu÷. 2<br />

Taking this amount <strong>of</strong> variation into account, the etymology quoted above may be<br />

questioned. This is all the more true since the case for Justi’s (and Androniìašvili’s)<br />

proposal is rather weak, except for the fact that we have a compound<br />

name here, the second element <strong>of</strong> which is the Iranian word for ‘daughter’, Pers.<br />

duxt, the variants with -dox÷, -du÷, or -duxa÷ showing deformations that are typical<br />

for the transmission <strong>of</strong> the chronicle. 3 In contrast to that, the identification <strong>of</strong> the<br />

first compound member with the elements Wardan- and Golan- as proposed by<br />

Justi is anything but evident. It is true <strong>of</strong> course that the latter two elements can be<br />

taken to represent the same etymon, i.e., the word for ‘rose’ in what may be its<br />

plural form, gulān showing the typical Persian development <strong>of</strong> intervocalic -rd- ><br />

-l-; by-forms such as balān or bālān (neither Justi nor Androniìašvili note the<br />

quantity <strong>of</strong> the vowels explicitly) are hard to accept, however, as these would<br />

reflect the same – Persian – sound change, but in combination with a non-Persian<br />

vocalism. To corroborate this, it is necessary to reconsider the sound changes<br />

involved in more detail. 4<br />

First <strong>of</strong> all, we do find New Persian words beginning with gu- where this is likely<br />

to go back to older *u»a-; 5 examples are NP. gurāz ‘boar’ < MP. warāz- ‘id.’ (cf.<br />

Avest. varāza- and OInd. varāhá-), or NP. gurz ‘club, mace’ < MP. warz ‘id.’<br />

(besides wazr, cf. Avest. vazra- and OInd. vájra-). 6 It is further true that in most<br />

other cases, older * u»a- developed into NP. ba- 7 as in barf ‘snow’ < MP. bafr ‘id.’<br />

(cf. Avest. vafra-) or bahār ‘spring’ < MP. wahār ‘id.’ (cf. Avest. *vaŋhar-), 8 and<br />

that this could lead to pairs such as barz ‘work, efforts’ < MP. warz ‘id.’ (cf. Avest.<br />

varəz-) contrasting with gurz ‘club’ < MP. warz ‘id.’ (cf. above), or doublets as in<br />

the case <strong>of</strong> the name Bahrām < MP. Wahrām contrasting with gu- in its Georgian<br />

variant Gu(a)ram. It is also noteworthy in this context that the vowel <strong>of</strong> ba- was<br />

prone to being assimilated (in open syllables) to that <strong>of</strong> a following (stressed)<br />

1<br />

Cf. the crit.app. pertaining to K.Cx.Q., p. 158, l. 13 / K.Cx.M. p. 171, l. 14.<br />

2<br />

Cf. the crit.app. pertaining to K.Cx.Q., p. 178, l. 13 and 177, 10 / K.Cx.M., p. 193, l. 7.<br />

3<br />

Cf. J. Gippert, ‘Zur historischen Onomastik des Georgischen’, Georgica 7, 1984, pp. 37-42 mit<br />

Anm. 12.<br />

4<br />

My special thanks to Agnes Korn who read a previous version <strong>of</strong> this article and provided<br />

valuable suggestions and corrections. All the remaining errors are mine, <strong>of</strong> course.<br />

5<br />

Cf. H. Hübschmann, Persische Studien, Straßburg 1895, p. 157, § 47.<br />

6<br />

Cf. J. Gippert, Iranica Armeno-Iberica. Studien zu den iranischen Lehnwörtern im Armenischen<br />

und Georgischen, Vienna 1993, [vol. I] pp. 305-316 s.v. vazr-.<br />

7<br />

Cf. Hübschmann, Persische Studien, p. 155, § 44.<br />

8<br />

The form vaŋri in the Frahang-ī ōīm (VIII.) is likely to be a locative case; cf. P. Horn,<br />

Grundriss der neupersischen Etymologie, Straßburg 1893, p. 56 nr. 243.<br />

92


syllable as in bihišt ‘best’ < MP. wahišt ‘id.’ (cf. Avest. vahišta-, OInd. vásis.t.ha-);<br />

this assimilation may even have occurred in pre-Islamic times, as in buzurg < MP.<br />

wuzurg 1 < OP. vazərka- 2 . Additionally, we find * u»a- > NP. ga- in gaštan ‘turn,<br />

return, become’ < MP. waštan ‘id.’, gardiš ‘change, turning’ < MP. wardišn and<br />

other derivates <strong>of</strong> the root meaning ‘to turn’ (cf. Avest. varət-, OInd. full grade<br />

vart-); 3 in these cases, the change can be shown to have occurred in Sasanian<br />

Middle Persian, too, as spellings like = gardīdan ‘turn, revolve’ or<br />

= gardišn ‘revolution’ show. It is likely that the sound change leading<br />

from w- to g(u)- (via *gu»-) was a general feature <strong>of</strong> early Sasanian Middle Persian<br />

as it is clearly reflected in the Greek version <strong>of</strong> the inscription <strong>of</strong> Šāpūr I. at the<br />

Ka˓ba-i Zardošt (ŠKZ) in names such as Γοραζδουκτ (i.e., gurāzduxt, vs. MP.<br />

, cf. NP. gurāz < warāz- ‘boar’) or Γουαραθραν (i.e., g u» ararān, vs.<br />

MP. , cf. Georgian Gu(a)ram). 4<br />

Apart from the few cases mentioned above where gu- is likely to reflect *u»a-, gu-<br />

has more regularly emerged from older *u»i- as in guzardan / guzaštan ‘to pass by’ /<br />

guzārdan ‘to let pass by’ < MP. widardan / widaštan / widārdan ‘id.’, gunāh ‘sin,<br />

crime’ < MP. wināh ‘id.’, guš ‘poison’ < MP. wiš ‘id.’, or the name Guštāsp < MP.<br />

Wištāsp (cf. Avest. Vištāspa-). 5 This change, too, is already attested for Sasanid<br />

Middle Persian; cf., e.g., NP. guwāh ‘witness’ < MP. gugāy ‘id.’ < *u»i-kāy-a- (cf.<br />

Arm. vkay) 6 or NP. MP. gumān ‘doubt’ < *u»imāna- (vs. Avest. vīmana-). 7 To these<br />

instances we may add a list <strong>of</strong> words where NP. MP. gu(r)- reflects *u»ə(r)- < zerograde<br />

*u»r8- as in NP. gurda, MP. gurdag ‘kidney’ < *u»ərt-ak-a- < *u»r8t-k-a- (cf.<br />

Avest. vərəδka-, OInd. vrrÛ8kka-), NP. MP. gurg ‘wolf’ < *u»ərka- < *u»rrÛ8ka- (cf.<br />

Avest. vəhrka-, OInd. vrrÛ8ka-), or NP. MP. gušn ‘male, stallion’ (also in the name<br />

Gušnāsp) < *u»ə(r)šni- < *u»r88šni- (cf. OInd. vr8 s. n.í- ‘ram’, vs. Avest. varəšni-). 8<br />

1 This is the spelling preferred by D.N. MacKenzie, A Concise Pahlavi Dictionary, London<br />

1971, p. 93, in accordance with Arm. vzurk/vzruk (cf. Hübschmann, Persische Studien, p. 157,<br />

§ 48); the variant with gu- we would expect as the NP. outcome <strong>of</strong> *wu- is present in Pāzend<br />

guzurg (cf. Hübschmann, ib.).<br />

2 The usual vocalization <strong>of</strong> OP. wa-za-ra-ka-, vazraka-, is improbable as this would not have led<br />

to wazurg, the -ur- presupposing a syllabic -r- (typically realized as -ər-); cf. already H.<br />

Hübschmann, ‘Iranica’, Zeitschrift für Vergleichende Sprachforschung 27, 1885, pp. 108-12<br />

and Persische Studien, p. 29 nr. 214. Note that a stem *wazrak- ‘club’ must have existed in<br />

Middle Iranian as a derivate <strong>of</strong> wazr / warz ‘id.’, as Georgian mazra k. -i / marza k. -i shows (cf.<br />

Gippert, Iranica, p. 305-316 s.v. vazr-).<br />

3 Cf. Hübschmann, Persische Studien, pp. 156-7, §46.<br />

4 Cf. M. Back, Die Sassanidischen Staatsinschriften, Leiden 1978, pp. 131 and 152.<br />

5 Cf. Hübschmann, Persische Studien, p. 154, § 43 and pp. 155-6, § 45.<br />

6 The etymology tentatively proposed by Hübschmann, Persische Studien, p. 156, § 45 (“guvāh<br />

‘Zeuge’ = phl. gukās, skr. *vikāça-”) is based on a wrong reading <strong>of</strong> the MP. word as occurring<br />

in Book Pahlavī ( instead <strong>of</strong> ), the correct reading (for which cf.<br />

MacKenzie, Dictionary s.v.) now being clarified by the Manichean spelling (,<br />

attested e.g. in the Manichean text KPT 36, cf. W. Sundermann, Mittelpersische und parthische<br />

kosmogonische und Parabeltexte der Manichäer, Berlin 1973, p. 102, l. 13=1988).<br />

7 Cf. Hübschmann, Persische Studien, p. 95, nr. 932 and p. 156, § 45.<br />

8 Cf. Hübschmann, Persische Studien, p. 156, § 45.<br />

93


When initial *u» was followed by a long vowel or (monophtongized) diphthong, the<br />

development to g- seems not to have occurred. Instead we usually find *u» > b-, 1 as<br />

in NP. bād ‘wind’ < MP. wād ‘id.’ (cf. Avest. vāta-, OInd. vā́ta-), bārān ‘rain’ <<br />

MP. wārān ‘id.’ (cf. Avest. vāra-, vs. OInd. vā́r-, vā́ri- ‘water’), or bāzār ‘market’<br />

< MP. wāzār ‘id.’ (< O.Iran. *u»āičāra-); NP. bēd ‘willow’ < MP. wēd ‘id.’ (cf.<br />

Avest. vaēiti-; OInd. vetasá- ‘reed, cane’), or bēxtan ‘sieve’ < MP. wēxtan ‘id.’ (cf.<br />

OInd. √vic ‘winnow’); NP. bīst ‘twenty’ < MP. wīst (cf. Avest. vīsaiti-, vs. OInd.<br />

viÔśatí-), or bīmār ‘ill’ < MP. (Pāz.) wīmār. 2 It is important to note that there is no<br />

case where we would find doublets with b- and g- side by side in these<br />

constellations, and in no case do we find g- besides b- where the latter reflects OIr.<br />

b- (as in NP. banda ‘slave’ < MP. bandag < OP. bandaka- or NP. MP. bun ‘base,<br />

bottom’, cf. Avest. buna-, OInd. budhná-).<br />

Second, we have to reconsider the sound change leading from -rd- > -l-, which is<br />

regarded as a “shibboleth” for South-West Iranian. 3 In contrast to the examples like<br />

NP. MP. dil ‘heart’ < *j́r8d- (< PIIr. *ã h r8daa-, cf. Avest. zərədaiia-, OInd.<br />

hrÛ8daya-), NP. MP. buland ‘high’ < *brr8dant- < PIIr. *br8j́ h ant- (cf. Avest.<br />

bərəzant-, OInd. br8hánt-), or NP. mul ‘wine’ < *mr8d- (cf. OInd. mr8dvīkā- ‘vine,<br />

grape’) 4 where the -l- is preceded by a short vowel probably reflecting a shewa<br />

again that emerged anaptyctically in combination with *r8 5 (*j́ərd-, *bərd-, *mərd-),<br />

we regularly find a lengthening when *-rd- follows the vowel a 6 as in NP. MP. sl<br />

‘year’ < *sard- (cf. Avest. sarəδa-; OInd. śarád-); this is also true when the *-rd-<br />

relies upon older *-rj́- (< PIIr. *-rj́ (h) -) as in mālīdan ‘rub, sweep’ < PIr. *marj́- (cf.<br />

Avest. marəz-), or bāliš ‘cushion’ < PIIr. *barj́ h iš- (cf. Avest. barəziš-, OInd.<br />

barhíó-), and when a former vowel was elided between *-r- and *-d- as in pālēz<br />

‘garden’ < *pardēz < *paridēz- (cf. Avest. pairi.daēza-). 7 What is important now,<br />

is that the same rule <strong>of</strong> lengthening also applies when *-rd- was preceded by *u»a-,<br />

the constellation leading to MP. wāl-, NP. bāl-; cf. NP. bālīdan ‘grow, increase,<br />

prosper’ < MP. wālīdan ‘id.’ < *u»ard- (cf. Avest. varəd-/varəδ-, OInd. full grade<br />

1 Cf. Hübschmann, Persische Studien, p. 154, § 43 with n. 1.<br />

2 Cf. Hübschmann, Persische Studien, p. 34, nr. 259. _ Examples for *wō- and *wū- are not<br />

available as these constellations did not occur in Middle Iranian.<br />

3 Except for Persian proper, the change seems only attested in neighbouring “Kurdish” varieties;<br />

cf. D.N. MacKenzie, ‘The Origins <strong>of</strong> Kurdish’, Transactions <strong>of</strong> the Philological Society 1961,<br />

78 (/ Iranica Diversa, vol. II, 379); examples from more “North-Western” languages such as<br />

Semnānī or Gorānī (cf. L. Paul, ‘The Position <strong>of</strong> Zazaki among West Iranian Languages’, in:<br />

N. Sims-Williams (ed.), Proceedings <strong>of</strong> the Third European Conference <strong>of</strong> Iranian Studies, Pt.<br />

1, Wiesbaden 1998, 169) are more likely to be borrowings.<br />

4 Cf. Horn, Neupersische Etymologie, p. 222, nr. 990 (after H. Hübschmann, ‘Armeniaca III’,<br />

Zeitschrift der Deutschen Morgenländischen Gesellschaft 36, 1882, p. 133 n. 2).<br />

5 Cf. Hübschmann, Persische Studien, p. 149, § 37 as to this “unbestimmten Vokal”.<br />

6 Cf. Hübschmann, Persische Studien, pp. 131-2, § 9a and, more explicitly, p. 260 § 157.<br />

7 Cf. Hübschmann, Persische Studien, p. 123, § 3; p. 260, § 157; and p. 189, § 84. The Syriac<br />

spelling for the place name Mīlādgird (mentioned l.c.) proves that a preceding -h-<br />

(<strong>of</strong> *Mihr-) did not prevent the change from -rd- > -l-. The lengthening <strong>of</strong> the ī in NP. Mīlād <<br />

Mihrdād < *Mira-dāta- is likely to be due to the loss <strong>of</strong> the h; cf. the examples adduced by<br />

Hübschmann, o.c. 268, § 165.<br />

94


vardh-). In all these cases, variants with gu- do not exist, nor do we meet † gū- or<br />

the like.<br />

All this renders it rather unlikely that bāØl- in the name <strong>of</strong> Vakhtang Gorgasali’s<br />

Persian wife might represent a variant <strong>of</strong> the Persian word for ‘rose’, gul. As a<br />

matter <strong>of</strong> fact, the evidence provided so far forces us to assume that gul must<br />

reflect a zero-grade base, quasi *u»ərd-a- < *u»rrÛ8d-a- matching Greek ·óδος < *<br />

vρóδος < *u»rÛ8d-o-, since a full-grade variant *u»ard-a- would not have led to gul. On<br />

the other hand, bāl- might well represent such a full-grade base, which seems also<br />

to be attested in Avestan varəδa-, Parthian wār ‘flower’, 1 and in Armenian in the<br />

stem vard (with Georgian vard-i matching this) and the name Vardan. However, it<br />

is a priori doubtful that a thematical stem <strong>of</strong> the given type might have shown root<br />

ablaut and that both ablaut types might have manifested itself within one Iranian<br />

language. As a matter <strong>of</strong> fact, we might have a case <strong>of</strong> vr8ddhi formation here, but<br />

this would imply a derivational status (*u»ard- ‘flower’ = “belonging to a * u»r8d-<br />

‘plant’ ”?). The crucial point that remains is that both gul and bāl- would have to<br />

be identified as Persian, i.e., South-West Iranian forms, given that the -l- they<br />

contain can only be motivated by a purely South-Western sound change. And, to be<br />

sure, only the zero-grade variant is attested outside <strong>of</strong> Iranian, in the Greek word<br />

mentioned above, so that only gul can be regarded as the regular Persian outcome<br />

<strong>of</strong> this word.<br />

But how, then, to account for Arm. vard (and Georgian vard-i)? 2 As a matter <strong>of</strong><br />

fact, this stem need not represent a full-grade form * u»ard-a-, as it may (and is<br />

likely to) be a borrowing from another, probably North-West Iranian layer where<br />

*r8developed to *ar, not † ər (or, later, † ir, † ur). That such a layer existed and left its<br />

traces in the Caucasus, is clear from the Arm. word for ‘prophet’, margarē, which<br />

together with its newly found counterpart in Caucasian Albanian, marġaven, has<br />

been suggested to contain the word for ‘bird’ (as a compound ‘bird-seer’, with -rē<br />

< -dai» – and -ven < *-u»ēn- representing the preterite and present stems <strong>of</strong> the verb<br />

‘to see’, resp.), 3 in a form *marγ contrasting with NP. murġ, MP. murw (cf. also<br />

MP. murw-nīš ‘augur, soothsayer’, lit. ‘bird-observer’), and Avest. mərəγa- ‘id.’<br />

(cf. also OInd. mr8gá-). 4<br />

This raises the question whether bāØl- in the name <strong>of</strong> Vakhtang’s wife might not<br />

represent *u»ard- as a borrowing from North-West Iranian into Persian that was<br />

later affected by inner-Persian sound changes (*u»- > b- and *-rd- > -l-). 5 It is true,<br />

1<br />

Cf. V.S. Rastorgueva / E.K. Molčanova, ‘Parfjanskij jazyk’, in: Osnovy iranskogo jazykoznanija<br />

2, Moskva 1981, 162.<br />

2<br />

Cf. the question raised by Hübschmann, Persische Studien, p. 156, § 45: “gul ‘Rose’ aus vr8d‐?,<br />

vgl. arm. vard.”<br />

3<br />

Cf. J. Gippert, ‘Armeno-Albanica’, in G. Schweiger (ed.), Indogermanica. Festschrift Gert<br />

Klingenschmitt, Taimering 2005, pp. 163-5.<br />

4<br />

*marγ is also presupposed by Georg. paršamang-i and Arm. siramarg ‘peacock’, cf. Gippert,<br />

Iranica Armeno-Iberica, vol. I, p. 194.<br />

5<br />

Parthian wār can hardly be the source for such a borrowing as it presupposes the loss <strong>of</strong> the -d-.<br />

95


<strong>of</strong> course, that Persian is well equipped with dialectal elements stemming from<br />

other, mostly North-West, Iranian languages and that these may have undergone<br />

“Persian” changes after their incorporation; and doublets with ba- instead <strong>of</strong> gu- as<br />

dealt with above may be good candidates for such an assumption. Indeed, we find<br />

good evidence for names like Bahrām or words like barz ‘effort’ being loan words<br />

in Persian, 1 given that the former contains -hr- < *-r- (*u»rr8ra-γna- ‘enemykilling’,<br />

cf. Avest. vərəraγna-, OInd. vr8traghn- [weak stem <strong>of</strong> vr8trahán-]) which<br />

in Persian should be represented by -s- (cf. pus ‘son’ < *pur-a-, cf. Avest. pura-,<br />

OInd. putrá-), and the latter exhibits the sequence -rz- < *-rj́- (cf. the Avest. root<br />

varəz- corresponding to German wirken etc.) which in Persian would have yielded<br />

-l- (via -rd-). 2 In both cases, we may wonder again whether the *-ar- <strong>of</strong> the first<br />

syllable represents a former full-grade or, rather, a zero-grade, – r8-. In the case <strong>of</strong><br />

barz, the former solution is preferrable as its etymon (*u»arj́-) may thus be taken to<br />

be identical with Gk. ›ργον and German Werk (PIE. *u»érgv -o-). For the name<br />

Bahrām, we have to take into account that its “Persian” counterpart is reflected in<br />

Old Georgian in the form Guaram, not (yet) Guram, 3 which together with Greek<br />

Γουαραθραν speaks in favour <strong>of</strong> an original -a-; 4 however, the name might also<br />

represent the long-grade (vr8ddhi) derivate that we have in Avest. vārəraγni- so<br />

that this cannot be taken to prove the development <strong>of</strong> *-r8- > *-ar-. Be that as it<br />

may, 5 both cases illustrated above only show that in borrowings from other Iranian<br />

languages, *u»a- could develop into ba- (or even gua-) in Persian. There is no case,<br />

however, which would prove that a sequence <strong>of</strong> *-rd- contained in a borrowing<br />

could undergo the change to -l- in this language. As a matter <strong>of</strong> fact, it is likely that<br />

the latter change was accomplished relatively early within the history <strong>of</strong> Persian, in<br />

Arsacid times, 6 as it did not affect the great many sequences <strong>of</strong> secondary -rd-<br />

emerging from *-rt- in Sasanian Middle Persian.<br />

Returning to the name <strong>of</strong> Vakhtang Gorgasali’s Persian wife, the case for<br />

Balenduxt being an equivalent <strong>of</strong> *Gulānduxt or *Wardānduxt is thus really weak,<br />

1 The same is true for NP. gawāžā ‘abuse’ vs. MP. wad-wāzag ‘id.’ which can hardly be<br />

“Persian” because <strong>of</strong> its -ž-.<br />

2 The fact that gurz ‘club’ does contain -rz- albeit it exhibits gu- < *u»a- does not contradict its<br />

being “Persian” proper, for in this word, z has not emerged from *j́ but from *d h s or a similar<br />

constellation (PIIr. *u»ád h sra-, cf. OInd. vájra-). Furthermore, the metathesis implied (-rz- <<br />

*-zr-) may have occured later than the development <strong>of</strong> *-rd- > -l-.<br />

3 The spelling guram occurs once in the Č̣eliši redaction <strong>of</strong> Mokcevay Kartlisay (95, 17); in all<br />

other attestations, the same redaction has guaram throughout (97,13 2 ; 97,21) as does the<br />

ŠaÔberdi text (326,17; 327,13 2 ; 327,16; 327,18). guram in Č̣ may therefore be regarded as an<br />

abbreviated spelling.<br />

4 Note also Balōčī Gwahrām which, however, might as well “have been borrowed from MP<br />

Wahrām or modelled on NP Bahrām” (A. Korn, Towards a Historical Grammar <strong>of</strong> Balochi,<br />

Wiesbaden 2005, 279).<br />

5 The name requires further investigation, also with respect to its Arm. representatives Vahagn,<br />

Vahram and Vñam; this is to be addressed in a later part <strong>of</strong> the present treatise.<br />

6 Back, Staatsinschriften, p. 137 assumes the change to have taken place between “spap.” = late<br />

Old Persian and “mp.” = Middle Persian. Note that Hübschmann, Persische Studien, p. 260,<br />

§157 still considered Arm. vard etc. as Middle Persian (“Pehlevi”) loans.<br />

96


and it seems worth while looking for other solutions. First <strong>of</strong> all it is clear that a<br />

derivation from MP. bālēn, a word meaning both ‘top, peak’ and ‘cushion,<br />

pillow’, 1 is semantically unsatisfying in both these senses. The same is true for the<br />

MP. plural form bālān ‘heights’ that is obviously attested in the MP. inscription <strong>of</strong><br />

Kartīr in Sar Mašhad. 2 What is more important, these derivations would not<br />

account for the spelling variation <strong>of</strong> the name we find in the manuscripts<br />

containing Kartlis Cxovreba. To begin with, there is no doubt that a variation <strong>of</strong><br />

and as presupposed by the readings Šanduxat., Šalendux t. and Šalendoxt.<br />

is well attested elsewhere in the Georgian tradition and anything but astonishing if<br />

we consider the shape <strong>of</strong> the respective Nuskhuri minuscules, b and S. What is<br />

more essential in the given context is the lack <strong>of</strong> the second consonant, l, and the<br />

vowel following it, in variants like Bandoxt. and Šanduxat.. As a matter <strong>of</strong> fact,<br />

much <strong>of</strong> the variation <strong>of</strong> proper name forms we find in the manuscripts <strong>of</strong> the<br />

Georgian chronicle is due to the fact that they were written in abbreviated form;<br />

however, the suspension <strong>of</strong> a word-internal syllable beginning with -l- remains a<br />

rather irregular case as it was usually only vowels that were suspended, not<br />

consonants, except in words <strong>of</strong> common usage such as the pronouns romeli spelt<br />

r˜i, or upali ‘Lord’ spelt o˜i. It is therefore legitimate to propose an analysis not<br />

substantiated as such by the attestations. If we consider that in both the (majuscule)<br />

Asomtavruli script and its minuscule (Nuskhuri) successor, the character that is<br />

most <strong>of</strong>ten confused with was (cf. Ⴊ and Ⴠ, l and h), we might wonder<br />

whether the name in question might not have contained an instead <strong>of</strong> the <br />

preserved in the majority <strong>of</strong> manuscript attestations. 3 In intervocalic position, this<br />

might have been lost in the other group <strong>of</strong> variant readings, as elsewhere in the<br />

Georgian tradition. 4 We thus arrive at *bahe/anduxt. (> *bae/anduxt. > banduxt.)<br />

and *šahendux t. (> *šaenduxt. > šandux t.) as possible candidates, <strong>of</strong> which only the<br />

latter, interpreted as *šāhēnduxt, reveals a promising etymological perspective.<br />

Considering the amount <strong>of</strong> Iranian names relying upon šāhēn ‘falcon’, 5 we are led<br />

to suppose that the given name might designate the daughter <strong>of</strong> Hormizd III. as the<br />

‘daughter <strong>of</strong> a falcon’, a name well matching the principles <strong>of</strong> Iranian onomastics<br />

<strong>of</strong> Sasanian times. 6 As an alternative solution, we might assume an underlying<br />

1 Cf. MacKenzie, Dictionary s.vv.<br />

2 KSM 48; cf. Back, Staatsinschriften, pp. 136, 200-1 and 467.<br />

3 Cf. Gippert, ‘Onomastik’, p. 38.<br />

4 Cf., e.g., doublets <strong>of</strong> names such as abraham vs. abraam, iohane vs. ioane (vs. iovane), or<br />

hypercorrect spellings such as aherni vs. haerni and aerni (as in mss. BC <strong>of</strong> the<br />

Bala(h)variani, ch. 63, cf. the edition by I. AbulaÞe, Balavarianis kartuli redakciebi, <strong>Tbilisi</strong><br />

1957, p. 153 l. 23).<br />

5 Cf. Justi, Namenbuch, pp. 274-5, with more than 20 instantiations <strong>of</strong> this name, and F. Wolff,<br />

Glossar zu Firdosis Schahname, Berlin 1935 / repr. Hildesheim 1965, p. 551 as to attestations<br />

<strong>of</strong> NP. šāhīn ‘(Jagd-)Falke’. The proposal by Ph. Gignoux, Noms propres sassanides en<br />

moyen-perse épigraphique (Iranisches Personennamenbuch, II/2), Wien 1986, II/163, to<br />

regard Šāhēn as an “autre hypocoristique de l’appellatif du roi šāh” is also valid; however, the<br />

existence <strong>of</strong> several MP. names containing sēn ‘griffin’ (ib. II/158) speaks in favour <strong>of</strong><br />

assuming the bird’s name here.<br />

6 Cf. St. Zimmer, ‘Zur sprachlichen Deutung sasanidischer Personennamen’, Altorientalische<br />

Forschungen 18, 1991, pp. 117-9 as to MP. women’s names containing -duxt.<br />

97


compound *šāhāØnduxt. ‘daughter <strong>of</strong> kings’ which, however, would only be<br />

supported by one witness, viz. the isolated variant reading Balanduxt. <strong>of</strong> the XVI th<br />

c. ms. C (= Q 207) mentioned above; as such a name is attested elsewhere in the<br />

Caucasian tradition, 1 this solution cannot be excluded but it remains less probable<br />

given the preponderance <strong>of</strong> the second syllable vowel -e- in the written tradition.<br />

*Šāhēnduxt thus remains the best candidate for being the original name <strong>of</strong><br />

Vakhtang Gorgasali’s Persian wife.<br />

The assumption that the divergent forms <strong>of</strong> the name <strong>of</strong> the daughter <strong>of</strong> Hormizd<br />

III. lastly depend on an letter that was prone to being misread or lost, is further<br />

supported by other names in the given context. These will be the subject <strong>of</strong> future<br />

treatises.<br />

Abbreviations<br />

Avest. Avestan OP. Old Persian<br />

MP. Middle Persian PIE. Proto-Indo-European<br />

NP. New Persian PIIr. Proto-Indo-Iranian<br />

OInd. Old Indic PIr. Proto-Iranian<br />

OIr. Old Iranian<br />

iost giperti<br />

98<br />

iranul-qarTuli onomastika<br />

I. vaxtang gorgaslis sparseli colis saxeli<br />

reziume<br />

statiaSi ganxilulia vaxtang gorgaslis sparseli colis saxeli, romelic<br />

sxvadasxva formiT warmogvidgeba istoriul wyaroebSi (qarTlis cxovrebasa da<br />

mis somxur versiaSi). dasabuTebulia, rom tradiciuli etimologia, romelic<br />

emyareba variants Balenduxt. da ukavSirdeba `vardis~ aRmniSvnel sityvas gul, ar<br />

aris gasaziarebeli. SemoTavazebulia varaudi, rom am saxelis variantebi momdinareoben<br />

sawyisi formidan *Šāhēnduxt, romlis mniSvnelobaa: `arwivis qaliSvili~.<br />

1 Cf. Justi, Namenbuch, p. 273 s.v. Šahandūχt with 4 instantiations.


enaTmecnierebis sakiTxebi _ 2011<br />

naTia dundua<br />

zeciuri arsebebis amsaxveli terminebi bibliaSi<br />

I. Sesavali: sakiTxis dasma<br />

axali religiis Semosvla, bunebrivia, yovelTvis dakavSirebulia azrovnebis<br />

axali stilis, axali cnebebis, axali leqsikis damkvidrebasTan<br />

adamianTa cnobierebasa da enaSi. am cvlilebis gzisTvis Tvalis gadevneba<br />

SedarebiT iolia, rodesac gvaqvs werilobiTi Zeglebi, romlebic enis<br />

ganviTarebis sxvadasxva etaps asaxaven: magaliTad, berZnul enaSi qristianuli<br />

cneba-terminebis damkvidrebis, arsebulis axliT Canacvlebis danaxvasa<br />

da gaanalizebas aiolebs winaqristianuli werilobiTi Zeglebis<br />

arseboba. am TvalsazrisiT, imis garkveva, Tu ramdenad Seicvala qarTuli<br />

ena qristianobis Semosvlisa da wmida werilis Targmnis Semdeg, ufro<br />

rTulia, radgan xelT ar gvaqvs winaqristianuli qarTuli werilobiTi<br />

Zeglebi, arsad ar aris dafiqsirebuli winaqristianuli religiuri warmodgenebi<br />

da masTan dakavSirebuli leqsika.<br />

II. kvlevis mizani<br />

amjerad CvenTvis sainteresoa, bibliis teqstis qarTulad gadmotanisas<br />

rogor aisaxa Targmanis Sesrulebis periodis enobrivi viTareba da<br />

rogor, ra safexurebad ganviTarda religiuri leqsika:<br />

1. ra daxvda mTargmnels (amis dasadgenad erTaderT gzas warmoadgens<br />

winaqristianuli religiuri sistemebis, warmodgenebis, maTTan dakavSirebuli<br />

ritualebis atributikis Sesabamisi leqsikis etimologiuri Ziebebi,<br />

maTi semantikis dadgena da dazusteba).<br />

2. ra gziT moxda axali cnebebis aRmniSvneli terminebis Seqmna (arsebuli<br />

mniSvnelobebis gafarToeba/daviwroeba, sesxeba, Canacvleba...).<br />

3. ra cvlilebebi ganicades am terminebma qristianuli mwerlobis<br />

ganviTarebasTan erTad (rogor gafarTovda an dakonkretda, dazustda<br />

cnebebi, daixvewa, Cajda cnebiT-terminologiur sistemaSi...).<br />

am TvalsazrisiT ganvixilavT bibliis qarTul TargmanSi dadasturebul<br />

zeciur arsebaTa amsaxvel Semdeg terminebs: angelozi, qerubimi, serabini,<br />

eSmaki, demoni, satana, asmodeosi, virdevi, sirinozi, drakoni, gmiri,<br />

goliaTi. gasaanalizebeli masala amoRebulia Zveli da axali aR-<br />

Tqmis yvela Cvenamde moRweuli xelnaweridan da dajgufebulia Sinaarsisa<br />

da formis mixedviT.<br />

1. ebr. %a;l.m;;; berZn. a;ggeloj; qarT. angelozi/angelosi<br />

1.1. H. G. Liddell and R. Scott, Greek-English Lexicon: 1. macne, despani,<br />

mociquli, Sikriki; 2. zogadad, is, visac moaqvs ambavi werilobiT an ze-<br />

99


pirad; 3. LXX: angelozi; 4. warmarT filos<strong>of</strong>osebTan: naxevrad RvTaebrivi<br />

arseba.<br />

G. W. H. Lampe, A Patristic Greek Lexicon: 1. macne, gansxeulebuli<br />

angelozi; 2. angelozi; termini, romelic gamoxatavs sulier arsebebs.<br />

Полный Православный Богословский Энциклопедический словарь:<br />

sityva angelozi ebraulad aRniSnavs wargzavnils, berZnulad _ macnes.<br />

wmida werilSi es sityva ixmareba RmerTis, uflis, qristes, aseve adamianis<br />

aRsaniSnavad. angelozi ewodeba RmerTis mier Seqmnil maRali gonebis,<br />

Tavisufali nebis, didi Zalis mqone sulier arsebebs, romlebic mudam<br />

Tan axlavan ufals, emsaxurebian, adideben mas da warigzavnebian uflis<br />

mier adamianTa gadasarCenad. angelozebi arian keTilebic da borotebic,<br />

maTi ricxvi Zalian didia da sxvadasxva rangebad iy<strong>of</strong>ian.<br />

Библейский словарь: angelozi bibliaSi aRniSnavs mociquls an macnes.<br />

Cveulebriv, is gamoiyeneba gansakuTrebuli saxis gonieri arsebebis<br />

aRsaniSnavad. isini RmerTs axlavan, RmerTi maTi meSveobiT marTavs samyaros,<br />

isini exmarebian adamianebs. angelozebi an namdvili sulebi arian, an<br />

aqvT Txeli saSualo simaRlis tani, magram maT ar aqvT adamianebis<br />

msgavsi garegnoba da ar aqvT sqesi.<br />

Библейский словарь: angelozi momdinareobs berZn. a;ggeloj-idan (`macne~).<br />

bibliaSi gvxvdeba msaxuri sulebis, RvTis Svilebis, wmindanebis,<br />

sulieri arsebebis aRsaniSnavad. isini, rogorc wesi, uxorconi arian,<br />

Tumca raRaca doziT maRali Tvisobriobis xorcielebasac Seicaven.<br />

Библейская Энциклопедия: angelozi berZnulad da ebraulad niSnavs<br />

macnes, xSirad adamianebsac miemarTeba. is aris RmerTis survilis<br />

ganmcxadebeli.<br />

LXX-mde a;ggeloj berZnulSi ixmareboda macnis, despanis, mociqulis,<br />

Sikrikis aRsaniSnavad. am sityvis ebrauli ekvivalentic (%a;l.m) aseve<br />

aRniSnavs macnes, mociquls, RvTisagan gamogzavnils, e.i. berZnulSi<br />

ebrauli sityvis pirveladi mniSvneloba iTargmna da Semdeg am berZnul<br />

sityvas ebraulis meoreuli mniSvneloba mieniWa. a;ggeloj ewoda RvTisgan<br />

adamianTan wargzavnil arsebas; qristian mamebTan am sityvas mieniWa kidev<br />

erTi mniSvneloba _ RmerTis gancxadebis saxe.<br />

magram, amave dros, a;ggelοι Seesabameba sxva ebraul sityvasac ~yhil{a/h'_<br />

RvTis Svilebi (mag., iob. 1.6.), Tumca es ebrauli sityva pirdapirac<br />

iTargmneba xolme – oi` ui`oi. tou/ qeou/ (mag., dab. 6.2,4), romelic qarTuladac<br />

ZeTa RmrTisaTa-d gadmodis.<br />

1.2. bibliis qarTul TargmanebSi berZnuli a;ggeloj gadmodis, rogorc<br />

fizikuri da arafizikuri arseba.<br />

roca konteqstSi laparakia xorciel arsebaze, mTargmnelebi mas<br />

unacvleben amave mniSvnelobis sxvadasxva fuZidan nawarmoeb leqsikur<br />

erTeulebs: mociquli, mimTxrobeli (mimTxrobi), qadagi, moanbe (moambe),<br />

RaRadisi, warvlinebuli:<br />

msaj. 1.16 movida sxuaÁ RaRadisi da hrqua iobs (BODS)<br />

100


msaj. 6.35 da qadagni waravlinna yovelTa mimarT manassissa da<br />

asirissa (G)<br />

msaj. 9.31 da miavlinna mimTxrobni abimelixis mimarT farulad (G)<br />

I mak. 5.14 da aha sxuani moambeni movides galileasagan (B)<br />

II neSt. 18.12 xolo moanbe mivida momwodebelad miqiasa(B)<br />

II neSt. 36.16 da igini hyuedrebdes warvlinebulTa RmerTTa<br />

(B)(>DFIS)<br />

luk. 9.52 da waravlinna mociqulni winaSe missa (DECX)<br />

1.3. roca konteqstSi laparakia uxorco arsebebze, mTargmnelebs es<br />

sityva yovelTvis erTnairad gadmoaqvT, berZnuli sityvis<br />

transkribirebiT:<br />

a) mxolobiTi ricxvis formiT:<br />

I neSt. 21.27 da hrquaÁ ufalman angelozsa mas (angelozisa mimarT (B))<br />

(FISDB)<br />

b) mravlobiTi ricxvis formiT:<br />

dab. 19.16 da upyres angelozTaÃelsa missa (CBASO)<br />

maT. 13, 39 da muSakni igi arian angelozni (DEC)<br />

1.4. zogjer angeloz-s axlavs semantikis damazustebeli gansazRvreba,<br />

yvelaze xSirad _ uflisaÁ, RmrTisaÁ:<br />

dab. 28.12 angelozni RmrTisani aRvidodes da gardamovidodes mas zeda<br />

(CBAS)<br />

dab. 31.11 da mrqua me angelozman uflisaman Zilsa Sina: iakob, iakob!<br />

(AKSO)<br />

maT. 1.20 eCuena mas angelozi uflisaÁ Cuenebasa Ramisasa da hrqua mas<br />

(DC)<br />

maT. 28.2 da aha esera ZrvaÁ iyo did, rameTu angelozi uflisaÁ<br />

gardamoÃda zeciT (DEC)<br />

ioan. 1.51 ixilneT cani ganxumulni da angelozni RmrTisani (DEC)<br />

1.5. xSiria SemTxvevebi, rodesac angeloz-s msazRvrelad axlavs<br />

nacvalsaxelebi, romlebic zog SemTxvevaSi RmerTs gamoxataven, zog<br />

SemTxvevaSi ki – adamians.<br />

a) nacvalsaxeli gamoxatavs RmerTs:<br />

ricx. 20.16 da moavlina angelozi TÂsi da gamogÂyuanna Cuen egÂptiT<br />

(B)<br />

maT. 18.10 angelozni maTni maradis caTa Sina hxedven pirsa mamisa<br />

Cemisasa (DECX)<br />

b) nacvalsaxeli gamoxatavs adamians:<br />

gam. 33.2 da Tana-mivavlino angelozi Cemi uwinares Sensa (SOBAK)<br />

ricx. 24.12 ara angelozTaca SenTa (mociqulTa SenTa (AKBS)), romelni<br />

moavlinen Cemda, vetyode, metyueli (G)<br />

ricx. 22.34 da hrqua balaam angelozsa mas (S)<br />

101


1.6. sainteresoa angeloz-is xmarebis is konteqstebi, romlebSic aRniSnuli<br />

fuZe warmodgenilia gansxvavebuli gansazRvrebebiT _ dazustebulia<br />

raodenoba, Tviseba da a.S.<br />

a) raodenoba:<br />

rjl. 32.8 daadginna sazRvarni Teslebisani ricxÂsaebr angelozTa<br />

RmrTisaTa (msgavsad ricxuTa maT angelozTa RmrTisaTa (BDES))(G)<br />

tob. 12.15 me var rafael, erTi SÂdTagani wmidaTa angelozTaÁ (angelozi<br />

erTi SÂdTagani (B))(OIDF)<br />

iob. 33.23 iyvnen RaTu aTasni angelozni makudinebelni (aTasni angelozni<br />

sikudilSemosilTa (B))(S)<br />

ioan. 20.12 da ixilna orni angelozni spetakiTa mosilni (DEC)<br />

b) Tviseba:<br />

igav. 13.17 xolo angelozman brZenman (//moanbe brZeni(B)) gamoiÃsnas igi<br />

(S)<br />

igav. 25.13 viTarca gamoslvaÁTovlisaÁmkaTa zeda sicxesa sargebel,<br />

egrÀca mociquli sarwmunoÁ (//maxarobeli sarwmuno (B)), romelTa waravlinon<br />

igi (OS)<br />

zaq. 2.3 da angelozi sxuaÁ gamovidoda SemTxuÀvad missa (GSBOJ)<br />

II mak. 15.23 awca, meufeo Zliero, zeciT moavline angelozi Seni ke-<br />

Tili winaSe Cuensa (B)<br />

SeiZleba vifiqroT, aRniSnuli sityvis berZnulidan transkrifciiT<br />

gadmotana dakavSirebulia im faqtTan, rom ar arsebobda a;ggeloj-is Sesabamisi<br />

zusti cneba winaqristianul qarTul religiur warmodgenebSi.<br />

1.7. angelozi, rogorc uxorco Zala, bibliis teqstebSi yvelgan gamoxatavs<br />

keTil Zalas, mxolod erTi SemTxvevaa, sadac boroti Zalis<br />

aRmniSvnel terminadaa gadmotanili:<br />

es. 30.4 rameTu arian taneasa Sina winamZRuarni mociqulni borotni (OJ)<br />

rogorc Cans, qarTveli mTargmnelisaTvis angelozi mxolod keTil<br />

ZalasTan asocirdeba da iq, sadac boroti mniSvneloba aqvs, cvlis ekvivalents<br />

_ gadmoaqvs ara rogorc angelozi, aramed rogorc mociquli.<br />

1.8. cxadia, rom sityva angelozi qarTulSi wmida werilidanaa Semosuli.<br />

vnaxoT, rogor aris ganmartebuli igi leqsikonebSi:<br />

sulxan-saba orbeliani: angelozi: momTxrobeli, gina qadagi. ese ars<br />

arseba gonieri, univTo, usxeulo, dasabamieri da dausrulebadi, suli<br />

naTeli da mswrafl mimdreki (+ da A) winaSe R–Tisa mdgomeli (+24,7<br />

dabad. ZAa) ZA. momTxrobeli: es ars kaci migzavnili sasaqmod rasme zeda<br />

mociquliviT B. mociquli: (+14, 32 luka ZAa) ese ars R–Tisa mier<br />

movlinebuli Sjulis maswavlelad; despani ars mefisagan mefesTan migzanili<br />

mociqulad saqmesa rasame zeda; omira ars despani xangrZlad my<strong>of</strong>i;<br />

momTxrobeli da mivlinebuli ars kacman vinme amxanags(a) anu uaRressa<br />

miugzavnos saqmesa rasame zeda ZA.<br />

102


ilia abulaZe: angeloz-i: mociquli, mivlinebuli, RvTis mcnebaTa<br />

mimtani, RvTis msaxuri: `angelozi uflisaÁ CuenebiT gamouCnda mas~ mT.<br />

1.20; `angelozni movides da hmsaxurebdes mas~ mT. 4.11.<br />

sinonimTa leqsikoni: angelozi: avadmy<strong>of</strong>oba batonebi, wiTela, angelozebi.<br />

qarTul kilo-TqmaTa leqsikoni: angeloza (mTiul.) saxlis angelozis<br />

dekeuli, misTvis Sewiruli.<br />

a. SaniZis mTis kiloTa leqsikoni: angelozi: (xevs.) sazogado saxelia<br />

sxvadasxva `xatisTvis~ (kopala, kviria, gudanis jvari da sxv.). mowaRmarTe<br />

angelozi (xevs.). n. xTiSvili: (< RTiSvili < RvTiSvili <<br />

RmrTis Svili) `xati anu jvari~ (bes.), `xatisad vityviT~ (Ã. bakurÃ.).<br />

`angelozebi, xatÀbi~ (mTiul.) ama Tu im gvarisa Tu kuTxis salocavi,<br />

warmodgenili RvTaebrivi Zalis mqoned. xTiSvilebia sxvadasxva `jvari~:<br />

gudanisa, ÃaÃmatisa, arxotisa, laSarisa da sxv. xTiSvilebia agreTve kopala,<br />

iaÃsari da sxva salocavebi, romlebsac Zveli saxelebi daukargavT<br />

da maT nacvlad qristianuli miuRiaT: wmida giorgi, saneba (e.i. sameba),<br />

kviria. qristianuli gavleniT aixsneba agreTve angelozi, romelic xTiSvilad<br />

aris warmodgenili. TviT xati anu jvari, romlebic xTiSvilis<br />

sinonimebia, qristianul niadagze warmoSobili terminebia, magram maTi<br />

mniSvneloba da Sinaarsi Zvelia: saliteraturo qarTulSi cnobil saeklesio<br />

xatTan da jvarTan maT, saxelis garda, araferi saerTo ara aqvT.<br />

n. TiÃa: xvTis (xTis) TiÃis kaci (mTiul. _ Ã. arx.); qristes TiÃis kaci<br />

(xevs. _ fS.); eSmakis TiÃisa (mTiul.).<br />

qarTuli enis ganmartebiTi leqsikoni: [berZn.] 1. usxeulo arseba,<br />

romelic RvTis mociqulad hyavdaT warmodgenili. 2. gadat. ityvian lamaz,<br />

naz, wynar qalze an bavSvze.<br />

1.9 yuradRebas iqcevs saxarebis uZveles fragmentebSi _ xanmet palimfsestebSi<br />

(V-VIII) dadasturebuli forma _ angelos-, rac SedarebiT<br />

gviandel teqstebSic (ix. Teodore abukura) meordeba:<br />

luk. 2.21 da xuwodes sax⎡eli⎤ misi iesu, romel igi xew ⎡oda⎤ angelosisa<br />

misgan ⎡vidre⎤ y<strong>of</strong>admde misa mucelsa dedisas⎡a⎤(X).<br />

Cans, rom Zvel qarTulSi angelozi ixmareboda mociqulis, adamianis<br />

winaSe RvTis macnis aRsaniSnavad, da am mniSvnelobiT es sityva bibliidan<br />

Semovida qarTulSi. mogvianebiT am mniSvnelobebs daemata aseve zogadad,<br />

uxorco keTili Zalis, evfemizmisa da atributis gagebac [Sdr. mogviano<br />

naTargmni da originaluri saero literatura (`visramiani~, “Sahname”,<br />

“Timsariani”...)]. zogan ki qristianuli termini _ angelozi _ Caenacvla<br />

warmarTuli kulturis cnebebs.<br />

2. aseve, transkribirebiT gadadis uxorco keTili Zalebis amsaxveli<br />

terminebi qerubimi da serabini ebraulidan berZnulSi, Tanac, araelinizebuli<br />

formiT (e.i. brunvadi formiT). es terminebi qarTuladac transkrifciiT<br />

gadmodis, mcire fonologiuri saxecvlilebebiT:<br />

103


2.1. ebr. birK, bWrK, ~ybirK.h;;; berZn. cerou,b, ceroubei,m, ceroubei,n, ceroubi,m,<br />

ceroubi,n; qarT. qerubimi.<br />

G. W. H. Lampe, A Patristic Greek Lexicon: qerubimi _ angelozuri<br />

arseba, qmnileba, RvTiuri ierarqiis pirveli sameulidan meore.<br />

Полный Православный Богословский Энциклопедический словарь:<br />

sityva qerubimis etimologia bundovania da ar iZleva naTel warmodgenas<br />

am arsebis Sesaxeb. qerubimebi RmerTTan yvelaze axlos my<strong>of</strong>i Zalebi<br />

arian. wmida werilSi cxadadaa miTiTebuli, rom igi aris cocxali arseba,<br />

romelic flobs umaRles y<strong>of</strong>ierebas. ezekielTan qerubimebi Semdegnairad<br />

arian aRwerilni: TiToeul maTgans aqvs 4 saxe da 4 frTa, frTebis<br />

qveS – xelebi, Tavze ki raRac kristalismagvari sinaTle, sxivi akravT.<br />

isini angelozebTan erTad iTvlebian winaswarmetyvelebad da maT<br />

ricxvSi Sedian, oRond ar moiazrebian mociqulebad, aramed ukaviaT ra-<br />

Rac gansakuTrebuli, angelozebisgan gansxvavebuli, wodeba zeciur ierarqiaSi.<br />

isini iTvlebian RvTisgan yvelaze metad dajildoebul arsebebad,<br />

maTSi srulad aris gacxadebuli uflis dideba. dionise areopagelis<br />

zeciur ierarqiaSi isini meore adgils ikaveben serabinebis Semdeg.<br />

Библейский словарь: qerubimi RmerTma daayena sicocxlis xisken mimavali<br />

gzis dasacavad. maT Sesaxeb cxadi warmodgenis Seqmna Zalian<br />

rTulia. sazogadod maT ganixilaven, rogorc ieRovas didebulebisa da<br />

Zalis simbolur gamoxatulebas. am cnebaSi moiazreben egviptur sfinqss,<br />

asiriul frTosan xarebs, romlebsac adamianis saxe aqvT, berZnuli miTebis<br />

grifonebs arwivis frTebiTa da lomis brWyalebiT da sxv. es arsebebi<br />

simbolurad gamoxataven mTeli samyarosa da sulieri arsebebis msaxurebas<br />

RmerTis mimarT.<br />

Библейская Энциклопедия: qerubimebi Zalian axlos dganan Rmer-<br />

TTan, gamudmebiT mas emsaxurebian da yovelTvis mzad arian misi survilis<br />

asasruleblad.<br />

2.2. qarTulSi cerou,b, ceroubei,m, ceroubei,n, ceroubi,m, ceroubi,n gadmosulia<br />

transkrifciiT, rogorc qerobini, qerabini, qerovimi, qeruvimi:<br />

gam. 25.19 da iqmnen qerobini erTi klitisaÁ amisgan da qerobini er-<br />

Ti klitisagan meorisa salxinebelisa amis, da hqmnne orni qerobinni or-<br />

Ta zeda kliteTa misTa (CSAK)<br />

gam. 36.37 da qmnes kreTsabmeli igi karisa mis karvisa sawamebelisa<br />

iakinTisagan, Zoweulisa, da mewamulisa sTulisa da zezisagan Zaxilisa<br />

qmnuli qsoviT qerabinad (AK)<br />

ezek. 9.3 da didebaÁ RmrTisa israÀlisaÁ aRvida qerovimTagan, romeli<br />

iyo mas zeda usafrTulosa saxlisasa (SW)<br />

ezek. 41.18 gamoqandakebul qerobinebi da xÀ danakiskudisaÁ Soris qerobinsa<br />

da qerobinsa. ori piri iyo qerobinisaÁ mis (//gamowaxnagebulTa<br />

qeruvimTa da finikTa da finiki saSual qeruvimTasa da qeruvimTasa, orni<br />

pirni qerobinsa (GSW))<br />

2.3. sulxan-saba orbeliani: qerobini – guli aRdgomili ZABC. n.<br />

enakim – gmiri, gina didi. enakim qerobini – daRonebulT aRdgoma ZAB.<br />

104


Zveli qarTuli enis leqsikoni: qerabin-i, qerafin-i, qerobin-i: `dafares<br />

qerabinTa maT kidobani igi~ O, III mf. 8.7; `frTeTa queSe qerafinTa<br />

maT~ O, III mf. 8.6; `hqmnne orni qerobinni oqroÁsani qandakebulad~ O,gamosl.<br />

25.18.<br />

qerabin-serabin-i: `SewevniTa... zecisa ZalTa qerabin-serabinTaÁTa~... A<br />

– 484,315r.<br />

3. ebr. ~ypir'f;; berZn. serafei,n, serafei,m; qarT. serabini<br />

3.1. H. G. Liddell and R. Scott, Greek-English Lexicon: ebr. serafimi,<br />

LXX Is.6.2.<br />

G. W. H. Lampe, A Patristic Greek Lexicon: serafimi, angelozTa dasSi<br />

umaRlesi safexuri; LXX-Si zogan gagebulia, rogorc mociquli.<br />

Полный Православный Богословский Энциклопедический словарь:<br />

serabinebi cxridan erT-erTi zeciuri dasis warmomadgenelni arian. winaswarmetyveli<br />

esaia maT ierarqiis umaRles safexurze mdgomebad warmoadgens,<br />

romlebic RmerTis garemocvaSi arian; serabinebs aqvT adamianuri<br />

garegnoba da yovel maTgans eqvs-eqvsi frTa, oriT ifaraven saxes, oriT<br />

– fexebs, oriT – dafrinaven da gamudmebiT mRerian: `wminda, wminda,<br />

wminda iaRova WeSmariti, mTeli samyaro savsea misi didebiT~. rac Seexeba<br />

am sityvis etimologias, is ar aris sakmarisad cxadi, zogi miiCnevs,<br />

rom momdinareobs ebraulidan da niSnavs wvas, xolo nawilis azriT –<br />

cnobils, didebuls.<br />

3.2. serafei,n, serafei,m bibliis qarTul TargmanebSi aseve transkribirebiT<br />

– serabin-ad gadmodis:<br />

es. 6.2 da serabinni dges garemo misa; equsni frTeni edgnes erTsa da<br />

equsni erTsa; da oriTa ifarvides pirTa maTTa da oriTa ifarvides<br />

ferÃTa maTTa da oriTa frinvides (OJ)<br />

es. 6.6 da moivlina Cemda erTi serabini (OJ)<br />

3.3. sulxan-saba orbeliani: serafimi _ cecxlis pireba, gina momwvel<br />

pirisa ZAB.<br />

ilia abulaZis Zveli qarTuli enis ganmartebiT leqsikonSi serabini<br />

ganmartebulia, rogorc angelozTa erT-erTi dasi: `iqmna... mobaZav serabinTa~<br />

sak. wig. II 4.25.<br />

qronologiurad gviandel ZeglebSi am sityvebis gamoyeneba sxva cnebebis<br />

aRsaniSnavad ar momxdara.<br />

leqsikas, romelic asaxavs uxorco keTil, angelozur Zalebs (qerubims<br />

da serabims), qarTulSi ar Seenacvla erTi zogadi uxorco Zalis<br />

amsaxveli termini (mag., angelozi) da qarTul TargmanebSi gadmotanil<br />

iqna gansxvavebuli formebiT.<br />

boroti Zalebis aRsaniSnavad berZnul wminda werilSi ramdenime<br />

terminia gamoyenebuli: di,aboloj, dai,mwn, satan// satanaj, Asmodauj, Tumca<br />

105


gansxvaveba am sityvebiT aRniSnul cnebebs Soris mTlad naTeli ar aris.<br />

gansxvavebiT angelozisgan, bibliis qarTveli mTargmnelebi sityva eSmaks<br />

ganazogadeben da yvela CamoTvlili berZnuli sityvis ekvivalentad xmaroben.<br />

4. di,aboloj – eSmaki<br />

4.1. di,aboloj – A. cilismwamebeli, B. eSmaki, satana, demonTa princi,<br />

boroti angelozebis winamZRoli (Lampe 1961); 1. cilismwamebeli, 2.<br />

LXX-Si cilismwamebeli, mteri, eSmaki, 3. usamarTlod, Seuracxmy<strong>of</strong>lad<br />

(Liddell, Scott 1996).<br />

4.2. di,aboloj bibliis qarTul TargmanebSi yovelTvis gadmodis,<br />

rogorc eSmaki:<br />

I ricx. 21.1 xolo aRdga eSmaki israÀlsa zeda da ebirna daviT,<br />

raTa aRricxnos israÀlni (FISDB)<br />

iob. 2.4 xolo miugo eSmakman ufalsa da hrqua: tyavi tyavisa wil,<br />

da yoveli, ravdeni aqus kacsa, misces sulisa TWsisaTWs (BCDS)<br />

iob. 2.6 xolo hrqua ufalman eSmaksa: aha, migcem Sen mas, garna<br />

sulsa missa eride (BCDS)<br />

zaq. 3.2 da Tqua ufalman eSmakisa mimarT: Segrisxenin ufalman Sen<br />

Soris, eSmako! da Segrisxenin ufalman Sen Soris gamomrCevelman iÀrusalimsa!<br />

ara aha ese viTarca muguzi gamotacebuli cecxlisagan? (GSBOJ)<br />

maT. 4.1 mas Jamsa mihyvanda iesu udabnod sulisagan, raYTa gamoicados<br />

eSmakisagan (DE)<br />

luk. 4.2 da ormeoc dRe gamoicadeboda eSmakisagan da araraY Wama<br />

maT dReTa Sina (DE).<br />

106<br />

5. dai,mwn – eSmaki (demoni)<br />

5.1. dai,mwn – demoni, eSmaki, boroti suli, 1. Zveli SexedulebiT `angelozebsa~<br />

da qalebs Soris qorwinebis STamomavali (Zveli mosazrebiT<br />

_ xorcielni, SedarebiT axliT – uxorconi); 2. LXX-Si: warmarTi RmerTebi;<br />

3. demoni: ama Tu im ubedurebis momtani (Lampe 1961); RmerTi,<br />

RvTaeba; bediswera, Zala, romelic gansazRvravs adamianis beds; zogadad,<br />

sulieri an naxevrad RvTiuri arsebebi, romlebic eqvemdebarebian RmerTs<br />

(Liddell, Scott 1996).<br />

R. R. Ottley-s ganmartebiT, dai,mwn ebrauli sityvaa da niSnavs `Txebs~<br />

(Tmianebs): zogi mkvlevris azriT, `babuinebs~, zogi ki miiCnevs, rom aq<br />

Txis formis demonebi igulisxmeba. demonebis amgvari aRreva cxovelebTan<br />

ar Cans warmarT mwerlebTan, magaliTad, horaciusTan, miT umetes esaias-<br />

Tan (Ottley 1909)!


5.2. dai,mwn-ic qarTulSi gadmodis eSmak-ad:<br />

a) mxolobiTi ricxvi:<br />

tob. 6.14 maSin miugo tobia da hrqua: mesma, rameTu micemul iyo<br />

SWdTa kacTa da momkudar arian, aramed da aha, mesma, rameTu eSmakman<br />

moklna igini<br />

(OIDFB)<br />

tob. 6.8 da miugo angelozma da hrqua misa mimarT: nawili gulisa<br />

Tevzisa ukueTu dasdva nakuercxalsa zeda, da kuamli misi gandevnis yovelsa<br />

naTesavsa eSmakisasa, anu kacisagan anu dedakacisagan, da Semdgomad<br />

misa veraodes mieaxlebis misa mimarT (OIDFB)<br />

tob. 3.17 da moivlina rafael angelozi... Sekrvad asmodeosi, boroti<br />

eSmaki (IDFS)<br />

b) mravlobiTi ricxvi:<br />

tob. 8.3 xolo angelozman rafail waritacna eSmakni da Sekrna igini<br />

udabnosa Sina umaRles egWptisa (OIDFB)<br />

fs. 105.37 dauklnes Zeni da asulni maTni eSmakTa (ABCDEF)<br />

5.3. erTi SemTxvevaa, rodesac baqaris redaqciaSi dai,mwn gadmosulia<br />

demonad, rac, albaT, gviani sworebis Sedegia:<br />

tob. 3.8 vinaTgan micemul iyo SWdTagan kacTa. da saxeliT demon<br />

azmodeos anazdad mokla igini, myis, odes vidoden mis Tana (B)<br />

amave adgilas IDF redaqciebSi gvaqvs boroti eSmaki:<br />

tob. 3.8 rameTu micemul iyo igi SWdTa qmarTa, da asmodeosi,<br />

boroti eSmaki, mosrvida maT vidre Seslvamde maTa mis Tana, viTarca ars<br />

wesi dedaTaY<br />

(IDF).<br />

6. satan/satanaj – eSmaki (satana)<br />

6.1. satan – satana, eSmaki (Lampe 1961) ebrauli sityvaa da aRniSnavs<br />

mowinaaRmdeges, mters, moqiSpes (Liddell, Scott 1996).<br />

6.2. satan-ac ZiriTadad qarTul TargmanebSi eSmak-ad gadmodis:<br />

Zvel aRTqmaSi sul orjer aris dadasturebuli satan, romelic<br />

orivejer qarTulad naTargmnia, rogorc eSmaki:<br />

zaq. 3.1 da miCuÀna me ufalman iisu mRdeli didi, mdgomare winaSe<br />

pirsa angelozisa uflisasa da eSmaki udga marjuÀniT mas wina-aRdgomad<br />

missa<br />

(GSBOJ)<br />

iob. 1.6 da iyo viTarca dRe ese da aha, movides angelozni RmrTisani<br />

dgomad winaSe uflisa, da eSmakica movida maT Tana (BODS)<br />

rac Seexeba axal aRTqmas, aq SedarebiT ufro metjer aris naxsenebi<br />

satan, isic qarTulad umetesad eSmakad gadmodis:<br />

luk. 10.18 hrqua maT iesu: vxedevd eSmaksa, viTarca elvasa, zeciT<br />

gardamovrdomilsa (DEC)<br />

107


mark. 1.13 da iyo mun ormeoc dRe da gamoicadeboda eSmakisagan da<br />

iyo mÃecTa Tana, da angelozni hmsaxurebdes mas (DECX)<br />

6.3.sainteresoa erTi SemTxveva, rodesac berZnuli Satana naTargmnia<br />

qarTulad rogorc mÃdomi:<br />

kor. II gardareuli ese gamocxadebaY amisTWs, raYTa ara aRvimaRlo,<br />

momeca me sawerteli ÃorcTaY _ angelozi mÃdomi, raYTa mqenjnides me,<br />

raYTa ara aRvimaRlo.<br />

6.4. mxolod organ aris axali aRTqmis teqstebSi satan transkribirebiT<br />

_ satanad gadmotanili: 1. axali aRTqmis xanmet teqstSi da 2.<br />

aseve erTganaa vanis, eCmiaZinisa da gelaTis (HIK) redaqciebSi:<br />

maT. 16.2. xolo Tavadi mieqca petres da hrqua: warved Cemgan, satana,<br />

sacTur Cemda xar, rameTu ara zraxav RmrTisasa, aramed kacTasa (X)<br />

maT. 4.10 maSin hrqua mas iesu: warved Cemgan marTlukun, eSmako, rame-<br />

Tu weril ars: ufalsa Sensa Tayuanis-sce damas mxolosa hmsaxurebde<br />

(FGDC). maSin hrqua mas iesu: warved Cemgan marTlukun, satana, rameTu<br />

weril ars: ufalsa Sensa Tayuanis-sce da mas mxolosa hmsaxurebde<br />

(HIK).<br />

6.5. qarTuli eSmaki iranulidan Semosuli sityvaa. igi momdinareobs<br />

saS. iran. *ēšmak-idan (romelic aris avest. aēšma-s `sasikvdile gac<strong>of</strong>eba,<br />

brazi~ etimoni), xolo saS.parT. teqstebSi vxvdebiT c yšmg grafemas<br />

(Gippert 1994).<br />

sulxan-sabasTan eSmaki: dasabamad (dasabams B) keTilisa arsebisagan<br />

Seqmna RmerTman, aramed aRzvavna da ampartav(a)nebisa mier daeca,<br />

gar(d)mocvivnes da bnel iqmn(n)es. eSmaki gamoiTargmanebis Semasmenelad,<br />

gina sawuTod, gina Jamierad, gina mWmunavad (+maTe ZAa) ZAB.<br />

ilia abulaZesTan eSmaki: satana, macTuri, boroti, avi suli.<br />

satan, satana: `mÃdomi~, mowinaaRmdege.<br />

macTuri: Semacdeneli, matyuara.<br />

boroti: `ZWri~, `ukeTuri~, cudi, saZageli, avi suli.<br />

sinonimTa leqsikoni: eSmaki, eSma, qaji, mavne, avi suli, boroti suli,<br />

satana, tartarozi, SaiTani, macTuri belzebeli, eSmakis mociquli,<br />

demoni, Winka...<br />

qarTuli enis ganmartebiTi leqsikoni: eSmaki _ 1. (Zv. crumorw.)<br />

boroti, avi suli, satana, macduri. 2. (saub.) moxerxebuli; daqnili,<br />

cbieri. 3. (m<strong>of</strong>er.) celqi, cuRluti, oinbazi.<br />

rogorc davinaxeT, berZnulis boroti Zalebis aRmniSvnel sxvadasxva<br />

leqsikur erTeuls qarTulSi Caenacvla iranulidan Semosuli saxeli<br />

hēšm. 1 es nasesxoba, rogorc Cans, aris Zalian Zveli, radgan eSmaki<br />

qarTuli enis dialeqtebsa da sxva qarTvelur enebSic dasturdeba (Sdr.<br />

eSma xevs.: eSma&i, TuS.: eSmaki; megr.: eSmaki, qaji; svan.: qAj, heSmAY).<br />

1 sainteresoa naTargmni hagiografiuli teqstis `qristines wameba~ xanmet fragmentSi<br />

dafiqsirebuli forma heSmaki (http://titus.uni-frankfurt.de/texte/etcs/cauc/ageo/at/oskijer/<br />

oskijlex.htm ), romelic sxvagan ar meordeba.<br />

108


7. Asmodauj _ asmodeosi<br />

7.1. saxeli Asmodauj unda momdinareobdes avesturi *aēšma-daēva-dan,<br />

Tumca werilobiT arsad ar aris dadasturebuli. igi aris demonebis<br />

mefe. es sityva orjer gvxvdeba bibliis qarTul TargmanebSi da orivegan<br />

berZnulis transkribirebiT gadmodis:<br />

tob. 3.8 rameTu micemul iyo igi SWdTa qmarTa, da asmodeosi,<br />

boroti eSmaki, mosrvida maT vidre Seslvamde maTa mis Tana, viTarca ars<br />

wesi dedaTaY<br />

(IDF)<br />

tob. 3.17 da moivlina rafael angelozi... Sekrvad asmodeosi, boroti<br />

eSmaki (IDFS).<br />

8. ovnoke,ntauroj – virdevi<br />

8.1. ovnoke,ntauroj – kentavri (Lampe 1961), 1. kudiani maimunis msgavsi;<br />

2. LXX demonis saxeoba, romelic binadrobs velur adgilebSi (Liddell,<br />

Scott 1996); vir-kentavri, miTologiuri qmnileba (kentavri, romelic hgavs<br />

ufro metad virs, vidre cxens); neolog. (Lust, Eynikel, Hauspie 1996).<br />

ovnoke,ntauroj berZnuli kompozitia, ar aris ebraulis Targmani, amave<br />

dros, es sityva, Liddell & R.Scott-is Tanaxmad, LXX-mdec arsebobda berZnulSi.<br />

J. Lust, E. Eynikel, K. Hauspie ki aRniSnaven, rom is neologizmia.<br />

ciglers miaCnia, rom es. 34.11.14 aris 13. 22-is analogiiT naTargmni da<br />

erTi da imave gamogonili cxovelis saxelia (gv.142). sirenebi da onokentavrebi<br />

berZnul miTologias ekuTvnian da aleqsandrieli mkiTxvelisTvis<br />

miTebidan iyo cnobili (gv. 191).<br />

8.2. ovnoke,ntauroj qarTulad naTargmnia, rogorc virdevi, mdrinveli:<br />

es. 13.22 da virdevni mun daemkWdrnen, da grZRabTa marTue-isxnen<br />

saxlTa Sina misTa (OJ)<br />

es. 34.11 daemkWdrnen mas Sina mdrinvelni da grZRabni, da yoranni<br />

mkWdr iyvnen mas Sina da ganemartos mas zeda sabeli queyanis-sazomi<br />

oÃrebisaY, da virdevni iy<strong>of</strong>odin mas zeda (OJ)<br />

es. 34.14 da SeimTxWnen eSmakni da virdevni urTierTas, da<br />

RaRadebdes moyuasi moyuasisa mimarT. mun ganisuenebdes virdevni, rameTu<br />

poes Tavisa [TWsisa] gansasuenebeli (OJ)<br />

8.3. Teodorite kvipreli – esaia 13.21. demonebis buneba usxeuloa,<br />

magram, ramdenadac maTi Cveulebaa adamianebis SecdomaSi Seyvana, sxvadasxvagvar<br />

saxes iReben. amis mixedviT iwodebian virdevad, rasac Zvelebi<br />

`empusas~-s (vampiris saxeoba) uwodebdnen da dRes – `onoskelidas~-s.<br />

ioane oqropiri: rasakvirvelia, onokentavrosi ar arsebobs sinamdvileSi<br />

da igi ar cxovrobs babilonSi... magram wm. werili iyenebs adamianisaTvis<br />

Cveul enas.<br />

sulxan-saba orbeliani: vir-devi _ romelnime vir-kentavros (vinkentavros<br />

A) ityvian, romelnime udabnosa (udabnoTa B) Sina my<strong>of</strong>sa<br />

rasme cxo(v)elsa, welaRmarT kacTa msgavsTa (msgavssa B), (+ xolo ZA)<br />

109


weldaRma _ virTasa ZAB. ese ars, romelsa mezRapreni (mozRapreni Ca)<br />

ityvian da macTursa rasame gamoxatven saSinelsa sicru(v)iT, gina<br />

udabnosa Sina ars msgavsi welzeiT kacisa, welsqveiT virisa, romelsa<br />

ewodebis vir-kentavros C. zRaparSi rom devi sweria, is ari vir-devi.<br />

esaia: `da mobaZav arian urCxulTa, gZRarbTa da vir-devTa~. `SeemTxvivnen<br />

mas eSmakni da vir-devni~ E.<br />

devi: somxurad eSmaks(a) hqvian, xolo qarTulad romelTame werilTa<br />

Sina devi gvel-veSapis adgils aRuweriaT da gareSeTa werilTa,<br />

romelisa warmarToY aRuweriaT, av-saxe kacis msgavsi, rqiani; igi<br />

mogonebuli tyu(v)ilia ZA.<br />

devi somxuri Ziri ar aris, is sparsulidan momdinareobs. devis iranuli<br />

etimologia aseTia: Zv.ir. daiva-, av. daēva- `demoni, eSmaki, boroti<br />

suli~, skr. deva- `RmerTi~, laT. deus, divus, saS.spars. dēv `boroti suli,<br />

demoni~, ax. spars. dīv 1. `eSmaki, devi, demoni, boroti suli~, 2. `giganti,<br />

goliaTi~, sir. daiva `demoni~. saS. spars. dēv `demoni, boroti<br />

suli~ = qarT. devi `eSmaki, boroti suli~ (andronikaSvili 1966).<br />

sityva devi – `eSmakis, boroti sulis~ mniSvnelobiT (qristianuli<br />

gagebiT) – SedarebiT iSviaTad gvxvdeba uZveles qarTul ZeglebSi. igi<br />

ufro mogvianebiT vrceldeba, rogorc gigantis, qvabTa mcxovrebis mniSvnelobiT,<br />

da Zalian gavrcelebulia saero literaturasa da folklorSi.<br />

110<br />

9. seirh,n – sirinozi<br />

9.1. seirh,n – sirinozi, frinvels hqvia ase misi tkbili xmis gamo,<br />

gaigivebulia beRurasTan an bulbulTan (Lampe 1961).<br />

9.2. seirh,n qarTuladac zogjer sirinozad gadmodis da bibliis<br />

qarTul TargmanebSi Semdeg adgilebSi gvxvdeba:<br />

iob. 30.29 ZmaY viqmen sirinozTa, xolo moyuas _ sirTa (B)<br />

miq. 1.8 amisTWs iglovdes da tirodes da vidodes uÃamloY da SiSu-<br />

Àlman yos tyeba, viTarca veSapTaY, da gloaY, viTarca asulTa sirinosTaY<br />

(SB)<br />

bibliis zogierT redaqciaSi gvxvdeba magaliTebi, sadac seirh,n gadmosulia,<br />

rogorc urCxuli:<br />

miq. 1.8 amisTWs etyebdes da godebdes da vidodes igi SiSueli da<br />

uÃamuri. da yos tyebaY, viTarca devTaY, da glovaY, viTarca asulTa<br />

urCxulTaY (OJ)<br />

es. 13.21 aramed ganisuenebdnen mun mÃecni, da aRivsnen saxlni maTni<br />

oxriTa, da mun ganisuenebdnen urCxulni, da eSmakni rokviden mun (OJ)<br />

es. 34.13 da aRmoscenden qalaqTa misTa ekalTa xeni, da Znelovanni<br />

iyvnen say<strong>of</strong>elad urCxulTa da samkWdrebelad sirTa.<br />

es. 43.20 makurTxevden me mÃecni igi velisani da dedaWuavni da<br />

asulni velurTani (OJ)


9.3. sulxan-saba orbeliani: sirini berZnulia, qarTulad urCxuli<br />

hqvian ZAB. urCxuli: (50,39 ierem.) ese ars, romelsa berZenni sirin<br />

uwodeben, xolo laTinni dregon(a)sa. didis gvel(v)eSapis tolia, frTeni<br />

asxen, viTarca mRamiobTani, ara Tu safrinavad, aramed slvisa samalebelad.<br />

mraval wel icocxlebs. umravles xnierni, viTarca vasi(s)ko,<br />

TvaliTa kacs(a) avnebs. indoeTis Tems gvarobs. orgvari arian, erTi ara<br />

geslovani(a) da kacni mis Temisani Wamen ZAD.<br />

oCxoli (oCxoli Tu urCxuli E) (mZrom.) urCxuli ZAB. urCxuli<br />

C. ama frinvelsa arabuladda berZnulad sirin ewodebis, romlisaTvis<br />

ityvian, gvelni marTvesa mouklavso da Tvisisa mkerdisa sisxlisa dawvwTebiTa<br />

ganacocxlebso. romelsame CvenTa mTargmnelTa urCxulis<br />

nacvlad sirinozi aRuweriaT, romlisaTvis ityvian wels aRma saxesa<br />

qalisasa da bolosa Tevzisasa. gina Tavsa qalisasa da tansa frinvel-<br />

Tasa.<br />

sirinozi (Tevz.) (43,20 esaia) amas ityvian zRvaSi cxo(v)elsa; wels<br />

zeiT qalis msgav(s)sa da bolos Tevzisasa, tkbilad mÃmobelsa ZA.<br />

ilia abulaZesTan sirinos-i _ `dedaWuavi~. urCxuli, urCuli –<br />

`veSapi~, `sirinosi~.<br />

Sdr. sulxan-sabasTan Wia (mZrom.) ese ars abreSumisa da yaWis<br />

matli; xolo Wua – sxuani wvrilni mZromelni.<br />

sinonimTa leqsikoni: urCxuli, gveleSapi (gvel(v)eSapi), gonji, sastiki.<br />

veSapi, drakoni.<br />

Cveni azriT, urCxuli qarTveluri etimologiis fuZe unda iyos,<br />

amaze migvaniSnebs rogorc sityvis morfologiuri struqtura, aseve is<br />

faqtic, rom megrulSi gvaqvs: urCxu/Ê (urCxu/Ê-s) fuZeebi, imave semantikis,<br />

rac qarTuli urCxuli. Sdr. mimR.uary. rCxuns zmnisa – gaurecxavi;<br />

qarT. recx-av-s: megr. rCx-un-s. megrulSi paralelurad dasturdeba<br />

urCxul-i (urCxul-s) fuZec.<br />

qarTuli enis ganmartebiTi leqsikoni: sirinozi: [berZ.] berZnul<br />

miTologiaSi zRvis arseba, romelic Tavisi simReriT xiblavda, saxifaTo<br />

adgilebSi ityuebda da Rupavda mezRvaurebs; warmodgenili hyavdaT qalis<br />

Tavis mqone frinvelis saxiT.<br />

amrigad, berZnulSi Sesuli ebrauli seirh,n bibliis qarTul TargmanebSi<br />

gadmosulia sirinozad, urCxulad da dedaWuavad. aqedan, sirinozi<br />

aris berZnulis transkrifcia qarTulad, urCxuli da dedaWuavi, savaraudod,<br />

qarTveluri fuZeebia. qarTul enobriv sistemaSi damkvidrda sirinozi<br />

da urCxuli, magram ara sinonimuri mniSvnelobiT, aramed gansxvavebuli<br />

semantikiT.<br />

10. dra,kwn – drakoni<br />

10.1. dea,kon – ebr. gveli, drakoni, 1. warmarTuli Tayvaniscemis obieqti,<br />

kerpi; 2. pirvely<strong>of</strong>ili monstri, romelic iyo sikvdilis Zalis<br />

da eSmakis simbolo; identificirebulia eSmakTan; 3. antiqristes Zala,<br />

111


eSmakis simbolo, eSmakis Zala transformirebuli tiran adamianebSi<br />

(Lampe 1961); drakoni, gveli, wylis gveli (Liddell, Scott 1996).<br />

10.2. qarTulSi ZiriTadad gadmodis, rogorc veSapi:<br />

gam. 7.9 moiRe kuerTxi ege da miagde queyanasa winaSe faraosa da<br />

msaxurTa misTa da iqmnes veSap (AKSOB)<br />

gam. 7.12 da miagdo kacad-kacadman kuerTxi TWsi da iqmna igi veSapeb<br />

(AKSOB)<br />

iob. 7.12 aw ukue zRuaY var me, anu veSapi, rameTu daawese Cem zeda<br />

sacoY? (ODSB)<br />

ier. 9.11 da mivsce ierusalimi gardasaxlebad da samkWdrebelad<br />

veSapTa da qalaqni iudaYsni uCino saqmnelad davsxne ardamkWdrebisagan<br />

(GWOJ)<br />

es. 1.1e muxlis gansxvavebul redaqciebSi gvaqvs sami gansxvavebuli<br />

Targmani:<br />

es. 1.1e da aha, orni veSapni didni, ganmzadebulni, gamovides orniv<br />

urTierTisa brZolad (B); 1.1e da, aha esera, orni devni didni, ganmzadebulni<br />

ganslvad, da movides urTierTars brZolad (DFI)<br />

1.1e (11.6) aha esera, orni urCxulni didni ganmzadebul iyvnes<br />

ganslvad da movidnen urTierTs mbrZolad (S)<br />

baqaris redaqciaSi dea,kon samgan naTargmnia, rogorc gveli:<br />

sibr. 16.10 xolo ZeTa SenTa arca guelTa geslianTa kbilTa sZles (B)<br />

iob. 26.13 xolo brZanebiTa mokla gveli gardamslveli (B)<br />

iob. 4.10 Zali xuadisa lomisa, xolo ÃmaY ZuYsa lomisa, xolo Sveba<br />

gvelTa daSrta (B)<br />

10.3. saS.iran. vēšap `urCxulis saxeli~ = qarT. veSapi`urCxuli~.<br />

sulxan-saba orbelianTan: Tevzia didi zRvasa Sina ukianes, romelman<br />

iona STanTqa ZA. (v)eSapad yovelTave ufrosad didTa cxovelTa<br />

wyalTasa uwods werili C.<br />

i. abulaZesTan: veSapi `urCxuli~, `devi~, kiti; draco, cetus: `veSapi~<br />

O, `urCxuli~ M.<br />

qarTuli enis ganmartebiTi leqsikoni: 1. zRvis yvelaze didi ZuZumwovari<br />

cxoveli, 2. (Zv.) igivea, rac gveleSapi, 3. gadat. boroti,<br />

ulmobeli adamiani.<br />

berZnulSi gadmosuli bibliuri ebraizmi dea,kon qarTulad iTargmna:<br />

veSapad, gvelad, urCxulad, devad. am fuZeebidan *g–el- Ziri aRdgeba<br />

saerTo-qarTul-zanur doneze: *g–el- qarT. guel- guel-i; guel-Tevz-i;<br />

megr. gver-/ngver- gver-i/ngver-i `gveli~; laz. mgver- mgver-i.<br />

amdenad, CamoTvlili fuZeebidan ori (veSapi, devi) nasesxobaa, ori –<br />

qarTveluri Ziria. Tanamedrove qarTulSi maT gansxvavebuli semantikuri<br />

gageba aqvT, rac, albaT, gaxda mizezi imisa, rom dRes oTxive fuZe<br />

ixmareba. aRsaniSnavia isic, rom maT mogvianebiT daemata drakon- fuZec,<br />

romelic bibliis teqstebSi ar dasturdeba.<br />

112


11. gi,gaj – gmiri<br />

11.1. gi,gaj – goliaTi, 1. angelozebis da qalebis STamomavlebi, visi<br />

sulebic arian moxetiale demonebi, romlebic Semdeg gaxdnen warmarTTa<br />

RmerTebi, 2. ZiriTadad xasiaTdebian, rogorc didxans mcxovrebni, biwierni<br />

da aranormalurad maRlebi (Lampe 1961), goliaTi (Liddell, Scott 1996).<br />

11.2. berZnuli gi,gaj qarTulad TiTqmis yvelgan gadmodis, rogorc<br />

gmiri:<br />

dab. 6.4 da gmirni iyvnes queyanasa zeda maT dReTa Sina da Semdgomad<br />

misa, viTarca Sevidodes Zeni RmrTisani asulTa mimarT kacTasa da Sobdes<br />

TavTa TWsad. da igini iyvnes gmirni saukuniTgan, kacni saxelovanni (SBA)<br />

ricx. 13.33 da mun vixileniT gmirnica da viyueniT Cuen maT winaSe<br />

viTarca mkalni, aramed esreT viyueniT maT winaSe (GBAK)<br />

iob. 13.12 yoveli sameufo ogisi basans Sina, romel mefobda astaroTs<br />

da edrans Sina; ese daSTomil iyo gmirTagani da mokla igi mose da<br />

aRÃoca (BDSG)<br />

11.3. baqaris redaqciaSi gi,gaj-is xSuli, mJReri, velari g qarTulSi<br />

gadmodis mJer, napralovan R-d _ Sesabamisad axali berZnuli gamoTqmisa<br />

– RiRon, RiianTonisasa, RiRanTanisasa:<br />

I ricx. 20.4 maSin dasca sovaxai da usafiTins safuTa ZeTagan RiRon<br />

SudisTa da daamdablna igi (B)<br />

I ricx. 14.9 xolo ucxoTeslni mosrulni ganfenil iyvnes Relesa<br />

Sina RiianTonisasa (B)<br />

I ricx. 14.13 da SesZines kualad ucxoTeslTa da ganifinnes kualad<br />

ReleTa Sina RiRanTanisasa (B)<br />

11.5. sulxan-saba orbelianTan gmiri: (6,4 dabad.) kaci ars didi da<br />

sazareli taniTa da saqmiTaca meti da gardareuli ZaliTa, da bumberazi<br />

– umcires maTsa, udides da umჴnes Cvensa (+13,34 ricx. ZAa) ZA.(B)<br />

Zveli qarTuli enis leqsikonSi gmiri: `mamakaci~.<br />

sinonimTa leqsikonSi: gmiri, raindi, bumberazi, aivari, bayaTari,<br />

goliaTi, gardanqeSani, jonga, guladi...<br />

qarTuli enis ganmartebiTi leqsikoni: 1. brZolasa da SromaSi Tavdadebuli,<br />

mamacobiTa da gambedaobiT gamoCenili, siZneleTa vaJkacurad<br />

damZlevi. 2. mxatvruli nawarmoebis mTavari moqmedi piri.<br />

12. golia,q – goliaTi/goliadi<br />

I ricx. 20.5 da iqmna kualad brZolani winaaRmdgom ucxoTeslTa da<br />

dasca eleanan Ze sairlaomisa Zmisa goliaTisa xeTfenelisa, romlisa xe<br />

Subisa misisa, viTarca rvali moqsovili (B); Zma goliadi geTelisa (FISD)<br />

zir. 47.4 siWabukesa Sina TWsa ara moakudina Tu gmiri da aRÃoca<br />

yuedreba erisagan, odes ganirTxa Ãeli SurduliTa Tana qWsaTa dacemad<br />

ampartavanebisa goliaTisa (B); 47.4 gantyorcebasa mas missa ÃelTa maT-<br />

113


gan TWsTa qvisa mis mcirisa SurdulTagan da damÃobaY igi zaxebisaY mis<br />

goliadisi (O)<br />

goliaTi i. abulaZesTan ganmartebulia, rogorc mxne, gmiri, uZleveli.<br />

svanurSi: gmiri _ Wabig–, gmir igivea, rac gÊmr.<br />

qarTuli enis ganmartebiTi leqsikoni: veeberTela, bumberazi, uzarmazari<br />

(kaci).<br />

rogorc cnobilia, Golia,q sakuTari saxelia, amdenad berZnulidan misi<br />

pirdapiri gadmotana gasagebia. SemdgomSi ganviTarebuli mniSvnelobebi<br />

bibliuri daviTis mZleveli goliaTis fizikur siZlieresTan unda iyos<br />

dakavSirebuli.<br />

III. daskvna<br />

zemoT warmodgenili analizis Sedegebi pasuxebia im kiTxvebze, rac<br />

naSromis dasawyisSi davsviT. amgvari kvlevis gagrZeleba sityvaTa sxva<br />

semantikur jgufebTan dakavSirebiT, vfiqrobT, SesaZleblobas mogvcems,<br />

warmovadginoT sruli suraTi im enobrivi viTarebis warmosaCenad, rac<br />

iyo bibliuri teqstebis qarTul enaze Targmnisas.<br />

wyaroebi da maTi literebi<br />

A – H 1207(XVII)<br />

B – A 455 (baqaris gamocema, anu e.w. `moskovuri biblia~)(1743 w.)<br />

C – A 179 (1669 w.)<br />

D – H 885<br />

E – A 243<br />

F – urbnisis oTxTavi<br />

G – Q 1152, A 1108<br />

H – vanis oTxTavi<br />

I – eCmiaZinis oTxTavi<br />

J _ ierusalimuri xelnaweri (Jer 7/11)<br />

K – quT. 28 (1681 w.)<br />

O – Ath. 1 (oSkuri xelnaweri 978 wlisa)<br />

S – A 51 (sabas anu e.w. `mcxeTuri biblia~)<br />

W – vaxtangiseuli redaqcia<br />

X – xanmeti teqstebi<br />

Zveli aRTqmis wignebi<br />

gam. _ gamosvlaTa<br />

dab. _ dabadeba<br />

ezek. – ezekieli<br />

es. – esaia<br />

zaq. – zaqaria<br />

igav. _ igavTa<br />

iob. – iobi<br />

mak. (I-II) – makabelTa<br />

114


miq. _ miqaeli<br />

msaj. _ msajulTa<br />

neSt. (I-II) – neStTa<br />

ricx. – ricxvTa<br />

rjl. – II rjulTa<br />

tob. – tobi<br />

axali aRTqmis wignebi<br />

ioan. – ioanes saxareba<br />

luk. – lukas saxareba<br />

maT. _ maTes saxareba<br />

sxva Semoklebebi (a. SaniZis mixedviT)<br />

Ã. arx. _ arxotelTa xevsuruli<br />

Ã. bakurÃ. _ bakurxevelTa xevsuruli<br />

bes. _ besarion gabuuri<br />

literatura<br />

andronikaSvili 1966: mz. andronikaSvili, narkvevebi iranul-qarTuli enobrivi<br />

urTierTobidan, Tsu gamomcemloba, <strong>Tbilisi</strong>.<br />

a. SaniZe, Txzulebani Tormet tomad, tomi I, qarTuli kiloebi mTaSi, `mecniereba~,<br />

<strong>Tbilisi</strong> 1984.<br />

Библейская Энциклопедия , Архимандрит Никифор, "Терра", Москва 1990.<br />

Gippert 1994: Gippert J., Daemonica Irano-Caucasica, Iranian and Indo-European Studies,<br />

enigma corporation, Praha.<br />

teqstebi<br />

adiSis oTxTavi, z. sarjvelaZis saerTo redaqciiT, `saqarTvelos macne~, <strong>Tbilisi</strong><br />

2003.<br />

qarTuli oTxTavis ori bolo redaqcia, Tsu gamomcemloba, <strong>Tbilisi</strong> 1979.<br />

xanmeti teqstebi, l. qajaia, `mecniereba~, <strong>Tbilisi</strong> 1984.<br />

http://armazi.uni-frankfurt.de/framee.htm.<br />

leqsikonebi<br />

i. abulaZe, Zveli qarTuli enis leqsikoni, `mecniereba~, <strong>Tbilisi</strong> 1973.<br />

i. imnaiSvili, qarTuli oTxTavis simfonia-leqsikoni, Tsu gamomcemloba,<br />

<strong>Tbilisi</strong> 1986.<br />

a. neimani, qarTul sinonimTa leqsikoni, `ganaTleba~, <strong>Tbilisi</strong> 1978.<br />

sulxan-saba orbeliani, leqsikoni qarTuli, I-II, `merani~, <strong>Tbilisi</strong> 1991.<br />

h. fenrixi, z. sarjvelaZe, qarTvelur enaTa etimologiuri leqsikoni, spu,<br />

<strong>Tbilisi</strong> 2000.<br />

Библейский словарь, Геце Б., Wydawnictwo Religijne Götze B., I, Polna 64,Warszawa<br />

1938.<br />

Библейский словарь, Нюстрем Э., Мировая Христианская миссия, Торонто 1985.<br />

Полный Православный Богословский Энциклопедический словарь, 1992.<br />

115


Hatch E., Redpath H.A., A Concordance to the Septuagint and the other Greek Versions <strong>of</strong><br />

the old Testament (including the Apocryphal Books), I-II, Academische Druck-U. Verlagsanstalt,<br />

Graz-Austria 1954.<br />

Lampe 1961: Lampe G.W.H., A Patristic Greek Lexicon, Oxford, 1961.<br />

Liddell, Scott 1996: Liddell H.G. and Scott R., Greek-English Lexicon, Oxford 1996.<br />

Lust J., Eynikel E., Hauspie K., A Greek-English Lexicon <strong>of</strong> the Septuagint, Deutsche<br />

Bibelgesellschaft, I-II, 1992.<br />

Schmoller A., Handkonkordanz zum Griechischen Neuen Testament, Deutsche Bibelgesellschaft,<br />

Stuttgart 1938, 1982.<br />

Natia Dundua<br />

The Terms <strong>of</strong> Heavenly Beings in the Bible<br />

Summary<br />

The paper deals with the problems <strong>of</strong> translation <strong>of</strong> religious terminology in the Bible. The<br />

work focuses on how the language situation <strong>of</strong> that time was reflected in Georgian during<br />

the translation <strong>of</strong> Biblical texts, how the religious vocabulary was developed and what were<br />

the stages <strong>of</strong> its development:<br />

1) What the translator had before him;<br />

2) How were the terms denoting new concepts created;<br />

3) What changes did these terms undergo together with the development <strong>of</strong> Christian<br />

literature.<br />

From this point <strong>of</strong> view, the article analyzes the terms denoting heavenly beings (angelozi,<br />

kerubini, serabini, ešmak’i, demoni, sat’ana,asmodeosi, virdevi, sirinozi, drak’oni, gmiri,<br />

goliati ) in the Georgian translations <strong>of</strong> the Bible. The material is selected from all the<br />

available Georgian manuscripts and is grouped according to the meaning and form.<br />

116


enaTmecnierebis sakiTxebi _ 2011<br />

К НАЗВАНИЯМ БОЛЬШИХ КОЖАНЫХ СОСУДОВ (БУРДЮКОВ)<br />

В ИРАНСКИХ ЯЗЫКАХ<br />

Д.И. Эдельман<br />

Тема статьи навеяна работой Дж. Ш. Гиунашвили «О происхождении<br />

слова "стакан"» (Гиунашвили 1976:186-189). Со времени выхода в свет этой<br />

работы прошло уже немало времени, и юбиляр своими трудами давно<br />

заслужил большего, чем в 1976 г., объема положительных ощущений,<br />

поэтому мы можем предложить более объемные объекты исследования. В<br />

связи с этим представляется уместным к данному моменту рассмотреть<br />

некоторые этимологии названий крупных сосудов _ кожаных бурдюков в<br />

разных иранских языках.<br />

Основное внимание будет уделено названиям сосудов, предназначенных<br />

для хранения и переноски полезных жидкостей: вина, воды, молока и т.п., а<br />

также других полезных субстанций (об особых названиях гупсаров, турсуков<br />

_ надувных бурдюков для плаванья, переправы через реку _ будет сказано<br />

ниже). В силу ограниченности объема статьи, рассмотрим здесь только<br />

исконные названия таких кожаных сосудов, вместилищ (сумок, мешков и<br />

др.), происходящие от древних иранских и доиранских основ и имеющие<br />

соответствия в других индоевропейских языках. Речь пойдет о названиях,<br />

этимологичесски связанных с названиями кожи, шкуры животного, а также с<br />

названиями самих животных, относящихся к мелкому рогатому скоту. 1 Связь<br />

терминов для изделий из кожи с названиями мелкого рогатого скота<br />

естественна, учитывая огромную хозяйственную и культовую ценность<br />

животных этого класса у древних индоевропейцев (Гамкрелидзе, Иванов II<br />

1984:577-589) и способы выделки кож и изготовления бурдюков.<br />

Следует отметить попутно, что названия кожи, шкуры и сделанных из<br />

них сосудов, вместилищ интересны не только в чисто этимологическом<br />

отношении, но и в плане историко-семантической типологии, которая<br />

проявляется в образовании имен соответствующих артефактов в разных<br />

языках от семантически сходных основ. Ср., например, праслав. *ko`a "кожа"<br />

из более раннего *kozja "козья (шкура)", связанное с праслав. *koza "коза"<br />

(Фасмер II 1967:276-277; ЭССЯ-12 1985:19, 35-36), или праслав. *m.xъ,<br />

*m.xa "бурдюк", русск. мех "кожаный мешок для хранения и перевозки<br />

жидкостей и влажных продуктов, бурдюк" (и вторичное русск. мешок) _ из<br />

и.-е. *moiso- или *maiso-, этимологически соответствующие праиран.<br />

1 Тем самым, такие названия, как кл. перс. ma{k, продолжающее др.-перс. ma{ka, где оно<br />

было заимствовано из семитского источника, или исконные кл. перс. (h)anban<br />

"кожаный мешок", белудж. aphan "кожаный мешок для муки" и др., интересные сами<br />

по себе, здесь не рассматриваются.<br />

117


*mai{a-, кл. перс. me{, др._инд. meja _ "баран" (Фасмер II 1967:612; ЭССЯ-18<br />

1993:156-159) и другие, см. ниже.<br />

Рассмотрим термины, происходящие от двух праиранских основ:<br />

1. Праиран. *aiz-:*´z- "коза", восходящее к и.-е. aiĝ - "коза" (Pokorny 1959:13),<br />

и производные праиран. *izna-, *izna-, *iz(n)a- (менее вероятно также *aizna-)<br />

"кожа,<br />

шкура" (ЭСИЯ 1 2000:145-146).<br />

2. Праиран. *aza- "козел, коза" (соответствующее др.-инд. aja- "козел",<br />

ajq- "коза") и производное *azina- "козий, кожа" (соответствующее др.-инд.<br />

ajina- "кожа"), восходящие к и.-е. *aĝ -, *aĝ - "козел, коза" (Pokorny 1959:6-7),<br />

ср. праслав. *azьno "кожа" > церк.-слав. jazno "кожа", образованное от<br />

праслав. *azь в древнем значении "козел" (в дальнейшем сохранилось в<br />

названии рыбы язь) (ЭССЯ-1 1974:103); о соответствиях в других<br />

индоевропейских языках см. также (ЭСИЯ 1 2000:292).<br />

Из этих основ в иранских языках наиболее продуктивной в отношении<br />

словообразования предстает первая.<br />

Рефлексы ее производных *izna-, *izna- (и *iza-, *iza-) "кожа, шкура" и<br />

"кожаный" отмечены, начиная с древности: вторичное прилагательное<br />

*izanna- "кожаный" отразилось в авест. поздн. izaena-, izaena- "сделанный из<br />

кожи, кожаный" [производное от *iza- "кожа" (Bartholomae 1979:373)].<br />

В более поздних языках засвидетельствованы следующие продолжения:<br />

*izna-, *aizna- и *izna-ka- "кожаный, сделанный из шкуры" > пушту zay,<br />

`ay 1) "бурдюк, кожаный мешок"; 2) муз. "волынка" (Асланов 1985:486);<br />

диалект вазири `ai "бурдюк" < *izna-ka- (Morgenstierne 1927:105;<br />

Morgenstierne 2003:105); мундж. iÖiya, которое И. И. Зарубин (Зарубин<br />

1927:147-148), переводит "козий мех для плаванья" (и возводит к корню<br />

*sna-, что неверно, см. ниже); ср. однако мундж. yiÖ(i)ya- "сумка из козьей<br />

кожи" (Morgenstierne 2003:105). О мундж. нижн. aÖyo, верхн. yêÖia "бурдюк<br />

(из выделанной кожи, для жидкостей)" (Грюнберг 1972:278) см. ниже. Йидга<br />

izё, ize "мешок из козьей шкуры (для переноски кислого молока)" <<br />

*iz(i)na-ka- (Morgenstierne 1938:195-196); хот.-сак. h@ys@, h@ysa- (из более<br />

раннего *iza-) и суффиксальная форма hiysaka "шкура, кожа" (Bailey<br />

1979:484) и хот.-сак. ijija, ijiji "кожаный, сделанный из кожи" из более<br />

раннего *ija- "кожа" (где -j- — из еще более раннего *-zy-) (Bailey 1979:32);<br />

согд. муг. ~yzh, ~zyh "кожаный мешок", ср. кл. перс. ez-(unǰ, e`-(unǰ<br />

"кожаный мешок" и др. (Лившиц 2008:27); осет. xyz | xizå "сеть, невод;<br />

кружевной кисейный платок, фата" (первоначально _ изделия из выделанной<br />

кожи) (Абаев 1989:273) и дальнейшие производные слова, см. ниже; осет.<br />

xyzåg 1) "сетка"; 2) анат. "сетчатка" (с вторичным суффиксом);<br />

118


белудж. hiz, hinz, hi(n)zakk "кожаный мешок для сбивания в нем масла;<br />

кожаный бурдюк-маслобойка" (Elfenbein II 1990:69), izak "кожаный бурдюкмаслобойка"<br />

(см. (Buddruss 1977:3, 8, 17) с рисунком такого бурдюка-маслобойки,<br />

сделанного из цельной шкуры и подвешенного на палке<br />

внутри треноги); ормури iz "бурдюк, мех (сосуд)" (Morgenstierne 1938:195).<br />

*izaina- "кожаный, сделанный из кожи, шкуры", см. упоминавшееся выше<br />

авест. поздн. izaena-, izaena- "сделанный из кожи, кожаный" _ производное<br />

от *iza- "кожа" (Bartholomae 1979:373);<br />

хот.-сак. itjinai, ijinai, ijiainai "кожаный, сделанный из кожи" (с -jиз<br />

*-zy-) (Bailey 1979:32); а также хот.-сак. ijinaa _ с суффиксом -aa из более<br />

раннего *-aka- (Bailey 1979:32, 484); осет. xyzyn | xizin "сума, котомка" (Bailey<br />

1979:484; Абаев 1989:275).<br />

От второй основы:*az(i)na- "кожа, шкура", ср. др.-инд. ajina- "кожа,<br />

шкура (козья)" надежных рефлексов мало, см. (ЭСИЯ 1 2000:292-293). Сюда<br />

может быть условно отнесено авест. поздн. azina-vant-, которое Хр.<br />

Бартоломе переводит "живой, подвижный" (Bartholomae 1979:228), а М.<br />

Майрхофер _ "имеющий шкуру, носящий шкуру" (Mayrh<strong>of</strong>er 1 1986:51-52). В<br />

более поздних языках достоверных этимологий самостоятельных слов,<br />

напрямую восходящих к этой основе, почти не прослеживается 1 .<br />

Отмечаются формы, которые могут принадлежать и к той, и к другой<br />

основе, а также случаи возможной контаминации их рефлексов. Имеются и<br />

неясные и дискуссионные этимологии.<br />

Так, талыш. xêz "мех" (Пирейко 1976:225) может продолжать и *izna-, и<br />

*azna-. То же относится к мундж. нижн. aÖyo, верхн. yêÖia "бурдюк (из<br />

выделанной кожи, для жидкостей)" (Грюнберг 1972:278), однако другие<br />

мунджанские варианты указывают на общий прототип с анлаутом *i- (см.<br />

выше). Ишкаш. `in "маслобойка" может продолжать и *izaina-, и *azina- или<br />

быть заимствованием.<br />

Белудж. zik "мешок из овечьей или козьей шкуры, для топленого масла"<br />

(Buddruss 1977:9), пушту zêk "турсук, бурдюк (используемый для переправы<br />

через реку)" (Асланов 1985:473) _ могут продолжать *izna-ka-, либо быть<br />

заимствованы по цепочке из единого источника. Брагуи zik "кожаный мешок<br />

для топленого масла" заимствовано из белуджского. Г. Бейли в качестве<br />

этимологически родственного слова к хот.-сак. häysä "кожа, шкура" приводит<br />

вахан. i`in, yiǰ in "carpet" (Bailey 1979:484), однако на деле вахан. iǰin, yiǰin<br />

1<br />

Отмечаются лишь менее явные этимологии основ в композитах и в устойчивых<br />

словосочетаниях, например, язгул. lam-yez "пробка-затычка для бурдюка" со второй<br />

частью из *az(a)na-, язгул. zêm-bila "кожаный мешочек для еды (из шкуры ягненка)" с<br />

первой частью из *izaina- или *az(a)ina- "кожаный; сделанный из кожи" + bila- (ср.<br />

dast-bila "рукавица"). Хот.-сак. aysdat "предмет потребления" и тумшук. ezdana kalasta<br />

"кожаный мешок для зерна" (?) (Bailey 1979:6) допускают различные толкования и,<br />

соответственно, разные этимологии.<br />

119


имеет значение "войлок, кошма" и другую этимологию (продолжение<br />

*mi-star(a)na- от корня *star- "расстилать", ср. кл. перс. bistar "постель"), см.<br />

(Стеблин-Каменский 1999:193).<br />

В ряде языков слова, производные от *iza-, *izna-, обозначающие бурдюк<br />

или другие изделия из кожи, контаминированы с производными от *azna-<br />

"кожа", а сходные друг с другом рефлексы *izaina- и *azina- совпадают с<br />

похожими на них рефлексами производных имен от глагольного корня *sna-<br />

"плавать, мыть(-ся), купать(-ся)", особенно когда речь идет о так называемых<br />

гупсарах, турсуках _ цельных шкурах мелкого рогатого скота, надутых<br />

воздухом и используемых для плаванья, переправы через реку.<br />

Так, вахан. yazn "турсук, мех, надутая шкура (для переправы через реку)"<br />

по фонетическим признакам может восходить и к *izaina- "(козья) шкура", и<br />

к производному от корня *sna- (Стеблин-Каменский 1999:424), ср. сходное<br />

ишкаш. ůznůk, wüznuk, wuznuk "бурдюк для плаванья" (Morgenstierne<br />

1938:421), которое восходит к производному от *sna-, см. ниже); см. также<br />

(Morgenstierne 1938:555).<br />

Контаминация отмечается и при сходстве названий изделий из кожи с<br />

названиями других предметов. Например, примечательно сходство<br />

праиранских основ *izaina- "кожаный, сделаный из кожи, шкуры" и *zanna-<br />

"оружие, вооружение". Примеры последнего: авест. поздн. zaena- "оружие"<br />

(Bartholomae 1979: 1650), ср.-перс., парф. zen "вооружение, меч; снаряжение,<br />

доспехи" (ср. ср.-перс. a-zen "невооруженный"), ср.-перс. zen-dan, парф.<br />

zyn-d~n "место хранения оружия; арсенал", позднее "тюрьма" (Nyberg II<br />

1974:231); согд. будд. zyn "вооружение, меч, снаряжение" и др. В результате<br />

сходства древнеиранских прототипов, этимология и первоначальное значение<br />

ср.-перс. zen, кл. перс. zin "седло" трактуются различно:1) "кожаный"; 2)<br />

"относящийся к снаряжению, упряжи". В ряде работ названия седла<br />

рассматриваются как рефлексы *izanna- "кожаный", см. (Bailey 1979:32, 484;<br />

Цаболов II 2010:529). Вместе с тем, не исключено совпадение в терминах<br />

ср.-перс. zen, кл. перс. zin "седло" рефлексов *izanna- и *zanna-, либо поздняя<br />

ассоциация в среднеперсидском слова "седло _ предмет, относящийся к<br />

снаряжению, упряжи" _ со словом "кожаный". В других иранских языках<br />

названия седла, как правило, заимствованы из персидского: курд. zin "седло",<br />

заза, вониш., кохруди, кашани, зефреи, сангисари, шамерзади, гази, сивенди,<br />

седеи zin "седло"; ягн. zin; пушту zin, йидга zin, мундж., ишкаш. zin "седло" и<br />

многие другие (Morgenstierne 1938:276).<br />

Названия бурдюков для плаванья, переправы через реки, как правило,<br />

этимологически отличны от названий бурдюков для жидкостей, сухих<br />

продуктов. Так в языках Средней и Центральной Азии они производны от<br />

праиранского корня *sna- "плавать, мыть(-ся), купать(-ся)", а их совпадения с<br />

120


рассмотренными выше названиями возможны там, где консонантная группа<br />

праиран. *sn- отражается как zn-, zVn-.<br />

Наиболее характерны следующие производные от *sna-:<br />

1. *sna-ka- > др.-иран. диал. *x{na-ka- > *{na-ka- > ср.-перс. *{nag > кл.<br />

перс. {ina "плаванье (человека, животного)", варианты: {inah "плаванье",<br />

{anax "плот из надутых бурдюков" (Гаффаров II 1974:510) (если слово {anax<br />

не является нечеткой записью {ana(, где "(айн" был прочитан как<br />

изображение "х"); осет. диг. nakå "плаванье" (Абаев 1973:152) (с обычной<br />

для осетинского утратой *s- в группе *sn-); ишкаш. ůznůk, wüznuk, wuznuk<br />

"бурдюк для плаванья" (Morgenstierne 1938:421).<br />

2. *sna-~´- > ср.-перс. раннее {na~, позднее {naz "плаванье" (и деноминативный<br />

гл. {nazidan "плавать" (MacKenzie 1971:80)) > кл.-перс. раннее<br />

диалектное *{anaz или *{inaz > диалектное дари {inåz "турсук (бурдюк для<br />

преправы через реку)" (Миллер 1950:518) 1 _ слово в дальнейшем заимствовано<br />

из диалектного дари в пушту: см. пушту {anaz, {inaz 1) "гупсар, турсук _<br />

надувной кожаный мешок для переправы через реку"; 2) "бурдюк" (Асланов<br />

1985:553). Реконструируется также согд. диал. *sna~, *sana~, или *sina~,<br />

*sano~, которое могло означать 1) "плаванье"; 2) "приспособление для<br />

плаванья _ бурдюк" (в текстах не зафиксировано, но заимствовано в<br />

таджикские и тюркские диалекты ареала).<br />

3. *sna-tra- (имя орудия с суфф. *tra- < и.-е. *-tro, *-tlo):"орудие, приспособление<br />

для плаванья": шугн. zinoc, руш., хуф. zinůc, барт. zinuc, рош. zinoc,<br />

сар. диалект Ташкургана zыnuc, zыnu~, сар. диалект Бурунгсоля zinuc, язгул.<br />

zênec "бурдюк для плаванья, переправы" _ с регулярным *sn- > zn- и *-tra ><br />

-c. Г. Моргенстьерне (Morgenstierne 1974:108) считал эти слова персидскими<br />

заимствованиями, хотя и с оговоркой о странности конечного -c в<br />

язгулямском. Однако возведение этих слов к *sna-tra- доказывает их<br />

исконность и закономерное развитие *sn- > zVn-, *-tr > -c из древнеиранского,<br />

см. (Edelman 1980:299).<br />

Интересно, что в то же время развивались похожие названия сосудов из<br />

кожи в соседних тюркских языках. Для нас важно в этом отношении исконно<br />

тюркское _ уйгурское диалектное sana~ "кожаный мешок для хранения<br />

жидкостей" (ЭСТЯ 2003, 189-190). В результате взаимовлияния сходных слов<br />

в тюркских и иранских диалектах среднеазиатского ареала мы имеем<br />

любопытные случаи их семантической и фонетической контаминации и<br />

образования гибридных названий.<br />

1 Б. Вс. Миллер приводит это слово с пометой "афг.", то есть, зафиксированное в так<br />

называемом "кабули" — в городском разговорном диалекте г. Кабула, — в диалекте<br />

языка, который называли "фарси-кабули" и который ныне принято называть "дари". В<br />

более поздних персидско-русских словарях, ориентированных на литературный<br />

персидский язык, и в дари-русском словаре данное диалектное слово отсутствует.<br />

121


Таково тадж. sano~ 1) "бурдюк"; 2) "кожаный мешок, надутый воздухом<br />

(для переправы через реку)"; 3) "мех". Ср. тадж. уменьшительноее sano~ak 1)<br />

"дорожная сумка для провизии"; 2) "кожаный кошелек". Это _ раннее<br />

заимствование из согд. *s(a)na~, *s(a)no~ "плавательный бурдюк из цельной<br />

шкуры", контаминированное с тюркским sana~ "бурдюк", притом с совмещением<br />

значений — иранского (надутого меха) и тюркского (меха для<br />

жидкостей, провизии). В одном из сарыкольских диалектов _ г. Ташкургана,<br />

где сарыкольцы активно общаются с живущими там же уйгурами, _ исконное<br />

слово с ауслаутом -c контаминировалось с тюркским (или раннесогдийским,<br />

прошедшим через тюркское посредство) с ауслаутом -~, что сказалось только<br />

на фонетическом облике слова, но не на семантической стороне. Ср. несколько<br />

иную схему развития этих названий в (Buyaner 2006).<br />

Во всяком случае, названия этого класса хозяйственных предметов не<br />

связаны этимологически с названиями бурдюков, предназначенных для<br />

хранения, переноски (и производства) продуктов.<br />

Итак, обращение к происхождению слов, обозначающих крупные кожаные<br />

сосуды _ бурдюки, дает возможность сделать некоторые историко-лингвистические<br />

наблюдения. Во-первых, наглядными предстают неравные возможности<br />

образования новых слов от праиранских основ *aiz- и *aza-, особенно в<br />

плане образования названий кожаных сосудов: второе слово _ более древнее<br />

(на что указывает, в частности, также трансформация его семантики в<br />

славяннских языках) _ утрачивает в иранских языках свои словообразующие<br />

позиции. Во-вторых, выявляются некоторые элементы семантической диахронической<br />

типологии, проявляющиеся в способах образования терминов для<br />

определенных реалий. В-третьих, определяются случаи контаминации фонетически<br />

и семантически сходных слов.<br />

Наконец, обращение к истории названий больших кожаных сосудов (не<br />

только перечисленных в данной короткой статье) дает повод рассмотреть и<br />

экстралингвистический аспект проблемы, в частности, подумать о предназначении<br />

бурдюка в народных культурных традициях, включая праздничные.<br />

В заключение от всей души поздравляю Прекрасного Человека и<br />

Ученого Джемшида Гиунашвили со славным юбилеем и желаю ему и его<br />

близким крепкого здоровья, благополучия и многих-многих лет интересной и<br />

плодотворной творческой работы!<br />

Литература<br />

Абаев 1973: Абаев В.И., Историко-этимологический словарь осетинского языка, Т. II,<br />

Ленинград.<br />

Абаев1989: Абаев В.И., Историко-этимологический словарь осетинского языка, Т.<br />

IV, Л.<br />

Асланов 1985: Асланов М.Г., Пушту-русский словарь, Москва.<br />

Гамкрелидзе, Иванов 1984: Гамкрелидзе Т.В., Иванов Вяч. Вс., Индоевропейский<br />

язык и индоевропейцы. Реконструкция и историко-типологический анализ праязыка<br />

и протокультуры, Т. II, Тбилиси.<br />

122


Гаффаров 1974: Гаффаров М.А., Персидско-русский словарь (переиздание с 1928 г.),<br />

Т. II, Москва.<br />

Гиунашвили 1976: Гиунашвили Дж.Ш., О происхождении слова «стакан» // Иранское<br />

языкознание. История, этимология, типология (К 75-летию проф. В. И.<br />

Абаева), Москва.<br />

Грюнберг 1972: Грюнберг А.Л., Языки Восточного Гиндукуша. Мунджанский язык,<br />

Ленинград.<br />

Зарубин 1927: Зарубин И.И., К характеристике мунджанского языка, Из материалов<br />

по иранской диалектологии // Иран, I, Ленинград.<br />

Лившиц 2008: Лившиц В.А., Согдийская эпиграфика Средней Азии и Семиречья,<br />

Санкт-Петербург.<br />

Миллер 1950: Миллер Б.Вс., Персидско-русский словарь, Москва.<br />

Пирейко 1976: Пирейко Л.А., Талышско-русский словарь, Москва.<br />

Стеблин-Каменский 1999: Стеблин-Каменский И.М., Этимологический словарь<br />

ваханского языка, Санкт-Петербург.<br />

Фасмер 1967: Фасмер М., Этимологический словарь русского языка, Т. II, М.<br />

Цаболов 2010: Цаболов Р.Л., Этимологический словарь курдского языка, Т. II (N-Ž),<br />

Москва.<br />

ЭСИЯ 1 2000: Расторгуева В.С., Эдельман Д.И., Этимологический словарь иранских<br />

языков, Т. I, Москва.<br />

ЭССЯ-1 1974: Этимологический словарь славянских языков. Праславянский лексический<br />

фонд, Под ред. Трубачева О.Н., Вып. 1, Москва.<br />

ЭССЯ-12 1985: Этимологический словарь славянских языков. Праславянский лексический<br />

фонд, Под ред. Трубачева О.Н., Вып. 12, Москва.<br />

ЭССЯ-18 1993: Этимологический словарь славянских языков. Праславянский лексический<br />

фонд, Под ред. Трубачева О.Н., Вып. 18, Москва.<br />

ЭСТЯ 2003: Этимологический словарь тюркских языков. Общетюркские и<br />

межтюркские лексические основы на буквы Л.М.Н.П.С., Москва.<br />

Bailey 1979: Bailey H.W., Dictionary <strong>of</strong> Khotan Saka, Cambridge-London-NewYork-<br />

Melbourne.<br />

Bartholomae 1979: Bartholomae Chr., Altiranisches W`rterbuch, Strassburg, 1904,<br />

repr.: Berlin-New York.<br />

Buddruss 1977: Buddruss G., Buttern in Baluchistan // Benzing B. et al. (eds):Wort und<br />

Wirklichkeit. Studien zur Afrikanistik und Orientalistik (Eugen Ludwig Rapp zum 70.<br />

Geburtstag), Teil II, Linguistik und Kulturwissenschaft, Meisenheim am Glan.<br />

Buyaner 2006: Buyaner D., On the designation <strong>of</strong> “water-skin” in some languages <strong>of</strong><br />

Central Asia // Acta Orientalia. Vol. 67.<br />

Edelman 1980: Edelman D.I., History <strong>of</strong> the Consonant Systems <strong>of</strong> the North-Pamir<br />

Languages // Indo-Iranian Journal, vol. 22, pt. 4.<br />

Elfenbein 1990: Elfenbein J., An Anthology <strong>of</strong> Classical and Modern Balochi Literature,<br />

Vol. II,<br />

Glossary, Wiesbaden.<br />

MacKenzie 1971: MacKenzie D.N., A Concise Pahlavi Dictionary, L.<br />

Mayrh<strong>of</strong>er 1986: Mayrh<strong>of</strong>er M., Etymologisches W`rterbuch des Altindoarischen,<br />

I Band, Lief 1, Heidelberg.<br />

Morgenstierne 1927: Morgenstierne G., An Etymological Vocabulary <strong>of</strong> Pashto, Oslo.<br />

Morgenstierne 1938: Morgenstierne G., Indo-Iranian Frontier Languages, Vol. II Oslo.<br />

Morgenstierne 1974: Morgenstierne G., Etymological Vocabulary <strong>of</strong> the Shughni Group,<br />

Wiesbaden.<br />

123


Morgenstierne 2003: Morgenstierne G., A New Etymological Vocabulary <strong>of</strong> Pashto.<br />

Compiled and edited by Elfenbein J., MacKenzie D.N. and Nicolas Sims-Williams<br />

(Beiträge zur Iranistik, Band 23),Wiesbaden.<br />

Nyberg 1974: Nyberg H., A Manual <strong>of</strong> Pahlavi, pt II. Glossary, Wiesbaden.<br />

Pokorny 1959: Pokorny J., Indogermanisches etymologisches Wörterbuch, Bern.<br />

joi edelmani<br />

124<br />

didi tyavis WurWlebis (tikebis)<br />

saxelwodebebi iranul enebSi<br />

reziume<br />

statiaSi ganxilulia sakuTriv iranuli leqsikuri fondis _ tyavis nawarmis<br />

saxelwodebebis (tikebis, CanTebis, tomrebis da misT.) etimologiuri analizi.<br />

gaanalizebulia leqsemaTa ori jgufi: 1) tyavis Zveli dasaxelebebis (siTxeebis<br />

Casasxmeli da xmeli produqtebis Sesanaxi WurWeli) memkvidre formebi da<br />

2) im saxelTa refleqsebi, romlebic nawarmoebia `curvis~ aRmniSvneli winare<br />

iranuli zmnidan (curvisTvis gankuTvnili gasaberi tyavis moculobebi).


enaTmecnierebis sakiTxebi _ 2011<br />

bilingvuri ganaTleba da multiglosia<br />

egviptur sazogadoebaSi<br />

nino ejibaZe<br />

zogadad arabul samyaroSi, kerZod egvipteSi, lingvisturi situacia<br />

rTulia da Cveulebriv fasdeba rogorc diglosiuri. amave dros mosaxleobis<br />

garkveuli nawilisTvis realobaa ara mxolod diglosia, aramed<br />

bilingvizmic.<br />

fergiusonis ganmartebiT, diglosia aris `SedarebiT stabiluri enobrivi<br />

situacia, sadac enis pirvelad dialeqtebTan erTad (romlebic, SesaZloa,<br />

standartul an regionur standartul enobriv formebsac Seicavdnen),<br />

funqcionirebs agreTve Zalian gansxvavebuli, maRal doneze kodirebuli<br />

(xSirad gramatikulad bevrad ufro rTuli) an ufro adrindeli<br />

periodis, an sxva sasaubro sazogadoebis enobrivi varianti, soliduri<br />

werilobiTi literaturis gamoxatvis saSualeba, romelsac Ziri-<br />

Tadad formaluri ganaTlebis mqone adamianebi floben da romelsac gamoiyeneben<br />

werilobiTi an <strong>of</strong>icialuri miznebisTvis, magram is Cveulebrivi<br />

saubrebisas ar gamoiyeneba mocemuli sazogadoebis arc erTi seqtoris<br />

mier~ (Ferguson 1971:16).<br />

diglosiis dros saqme gvaqvs movlenasTan, rodesac ori lingvisturi<br />

forma erTmaneTis mimarT subordinaciul damokidebulebaSia. egviptisa<br />

da, zogadad arabuli qveynebis SemTxvevaSi, enis maRal, prestiJul variants<br />

warmoadgens saliteraturo arabuli, xolo SedarebiT dabali<br />

statusis formas _ adgilobrivi dialeqtebi. enobriv situacias arabul<br />

samyaroSi diglosiurad afaseben, magram zogi avtori (Kaye 1994:47)<br />

Tvlis, rom sinamdvileSi aris `bevri arabuli~ (Many Arabics), xolo<br />

lingvisturi situacia arabul samyaroSi multiglosiuria. sakiTxisadmi<br />

aseTi midgoma marTlac axlosaa realur suraTTan: kairoSi, SeiZleba<br />

iTqvas, zogadi lingvisturi situacia diglosiurs ar scildeba, Tu Cav-<br />

TvliT, rom aq mxolod ori lingvisturi erTeuli upirispirdeba erTmaneTs<br />

– kairos kilokavi da saliteraturo arabuli. periferiebSi mdgomareoba<br />

sxvagvaria: TiToeul s<strong>of</strong>els aqvs Tavisi adgilobrivi kilokavi,<br />

amasTan, mosaxleobis didi nawili flobs raionul centrSi gavrcelebul<br />

kilokavs. adgilobriv mosaxleebs aseve aqvT kavSiri mezobeli s<strong>of</strong>lebis<br />

mcxovreblebTan, da, Sesabamisad, maT kilokavebsac floben. maT umravlesobas<br />

sxvadasxva saqmis gamo periodulad uwevs kairoSi Casvlac<br />

da kairos metyvelebasac ecnobian. Tu aseTi s<strong>of</strong>lis mkvidrma saliteraturo<br />

arabulic iswavla (an amis gareSedac), poliglosia saxeze gvaqvs.<br />

magram esec ar aris lingvisturi siWrelis umaRlesi magaliTi. garda<br />

teritoriuli dialeqtebisa da saliteraturo arabulisa, gvaqvs mesame<br />

enobrivi konglomeratic: e.w. standartuli arabuli (ejibaZe 2010:22-23).<br />

125


a. silagaZe e.w. standart-enis Sesaxeb aRniSnavs: `grafikul gamoxatulebaSi<br />

mxolod erTi ena arsebobs da ara ori. standart-ena mTlianad<br />

klasikur grafikul sistemas emyareba (garda amisa, principulad _ klasikur<br />

gramatikasac, Tu ar miviRebT mxedvelobaSi zogierT, aRweris<br />

TvalsazrisiT arcTu rTul, cvlilebebs). Sesabamisad, principul gansxvavebas<br />

klasikursa da Tanamedrove enas Soris mxolod sametyvelo<br />

reprezentacia qmnis...~ (silagaZe 2010:8).<br />

amasTan, aq CvenTvis principuli mniSvneloba aqvs, rom saliteraturo<br />

arabuli, miuxedavad imisa, rom swored is warmoadgens maRali statusis<br />

mqone formas, arc erTi arabis mSobliuri ena araa, mas arasdros<br />

iyeneben araformaluri saubrebisas.<br />

bilingvuri situaciis dros saqme gvaqvs or, erTmaneTis mimarT Tanabari<br />

statusis mqone enobriv formasTan, xSirad, sxvadasxva enobrivi sivrcis<br />

kuTvnilebasTan. egviptis SemTxvevaSi, bolo saukuneebis diaqronia-<br />

Si, es iyo, erTi mxriv, arabuli, xolo meore mxriv, istoriuli realiebis<br />

cvlilebasTan damokidebulebaSi _ Turquli, franguli an, dRevandelobis<br />

SemTxvevaSi, inglisuri. egviptis istorias axsovs iseTi periodebi,<br />

rodesac adgilobrivma, ukve saukuneebis manZilze arabizebulma, mosaxleobam,<br />

ufro zustad misma aristokratulma nawilma, arc ki icoda<br />

arabuli, iRebda ganaTlebas, magaliTad, Turqulad, da metyvelebda Turqulad.<br />

es faqti did problemas qmnida mosaxleobis sxvadasxva socialuri<br />

fenis warmomadgenelTa urTierTobisas, radgan misma dabalma, gaunaTlebelma<br />

nawilma (aseTi ki XXI saukunis egvipteSic mravlad moiZebneba)<br />

icoda mxolod Tavisi mSobliuri egvipturi dialeqti. situacia Seicvala<br />

muhamed alis reformebis Semdeg, rodesac orientacia aRebul iqna<br />

evropaze. maRali socialuri fenis warmomadgenlebi, aseve, niWieri Raribi<br />

axalgazrdebic, ganaTlebas evropaSi, ZiriTadad, safrangeTSi, Semdeg<br />

_ inglisSi iRebdnen. Sedegad, egviptis sinamdvileSi SeiWra axali lingvisturi<br />

formati.<br />

dRevandeli sinamdvilis poziciidan imis Tqma, rom mTlianad egvipte-<br />

Si bilingvuri situaciaa, ar iqneba zusti. magram mosaxleobis erTi fenisTvis<br />

situacia marTlac kompleqsuria: erTi mxriv _ bilingvuri, meore<br />

mxriv _ diglosiuric. esaa mosaxleobis is nawili, romelic evropul,<br />

dReis mdgomareobiT, inglisurenovan ganaTlebas iRebs. Sedegad, egvipteSi<br />

gazrdili axalgazrda flobs inglisur (da zogjer sxva evropulsac)<br />

enas sruly<strong>of</strong>ilad, aseve flobs kairos kilokavs (egviptis<br />

arabuli dialeqtis erTgvar standartul variants), rac erTmaneTTan<br />

sinTezSi iZleva bilingvur situacias. meore mxriv, am axalgazrdebs<br />

uwevT cxovreba diglosiur sazogadoebaSi, sadac diglosiis ganmapirobebeli<br />

faqtoria am dialeqtisa da saliteraturo arabulis Sepirispireba.<br />

praqtika aCvenebs, rom aseTi axalgazrdobis udidesma nawilma Zalian<br />

sustad icis saliteraturo arabuli, radgan es is enaa, romelsac arabi<br />

bavSvebi skolebSi swavloben, xolo egviptis axalgazrdobis mocemuli<br />

nawili skolaSi evropul enebs ufro maRal doneze swavloben, vidre<br />

126


arabuls. isini ganaTlebas agrZeleben evropul an amerikul universitetebSi,<br />

da Tu es umaRlesi dawesebuleba egviptis teritoriazea, maT sauniversiteto<br />

ganaTlebisas uwevT saliteraturo arabulis Seswavla,<br />

rac did problemebs uqmniT xolme. isini, vinc mSobliuris statusiT<br />

floben arabuli enis erT formas _ dialeqts (kerZod, umetesad, kairos<br />

kilokavs), praqtikulad ar icnoben arabulis meore formas _ saliteraturo<br />

enas da mis Seswavlas xSirad nulovani donidan iwyeben, ise, rogorc<br />

isini, vinc sxva enis matarebelia.<br />

arabul samyaroSi muSaobis, saqmiani korespondenciis marTvisa da<br />

dokumentaciasTan urTierTobisTvis da a.S. aucilebelia saliteraturo<br />

arabulis, kerZod, gramatikis codna. rogor an ra enis daxmarebiT swavloben<br />

es axalgazrdebi saliteraturo arabuli enis gramatikas?<br />

arabuli sazogadoebis nebismieri segmentisTvis damaxasiaTebeli movlenaa<br />

e.w. kodis gadarTva, raSic, Cveulebriv, is igulisxmeba, rom arabi<br />

metyvelebisas iyenebs arabulis sxvadasxva formas, dialeqtidan saliteraturo<br />

arabulamde, _ enobrivi gradaciis sxvadasxva variants, rac situaciis<br />

cvlilebaze, gamosaTqmeli azris statusze, TanamosaubresTan<br />

urTierTobis kvalifikaciaze da sxva parametrebzea damokidebuli. am<br />

mxriv, specialuri kvlevebi tardeboda egviptis prezidentebis sajaro<br />

gamosvlebzec ki. magaliTad, prezident naseris sajaro gamosvlebSi saliteraturo<br />

arabuli JRerda, rogorc `abstraqtuli, idealizirebuli<br />

an metaforuli mesijebis ena~, xolo, rogorc ki is exeboda `konkretul,<br />

fizikur, mkacrad personalizebulTan asocirebul~ Temebs, maSinve<br />

cvlida metyvelebis kods da dialeqtze gadadioda 1 . es e.w. code switching-is<br />

is variantia, romelic yoveli egviptelis (da arabis) metyvelebis<br />

Tanmxlebi movlenaa da gulisxmobs kodis gadarTvas erTi enis _<br />

arabulis _ SigniT, mis sxvadasxva doneebs Soris.<br />

magram arabul sinamdvileSi code switching-is sxva, bilingvuri variantic<br />

arsebobs, rodesac kodis gadarTva xdeba erTi enidan meoreze da<br />

piriqiT.<br />

egviptis axalgazrdobis mocemuli nawilis metyvelebaze dakvirveba<br />

cxady<strong>of</strong>s, rom isini mudmivad mimarTaven upiratesad kodis gadarTvis am<br />

meore variants. aseTi viTarebaa kerZod maSin, rodesac es axalgazrdebi<br />

saliteraturo arabuls, mis gramatikas swavloben. kairos amerikul universitetSi<br />

saliteraturo arabuli enis gramatikis leqciebi mimdinareobs<br />

permanentuli bilingvizmis reJimSi. ZiriTadi sametyvelo enis statusiT<br />

warmodgenilia egvipturi dialeqti (bunebrivia, misi standartuli<br />

varianti, e.i. kairos metyveleba), xolo kodis gadarTvis mudmivi<br />

obieqtia inglisuri ena. amas Tavisi, ara mxolod sociolingvisturi, mizezebi<br />

aqvs.<br />

1 Code-switching (Encyclopedia <strong>of</strong> Arabic Language and Linguistics: 419).<br />

127


tradiciuli – klasikuri arabuli gramatikis erTi Tavisebureba<br />

isaa, rom zogi gramatikuli termini, Tanamedrove, vTqvaT, inglisur gramatikul<br />

terminologiasTan SedarebiT nakleb komfortulia, rac imaSi<br />

gamoixateba, rom klasikuri arabuli varianti ara erT konkretul, aramed,<br />

ramdenime cnebas erTdroulad Seesabameba. magaliTad, sityva harf-iT<br />

arabi gramatikosebi aRniSnaven bgeras, asos, Tanxmovans, nawilaks. sityviT<br />

mahall _ brunvas, sityvis sintaqsur statuss, sityviT wazn _ models/yalibs,<br />

paradigmas, leqsTwyobaSi _ saleqso formis sazoms, igi<br />

aseve gamoiyeneba, rogorc musikaluri termini arabul musikaSi da a.S.,<br />

meore mxriv, studentTa 100-ma procentma sruly<strong>of</strong>ilad icis inglisuri,<br />

sadac yovel am cnebas sruliad gansazRvruli, erTi termini Seefereba,<br />

rac yovelgvar orazrovnebas gvacilebs Tavidan. mdgomareoba<br />

rTuldeba dialeqtTan mimarTebaSi, romelsac saerTod ar gaaCnia da arc<br />

unda gaaCndes lingvisturi terminologia. kodis gadarTvis mizezi, dro,<br />

adgili ganisazRvra.<br />

dasavluri arabistikis SedarebiT `gamartivebuli~, dasavluri ganaTlebis<br />

adamianTaTvis metad komfortuli midgomis sailustracio magali-<br />

Ti arabuli gramatikis zogierT sakiTxTan dakavSirebiT: arabulenovan<br />

arabul gramatikaSi ar arsebobs sityva `Temis~ (arabuli morfologiis,<br />

derivaciis erT-erTi friad mniSvnelovani kategoria) aRsaniSnad specialuri<br />

termini (gamoiyeneba sityva wazn, romelsac zogadi mniSvneloba<br />

aqvs da sityvis nebismier models gulisxmobs). aqac bunebrivad ganisazRvra<br />

kodis gadarTvis mizezi da konkretizebul inglisur leqsemebze<br />

gadasvlis mizanSewoniloba.<br />

kidev erTi mizezi SeiZleba iyos meore enis (Tanamedrove inglisuris)<br />

zog SemTxvevaSi ekonomiurobis meti xarisxi arabulTan SedarebiT,<br />

magaliTad, rodesac erT cnebas arabulSi gamoxatavs SedarebiT rTuli<br />

sintaqsuri konstruqciisgan Semdgari definicia, maSin, rodesac meore<br />

enaSi mas erTi leqsema gadmoscems: ’iddiġām(u) harfayin(i) l-‘illa(ti) _ terminisTvis<br />

`difTongi~ da sxv., rac xSiria arabulSi iseT SemTxvevebSi, roca<br />

garkveul cnebaTa gadmosacemad arabuli sakuTar resursebs mimarTavs,<br />

axdens cnebis mniSvnelobis aRweras (rogorc difTongis SemTxvevaSi<br />

gvaqvs) an SedarebiT axali cnebis ucxo saxelwodebis Targmnas.<br />

literatura<br />

silagaZe 2010: a. silagaZe, Tanamedrove arabuli ena: specifika da swavlebis<br />

problema, Sesavali werili `Tanamedrove arabuli enis saxelmZRvanelosTvis~,<br />

<strong>Tbilisi</strong>.<br />

ejibaZe 2010 n. ejibaZe, egvipturi dialeqtis gramatika, I, <strong>Tbilisi</strong>.<br />

Ferguson 1971: Ferguson C.A., Diglossia, Language Structure and Language Use, Stanford,<br />

California.<br />

Kaye1994: Kaye S., Formal vs. Informal in Arabic: Diglossia, Triglossia, Tetraglossia,<br />

etc., Poliglossia – Multiglossia, Journal <strong>of</strong> Arabic Linguistics, N 27, 47-66.<br />

Encyclopedia <strong>of</strong> Arabic Language and Linguistics, v. I, Brill-London, 2006, 414-421.<br />

128


Nino Ejibadze<br />

The Bilingual Education and Multiglossia in the Egyptian Society<br />

Summary<br />

The linguistic situation in the Arabic world and in the Egyptian society, in particular, is<br />

usually considered as diglossical (conditioned by confrontation <strong>of</strong> the dialectal and literary<br />

forms <strong>of</strong> Arabic), but the real situation is more complicated _ multiglossal.<br />

For a certain part <strong>of</strong> Egyptian society the linguistic situation is bilingual as well. Some<br />

Egyptian families give their children the European (generally with orientation on English)<br />

education. As a result, this part <strong>of</strong> Egyptian youth speaks, on one hand, English (sometimes<br />

other European languages as well) fluently and, on the other, the Egyptian colloquial<br />

Arabic _ as a native language. In synthesis this gives a bilingual situation. The practice<br />

shows that their knowledge in the literary Arabic is very weak, because this is the language<br />

which Arabic children learn at school, but at their schools these youths have studied<br />

European languages, not Arabic; and at their Universities they are pushed to start studying<br />

the literary Arabic (if it is in Arabic countries) from zero-level, as non-native speakers.<br />

At the American <strong>University</strong> in Cairo lectures in the grammar <strong>of</strong> literary Arabic are<br />

delivered against the background <strong>of</strong> bilingualism, in the regime <strong>of</strong> permanent interlingual<br />

code switching, where the Egyptian colloquial enjoys the status <strong>of</strong> the basic spoken<br />

language (<strong>of</strong> course, Cairene speech as the standard variety <strong>of</strong> the Egyptian dialect) and the<br />

object <strong>of</strong> the code switching is English. This event has its reasons, which are not always<br />

sociolinguistic: a) non-unique character <strong>of</strong> the Arabic grammatical terminology, b) more<br />

convenient and more simplified methods <strong>of</strong> western orientalism in approach to some<br />

themes <strong>of</strong> the Arabic grammar, c) in some cases _ the more economical character <strong>of</strong> the<br />

English language in comparison with the Arabic.<br />

129


marine ivaniSvili<br />

130<br />

enaTmecnierebis sakiTxebi _ 2011<br />

mcenareTa saxelebi qarTul oTxTavSi: nardi, nardioni<br />

qarTul oTxTavSi, qarTuli enis istoriis yvelaze uZveles da umniSvnelovanes<br />

werilobiT ZeglSi, `wmindad aris daculi Cveni enis Zalian<br />

Soreuli saxe, ultraarqauli leqsika, zedmiwevniT moqnili, daxvewili<br />

da eqspresiuli Zalis mflobeli gramatikuli formebi, Sesaxarbebeli<br />

sintaqsi~ (imnaiSvili 1979, 1986).<br />

amdenad, qarTuli Tu qarTveluri enebis mkvlevarTaTvis qarTuli<br />

oTxTavi warmoadgens uaRresad mniSvnelovan sainformacio wyaros.<br />

qarTvelur enebSi xeebisa da mcenareTa saxelebis kvlevisas yuradReba<br />

miiqcia oTxTavSi dadasturebulma mcenareTa saxelebis korpusma ara<br />

marto etimologiebis dadgenisa da sityvaTwarmoebis Seswavlis, aramed<br />

bibliis teqstebis qarTul TargmanebTan dakavSirebuli sakiTxebisa da,<br />

zogadad, kulturis istoriis TvalsazrisiTac.<br />

ismis ramdenime ZiriTadi kiTxva: rogor xdeba mcenareTa saxelebis<br />

gadmocema qarTuli oTxTavis teqstebSi: sesxebiT, TargmniT Tu msgavsi<br />

semantikis mqone ekvivalentis CanacvlebiT? aris Tu ara oTxTavSi dadasturebul<br />

mcenareTa saxelebs Soris saerTo-qarTveluri Zirebi? nasesxeb<br />

leqsikasTan erTad ixmareba Tu ara sakuTriv qarTuli (qarTveluri)<br />

sinonimuri formebi? nasesxebi masala saxarebis teqstis meSveobiT<br />

Semovida qarTul enobriv sistemaSi Tu manamdec arsebobda? ra kulturuli,<br />

religiuri motivebi ukavSirdeba ama Tu im mcenaris saxels mocemul<br />

konteqstSi? rogoria qarTul da nasesxeb ZirTa distribucia (magaliTad,<br />

imis mixedviT, izrdeba Tu ara es mcenare saqarTveloSi)? ramdenad<br />

adekvaturia leqsikuri ekvivalentebi da riT aixsneba cTomilebebi?<br />

da a.S.<br />

qarTuli oTxTavis teqstebSi dadasturebulia mcenareTa 24 saxeli,<br />

amjerad ganvixilavT nard- fuZes.<br />

saxarebaSi nard-i, nardion-i (nardus, siler, oleum nardeum) _ mcenare da<br />

misgan gamoxdili surnelovani zeTi dasturdeba Semdeg magaliTebSi: `moiRo<br />

litraÁÁ erTi nelsacxebeli nardisa (Sdr. lardioni rCeuli C)~<br />

DE, i. 12, 3; `aqunda alabastriTa nelsacxebeli nardisa sarwmunoÁsaÁ~<br />

DE, _ `aqunda SiSiTa nelsacxebeli nardioni patiosani~ C, mr. 14, 3.<br />

nardi (Nardostachys jatamansi) aRmosavleTSi cnobili keTilsurnelovani<br />

Zvirfasi mcenarea (ioan. 12, 3-5). umTavresad SemohqondaT indoeTidan.<br />

palestinasa da mis mezobel qveynebSi xarobs mTebsa da dablobebze.<br />

mas mewamuli wiTeli yvavilebi aqvs da saamo surnelis mfrqveveli foTlebi.<br />

misi fesvebidan xdidnen Zvirad Rirebul zeTs, romelic 300 di-


narze metad fasobda (mr. 14, 3; ioan. 12, 3), inaxavdnen alebastris Tavdaxurul<br />

qilebSi.<br />

ioane bagrationi nardis Sesaxeb aRniSnavs, rom `gaizrdebis indoeTs<br />

da aqus suni saamo~ (bagrationi 1986).<br />

sulxan-saba orbelianTan: nardi (bal.) (14, 3 markoz.) yvavilia sunneli<br />

(+da mravalferi z), romelsa sparsni sumbuls uÃmoben ZA.<br />

(bal.) (14, 3 markoz) yvavilia, romelsa Turqni sumbuls uÃmoben B.<br />

(bal.) yvavilia, romelsa sparsni sumbuls uÃmoben Cbq. (bal.) yvavilia<br />

D. nardioni (4, 14 qeba) sunneli zeTi nardisa(gan) ZA.<br />

rogorc vxedavT, sulxan-sabas mixedviT nardi yvavilia sunneli da<br />

mravalferi, romelsa sparsni (sxva redaqciiT _ Turqni) sumbuls uÃmoben<br />

(14, 3 mark.) ZA.<br />

sumbuli (Hyacinthus), arab. `sunbul~, bolqviani mcenare SroSanisebrTa<br />

ojaxisa, ikeTebs TeTr, lurj an vardisfer surnelovan yvavilebs;<br />

mohyavT qoTnebSi (qegl).<br />

arabulSi ﻞﺒﻨﺳ [sunbul] _ `TavTavi~ (Sdr. qarT. `sumbuli~), j. lovis<br />

azriT, momdinareobs arameulidan. `bunebrivia, rom arabebs ar hqondaT<br />

TavTavis aRmniSvneli termini, radganac arabuli y<strong>of</strong>isaTvis miwaTmoqmedeba<br />

ar iyo damaxasiaTebeli, magram misi arseboba yvela semitur enaSi<br />

SeiZleba metyvelebdes mis saerTo-semitur warmomavlobaze. v. gezeniusi<br />

mas ukavSirebs asurul šubultu-s da paralelurad mohyavs egvipturi fuZe<br />

sabar(a) `toti nay<strong>of</strong>iT~ (nedospasova 1978: 40).<br />

g. wereTlis arabul-qarTul leqsikonSi gvaqvs ﻞﺒﻨﺳ [sunbul], x. baranovTan:<br />

ﻞﺒﻨﺳ [sunbul] 1. `TavTavi~; e.i. arab. n: qarT. m; 2. `tita~.<br />

h. levis monacemebiT Te<strong>of</strong>rastesTan, dioskoridesTan da nikanderTan<br />

dadasturebuli saxeli na,rdoj, ¹ [nardos], momdinareobs ebrauli דּרנ<br />

[nērd]-isgan, am mcenaris samSoblo indoeTia da misi ebrauli saxelwodeba<br />

sanskritul nálada-s ukavSirdeba (Lewy 1895: 40).<br />

m. nedospasovas arabul oTxTavSi ucxo warmoSobis leqsikis analizisas<br />

aRniSnul ZirTan dakavSirebiT mohyavs saintereso cnobebi; kerZod,<br />

ivaraudeba, rom nard arabulSi siriulidan aris Sesuli da, j. lovisa<br />

da v. gezeniusis azriT, momdinareobs sanskritis nálada-dan. aqve aRniSnulia,<br />

rom m. fasmeri g. h<strong>of</strong>manze dayrdnobiT nard-s ganixilavda finikiuri<br />

warmoSobis Zirad, xolo g. freitagi arabulSi دﺮﻧ [nard]-s sparsul<br />

nasesxobad Tvlida (nedospasova 1978:77).<br />

aqve unda SevniSnoT, rom oTxTavis arabuli da sparsuli Targmanebis<br />

Sesabamis muxlebSi (i. 12, 3; mr. 14, 3), arabulSi _ ﻦﻳدرﺎﻧ [nāridīn], sparsulSi<br />

ki _ ﻞﺒﻨﺳ [sombol] (Sdr. qarT. sumbuli; agreTve, albaT, sparsulidan<br />

nasesxebi Turquli hintsümbülü) fuZeebi gvxvdeba.<br />

berZnulis etimologiur leqsikonSi na,rdoj, ¹ _ nardi ganmartebulia<br />

Semdegnairad:<br />

semituridan (finik.) momdinare fuZea; Sdr. ebr. nērd, aram. nirda, babil.<br />

landu. am fuZis dakavSireba Zv. ind. evrop. naḍá -sTan `lerwami~ metad sa-<br />

131


eWvoa; ufro savaraudoa, semituri fuZeebis Zv. ind. evrop. nálada- `induri<br />

nardi~ Ziridan momdinareoba, Sdr. lit. laT. nardus, -um; v. h<strong>of</strong>mans<br />

na,rdoj -Tan erTad mocemuli aqvs agreTve na,rth, rogorc aromatuli<br />

mcenaris aRmniSvneli fuZe (Thphr. HP 9,7,3) (Frisk 1960, 1970).<br />

rac Seexeba qarTul oTxTavSi dadasturebul nard-s, rogorc Cans,<br />

is berZnulis gziT saxarebis teqstebis Targmanis meSveobiT Semosuli<br />

fuZea.<br />

amgvarad, rom SevajamoT nard fuZis warmoSobisa da enebSi gavrcelebis<br />

zemoT ganxiluli monacemebi, miviRebT Semdeg suraTs:<br />

nard-, nardion- (mr. 14, 3; i. 12, 3; mr. 14, 3 C): qarTuli nardi [nardi];<br />

berZnuli na,rdoj, ¹ [nardos]; laTinuri nardus (f.); ebrauli דּ רנ [nērd];<br />

somxuri ݳñ¹ [nard]; arabuli ﻦﻳدرﺎﻧ [nāridīn]; inglisuri nard; germanuli<br />

Narde (f.); franguli nard (m.); rusuli нард; sparsulsa da TurqulSi<br />

warmodgenilia sxva leqsikuri erTeuli, kerZod, sparsuli ﻞﺒﻨﺳ [sombol];<br />

Turquli hintsümbülü.<br />

literatura<br />

abulaZe 1973: i. abulaZe, Zveli qarTuli enis leqsikoni, <strong>Tbilisi</strong>.<br />

andronikaSvili 1966: m. andronikaSvili, narkvevebi iranul-qarTuli enobrivi<br />

urTierTobidan, I, <strong>Tbilisi</strong>.<br />

bagrationi 1986: i. bagrationi, sabunebismetyvelo ganmartebiTi leqsikoni,<br />

`mecniereba~, <strong>Tbilisi</strong>,.<br />

imnaiSvili 1957: i. imnaiSvili, saxelTa bruneba da brunvaTa funqciebi Zvel<br />

qarTulSi, <strong>Tbilisi</strong>.<br />

imnaiSvili 1979: qarTuli oTxTavis ori bolo redaqcia, <strong>Tbilisi</strong>.<br />

imnaiSvili 1986: qarTuli oTxTavi, simfonia-leqsikoni, <strong>Tbilisi</strong>.<br />

mayaSvili 1961: a. mayaSvili, botanikuri leqsikoni, <strong>Tbilisi</strong>.<br />

nedospasova 1962: m. nedospasova, ucxo warmoSobis sityvebi al-a´Sas poeziaSi,<br />

saq. ssr mecn. akad. `macne~, 2, <strong>Tbilisi</strong>.<br />

nedospasova 1978: m. nedospasova, ucxo warmoSobis leqsika arabul oTxTavSi,<br />

<strong>Tbilisi</strong>.<br />

orbeliani 1991, 1993: sulxan-saba orbeliani, leqsikoni qarTuli, <strong>Tbilisi</strong>.<br />

fenrixi, sarjvelaZe 2000: h. fenrixi, z. sarjvelaZe, qarTvelur enaTa etimologiuri<br />

leqsikoni, spu gamomcemloba, <strong>Tbilisi</strong>.<br />

SaniZe 1945: a. SaniZe, qarTuli oTxTavis ori Zveli redaqcia, sami Satberduli<br />

xelnaweris mixedviT, gamosca a. SaniZem, saq. ssr mecn. akad. gamomcemloba,<br />

<strong>Tbilisi</strong>.<br />

wereTeli 1951: g. wereTeli, arabul-qarTuli leqsikoni, Tsu gamomcemloba,<br />

<strong>Tbilisi</strong>.<br />

Баранов 1985: Баранов Х.К., Арабско-русский словарь, Москва.<br />

Библейская энциклопедия 1990: Библейская энциклопедия, «ТЕРРА», Москва.<br />

Библейский энциклопедический словарь 1985: Библейский энциклопедический<br />

словарь, Эрих Нюстрем, Канада, Торонто.<br />

Бируни Абу Рейхан 1957-1966: Бируни Абу Рейхан, Избранные произведения, т. 1-3,<br />

Ташкент.<br />

132


Гаффаров 1914-1927: Гаффаров М.А., Персидско-русский словарь, т. I-II, Москва.<br />

Рубинчик 1970: Рубинчик Ю.А., Персидско-русский словарь, «Советская энциклопедия»,<br />

Москва.<br />

Фасмер 1964-1973: Фасмер Б., Этимологический словарь русского языка, т. I-IV,<br />

Москва.<br />

Al`-Mawrid 1997: Al`-Mawrid, A Modern Arabic-English Dictionary, Beirut.<br />

Dehkhoda, Shahidi 1991: Dehkhoda, A.A., Shahidi M., Moin J., et al.: Loghat Nāmeh<br />

Dehkhodā. Dāneshgāh Tehrān, Tehran <strong>University</strong><br />

Frisk 1960, 1970: Frisk H., Griechisches etymologisches Wörterbuch: Etymological<br />

Dictionary <strong>of</strong> the Greek Language.<br />

Gesenius 1910: Gesenius W., Hebräisches und aramäishes Handwőrterbuch über das Alte<br />

Testament, Leipzig.<br />

Haim 2000: Haim S., The Larger Persian-English Dictionary, Forhang-e Moaser, Teheran.<br />

Lewy 1895: Lewy H., Die Semitischen Främdwőrter im Griechischen, Berlin.<br />

Liddell, Scott 1996: Liddell H.G. and Scott R., Greek-English Lexicon, Oxford.<br />

Lőw 1881: Lőw, J., Aramaeische Pflanzennamen, Leipzig.<br />

Mâhvân 2001: Mâhvân, A., Iran Flora Dictionary. The First Persian Plants Dictionary <strong>of</strong> Iran.<br />

Novum Testamentum, Cracce et Latine: Novum Testamentum, Cracce et Latine, utrumque<br />

textum cum apparata critico imprinendum curavitm EBERHARD NESTLE novis curis<br />

elaboraverunt Erwin Nestle et Kurt Aland, Editio vicesima secunda, United Bible Societies,<br />

London 1963/1969, printed in Germany.<br />

Marine Ivanishvili<br />

The Plant Names in the Georgian New Testament: Nard, Nardion<br />

Summary<br />

The corpus <strong>of</strong> the plant names in the New Testament is interesting from the point <strong>of</strong> view<br />

<strong>of</strong> the derivational forms and culture history. There arise some questions: How are the plant<br />

names presented in the Georgian New testament texts _ by means <strong>of</strong> translation, borrowing,<br />

derivation/composition, or by means <strong>of</strong> replacement with similar semantic equivalents? Are<br />

the Proto-Kartvelian roots reflected among the New Testament’s plant names? What<br />

cultural or religious motives are basic for the plant names in the given context? The article<br />

gives answers to the above-mentioned <strong>issues</strong> and presents the way <strong>of</strong> the origin and<br />

borrowing <strong>of</strong> one <strong>of</strong> the stems from twenty-four plant names <strong>of</strong> the New Testament texts:<br />

Nard (Nardus) and its oil Nardion (Oleum nardeum). The result <strong>of</strong> the investigation is<br />

given below:<br />

nard-, nardion-: (MR. 14, 3; I. 12, 3; MR. 14, 3 C): Georgian nardi [nardi]; Greek<br />

na,rdoj, ¹ [nardos]; Latin nardus (f.); Hebrew דּ רנ [nērd]; Armenian ݳñ¹ [nard]; Arabic<br />

ﻦﻳدرﺎﻧ [nāridīn]; English Nard; German Narde (f.); French Nard (m.); Russian нард; In<br />

Persian and Turkish another lexical unit is attested: Persian ﻞﺒﻨﺳ [sombol]; Turkish hintsümbülü.<br />

133


В.Б. Иванов<br />

134<br />

enaTmecnierebis sakiTxebi _ 2011<br />

ДВУХФОКУСНЫЕ СОГЛАСНЫЕ В ИРАНСКИХ ЯЗЫКАХ<br />

Краткое содержание<br />

В статье рассматривается категория щелевых двухфокусных согласных в<br />

системах консонантизма иранских языков. На материалах инструментальноэкспериментальных<br />

работ (Ladefoged, Maddieson 1996; Соколова 1953;<br />

Пахалина 1959; Файзов 1999; Гаприндашвили, Гиунашвили1964) оценивается<br />

корректность введения данной категории в традиционных фонетических<br />

описаниях и показывается её ненужность для дальнейших исследований.<br />

Двухфокусные в языках мира<br />

Во времена становления сравнительно-исторического метода в языкознании<br />

экспериментальные и инструментальные исследования ещё не получили<br />

сколько-нибудь ощутимого развития. В то же время многие из работ<br />

того периода стали своего рода классикой в иранистике и не потеряли своего<br />

значения до сих пор. В отношении описания некоторых фонетических явлений<br />

в истории иранских языков существует несколько школ, которые, не<br />

противореча в главном, всё же обладают существенными отличиями. Эти<br />

отличия в трактовке, интересные сами по себе, являются источником постоянных<br />

вопросов со стороны учащихся и побуждают более строго разобраться<br />

в некоторых весьма тривиальных, на первый взгляд, сведениях.<br />

Данная статья ставит своей целью оценку вероятности существования<br />

двухфокусных согласных в истории иранских языков с точки зрения методов<br />

экспериментальной фонетики. При этом, не претендуя на новизну, мы<br />

постулируем следующую весьма естественную закономерность и исходим из<br />

следующих соображений:<br />

(1) Фонетические явления, которые не обнаруживаются в живых языках,<br />

невероятны и в мёртвых.<br />

Напротив, звуки, которые можно найти в большом числе языков, будем<br />

считать вероятными. Соответственно, редкость каких-либо звуков в языках<br />

мира свидетельствует в пользу меньшей вероятности их существования в<br />

истории языка. Сведения по общей фонетике берутся в основном из работы<br />

(Ladefoged, Maddieson 1996), в которой приведены данные, собранные более<br />

чем в 400 языках мира. Сведений по иранским языкам, за исключением двух<br />

незначительных ссылок, нам в этой монографии обнаружить не удалось, так<br />

что введение в мировой научный оборот достижений отечественной<br />

иранистики, представляется по-прежнему актуальной задачей.<br />

По поводу возможности воспроизведения слышимых фрикативных<br />

шумов в двух фокусах одновременно P. Ladefoged и I. Maddieson пишут: "Это<br />

очень трудно… Щелевые согласные требуют более точного позиционирования<br />

органов речи, чем смычные или аппроксиманты (согласные типа w –<br />

В.Б.). Размеры щели между артикуляторными органами и скорость возду-


шного потока должны быть в критических пределах, чтобы создать трение.<br />

Достижение сразу двух таких критических регулировок, особенно, когда скорость<br />

потока должна быть различной в разных точках, весьма проблематично.<br />

По законам акустики, даже если и появляются два источника трения,<br />

более передний из них в ротовом резонаторе маскирует эффект более заднего.<br />

Отсюда щелевые звуки с двойнымфокусом представляются лингвистически<br />

нежелательными элементами; они трудны для произнесения и плохо<br />

различаются" (Ladefoged, Maddieson 1996:329-330, перевод наш).<br />

Помимо существования огубленных согласных в гуттуральном ряду во<br />

многих работах упоминается наличие огубленности на определённых этапах<br />

развития и в сибилянтном ряду. Как известно, щелевые (фрикативные) бывают<br />

двух типов:<br />

а) создающие турбулентность воздушного потока в самой щели;<br />

б) создающие турбулентность за счёт обдува вырывающимся из щели<br />

воздухом какого-либо препятствия, напр. зубов.<br />

Последние и называются сибилянтами. К их числу относят [s], [z], [š], [ž]<br />

с разного рода дополнительными артикуляциями и модификациями (напр.<br />

церебральностью, палатализацией). К числу несибилянтов относят [θ], [δ].<br />

Среди корональных щелевых согласных (т.е. артикулируемых кончиком и<br />

передней частью спинки языка) насчитывается 5 несибилянтов и 14 сибилянтов<br />

(Ladefoged, Maddieson 1996:138).<br />

Двухфокусные в истории языков<br />

На этапе выделения индоиранских языков восстанавливают различные<br />

позиционные рефлексы индоевропейского сибилянта *s: [s], [š], [ś], среди которых<br />

есть и огубленный [sʷ] 1 (Эдельман 1986:47). Последний существовал в<br />

отдельных диалектах в соседстве со звуками, имевшими лабиальный<br />

компонент. Полагается, что в соответствии с правилом RUKI варианты *s<br />

приобретали второй фокус, гоморганный соседнему звуку. Через эту двухфокусную<br />

стадию *s после *r, *u, *k (включая рефлексы огубленного*kʷ) и *i<br />

перешло в балтийских и в большинстве арийских языков в [š]. В<br />

праславянском оно дало [x], [š](Эдельман 1986:47; Эдельман 2002:30-31).<br />

Поскольку для современной экспериментальной фонетики описанный<br />

процесс представляется маловероятным событием, попробуем взглянуть на<br />

эту проблему немного по-другому. Известно утверждение о том, что в период<br />

становления группы сатэм звук*s остался практически единственной щелевой<br />

согласной фонемой и имел широкую вариабельность. Тогда он реализовывался<br />

в виде двух аллофонов [s] и [z] (Эдельман 1986:47; Эдельман 2002:30;<br />

Семереньи 2002:62).<br />

Такая широкая вариативность делает избыточной гипотезу о втором<br />

щелевом фокусе. Первый (основной) фокус мог передвигаться от передних<br />

зубов до мягкого нёба, не нарушая контраст (2) с другими щелевыми<br />

согласными. А зафиксироваться в более задней позиции (как для[š]) он мог с<br />

появлением более передних щелевых, напр. [f] или [θ], которые отмечаются в<br />

1 В оригинале обозначено [s o ].<br />

135


древнеперсидском и авестийском (Расторгуева 1997:17). Переход из одного<br />

фонологического состояния в другое звук [s w ] мог проделать за исторически<br />

короткий период.<br />

Известны случаи, когда ненормированные языки развиваются так<br />

быстро, что фонологически существенные изменения могут произойти за<br />

время жизни одного–двух поколений носителей. Так, при обследовании<br />

языка бадага дравидской семьи в работе Эмено (Emeneau 1939; Ladefoged,<br />

Maddieson 1996:313) было выяснено, что 5 гласных[i], [e], [a], [o], [u] в нём<br />

могут быть простыми, полуретрофлексными и полностью ретрофлексными<br />

(т.е. иметь 3 ступени градуальной оппозиции). Эмено представил тогда<br />

доказательства, что все 15 гласных обладают фонологическим контрастом.<br />

Его полевое исследование проводилось в 1930-х годах. В 1980-х годах<br />

результаты его исследования были проверены на современных носителях<br />

языка бадага, включая внука того носителя языка, который был информантом<br />

Эмено. Из большого числа информантов сохранились очень немногие,<br />

которые могли поддерживать трёхступенчатый контраст, да и то, для одного,<br />

максимум двух гласных (Ladefoged, Maddieson 1996:314).<br />

Аналогичная скорость развития (а с некоторой точки зрения и деградации<br />

фонетической базы) характерна для бесписьменных памирских языков.<br />

Например, в ишкашимском языке прямо на глазах утрачивается контраст<br />

простых и церебральных согласных. Упрощение фонетической системы<br />

происходит, очевидно, под влиянием многоязычия с окружающими языками,<br />

в которых нет ретрофлексных. К числу последних относится таджикский.<br />

У нас пока нет оснований предполагать, что v-образная (губно-зубная)<br />

дополнительная артикуляция существовала в истории иранских языков.<br />

Обратим внимание также на то, что среди фонетических знаков Международной<br />

фонетической транскрипции (IPA) нет верхних индексных знаков v( v ) и<br />

o( o ), есть только w( w ), который рекомендуется для обозначения огубленности<br />

любых согласных. Опыт показывает, что использование транскрипционных<br />

знаков, несоответствующих международным стандартам, неперспективно. Их<br />

поддержка требует постоянных дополнительных усилий со стороны авторов и<br />

издателей. Поэтому в будущих иранистических работах для обозначения<br />

огубленности согласных можно рекомендовать использование обозначений<br />

только типа x w , h w и т.п., воздерживаясь от индексных знаков v ( v ) и o ( o ).<br />

Традиционный подход к двухфокуснымв иранских языках<br />

Тривиальным положением российских (советских) описаний консонантизма<br />

иранских языков было, есть и, к сожалению, ещё какое-то время будет<br />

утверждение о том, что щелевые [š] и [ž] являются двухфокусными. Ссылки<br />

здесь не приводятся, потому что количество таких работ измеряется сотнями.<br />

Вместе с [š] и [ž] в категорию двухфокусных попадают также аффрикаты<br />

[č] и [j] иранских языков. Аффрикаты, как известно, состоят из смычного<br />

начала и щелевого продолжения. Полагается, что двухфокусность аффрикат<br />

проявляется на их щелевых участках [š]и [ž] (Соколова 1953:223).<br />

В западной лингвистике наличие щелевых двухфокусных в иранских языках<br />

нигде не упоминается. Создаётся впечатление, что там об этой фундаментальной<br />

особенности иранских согласных никто не знает. В чём же тут дело?<br />

136


Заглянем в «Общие фонетики», написанные в середине прошлого века<br />

(см. Зиндер 2007:170-172 и Матусевич 1959:48-50). Из приведённых там<br />

рассуждений (вопреки мнению, высказанному в книге Ladefoged, Maddieson<br />

1996:329–330) следует, что двухфокусные являются наиболее распространённым<br />

видом щелевых. Для [ш] врусском языке помимо подъёма кончика<br />

языка постулировался подъём его задней части, для [š] в английском и польском<br />

— средней. При этом опорой для таких выводов служило учение академика<br />

Л.В. Щербы, который в свою очередь опирался на работу (Bremer<br />

1893:74), в которой история ich-лаута выводилась из сочетания [s + x].<br />

Эти теоретические положения тогда экспериментально не проверялись.<br />

Исследования психологии речи показывают, что человек не в состоянии по<br />

своим ощущениям определить форму спинки своего языка в потоке речи.<br />

При наличии авторитетного мнения и при невозможности решить проблему<br />

непосредственным наблюдением, возникает placebo effect – эффект самогипноза,<br />

когда сомнение решается в пользу общепризнанного представления.<br />

Мнения самих иранистов на этот счёт иногда звучат довольно курьёзно. Одна<br />

известная иранистка на вопросы: "Почему Вы в описании исследуемого Вами<br />

языка вставили в таблицу консонантизма щелевые двухфокусные, хотя американские<br />

лингвисты говорят, что они не существуют?" ответила, что эту типовую<br />

таблицу им спустили сверху. Эту таблицу, конечно, никто не навязывает, её<br />

выбирают сами иранисты, на подсознательном уровне полагая, что более сложная<br />

таблица свидетельствует о более высоком уровне исследования.<br />

Данные палатографирования<br />

Приблизительно в середине прошлого века появляются инструментальные<br />

возможности для проверки существования двухфокусных. Сначала<br />

таким инструментальным методом стало палатографирование, которое,<br />

однако, в те времена имело значительные ограничения. Артикуляцию (прикосновение<br />

языка к искусственному мягкому нёбу) можно было "сфотографировать"<br />

один раз за всё слово. Затем искусственное мягкое нёбо надо<br />

было вынуть изо рта информанта.<br />

Палатографированием на материале иранских языков занимались В.С.<br />

Соколова и Т.Н. Пахалина. На Рис. 1 показаны палатограммы ваханских<br />

щелевых церебральных согласных [ṣ̌] и [ẓ̌] по работе (Соколова 1953:228). На<br />

нём ясно видно, что сближение боковых краёв языка (заштрихованных<br />

областей) происходит в одном месте. Сближения нам указывают на место<br />

образования узкой щели (другими словами фокуса).<br />

Рис. 1. Палатограммы ваханских церебральных [ṣ̌] и [ẓ̌] (Соколова 1953:228)<br />

137


Второго сближения (фокуса) на палатограммах не видно ни на средней, ни на<br />

задней части спинки языка, тем не менее, вывод о двухфокусности щелевых<br />

церебральных довольно категоричен, и даже подчёркивается её<br />

фонологическая существенность (Соколова 1953:222).<br />

138<br />

Рис. 2. Палатограммы ваханских обычных[š] и [ž] (Соколова 1953:228)<br />

В этой работе есть палатограммы и простых щелевых [š] и [ž] (см. Рис.<br />

2). Как правило, в иранских языках они имеют палатализованный (мягкий)<br />

характер в отличие от русских [ш] и [ж], где они твёрдые. В случае с<br />

церебральными щель особенно узка потому, что язык загнут вверх и ближе<br />

прижат к провалу в альвеолах, чем в случае с обычными [š] и [ž], где язык<br />

имеет плоскую форму и не обтекает провал в альвеолах. Различные формы<br />

щели и языка создают разные виды турбулентности (завихрений), что<br />

выражается акустически в различных спектрах. Для оценки различий в<br />

спектрах шумных согласных разных категорий удобно использовать<br />

параметр под названием «центр тяжести».<br />

На Рис. 2 мы не видим таких явных сближений боковых краёв языка, как<br />

на Рис. 1.Сама В.С. Соколова пишет: "Существенно отметить, что для фонем<br />

[š] и [ž] передний фокус вообще фонологически не обязателен: в отдельных<br />

случаях (при вялой артикуляции) кончик языка вовсе не участвует в работе,<br />

оставаясь опущенным к основанию нижних зубов. В этих случаях возникают<br />

среднеязычные круглощелевые согласные [ś] и [ź], которые воспринимаются<br />

на слух как очень мягкие [š́] и [ž́]" (Соколова 1953:222-223). Необязательность<br />

переднего фокуса вводится также и для ваханских аффрикат [č],<br />

[j],[č̣] и [j̣] (Соколова 1953:223). Эти высказывания В.С. Соколовой вполне<br />

примиряют точки зрения наших иранистов и П. Ладефогеда. Всё же возникает<br />

теоретический вопрос: если один из фокусов не обязателен, зачем же<br />

согласные называть двухфокусными? Иными словами, факультативные элементы<br />

нельзя считать системообразующими.<br />

Рис. 3. Реализации ишкашимского церебрального [ṣ̌] в произношении двух<br />

информантов (Пахалина 1959:27)


На Рис. 3 хорошо видно сходство ишкашимского церебрального [ṣ̌] с<br />

ваханским: всё тот же один фокус. Но, как и в работе (Соколова 1953), он<br />

однозначно причисляется к двухфокусным (Пахалина 1959:24).<br />

Данные рентгенографии<br />

Рентгенография по сравнению с палатографированием является более<br />

надёжным инструментом артикуляторных исследований, так как расширяет<br />

наш кругозор: рентген работает не только с местом контакта активных и<br />

пассивных органов, но и позволяет видеть их форму в целом. В иранистике<br />

нам известны всего две работы с использованием рентгенографии: в персидской<br />

фонетике (Гаприндашвили, Гиунашвили 1964) и в таджикской (Файзов<br />

1999).<br />

Рис. 4. Рентгенограмма персидского [š] (Гаприндашвили, Гиунашвили 1964:100)<br />

Традиционно, на слух, в обоих языках [š] и [ž] (нередко и [č], [j]) относят<br />

к двухфокусным. Рентгенографическая проверка на материале персидского<br />

языка продемонстрировала, что: "Понижение задней части спинки языка,<br />

наблюдаемое нами как при [ž], так и при [š] свидетельствует о несостоятельности<br />

мнения о том, что для получения эффекта шипения необходим<br />

подъём вверх задней части языка и сближение его с мягким нёбом для образования<br />

т. н. "второго шумообразующего фокуса". В персидской литературном<br />

произношении акустические твёрдость и мягкость обусловлены позицией<br />

данного звука. Значительная ширина задней части резонатора способствует<br />

восприятию [š] скорее не как мягкого, а скорее как твёрдого спиранта.<br />

Как показало нам рентгенографическое исследование, в персидском<br />

литературном языке при артикуляции спирантов "второй шумообразующий<br />

фокус" не наблюдается» (Гаприндашвили, Гиунашвили, 1964: 100; см. Рис. 4<br />

и Рис. 5).<br />

Рис. 5. Реализации персидского [ž] в исполнении трёх информантов<br />

(Гаприндашвили, Гиунашвили 1964:93)<br />

139


В своей работе, посвящённой таджикскому литературному языку М.Ф. Файзов<br />

пишет: «Основываясь на рентгенографическом исследовании, можно утверждать, что<br />

при артикуляции шипящих спирантов таджикского литературного языка "второй<br />

шумообразующий фокус" не наблюдается. Таким образом, органы речи при артикуляции<br />

"ш" сближаются только в одном месте. О двухфокусности "ш" таджикского<br />

литературного произношения и речи быть не может» (Файзов 1999:15; см. Рис. 6).<br />

140<br />

Рис. 6. Рентгенограмма таджикского [š] (Файзов 1999:15)<br />

Из рассуждений на стр. 3 той же работы М.Ф. Файзова становится понятным,<br />

что и таджикское [ž] он тоже относил к щелевым однофокусным согласным.<br />

Выводы<br />

Приведённые в нашей статье материалы инструментальных и экспериментальных<br />

исследований недвусмысленно свидетельствуют о том, что постулирование<br />

существования щелевых двухфокусных согласных в языках мира<br />

вообще, и в иранистике в частности не имеет аргументированной базы и достаточных<br />

оснований. Пока что мы не получили от сторонников существования<br />

щелевых двухфокусных ни одного материального доказательства – палатограммы<br />

или рентгенограммы. Отметим также, что рентгенографическое<br />

исследование (Гаприндашвили, Гиунашвили 1964), хотя и было написано<br />

около полувека тому назад, не потеряло своей научной значимости и до сих<br />

пор. Таким образом, предлагается из типовой схемы классификации согласных<br />

в иранских языках графы «щелевые двухфокусные» и «двухфокусные<br />

аффрикаты» изъять как не получившие инструментального подтверждения и<br />

как не соответствующие действительности.<br />

Литература<br />

Гаприндашвили, Гиунашвили 1964: Гаприндашвили Ш.Г., Гиунашвили Дж.Ш.,<br />

Фонетика персидского языка,Т. 1., Мецниереба, Тбилиси.<br />

Зиндер 2007: Зиндер Л.Р., Общая фонетика и избранные статьи, Изд. 2-е. Академия,<br />

Москва – Санкт-Петербург.<br />

Матусевич 1959: Матусевич М.И., Введение в общую фонетику, Пособие для<br />

студентов университетов и педагогических институтов, Государственное учебно-<br />

педагогическое издательство Министерства просвещения РСФСР, Москва.


Пахалина 1959: Пахалина Т.Н., Ишкашимский язык, Очерк фонетики и грамматики,<br />

Тексты и словарь, Издательство Академии Наук СССР, Москва.<br />

Расторгуева 1997: Расторгуева В.С., Иранские языки. // Языки Мира, Иранские<br />

языки(в трёх томах), т. 1, Институт Языкознания, Российская Академия Наук,<br />

издательство «Индрик», Москва.<br />

Семереньи 2002: Семереньи О., Введение в сравнительное языкознание, УРСС,<br />

Москва.<br />

Соколова 1953: Соколова В.С., Очерки по фонетике иранских языков, Т. II, Москва-<br />

Ленинград.<br />

Файзов 1999: Файзов М.Ф., Альбом артикуляций звуков таджикского литературного<br />

языка, Под ред. Расторгуевой В.С., Национальный банк Республики Таджикистан,<br />

Институт языка и литературы им. Рудаки АН РТ, Душанбе.<br />

Эдельман 1986: Эдельман Дж.И., Сравнительная грамматика восточноиранских<br />

языков. Фонология, «Наука», Москва.<br />

Эдельман 2002: Эдельман Дж.И., Иранские и славянские языки. Исторические<br />

отношения, «Восточная литература», РАН, Москва.<br />

Bremer 1893: Bremer O., Deutsche Phonetik, Leipzig.<br />

Emeneau 1939: Emeneau M., The Vowels <strong>of</strong> Badaga Language. // Language 15; 43–7.<br />

Ladefoged, Maddieson 1996: Ladefoged Peter, Maddieson Ian., The Sounds <strong>of</strong> the<br />

World’s Languages, Blackwell Publishers, Padstow, Cornwall, Great Britain.<br />

vladimer ivanovi<br />

orfokusiani Tanxmovnebi iranul enebSi<br />

reziume<br />

statiaSi ganxilulia iranuli enebis orfokusian napralovan TanxmovanTa kategoria.<br />

eqsperimentul-instrumentul gamokvlevaTa masalaze (Ladefoged, Maddieson<br />

1996; Соколова 1953; Пахалина 1959; Файзов 1999; Гаприндашвили, Гиунашвили1964)<br />

Sefasebulia tradiciul fonetikur aRwerebSi am kategoriis Setanis<br />

koreqtuloba da naCvenebia misi uvargisoba Semdgomi kvlevebisaTvis.<br />

141


vaxtang imnaiSvili<br />

142<br />

enaTmecnierebis sakiTxebi _ 2011<br />

sakuTar saxelTa brunebis erTi gansakuTrebuli<br />

SemTxveva qarTulSi<br />

cnobilia, rom qarTulSi anTroponimebi kvecas ar eqvemdebareba, sxva<br />

saxis sakuTari saxelebi (gvarebi, mdinareTa, qveynebis, dasaxlebuli punqtebisa<br />

da msgavsTa saxelwodebani), rogorc wesi, ikveceba. sizustis-<br />

Tvis davZen: fuZeukvecelTa jgufSi Sedis, agreTve, ucxouridan Semosuli<br />

xmovanfuZiani gvarebi.<br />

qvemoT ganxilulia adamianTa saxelebis erTi gansakuTrebuli jgufi,<br />

roca sakuTriv adamianis saxels mosdevs damatebiT raime saxis metsaxeli<br />

(an masTan gaTanabrebuli sityva), romlis fuZec e xmovanze mTavrdeba<br />

(giorgi brwyinvale, efrem mcire, ivane mrisxane da msgavsni).<br />

sityva, romelic anTroponims mosdevs, pirovnebis raRac Tvisebaze an<br />

xarisxsa Tu wodebaze miuTiTebs. yovel SemTxvevaSi, TviTon es ganmarteba<br />

araa sakuTari saxeli, Cveulebriv, zedsarTavia an mimReoba da erTgvari<br />

gansazRvrebis rolSi gamodis. wesiT, amgvari sityva iseve unda icvlebodes,<br />

rogorc calke aRebul zedsarTavs Seefereba: brunebisas kvecas<br />

unda eqvemdebarebodes. TviT Sesityveba ki garegnulad msazRvrelsazRvrulis<br />

inversiuli wyobis, anu sazRvrul-msazRvrelis, tolfasia.<br />

rodesac sakuTari saxelis Semdeg mdgomi metsaxeli (faqtobrivad _<br />

gansazRvreba) e xmovanze mTavrdeba, anu gvaqvs Sesityveba, romlis meore<br />

wevri e-fuZiani msazRvrelia, maSin ukanaskneli sityva imis nacvlad, rom<br />

naTesaobiTsa Tu moqmedebiTSi Seikvecos, xSirad e xmovans inarCunebs da<br />

naTesaobiTi garegnulad emsgavseba micemiTi brunvis formas. maSasadame,<br />

vTqvaT, Sesityveba `giorgi brwyinvales~ romelic formis mixedviT mxolod<br />

da mxolod micemiT brunvas gamoxatavs (`giorgi brwyinvales mimowera<br />

hqonda romis pap ioane XXII-sTan~), zogjer SeiZleba naTesaobiTi<br />

brunvis funqciiT iyos aRWurvili (giorgi brwyinvales sasaxle).<br />

bunebrivia, aseT SemTxvevaSi ukve aRaraviTari mniSvneloba ara aqvs,<br />

sakuTriv adamianis saxeli (anTroponimi) xmovanze mTavrdeba Tu Tanxmovanze.<br />

aRniSnulis kerZo SemTxveva gvaqvs maSin, roca sakuTari saxelis damatebad<br />

gamodis ara zedsarTavi an mimReoba, aramed ricxviTi (ukeT, rigobiTi<br />

ricxviTi) saxeli (`pirvelis~ gamoklebiT, vTqvaT, `erekle meore~),<br />

rac gansakuTrebiT xSirad gvxvdeba saistorio pr<strong>of</strong>ilis mqone<br />

literaturaSi, rodesac ricxviTi saxeli ama Tu im mefis, ded<strong>of</strong>lis,<br />

papis Tu sxvaTa saxelis rigiTobas miuTiTebs: vaxtang meeqvse, ekaterine<br />

meore, papi ioane-pavle meore da a.S.<br />

amTaviTve unda aRvniSno, rom qvemoT warmodgenili nimuSebi ufro<br />

iSviaTad gvxvdeba normatiulTan SedarebiT, magram enaSi mainc sakmaod<br />

gavrcelebulia da TandaTan fexs ikidebs.


mivmarToT magaliTebs:<br />

giorgi brwyinvale<br />

`daviT IX _ erTiani saqarTvelos mefe 1346-1360 wlebSi, giorgi V<br />

brwyinvales Ze~ (`saqarTvelos mefeebi~ /redaqtorebi m. lorTqifaniZe<br />

da r. metreveli/, 2000, gv. 165).<br />

`XIV saukuneSi mxolod giorgi brwyinvales dros (1314-1346 ww.)<br />

amoisunTqa qveyanam~ (`gviani Sua saukuneebi. XV-XVIII ss: saqarTvelos<br />

kulturuli memkvidreobis dacvis erovnuli saagento~. 2009: heritgesites.ge).<br />

`giorgi brwyinvales, farnavaz mefis, daviT aRmaSeneblis, Tamar mefis<br />

da vaxtag meeqvsis dazgur-monumenturi tiloebi safrangeTSi moRvawe<br />

qarTvelma mxatvarma beqa janaSiam Seqmna~ (l. varSalomiZe sakonstitucio<br />

sasamarTloSi qarTvel mefeTa darbazis gaxsnas daeswro: axali<br />

ambebis saagento. 22.11.2010: ghn.ge)<br />

`erTiani saxelmwifoebriobis istoriaSi iyo Zalze xangrZlivi, oTx<br />

saukuneze meti xnis wyveta, anu giorgi brwyinvales Semdeg~ (a. WyoiZe,<br />

erekle meore da Tanamedrove saqarTveloSi arsebuli `rusuli diskursi~<br />

– erTi magaliTi: erekle meoris sazogadoeba. 25.03.2009: erekle-2.ge)<br />

efrem mcire<br />

`eklesia dgas i. griSaSvilisa da efrem mcires saxelobis quCebs<br />

Soris momaRlo adgilas~ (T. beriZe, Zveli <strong>Tbilisi</strong>s gareubnebis istoria,<br />

1977, gv. 86).<br />

`xsenebuli problema mxolod efrem mcires dros rodi iyo aqtualuri~<br />

(n. tabiZe, galaktioni _ mkiTxveli: lit400.ge).<br />

`es tendencia gansakuTrebiT mas Semdeg iCens Tavs, rac iqmneba aTonuri<br />

da Savi mTis skolebis qarTuli xelnaweri krebulebi, romlebSic<br />

gaerTianebulia eqvTime mTawmidlis, efrem mcires, arsen iyalToelisa da<br />

amave wris moRvaweTa Targmanebi~ (`qarTuli xelnaweri wigni~: Sereuli<br />

krebulebi: geomanuscript.ge).<br />

`am periodis mTargmnelobiTi literaturis mniSvnelovani Zeglebia<br />

efrem mcires mier Targmnili ioane damaskelis `gardmocemai~ da ioane<br />

petriwonelis mier berZnulidan Targmnili `bunebisaTvis kacTa~ (`qar-<br />

Tuli tradiciuli medicina~. 3.02.2011: curamediana.ge).<br />

giorgi mcire<br />

`teqsti, romelic giorgi mTawmindelis mier aris warmoTqmuli, amo-<br />

Rebulia giorgi mcires Txzulebidan `cxovreba giorgi mTawmindelisa~<br />

(d. iverieli, sibnelis qadageba eklesiis saxeliT. 20.06.2009: jvarosnebi.com).<br />

`1311 wels giorgi Tavisi ZmiSvilis _ mcirewlovani giorgi VI<br />

`mcires~ regenti gaxda~ (`giorgi V brwyinvale~: tbiliso.ge).<br />

`giorgi mcires giorgi mTawmidelis cxovreba~ (giorgi mTawmideli<br />

_ 1000: sites. google.com).<br />

143


gabriel mcire<br />

`gabriel mcires originaluri memuaruli Txzulebani Tavmoyrilia<br />

xelnawer krebulSi, romelsac «jvarSemosili» ewodeba~ (daculia<br />

bodlis biblioTekaSi, marjori uordropis fondSi~): `gabriel mcire~:<br />

ka.wikipedia. org).<br />

dionise mcire<br />

`qristianuli welTaRricxva, anu axali era, VI saukunidan abat dionise<br />

mcires winadadebiT Semodis (irakli mWedliSvili _ `sivrce-dro<br />

da adamianuri samyaros wyoba~. `burusi~, 7.10.2010: Burusi:wordpress.com).<br />

`qristianulma eklesiam daakanona dionise mcires mier SemoTavazebuli<br />

qristes Sobis TariRi da 532 wliani moqceva~ (`ieso qristes<br />

Sobis TariRi~. Niksologia: niksologi.wordpress.com).<br />

nilos mcire<br />

`anonimis Txzuleba nilos mcires cxovrebaze: (ka.wikipedia. 7val.com<br />

/wiki / PG-120)<br />

rene mowyale<br />

`nostradamusis winaprebi msaxurobdnen kalabriis hercogis _ rene<br />

`mowyales~ karze mkurnalebad~ (`miSel de notradami (nostradamusi)~:<br />

join. ge. articles.7.10.2009).<br />

ioane mowyale<br />

`Rirsi vitali… iyo Rirsi seridis monastris beri, aleqsandriaSi<br />

Cavida wmida patriarq ioane mowyales dros~ (`Rirsi vitali (609-<br />

620)~: orthodoxy. ge/tveni).<br />

stefane pirvelmowame<br />

`ai molocvili 12 taZris Tanmimdevruli marSrutic: jvari, RvTismSoblis<br />

Sobis mamaTa monasteri (amJamad mimdinareobs keliebis mSenebloba),<br />

sveticxoveli, antioqia, stefane pirvelmowames eklesia~ (`mcxe-<br />

Ta-SiomRvime, erTi dauviwyari dRe~. `marTlmadidebluri forumi~:<br />

church.ge)<br />

svimeon mesvete<br />

`rkonis svimon mesvetes eklesiis reabilitacia~ (`saqarTvelos kulturuli<br />

memkvidreobis dacvis erovnuli saagento~: `tenderebi da gancxadebebi~.<br />

`24 saaTi~ /11.05.2010/).<br />

`wm. svimon mesvetes saxelobis eklesiaze sareabilitacio samuSaoebi<br />

mimdinare wlis 15 oqtombramde dasruldeba~ (`saqarTvelos kulturuli<br />

memkvidreobis dacvis erovnuli saagento~ 2009: heritagesites.ge).<br />

fotine meudabnoe<br />

`fotine meudabnoes cxovrebaSic moxsenebulia, rom im udabnoSi, sadac<br />

igi moRvaweobda, mogvianebiT... sasadiloebi gaxsnes~ (`mama paisi<br />

mTawmindeli~: `garegan xmaurze da Sinagan uSfoTvelobaze. adamianebma<br />

mSvidi buneba Secvales~ (kocika.piczo.com).<br />

pavle meudabnoe<br />

`wmida isidore pelusiotelma netari mamis uxrwneli nawilebi Tavis<br />

savaneSi gadaasvena da misi sulieri megobris, Rirsi pavle meudabno-<br />

144


es neSTis gverdiT daabrZana~ (`wmindanTa cxovreba. Rirsi paisi didi<br />

(V)~, orthodoxy. ge.19.06) // (`paisi didi~: ka.wikipedia.org. portali:<br />

wmindanebi).<br />

pamva meudabnoe<br />

`pamva meudabnoes bmuli gverdebi~ (linux24web.info).<br />

nilos mironmdinare<br />

`Rirsi mama nilos mironmdinares winaswarmetyvelebani~ (`winaswarmetyveleba.<br />

qarTuli safixvno~: 7.05.2004).<br />

`mama nilos mironmdinares winaswarmetyvelebani~ (`antiqriste~.<br />

holmes. ge).<br />

ioana menelsacxeble<br />

`gogonas saxeli deda sidoniam SeurCia, wminda ioana menelsacxebles<br />

xsenebis dRis (10 ivliss) sapativcemulod~ (primetime: ptpress.ge)<br />

(30.07.2010)<br />

ivane mrisxane<br />

`sam nawilad Cafiqrebuli `ivane mrisxanes~ pirveli seria 1944<br />

wels gamodis kinoekranebze~ (g. TuSmaliSvili, `afiSis TavSi: Teatri,<br />

kino da politika~. `24 saaTi~, 13.01.2011).<br />

`es saxelmwifo, ivane mrisxanes epoqidan dawyebuli, dResac aris<br />

safrTxe rogorc evropisTvis, ise aziisTvis~ (n. xaCiZe, ratom ajobes<br />

polonelebma da finelebma qarTvelebs ruseTis imperiasTan brZolaSi:<br />

`Tbiliselebi~ #16, 12.05.2010.).<br />

`ivane mrisxane~ ruseTis mefe ivane IV aris. magram es Sesityveba<br />

ganzogadda da araiSviaTad am saxelis matarebeli sxva pirebis mimarTac<br />

iTqmis:<br />

`ivane mrisxanes~ siZliere sakuTar tyavze `barselonasac~ aqvs gamocdili,<br />

roca Cilelma erT-erT `el-klasikoSi~ katalonielebs 4 goli<br />

`usaxsovra~ (saukeTeso «9-ianebi» `realis~ istoriaSi. 10.09.2009:<br />

alamadrid.ge). aq ivaraudeba `realis~ Cileli forvardi ivan samorano.<br />

`opoziciis am nawils `ivane mrisxanes~ gadayeneba ar mouTxovia~ (T.<br />

marxvaiZe, `merabiSvilis CasaZirad oqruaSvils abruneben~: `axali Taoba~<br />

25.01. 2010). aq `ivane mrisxaneSi~ vano merabiSvili igulisxmeba.<br />

`albaT, axla ioli misaxvedria, ratom daesxnen Tavs `ivane mrisxanes~<br />

damqaSebi TavianTi nakrebis mekare stoikoviCs~ (`evropis risxva<br />

`Иван Грозный~. mTavari: fanebi.com. 16.11.2010). es `ivane mrisxane~ ki<br />

serbi teroristi ivan bogdanovia: `areulobis dros 29 wlis niRbiani<br />

ivan bogdanovi (metsaxelad `ivane mrisxane~) tribunebisa da stadionis<br />

gamy<strong>of</strong> Robeze avida~ (`italia-serbeTze areulobis wamomwyebi 3 wliT<br />

daapatimres~: `ms<strong>of</strong>lio sporti~ 8.03.2011. worldsport.ge).<br />

`ivane mrisxanes~ eZaxdenen agreTve saxelganTqmul amerikel CogburTels<br />

ivan lendls, romelic Tavis droze 270 kviris ganmavlobaSi<br />

ms<strong>of</strong>lios pirveli Cogani iyo (Лендл, прозванный Иваном Грозным, нико-<br />

145


гда не работал с теннисистами на высшем уровне, Будет ли Лендл тренировать<br />

Маррея? – Теннис: Eurosport.ru 29.03.2011).<br />

kuzma-mrisxane<br />

`mis yovel warmodgenas aRemateboda is saSineleba, romelic kuzmamrisxanes<br />

TvalTagan Semohyurebda~ (l. qiaCeli, haki aZba, lib.ge).<br />

pipin mokle<br />

`768 wels frankebis mefe gaxda pipin mokles Svili karlosi (`safrangeTis<br />

istoria. frankTa samefo~: ka.wikipedia.org).<br />

`arc me maxsendeba aravin pipin mokles garda~ (n. xaCiZe, ratom aris<br />

gardauvali...: `Tbiliselebi~ #31, 2010).<br />

`755 wels, frankTa mefis pipin mokles mier romis papis olqis<br />

Seqmnam, romis papebi, romlebic dasavleT evropis umaRlesi sasuliero<br />

pirebi iyvnen, saero xelisuflebiTac aRWurva~ (`qristianuli eklesia<br />

Sua saukueebSi~: qristianoba: ka.wikipedia.org)<br />

`karli ufrosi vaJi iyo pipin moklesi~ (`frankTa imperia~: ka.wikipedia.org).<br />

`adreul Sua saukuneebSi, eklesiasa da frankTa saero xelisuflebas<br />

Soris Zalauflebis gansamtkiceblad damyarebuli urTierToba 800 wels<br />

pipin mokles Svilis, karlosis imperatorad kurTxevis aqtiT dagvirgvinda~<br />

(`karolingebis dinastia~: ka.wikipedia.org).<br />

giorgi merCule<br />

`gavixsenoT Tundac giorgi merCules Txzulebidanpportreti~ (s.<br />

caiSvili, `filologiuri etiudebi~: `literaturuli saqarTvelo~ #5,<br />

1982, gv. 10).<br />

`SevadaroT am tipiuri hagiografiuli nawarmoebis gmiri giorgi<br />

merCules moTxrobis gmirs~ (v. WeliZe, `CarCoebi~: `literaturuli saqarTvelo~<br />

#23, 1976).<br />

`moTavsdeba am viwro CarCoSi giorgi merCules, basil zarzmelisa<br />

da ioane sabanisZis moTxrobebi~ (iqve).<br />

`kulti siyvarulisa da qalis gaRmerTebisa, rasac saTave giorgi<br />

merCules TxzulebaSi udevs~ (l. kvaWaZe, `obieqturoba, momTxovneloba,<br />

gulisxmiereba~: `saxalxo ganaTleba~, #37, 1976).<br />

vilhelm mdumare<br />

`vilhelm mdumares meore Svilis, moris nasauelis saxeli, yvelaze<br />

ufro metad holandiis armiis aRmSeneblobasTan asocirdeba~ (k. kacita-<br />

Ze, samxedro analitikuri jgufi „heri~, `Tanamedrove strategiis Semoqmedni<br />

_ moris nasaueli~ /pirveli nawili/. 18.09.2010: presa.ge).<br />

rogorc magaliTebidan Cans, zemoT dasaxelebuli pirebi metwilad<br />

saeklesio mamebi arian, raodenobrivad maT mosdevs mefeebi (giorgi<br />

brwyinvele, ivane mrisxane, pipin mokle...).<br />

axla vnaxoT iseTi SemTxvevebi, rodesac sakuTar saxels rigiTobis<br />

aRmniSvneli ricxviTi saxeli mosdevs. amgvari magaliTebi mravladaa, mag-<br />

146


am rigobiTi saxeli upiratesad romauli cifrebiT aris gamosaxuli,<br />

asoebiT mis gadmocemas eridebian, Tumca CvenTvis saintereso formiT<br />

ramdenime magaliTi mainc momxvda xelT:<br />

vaxtang meeqvse<br />

`mas (griSaSvils) gansakuTrebiT itacebda vaxtang meeqvses _ Cveni<br />

dedaqalaqis pirveli STagonebuli momRerlis _ saxe~ (g. asaTiani, `eqvsi<br />

silueti. ioseb griSaSvili~: `literaturuli saqarTvelo~ #38, 1981).<br />

bagrat meSvide<br />

`iwyeba polikarpe kakabaZis piesis `bagrat meSvides~ beWdva~ (`waikiTxavT<br />

maisis nomrebSi~: `lit. saqarTvelo~ #22, 1967).<br />

henri merve<br />

`1613 29 ivnisi. xanZarma gaanadgura Teatri „globusi~ „henri merves~<br />

warmodgenisas~ (Seqspiri. cxovrebis xazi: publish.dlf.ge/vaxtangvi/).<br />

giorgi meTormete<br />

`Tavdeba gvari aseTi giorgi meTormeteTi~ (g. tabiZe, X, gv. 442)<br />

liudovik meToTxmete<br />

`sdgas gzad mefe liudovik meToTxmetes merani~ (g. tabiZe, V, gv. 160).<br />

a-fuZiani metsaxelebi<br />

barem aqve davZen, rom analogiuri viTareba gvaqvs a-fuZiani metsaxelebis<br />

SemTxvevaSi. vnaxoT zogierTi maTgani:<br />

fridrix barbarosa<br />

`ukve aRar imoqmedebs germanul-Turquli megobrobis saukunovani<br />

fesvebispda fridrix barbarosas legendebi~ (`evropa saemigracio kanonebs<br />

amkacrebs~: The Georgian Times. 28.11.2005).<br />

`hainrix VI, germaniis mefe 1190-idan, imperatori 1191-idan. Staufenebis<br />

dinastiis warmomadgeneli, fridrix I barbarosas Ze~ (hainrix VI:<br />

ka.wikipedia. org).<br />

`fridrix barbarosas polonuri laSqroba da vladislavis<br />

sikvdili~ (`vladislav II /poloneTi/~: ka.wikipedia.org).<br />

lui IX wminda<br />

`rogorc lui wmindas moZRvari J<strong>of</strong>rua de bolie gvamcnobs, RvTisnieri<br />

mefe gulwrfelad da morCilad abarebda aRsarebas moZRvars~ (gia<br />

joxaZe, `sxeulis Tavgadasavali: qarTuli versia. cremli da tirili~:<br />

semioticsjournal: wordpress.com. 26.08.2010).<br />

Tamar mefe, daviT mefe<br />

dasaxelebul metsaxelebs SeiZleba kidev erTi sityva davuyenoT<br />

gverdiT., romelic zemoT moyvanilTa identuri ar aris, magram mainc<br />

xSirad gvxvdeba gansazRvrebis rolSi, esaa `mefe~ (Tamar mefe, erekle<br />

mefe, Tumca SesaZlebelia am Sesityvebis inversiuli wyobac: `mefe erek-<br />

147


le~ Zalze iSviaTad ki `mefe Tamaric~). gavixsenoT demetre mefe da mefe<br />

demetre Tavdadebuli.<br />

Tamar mefis SemTxvevaSi wyoba, SeiZleba iTqvas, erTaderTia. aq swored<br />

is SemTxveva gvaqvs, romelsac ganvixilav: sakuTar saxels mosdevs<br />

e-fuZiani gansazRvreba: `yvela qarTvels aqvs agebuli Tavis gulSi saxsovari<br />

rusTavelisa, TiTqmis Tanasworad daviT aRmaSeneblis da Tamar<br />

mefesi~ (`socialur-politikuri da kulturul-literaturuli viTareba<br />

XIX s. 20-30- iani ww. saqarTveloSi~: nplg.gov.ge).<br />

advili SesamCnevia, rom magaliTebad, rogorc wesi, naTesaobiTi<br />

brunvis ukveceli formebia moyvanili. asea! moqmedebiTi iSviaTad gvxvdeba,<br />

magram ramdenime nimuSi mainc momxvda xelT:<br />

`win ki mTeli cxovreba iyo _ genialuri «daTa TuTaSxiaTi», «gora<br />

mborgaliT» da «giorgi brwyinvaleTi» (l. jiyaSvili: `atocis wminda<br />

giorgis xati iyo misi Tilisma da mfarveli~: `burusi~. 13/05.2009.<br />

burusi. wordpress. com).<br />

`axalgazrda reJisorebi eizenSteins... werdnen, rom aRfrTovanebulni<br />

arian `ivane mrisxaneTi~ (g. gvaxaria, `Tengiz abulaZe _ 80~: `radio Tavisufleba~.<br />

kultura. 23.02.2004: radiotavisupleba.ge); `ded<strong>of</strong>lad gaxdomisTanave<br />

elizabeTis sasaxle xelis mTxovnelTa saCuqrebma aavses. vin<br />

aRar eZleoda: anJus hercogiT dawyebuli, ruseTis mefe ivane mrisxaneTi<br />

damTavrebuli~ (`qalwuli mefe~: zurriuss.ge/virgin-king-elizabeth).<br />

`visargebleTpkorneli kekeliZis `qarTuli literaturis istoriiT~<br />

pavle ingoroyvas `giorgi merCuleTi~ akaki baqraZis `daviwyebuli ideiT~<br />

v. kobalaZe, `saerTaSoriso urTierTobis Teoriuli sakiTxebi qar-<br />

Tul azrovnebaSi (V-XIII saukuneebi)~ politikur mecnierebaTa kandidatis<br />

samecniero xarisxis mosapoveblad warmodgenili disertacia, <strong>Tbilisi</strong>,<br />

2003. gv. 11: nplg. gov.ge/dlibrary).<br />

`daviT mefeTi ase rom spekulirebT, mgoni win jvars ayenebda da politikur<br />

gadawyvetilebaSi mRvdelmTavrebi ereodnen yovelTvis~ (`qar-<br />

Tveli xalxi naxiri ar aris~: youtobe.com. 29.12.2009).<br />

`Tavdeba gvari aseTi giorgi meTormeteTi~ (g. tabiZe, X, gv. 442)<br />

`me-17 saukuneSi vaxtang meeqvseTi dawyebuli, gagrZelebuli erekle<br />

II-is traqtatiT,... aTeulobiT xelSekrulebebi naTlad adasturebs, rom<br />

ruseTTan urTierToba aris ruseTis mxridan Ralatze, orpirobasa da<br />

sicrueze damyarebuli urTierToba~ (g. balaZe, ruseTi daSlis pirasaa:<br />

`axali Taoba~ 30. 03.2010: open.ge).<br />

bunebrivia, yvela avtori ar wers ase. kanonieri, e-mokvecili, formebi<br />

gacilebiT sWarbobs moukveclebs, magram unda iTqvas, rom ukanaskneli<br />

saxeoba araa iSviaTi. gansaxilveli formebis gaTanabreba sakuTar saxelebTan<br />

araa swori.<br />

amgvarad, rodesac sakuTar saxels mosdevs gansazRvrebis funqciiT<br />

aRWurvili rigiTobis maCvenebeli ricxviTi saxeli anda zedsarTavi sa-<br />

148


xeli Tu mimReoba da gvaqvs sazRvrul-msazRvrelis Taviseburi modeli,<br />

romelic e xmovanze mTavrdeba, maSin Sesityveba ise iqceva, TiTqos erT<br />

rTul sityvas, kompozits warmoadgendes, Cvens cnobierebaSi e-fuZian sakuTar<br />

saxelad aRiqmeba da igi ar ikveceba, miuxedavad imisa, rom am `gakompozitebuli~<br />

Sesityvebis meore komponenti araa sakuTari saxeli da<br />

is, wesisamebr, unda ikvecebodes.<br />

avtorTa erTi nawili dadgenil normebs mihyveba da Sesityvebis meore<br />

wevris bolokidur e xmovans kvecs, sxvani e-s principulad ar kvecen,<br />

raki mas xmovanfuZiani sakuTari saxelis bolokidur bgerad aRiqvamen.<br />

amaze SeiZleba idavos kacma, magram rodesac erTi da igive avtori<br />

erTsa da imave sityvas sxvadasxvanairad wers, zogjer uSualo mezoblobaSic<br />

ki, amaze gaCumeba ukve aRar SeiZleba. dumili yovelTvis araa `oqroგ<br />

rCeuli~ rogorc giorgi merCule gvaswavlis. aRniSnuli meryeobis<br />

maCvenebeli nimuSebi TiTebze CamosaTvleli rodia.<br />

Tqven TviTon gansajeT:<br />

`ivane mrisxanes mier Subiani yavarjniT daWrili Svili~ (`mnaTobi~<br />

#12, 1971, gv. 45), amave gverdze kidev ramdenjermea Svilis mkvleli mefe<br />

naxsenebi: `ivane mrisxanes Svils mxatvarma sevdiani, sikvdilis SiSiT<br />

moculi Tvalebi Causva~, `ar gamikvirdeba am suraTma romelime moqalaqeSi<br />

ivane mrisxanesadmi didi zizRi rom gamoiwvios~. erTi magaliTi ki<br />

am wyebidan amovardnilia: `igi ivane mrisxanisa da misi Svilis fsiqologiur<br />

analizs faravs, Crdilavs~.<br />

`giorgi mcires giorgi mTawmidelis cxovreba~ _ es werilis saTauria,<br />

teqsti ase iwyeba: `giorgi mTawmidelis cxovreba... dawera XI saukunis<br />

mweralma giorgi xucesmonazonma, romelic giorgi mciris saxeli-<br />

Taa cnobili~ (`giorgi mTawmideli _ 1000~: sites.google.com). am or gansxvavebul<br />

dawerilobas mxolod ori striqoni y<strong>of</strong>s!!<br />

`qarTul arqiteqturaSi svimeon mesvetis samsarTuliani eklesiakoSkis,<br />

rogorc ganumeorebeli negebobis sareabilitacio samuSaoebi ukve<br />

ramdenime Tvea mimdinareobs... wm. svimon mesvetes saxelobis eklesiaze<br />

sareabilitacio samuSaoebi mimdinare wlis 15 oqtombramde dasruldeba<br />

(saqarTvelos kulturuli memkvidreobis dacvis erovnuli saagento.<br />

heritagesites.ge) /2009/. pirvel striqonSi weria `svimeon mesvetis eklesiakoSki)~,<br />

xolo ramdenime striqoniT qvemoT _ `svimeon mesvetes (eklesia)~.<br />

`gamefeba giorgi mesamesi~. es werilis saTauria. teqsti ki ase iwyeba:<br />

`giorgi mesamis taxtze asvla~... (`kviris palitra~ #7, 2005, gv. 21).<br />

Tu marTlweris romelime principi airCie saxelmZRvanelod, unda<br />

bolomde mihyve kidec mas. ar SeiZleba, xan ase wero da xan ise! zemoT<br />

naCvenebi siWrele yovlad gaumarTlebelia. maTes saxarebaSi weria: `nu<br />

scnobn marcxenÀ Seni, rasa iqmodis marjuenÀ Seni~ (6,3). magram es mowyalebis<br />

gacemazea naTqvami, Cvens SemTxvevaSi ki diaxac SeTanxmebulad unda<br />

moqmedebdes mwerlis orive xeli!!.<br />

149


Vakhtang Imnaishvili<br />

One Specific Case <strong>of</strong> Declension <strong>of</strong> Proper Names<br />

in Contemporary Georgian<br />

Summary<br />

The article deals with the analysis <strong>of</strong> one special group <strong>of</strong> personal names, when the name<br />

<strong>of</strong> the person is followed by an additional nickname, the stem <strong>of</strong> which ends in e vowel<br />

(Giorgi Brtskinvale “Giorgi the Brilliant”, Ephrem Mtsire “Ephraim the Small”, Ivane<br />

Mriskhane “Ivan the Terrible”, Erekle Meore “Erekle the Second” and the like).<br />

The word following the anthroponym points to a certain feature, quality or title <strong>of</strong> a person,<br />

or is an ordinal numeral. In any case, this definition itself is not a proper name and it serves<br />

as a certain attribute. As a rule, such a word must be inflected in the same way as an<br />

adjective or a numeral taken separately. It must elide the final vowel in declension. And<br />

outwardly the word combination itself is equal to the inverted pattern <strong>of</strong> the<br />

determinandum-determinatum, i.e. determinatum-determinandum. When an adjective, a<br />

participle or a numeral, following a proper name, (in fact – an attribute) ends in e vowel,<br />

i.e. we deal with a word combination the second member <strong>of</strong> which is an e-stemmed<br />

determinandum, then the last word, instead <strong>of</strong> eliding the final e in the Genitive and the<br />

Instrumental Cases, retains this vowel and the Genitive becomes similar to the Dative form.<br />

Characteristic examples <strong>of</strong> the above-mentioned are as follows: Brtskinvale (Giorgi the<br />

Brilliant), Mtsire (Ephraim the Small), Motskale (John the Merciful), Mesvete (Symeon<br />

the Stylite), Meudabnoe (Paul the Anchorite), Menelsatskheble (Joanna the<br />

Myrrhbearing), Mriskhane (Ivan the Terrible), Mokle (Pepin the Short), Merchule (Giorgi<br />

the Specialist in Canon Law), Mdumare (Wilhelm the Silent), Mepe (Tamar the Queen),<br />

Mesame (Giorgi the Third), etc.<br />

In the given examples a proper name is followed by an adjective, a participle or an ordinal<br />

numeral, having the function <strong>of</strong> an attribute, and we deal with a peculiar model <strong>of</strong> the<br />

determinandum-determinatum ending in e vowel. Such a word combination behaves like a<br />

single compound word, an e-stemmed proper name, which generally does not elide the final<br />

vowel at all. In spite <strong>of</strong> the fact that the second component <strong>of</strong> this word combination turned<br />

into a compound, it is not a proper name and, according to the established norms, it must<br />

elide the final e.<br />

150


enaTmecnierebis sakiTxebi _ 2011<br />

manana kvaWaZe<br />

lingvokulturuli interferenciis Sesaxeb enobrivi<br />

kontaqtebis dros<br />

(gomborel laijTa magaliTze)<br />

enaTmecnierebis mniSvnelovan problemaTa rigs ganekuTvneba enobrivi<br />

kontaqtebisa da am niadagze warmoSobili bilingvizmis tipebis Seswavla,<br />

enis sazogadoebrivi funqciis garkveva, sesxebis, interferenciis sakiTx-<br />

Ta kvleva da sxv. Eenobrivi kontaqtebi, enaTa urTierTzemoqmedeba rTuli<br />

procesia, romelic moicavs ara mxolod sametyvelo moRvaweobas meore<br />

enis dauflebisa da orenovnobis dros, ara mxolod enobrivi<br />

struqturis SeRwevadobis problemas, aramed TviT am xalxebis – enis<br />

matarebelTa _ urTierTzemoqmedebasac (koduxovi 1974:190). orenovnobis<br />

(mravalenovnobis) warmoSoba da ganviTareba ganpirobebulia istoriuli,<br />

ekonomikuri, socialuri, demografiuli da sxva xasiaTis eqstralingvisturi<br />

faqtorebiT, igi TavisTavad rTuli, mravalplaniani problemaa da<br />

moicavs rogorc sakuTriv lingvistur, ise sociologiur, fsiqologiur,<br />

pedagogikur da sxva aspeqtebs. amaTgan yvelaze ufro mniSvnelovnad miCneulia<br />

lingvisturi da sociologiuri aspeqtebi.<br />

orenovnobis lingvisturi aspeqtis yuradRebis centrSi dgas interferenciis<br />

gamovlenaTa kvleva fonetikis, morfologiis, sintaqsis, leqsikur-semantikuri<br />

sistemisa da stilistikis dargSi (eloeva, rusakovi<br />

1990; zeqalaSvili 2008:99) orenovnobis sociologiur aspeqtSi igulisxmeba<br />

sazogadoebrivi funqciis Sesruleba ori, erTmaneTis mimarT<br />

kontaqtSi my<strong>of</strong>i, enis mier. sociologiur aspeqtSi orenovnoba ikvleva<br />

ara interferenciis gamovlenis TvalsazrisiT enis struqturis sxvadasxva<br />

doneze, aramed sazogadoebriv funqciaTa moculobis daxasiaTebiTa<br />

da orenovani mosaxleobis mier TiToeuli am enaTaganis gamoyenebis sferoTi<br />

(deSerievi, protCenko 1972:32-33).<br />

orenovnobis problema sakiTxTa mTel rigs moicavs. enaTa kontaqtisas<br />

ganixileba: 1) individualuri bilingvizmi, 2) saojaxo, 3) situaciuri, 4)<br />

nacionaluri, 5) umciresobaTa bilingvizmi da sxv. (tabiZe 2005:142).<br />

gavrcelebis xarisxis mixedviT, ganarCeven nawilobriv da masobriv<br />

orenovnobas (avronini 1972:50; rastorgueva 1964:3-4).<br />

jer kidev SCerba upirispirebda erTmaneTs idividualur da masobriv<br />

orenovnobas gavrcelebis arealis mixedviT (SCerba 1947:54). kvlevis sociologiuri<br />

aspeqtisaTvis, cxadia, pirvel rigSi masobrivi orenovnobaa<br />

saintereso. masobrivi bilingvizmis dros problemuria: 1) migraciis sakiTxi<br />

da imigrantis enobrivi kompetenciis socialuri mxare; 2) adaptaciis<br />

problema; 3) meore da mesame TaobebSi (imigrantebis) mSobliuri<br />

151


enis codnis xarisxi, rogorc momavali sacxovreblis arCevis piroba;<br />

4) bilingvuri ganaTlebis sakiTxi; 5) prestiJuli ena da sxv. (tabiZe<br />

2005:143).<br />

orenovnobis sakiTxTa ganxilvis dros, garda sazogadoebrivi funqciis<br />

moculobisa, gasaTvaliswinebelia agreTve meore enis flobis xarisxi<br />

da done, misi mimarTeba mSobliur enasTan. am mijnisa da sazRvris<br />

Taobaze samecniero literaturaSi azrTa sxvadasxvaobaa (xanazarovi<br />

1972:119-125; vainraixi 1972: 26-27; xaugeni 1972:61-62).<br />

msjeloben e.w. ,,ori mSobliuri enis“ Sesaxebac. ierarqia maT Soris<br />

vlindeba, pirvel rigSi, enis flobis xarisxis mixedviT, xolo Tu igi<br />

erTnairia, maSin kriteriumad iReben molaparakeTa eTnikur kuTvnilebas.<br />

am SemTxvevaSi ,,pirvel mSobliur enad~ Tvlian am erovnebis enas, romelsac<br />

Tavis Tavs miakuTvnebs molaparake (avronini 1972:52).<br />

termini ,,ori mSobliuri ena~, cxadia, Zalze pirobiTia, – arc meore<br />

enis codnis yvela SemTxveva SeiZleba miviCnioT orenovnobad da, miT ufro,<br />

arc yvelanairi orenovnoba iZleva ,,ori mSobliuri enis~ Sesaxeb<br />

msjelobis safuZvels. molaparakis mier aramSobliuri enis mSobliurad<br />

dasaxeleba uaRresad specifikuri enobrivi situaciisa da orientaciis<br />

gamoxatulebaa da misi ganzogadeba umarTebuloa.<br />

Tu mocemuli xalxisaTvis meore ena aris wignierebis ena _ ganaTlebisa<br />

da kulturis simaRleTa wvdomis erTaderTi gza, maSin igi y<strong>of</strong>aSic<br />

myarad ikidebs fexs da TandaTanobiT azrovnebisa da metyvelebis universalur<br />

saSualebad iqceva, flobisa da aqtivobis TvalsazrisiT, Zneli<br />

gasamijni xdeba WeSmariti dedaenisagan, xolo socialuri funqciis moculobis<br />

TvalsazrisiT, didi upiratesobiT sargeblobs. es garemoeba<br />

garkveulwilad zegavlenas axdens orenovani mosaxleobis erovnul cnobierebasa<br />

da TviTaRqmazec – orenovani mosaxleobis umravlesoba <strong>of</strong>icialur<br />

dokumentebSi mSobliur enad swored meore – sazogadoebrivi statusiTYufro<br />

maRla mdgom enas acxadebs da aqedan gamomdinare asaxelebs<br />

sakuTar eTnikur kuTvnilebasac.<br />

masobrivi orenovnoba damaxasiaTebelia umwerlobo xalxebisaTvis,<br />

bunebrivia igi agreTve migrirebuli mosaxleobisaTvis. arsebobs orenovnobis<br />

sxva tipebic, romelnic ganpirobebulia sxvadasxva faqtorebiT da<br />

romlebzedac amjerad ar SevCerdebiT. rogorc aRvniSneT, orenovnoba Soreuli<br />

warsulidan mimdinareobs da friad gavrcelebuli movlenaa Tanamedrove<br />

ms<strong>of</strong>lioSi; igi Zalze rTuli, mravalsaxovani problemaa da diferencirebul<br />

midgomas saWiroebs.<br />

magaliTad, iranulenovani xalxebis didi nawili istoriuli, kulturul-religiuri,<br />

politikuri, teritoriul-administraciuli da sxva<br />

pirobebis gamo or da mravalenovan situaciaSia moxvedrili, rac mniSvnelovanwilad<br />

ganapirobebs maT enobriv cxovrebas da erovnul TviTSegnebas<br />

(rastorgueva 1964). am TvalsazrisiT, saintereso situaciaSia moqceuli<br />

sagarejos raionis s<strong>of</strong>el gomborSi mcxovrebi iranulenovani mo-<br />

152


saxleobis y<strong>of</strong>a da metyveleba (kvaWaZe 1982:52-53; kvaWaZe 1988; kvaWaZe<br />

1998:37-46).<br />

gombori eTnikurad da enobrivad Sereuli s<strong>of</strong>elia – jer kidev mefis<br />

ruseTis droidan moyolebuli, aq, garda qarTvelebisa (ZiriTadad,<br />

mTiani regionebidan Camosaxlebuli fSav-xevsurebisa), cxovrobdnen rusebic<br />

(ZiriTadad, ruseTis armiidan demobilizebuli jariskacebi da rusi<br />

glexoba). es faqti garkveulwilad ganapirobebda s<strong>of</strong>lis enobriv cxovrebas<br />

– gomborSi qarTul enasTan erTad funqcionirebda rusuli enac.<br />

me-20 saukunis pirvel aTeul wlebSi gare kaxeTsa da qvemo qarTlSi<br />

Camosaxleba iwyes amierkavkasiisa da iranis mezobeli olqebidan saSovarze<br />

wamosulma sxvadasxva muslimurma eTnikurma jgufebma. maT Soris iyvnen<br />

Sirvanis daba lahijidan ltolvili – iranuli modgmis, ramdenadme<br />

gaTurqebuli da orenovani (TaTur-azerbaijanuli) eTnografiuli jgufi<br />

da iranis azerbaijanidan ltolvili, Turquli modgmis, agreTve orenovani<br />

(azerbaijanul-sparsuli) eTnografiuli jgufi. isini jer mdinare<br />

Turdos midamoebsa da s<strong>of</strong>el paldoSi dasaxlebulan, Semdeg ki s<strong>of</strong>el<br />

gomborTan mouyriaT Tavi. migraciis procesi sabWoTa periodSic grZeldeboda,<br />

intensiurad mimdinareobda igi 30-40-ian wlebSi.<br />

gomborSi mcxovrebi iranulenovani eTnografiuli jgufis warmomadgenlebi<br />

sakuTar Tavs ara<strong>of</strong>icialurad ,,laijebs~ uwodeben, xolo TavianT<br />

sametyvelo enas – ,,laijurs~. es metyveleba TaTuri enis muslimuri<br />

dialeqtis kilokavs warmoadgens. TaTuri ena miekuTvneba iranul enaTa<br />

samxreT-dasavlur jgufs da Tavisi gramatikuli wyobiTa da leqsikuri<br />

SemadgenlobiT sparsul da tajikur enebs uaxlovdeba (griunbergi<br />

1961:107-108).<br />

TaTebi azerbaijanis kaspiispira raionebSi, daRestnis samxreT nawilsa<br />

da iranSi mcxovrebi xalxia. sarwmunoebis mixedviT, istoriulad,<br />

iy<strong>of</strong>ian sam jgufad, esenia: muslimi TaTebi, iudeveli TaTebi (mTieli ebraelebi)<br />

da grigoriani (somexi) TaTebi (griunbergi, davidova 1982:231;<br />

mileri 1929).<br />

iranidan migrirebuli TaTebis y<strong>of</strong>a saukuneTa ganmavlobaSi mWidrod<br />

erwymis kavkasiis xalxTa istorias. muslimi TaTebis ena, ebraelTagan<br />

gansxvavebiT, umwerloboa da azerbaijanis teritoriaze gansaxlebuli<br />

TaTebisaTvis, kulturis, <strong>of</strong>icialuri urTierTobis ena azerbaijanulia.<br />

igi Rrmad aris SeWrili agreTve say<strong>of</strong>acxovrebo da saojaxo urTierTobebSi.<br />

azerbaijanSi mcxovrebi TaTebis orenovnoba sayovelTao xasiaTs<br />

atarebs. igi masobrivia da sruli. muslimi TaTebis umravlesoba mSobliur<br />

enad azerbaijanuls asaxelebs, Tavsac azerbaijanelad acxadebs.<br />

azerbaijanelebad iwerebian daba lahijidan gomborSi gadmosaxlebuli<br />

TaTebic (kvaWaZe 1982; kvaWaZe 1988: 20-27).<br />

gasuli saukunis 80-ian wlebSi Cven aqtiurad vikvlevdiT gomborSi<br />

mcxovrebi muslimi mosaxleobis, rogorc sakuTriv azerbaijanelebis, ise<br />

azerbaijanelebad cnobili laijebis y<strong>of</strong>asa da metyvelebas. 2000 wlidan<br />

ganvaaxleT da ganvagrZeT savele muSaoba. axlad mopovebuli masale-<br />

153


i saintereso suraTs gvixatavs migraciuli procesebisa da demografiuli<br />

mdgomareobis, eTnoetiketisa da sametyvelo etiketis TavalsazrisiT,<br />

enobrivi orientaciisa da sakuTriv enobrivi ganviTarebis TvalsazrisiT<br />

(kvaWaZe 2001; 2004: 179-186).<br />

gasuli saukunis 80-ian wlebSi Cveni informantebi, ZiriTadad, iyvnen<br />

laijTa ufrosi Taobis, faqtobrivad, pirvelCamosaxlebul laijTa, warmomadgenlebi,<br />

romelTa naambobi naTlad asaxavda maTi Camosaxlebis istorias<br />

(kvaWaZe: 1988), xolo metyveleba – laijur kilokavs (Sdr. mileri<br />

1905; mileri 1907). am mimarTulebiT, ukve scodavda maSindeli sa-<br />

Sualo da, miT ufro, axalgazrda Taoba. maTi metyveleba dominirebul<br />

enaTa (qarTuli, rusuli) did gavlenas ganicdida (kvaWaZe 1998:37-46).<br />

80-ian wlebSi s<strong>of</strong>el gomborSi cxovrobda 1000-mde kaci – 348 komli,<br />

aqedan 226 komli qarTuli iyo, 12 _ rusuli, azerbaijanulad iwereboda<br />

110 komli, romelTagan Cven gamovyaviT laijebis 80 (daaxloebiT<br />

330 suli) da azerbaijanelebis 30 komli. s<strong>of</strong>lis sakmaod didi teritoria<br />

ekava samxedro yazarmas, romelic sabWoTa jaris nawilis sacxovreblad<br />

iyo gankuTvnili. s<strong>of</strong>elSi iyo erTi sabavSvo baRi da erTi saSualo<br />

skola-internati. sabavSvo baRsa da skola-internatSi or-ori seqtori<br />

muSaobda: qarTuli da rusuli. qarTveli bavSvebi qarTul seqtorze<br />

swavlobdnen, adgilobrivi rusi bavSvebi (maTi raodenoba am droisaTvis<br />

Zalze mcire iyo) da <strong>of</strong>icerTa Svilebi (es iyo ZiriTadi kontingenti)<br />

– rusul seqtorze. s<strong>of</strong>lis muslimi mosaxleoba ganaTlebis<br />

enas sakuTari Sexedulebisamebr irCevda. am TvalsazrisiT, sabWoTa periodSi<br />

rusuli, rogorc universaluri moxmarebis ena, garkveuli upiratesobiT<br />

sargeblobda araqarTvel mosaxleobas Soris. Tumca, unda aRiniSnos,<br />

rom zogadsakomunikacio funqciebs qarTuli ena asrulebda da<br />

igi garkveuli xarisxiT moicavda s<strong>of</strong>lis mosaxleobis yvela eTnikur da<br />

socialur jgufs.<br />

amJamad s<strong>of</strong>el gomborSi ramdenadme Secvlilia demografiuli sura-<br />

Ti. 80-iani wlebis ufrosi Taobis warmomadgenelTagan bevri, samwuxarod,<br />

cocxali aRar dagvixvda; laijTa raodenobam iklo (darCenilia 53<br />

komli, daaxloebiT 170 adamiani), magram iklo qarTulma, rusulma da<br />

azerbaijanulma mosaxleobamac s<strong>of</strong>elSi mimdinare migraciuli procesis<br />

gamo, romelic stiqiur xasiaTs atarebs da gamouTvleli, mouxelTebeli<br />

movlena gaxlavT (kvaWaZe 2004:179-186).<br />

cxadia, gomborSi funqciobas ganagrZobs yvela is ena, romlis matareblebic<br />

ganagrZoben aq cxovrebas, rac metad Tavisebur multilingvistur<br />

situacias qmnis. Sereul s<strong>of</strong>elSi mcxovrebi laijebis metyveleba<br />

saintereso suraTs gvixatavs, rogorc iranuli dialeqtologiis, aseve<br />

arealuri lingvistikisa da zogadi enaTmecnierebis TvalsazrisiT (kvaWa-<br />

Ze 2008b).<br />

orenovnoba, damwerlobis uqonloba, kulturuli erToba azerbaijanelebTan,<br />

xels uwyobda azerbaijanuli enis TaTurze zemoqmedebis process.<br />

am zemoqmedebis kvali aRiniSneba TaTuri enis yvela sferoSi – fo-<br />

154


netikaSi, leqsikaSi, gramatikaSi. rac Seexeba, gomborel laijTa oTxenovan<br />

situacias, – laijuri gomborSi, iseve, rogorc yvelgan, saSinao, saojaxo<br />

urTierTobaTa enis funqcias asrulebs. gomborel laijTa ojaxSi<br />

dResac aqtiurad funqciobs e.w. ,,orive mSobliuri ena~ – laijuri da azerbaijanuli,<br />

ise, rom zogjer TviT deda-Svilis urTierTobaSic ki Wirs<br />

dominirebuli enis dadgena. laijTa umetesi nawili Sereuli eniT metyvelebs,<br />

xSiria enaTa gaucnobierebeli, meqanikuri monacvleoba, xSiria<br />

agreTve gacnobierebuli, Segnebuli monacvleoba _ ZiriTadad, ganaTlebisa<br />

da <strong>of</strong>icialuri urTierTobis enaTa moSveliebiT. es yovelive, cxadia,<br />

gaZlierebuli interferenciis niadags qmnis da arRvevs xmarebaSi my<strong>of</strong>i,<br />

faqtobrivad, yvela enis normebs. aqve SevniSnavT, rom gomborSi dResac<br />

cxovroben pirvelCamosaxlebul laijTa meore talRis (30-40-iani ww.)<br />

warmomadgenlebi. eseni arian Rrmad moxucebuli adamianebi, romlebic<br />

kargad metyveleben mSobliur enaze da aqtiurad iyeneben mas ojaxis<br />

axalgazrda wevrebTan urTierTobisas (kvaWaZe 2008a).<br />

gomborel laijTa metyveleba, ZiriTadad, inarCunebs TviTmy<strong>of</strong>adobas,<br />

Tumca gavlenebi yvela doneze SeiniSneba; cvlileba umetesad fonetikasa<br />

da leqsikaSi vlindeba, garkveulwilad exeba igi morfologiasa da sintaqssac.<br />

orenovnobis pirobebSi, iq, sadac wamyvan sazogadoebriv funqcias<br />

azerbaijanuli ena asrulebs, TaTebi (maT Soris laijebic) xSirad TavianT<br />

vokalizmsa da konsonantizms azerbaijanulisas uqvemdebareben, rac<br />

iwvevs enobrivi normebis meryeobasa da TaTuri enisaTvis ucxo fonemebis<br />

gaCenas. rac Seexeba gomboris oTxenovan situacias, sadac azerbaijanuli<br />

ena umwerlobo enis donezea gadanacvlebuli da amdenad, dakarguli aqvs<br />

avtoritetuli orientiris funqcia, gomborel laijTa metyvelebaSi bgeraTa<br />

warmoTqma zogjer eqvemdebareba qarTul an rusul kanonzomierebebs,<br />

rac xels uwyobs sawarmoTqmo normebis meryeobas, isedac mravalricxovani<br />

fonetikuri variantebis gamravlebasa da gavrcelebas. sxva kilokavebTan<br />

SedarebiT gomborel laijTa vokalizmis sistema xasiaTdeba<br />

xmovani bgerebis meti aramdgradobiT. TanxmovanTa sistemaSi icvleba ukanaenismier<br />

xSulTa palatalizaciis xarisxi, SezRudulia zem<strong>of</strong>aringaluri<br />

da uvularuli Tanxmovnebis gmoyeneba da sxv.<br />

ukanaenismieri g gadadis Suaenismier ģ ‐Si, romelic saSualo da, gansakuTrebiT,<br />

axalgazrda Taobis laijTa metyvelebaSi gamokveTilad ismis,<br />

rogorc Zà. saSualo da axalgazrda Taobis laijTa metyvelebaSi Suaenismieri<br />

ќ gadadis č-Si; SezRudulia zem<strong>of</strong>aringaluri (h) da uvularuli<br />

(x) Tanxmovnebis gamoyeneba. axalgazrda laijTa metyvelebaSi es<br />

bgerebi TiTqmis aRar ismis. saerTod, TaTuris q azerbaijanuli enis gavleniT,<br />

gadadis ukanaenismier g‐Si, xolo gomborel laijTa saSualo da<br />

axalgazrda Taobis warmomadgenelTa metyvelebaSi q gamoiTqmis, rogorc<br />

k da sxva.<br />

ramdenadme gamartivebulia gomborel laijTa metyvelebis morfologia<br />

da sintaqsi. SeiZleba iTqvas, axalgazrda laijTa bunebriv metyvele-<br />

155


aSi ar dasturdeba rigi enobrivi movlenebisa (Tumca aqve SevniSnavT,<br />

rom sagangebo, provocirebuli gamokiTxvis dros zogi ram mainc davafiqsireT),<br />

SezRudulia sityvaTmawarmoebel sufiqsTa gamoyeneba, TiTqmis<br />

aRar gamoiyeneba damxmare sityvebi, numerativebi, ar Cans zogierTi kavSiri<br />

da nawilaki; SezRudulia zmnis formaTa xmareba da sxv. kidev ufro<br />

gamartivebulia winadadeba, SedarebiT mwiria laijuri leqsika.<br />

gomborel laijTa leqsikis ZiriTad birTvs warmodgens saerTo-iranuli<br />

warmoSobis sityvebi; aqve asaxulia yvela is nasesxoba, rac TaTuri<br />

enisaTvis aris damaxasiaTebeli. igi inarCunebs adre SeZenil nasesxobebs,<br />

romelTa mniSvnelovan fenas warmoadgens TaTur leqsikaSi damkvidrebuli<br />

azerbaijanuli sityvebi; met-naklebad Semonaxulia arabuli nasesxobani<br />

– muslimur kulturasTan dakavSirebuli sityvebi; leqsikis<br />

gafarToeba xdeba sazogadoebriv-politikuri, teqnikuri, say<strong>of</strong>acxovrebo<br />

terminebiTac internacionaluri, qarTuli da rusuli nasesxobebis xarjze.<br />

TaTuri enis sxva kilokavebisagan gansxvavebiT, gomborel laijTa<br />

leqsikaSi gamoiy<strong>of</strong>a qarTul nasesxobaTa plasti, es aris say<strong>of</strong>acxovrebo<br />

xasiaTis leqsika, agreTve sazogadoebriv-politikuri da administraciuli<br />

leqsika, saskolo-saganmanaTleblo leqsika da sxva; e.w. `egzotizmebi~,<br />

eTnonimebi, toponimebi, tanisamosisa da kerZebis aRmniSvneli<br />

saxelwodebani da sxva. erTi sityviT, qarTveli xalxis kulturasTan,<br />

meurneobasTan da cxovrebis wesTan dakavSirebuli leqsikuri erTeulebi.<br />

aqve unda aRvniSnoT, rom gomboreli laijebi, romelTac rusuli<br />

saskolo ganaTleba aqvT miRebuli, sakuTar saxelebs, geografiul saxelebsa<br />

Tu ucxo (internacionalur) sityvebs rusul yaidaze warmoTqvamen,<br />

qarTul skoladamTavrebulebi – qarTul yaidaze; saskolo sagnebsa<br />

da saerTod saskolo terminologias sxapasxupiT CamoTvlis qarTul ganaTlebamiRebuli<br />

qarTulad, rusul ganaTlebamiRebuli – rusulad.<br />

rac Seexeba dRevandel enobriv orientacias: rogorc aRvniSneT, Ta-<br />

Turi<br />

(romlis muslimuri dialeqtis erT-erT kilokavs warmoadgens laijuri)<br />

umwerlobo enaa da mis matareblebs <strong>of</strong>icialur urTierTobaTa da<br />

ganaTlebis enis gamoyeneba garemoebaTa mixedviT uxdebaT, _ iranSi es ena<br />

sparsulia, azerbaijanSi – azerbaijanuli, sabWoTa saqarTveloSi – rusuls<br />

arCevdnen, axla, damoukidebel saqarTveloSi qarTuls amjobineben,<br />

vinaidan naTlad acnobiereben, rom qarTulis, rogorc saxelmwifo enis,<br />

kargad codna qarTul sazogadoebaSi ukeT integrirebisa da maT pirad<br />

SesaZlebolobaTa gafarToebis mniSvnelovani saSualebaa.<br />

sabWoTa kavSiris daSlisa da gomboridan sabWoTa jaris nawilis<br />

gasvlis Semdeg s<strong>of</strong>lis skolaSi funqcioba Sewyvita rusulma seqtorma.<br />

saskolo ganaTlebisa da <strong>of</strong>icialur urTierTobaTa enis funqcia qar-<br />

Tuls daekisra. gombori am faqts SedarebiT momzadebuli daxvda; araqarTveli<br />

mosaxleobis zogadsaganmanaTeblo doneze saxelmwifo enis<br />

codnis uzrunvely<strong>of</strong>a gomborSi faqtobrivad umtkivneulod, bunebrivad<br />

156


moxda, vinaidan Sereul s<strong>of</strong>elSi mcxovreb sxvadasxva enobriv jgufebs<br />

Soris enobrivi izolacia didad arc adre igrZnoboda (kvaWaZe 2008a).<br />

gomboreli laijebi, praqtikulad, miekuTvnebian yvela socialur-pr<strong>of</strong>esiul<br />

jgufs, isini monawileoben sazogadoebrivi cxovrebis yvela Ziri-<br />

Tad sferoSi. sxvadasxvaenovani mosaxleobis jgufebs Soris damyarebuli<br />

uSualo kontaqtebi say<strong>of</strong>acxovrebo-saojaxo, sawarmoo Tu sulieri cxovrebis<br />

sferoebSi ganapirobebs gomborel laijTa enobriv cxovrebas.<br />

morwmune laijebi muslimi Siitebi arian, isini mTvarismieri hijris<br />

kalendriT aRniSnaven islamis, kerZod misi Siituri mimarTulebis mier<br />

dakanonebul ZiriTad sadResaswaulo Tu samgloviaro dReebs.<br />

gomborel laijebs s<strong>of</strong>lis ZiriTad mosaxleobasTan tkbilmezobluri<br />

urTierToba aqvT. xazgasmiT cdiloben Cveulebrivi gomboreli glexis<br />

cxovrebiT icxovron – saxl-karic iseTive hqondeT, meurneobac da<br />

cxovrebis wesic. didia qarTuli say<strong>of</strong>acxovrebo Cvevebisa da adaT-wesebis<br />

gavlena. TvalSi sacemia qarTuli tradiciebis gaTvaliswineba (gansakuTrebiT<br />

qorwinebisa da dakrZalvis wessa da ritualSi), TiTqmis<br />

mTlianad miRebulia da gaziarebuli qarTuli samzareulo, Wirisa da<br />

lxinis sufra.<br />

zemoT ukve aRvniSneT, rom gomboreli laijebi sakmaod kargi qarTuliT<br />

laparakoben. wminda lingvisturi TvalsazrisiT sainteresoa is adstratuli<br />

interferencia, romelic vlindeba maTi qarTulad metyvelebis<br />

dros, kidev ufro sainteresoa is transformirebani, romelTac zogierTi<br />

cnebis gadaazreba iwvevs. magaliTad, qarTulad metyvelebis dros<br />

gomboreli laiji meCeTs ,,xatad~ moixseniebs, religiur dResaswauls –<br />

,,xatobad~ (,,xvalzeiT Cem xatSi unda wavide salocavaT~, _ ityvis igi;<br />

,,es aTi dRe xatoba gvaq~ da sxv.), muslimTa msxverplSewirvis wess –<br />

yorban-bairams ,,saRmrTos~ uwodebs, xolo axal wels – nouruz bairams,<br />

romelic didi zar-zeimiT aRiniSneba, ,,aRdgomas~ eZaxis qarTulad.<br />

qarTulad warmoTqmuli sityvebi zogjer iranul-qarTul fonetikur<br />

garsSia gaxveuli, zogjer _ uaqcentod, qarTuli fonetikuri da gramatikuli<br />

kanonebis dacviT ixmareba.<br />

aRniSnuli movlenebi gamowveulia socialuri da enobrivi garemos<br />

specifikiT, Sedegia uSualo kontaqtebisa da xasiaTdeba araerTgvarovnebiTa<br />

da variantulobiT, xSirad stiqiurobiTac. didi mniSvneloba aqvs<br />

molaparake individebis asaks, sqess, pr<strong>of</strong>esias, ganaTlebas, kulturul<br />

dones, enobriv orientacias da sxva eqstralingvistur faqtorebs.<br />

literatura<br />

griunbergi 1961: Грюнберг А.Л., О месте татского среди иранских языков, ВЯ, №1.<br />

griunbergi 1963: Грюнберг А.Л., Язык североазербайджанских татов, Л.<br />

griunbergi, davidova 1982: Грюнберг А.Л., Давыдова Л.Х., Татский язык, В кн.:<br />

Основы иранского языкознания. Новоиранские языки, Москва.<br />

157


deSerievi, protCenko 1972: Дешериев Ю.Д., Протченко И.Ф., Основные аспекты<br />

исследования двуязычия и многоязычия, В сб.: Проблемы двуязычия и<br />

многоязычия), Москва.<br />

eloeva, rusakovi 1990: Елоева Ф.А., Русаков А.Ю., Проблемы грамматической<br />

интерференции, Ленинград.<br />

vainraixi 1972: Вайнрайх Уриэлъ, Одноязычие и многоязычие, Новое в лингвистике,<br />

т.6., Москва.<br />

zeqalaSvili 2008: r. zeqalaSvili, interferencia da qarTuli enis swavleba<br />

araqarTvelTaTvis, krebulSi: saxelmwifo enis swavlebis sakiTxebi saqarTvelos<br />

saganmanaTleblo sivrceSi, <strong>Tbilisi</strong>.<br />

kvaWaZe 1982: m. kvaWaZe, winaswari cnobebi gomborel laijTa metyvelebis Sesaxeb<br />

(konf. ,,enaTmecnierebisa da literaturaTmcodneobis aqtualuri problemebi~,<br />

muSaobis gegma da Tezisebi), <strong>Tbilisi</strong>.<br />

kvaWaZe 1988: m. kvaWaZe, cnobebi gomboreli iranulenovani eTnografiuli jgufis<br />

Sesaxeb, wignSi: masalebi gomborel laijTa metyvelebis SeswavlisaTvis.<br />

Sesavali, teqstebi, leqsikoni, <strong>Tbilisi</strong>.<br />

kvaWaZe 1998: m. kvaWaZe, eqstralingvistur faqtorTa mniSvnelobis Sesaxeb enobrivi<br />

kontaqtebis dros, Tsu Sromebi, t. 327, seria `aRmosavleTmcodneoba~,<br />

<strong>Tbilisi</strong>, gv. 37-46.<br />

kvaWaZe 2001: Kvachadze M., Language Contacts (on the material <strong>of</strong> Tati-speaking ethnic<br />

group living in Georgia). Areas <strong>of</strong> Iranian – Semitic-Turkic Convergence. Linguistic<br />

Contact in Western and Central Asia in Past and Present (Abstracts), Uppsala <strong>University</strong>,<br />

pp. 8-9.<br />

kvaWaZe 2004: m. kvaWaZe, gomborel laijTa metyvelebis sakiTxebi, Tsu Sromebi,<br />

t. 361, seria ,,aRmosavleTmcodneoba~, <strong>Tbilisi</strong>, gv. 179-186.<br />

kvaWaZe 2008a: m. kvaWaZe, ganaTlebis enis mniSvnelobis Sesaxeb orenovnobisa da<br />

mravalenovnobis dros, krebulSi: saxelmwifo enis swavlebis sakiTxebi saqarTvelos<br />

saganmanaTleblo sivrceSi, <strong>Tbilisi</strong>.<br />

kvaWaZe 2008b: Kvachadze M., Linguo-Cultural Aspects <strong>of</strong> Multiethnic Situation,<br />

International conference: Iran and the Caucasus – Unity and Diversity, Yerevan, June<br />

06-08, pp. 57-59<br />

koduxovi 1974: Кодухов В.И., Общее языкознание, Москва.<br />

mileri 1905: Миллер Вс.Ф., Татские этюды, ч.I., Тексты и татско-русский словаръ,<br />

Москва.<br />

mileri 1907: Миллер Вс.Ф., Татские этюды, ч.I I. Опыт грамматики татского языка,<br />

Труды Лазаревского ин-та вост. языков, вып. 26.<br />

mileri 1929: Миллер Б.Вс., Таты, их расселение и говоры, Материалы и вопросы,<br />

Баку.<br />

rastorgueva 1964: Расторгуева В.С. и др., Типы двуязычия у иранских народов<br />

Советского Союза, Москва.<br />

tabiZe 2005: m. tabiZe, enobrivi situacia saqarTveloSi da qarTuli enis<br />

funqcionirebis sakiTxebi, <strong>Tbilisi</strong>.<br />

SCerba 1947: Щерба Л.В., Преподавание иностранных языков в средней школе,<br />

Общие вопросы методики, Москва-Ленинград.<br />

xanazarovi 1972: Ханазаров К.Х., Критерии двуязычия и его причины, В сб.:<br />

Проблемы двуязычия и многоязычия, Москва.<br />

xaugeni 1972: Хауген Эйнар, Языковой контакт. Новое в лингвистике, т. 6., Москва.<br />

158


Manana Kvachadze<br />

Towards the Linguocultural Interference in Language Contacts<br />

(As Exemplified by Gomborian Layijis)<br />

Summary<br />

A very interesting linguistic and cultural picture can be observed in the Georgian village <strong>of</strong><br />

Gombori on the example <strong>of</strong> its multiethnic population. Gombori is an ethnically and<br />

linguistically mixed village. Since the times <strong>of</strong> the Tsarist Russia, Russians have inhabited<br />

this village alongside with Georgians. To a certain extent, this fact determined the linguistic<br />

picture <strong>of</strong> the village.<br />

In the first decades <strong>of</strong> the 20 th century, different Moslem ethnic groups from the<br />

neighboring regions <strong>of</strong> Iran and South Caucasus started to inhabit the territory with the<br />

purpose <strong>of</strong> earning. Among these was an ethnographic group <strong>of</strong> Iranian origin, refugees<br />

from the village <strong>of</strong> Lahij in Azerbaijan (to a certain extent Turkified and bilingual (Tati and<br />

Azerbaijani)), and a Turkish ethnographic group, refugees from Iranian Azerbaijan, also<br />

bilingual (Azerbaijani and Persian). The process <strong>of</strong> migration continued in the Soviet<br />

period, being most intense in the 30s and 40s <strong>of</strong> the 20 th century.<br />

Representatives <strong>of</strong> the immigrant Moslem population, despite their ethnic and linguistic<br />

origin, are registered as Azerbaijani in the <strong>of</strong>ficial documents and consider Azebaijani as<br />

their native language. Due to their common historical, cultural and religious origin, at first<br />

glance these people do not differ from each other. However, an Iranian-speaking group can<br />

be distinguished, calling themselves and their native language Layiji. This langiuage is an<br />

oral dialect <strong>of</strong> Moslem Tat language. The bilingualism <strong>of</strong> the Layijis living in Azerbaijan is<br />

universal, mass and complete.<br />

Representatives <strong>of</strong> the above-mentioned ethnic groups are in friendly neighboring<br />

relationships with the main population <strong>of</strong> Gombori. They try to live like ordinary<br />

Gomborian peasants, have similar houses and gardens, farms and lifestyle. A respect <strong>of</strong><br />

Georgian traditions can be felt. Georgian cuisine, rituals <strong>of</strong> celebration and mourning are<br />

shared by the Layijis, but at the same time, their own customs are retained. This can be<br />

revealed in the observation <strong>of</strong> religious and cultural traditions.<br />

Gomborian Layijis belong to practically all social-pr<strong>of</strong>essional groups. Practically all<br />

Gomborian Layijis speak the so-called “two native languages” – Layiji (Tat) and<br />

Azerbaijani. All Gomborian Layijis speak Georgian and Russian to some extent. The<br />

language <strong>of</strong> education is chosen according to their personal attitudes and opinions. Special<br />

mention should be made <strong>of</strong> the Georgian and Russian speech <strong>of</strong> the Moslem population,<br />

both Azerbaijani and Layiji. From purely linguistic viewpoint, should be mentioned ad<br />

stratum interference revealed in their Georgian speech. Even more interesting is the<br />

transformation <strong>of</strong> certain concepts.<br />

As for their linguistic orientation, they – as speakers <strong>of</strong> an unwritten language – have to<br />

choose formal and education language according to the environment: in Iran it is Persian, in<br />

Azerbaijan – Azerbaijani, in Soviet Georgia they chose Russian, whereas now in<br />

independent Georgia they prefer Georgian. A speech in a foreign environment mainly<br />

retains its originality. However, at nearly all levels the influence <strong>of</strong> languages <strong>of</strong> other<br />

systems can be observed. The culture and speech <strong>of</strong> a multiethnic society include many<br />

different interesting aspects. This yields rich material, from both linguistic and<br />

extralinguistic viewpoints.<br />

159


Gilbert Lazard<br />

160<br />

enaTmecnierebis sakiTxebi _ 2011<br />

NOTE SUR LE SENS DU MORPHÈME PERSAN -RÂ<br />

La postposition enclitique râ en persan a fait couler beaucoup d'encre. Élément<br />

essentiel de la syntaxe de cette langue, elle est très fréquente dans tous les énoncés.<br />

Elle remplit plusieurs fonctions, qui ont pu paraître énigmatiques et ont suscité des<br />

discussions.<br />

Son origine est bien connue, son évolution au cours de l’histoire de la langue<br />

aussi. Il existe en vieux-perse une postposition râdiy, qui s'affixe à un nominal au<br />

génitif et signifie "pour, à cause de", ex.: avahya-râdiy "à cause de cela" ou "en vue<br />

de cela", "Je ne veux pas, dit Darius, que le faible subisse un dommage"<br />

tunuvutahyâ râdiy "à cause / du fait du puissant". En moyen-perse, le morphème<br />

rây s'emploie encore au sens de "pour, à cause de, afin de". Il fonctionne aussi<br />

comme un datif désignant un bénéficiaire, un donataire, un possesseur, ex.: Pâbag<br />

rây hêc frazand nêbûd "Pâbag n'avait pas de fils", – et aussi, dans certaines<br />

conditions pour marquer l'objet. Ces deux derniers emplois (datif, marque d'objet)<br />

restent usuels en persan préclassique et classique.<br />

En persan contemporain, la postposition râ, qui prend la forme -o dans la<br />

langue parlée, a trois emplois:<br />

– Elle marque régulièrement l'objet défini, ex.:<br />

(1) ân pesar-râ mišenâsi ?<br />

"Tu connais ce garçon ?"<br />

et généralement aussi l'objet indéfini spécifique, ex.:<br />

(2) ketâb-i-râ xândam ke …<br />

"J'ai lu un (certain) livre qui…"<br />

– Elle caractérise certains compléments de temps, ex.:<br />

(3) emšab-râ manzel mimânim<br />

"Ce soir, nous resterons à la maison",<br />

(4) in daf’e-râ eštebâh-et-râ mibaxšam<br />

"Pour cette fois, je pardonne ton erreur".<br />

– Elle marque un terme thématique (topicalisé) figurant en tête de la<br />

proposition et repris dans la suite par un anaphorique, ex.<br />

(5) in doxtar-râ bâ mâdar-eš sohbat kardam<br />

"(Quant à) cette fille, j’ai parlé avec sa mère".<br />

Cette phrase est logiquement équivalente à "J’ai parlé avec la mère de cette<br />

fille". Mais in doxtar-râ "cette fille" est thématisé et projeté en tête, hors syntaxe,<br />

pour indiquer que c’est cet élément qui est concerné par l’information qui suit; il<br />

est ensuite repris au sein de la proposition le pronom -eš, qui remplit la fonction<br />

grammaticale de déterminant du nom mâdar.<br />

Dans le premier emploi de -râ, en fonction de marque d’objet, qui est le plus<br />

fréquent, le morphème râ ne peut apparaître qu’une fois. Dans les phrases qui<br />

cumulent plus d’un objet (à des niveaux différents), un seul peut être affecté de la<br />

postposition, ex.:


(6) Parviz-râ ketâb-i pâdâš dâdand<br />

"On récompensa Parviz d’un livre"<br />

Cette phrase comporte trois objets à des niveaux différents: pâdâš "récompense"<br />

est objet de dâdand "ils donnèrent"; – ketâbi "un livre" est objet de pâdâš<br />

dâdand "donnèrent récompense", c’est-à-dire "donnèrent en récompense"; –<br />

Parviz-râ est objet de ketâbi pâdâš dâdand "donnèrent (en) récompense un livre"<br />

ou "récompensèrent d’un livre". Seul l’objet du niveau le plus élevé, Parviz, peut<br />

être affecté de -râ.<br />

En revanche, une même phrase peut comprendre un objet affecté de -râ et un<br />

emploi du deuxième ou du troisième type. C’est le cas dans l’exemple (4), qui<br />

comprend successivement un complément de temps marqué par -râ et un objet<br />

également marqué par -râ.<br />

Le fonctionnement de -râ comme marque d’objet est un exemple d’un<br />

phénomène connu en linguistique générale sous le nom de "marquage différentiel<br />

de l’objet". Ce phénomène est largement répandu dans les langues iraniennes: il<br />

existe aussi dans un grand nombre d’autres langues. Il consiste en ce que l’objet est<br />

affecté d’une marque morphologique dans certains cas et ne l’est pas dans d’autres<br />

cas. La variation est généralement commandée par les catégories de définitude ou<br />

d’humanitude, c’est-à-dire par le fait que le terme objet désigne une entité définie<br />

ou indéfinie, ou bien un être humain ou une chose. La règle générale, quelle que<br />

soit la langue, est que le défini ou l’humain a plus de chances d’être marqué que<br />

l’indéfini ou le non-humain. Dans certaines langues, le facteur principal est la<br />

définitude; dans d’autres langues, c’est l’humanitude. Le persan est dans le premier<br />

cas; il en va de même, par exemple, en hébreu. En revanche, en espagnol, par<br />

exemple, c’est plutôt l’humanitude, ex.:<br />

(7) busco a mi amigo<br />

"Je cherche mon ami"<br />

(8) busco mi sombrero<br />

"Je cherche mon chapeau".<br />

Dans (7), l’objet désigne un humain: il est précédé la préposition a; dans (8),<br />

l’objet est une chose: il n’y a pas de préposition. Au total, en persan, le<br />

fonctionnement de -râ comme marque d’objet est conforme à la règle générale du<br />

"marquage différentiel de l’objet".<br />

L’originalité du persan réside dans le fait que c’est le même morphème qui sert<br />

à marquer l’objet et aussi certains compléments de temps et des termes thématiques<br />

placés en tête de proposition. On peut se demander ce qu’il y a de commun entre<br />

ces emplois différents. En d’autres termes, est-il possible de découvrir une fonction<br />

plus générale, ou une signification plus abstraite, qui rendrait compte à la fois des<br />

trois emplois ? Je crois que oui.<br />

Commençons par une remarque que m’inspire la langue française. J’ai traduit<br />

l’exemple (5) "Cette fille" ou "Quant à cette fille, j’ai parlé avec sa mère". On<br />

pourrait aussi traduire "Pour cette fille, j’ai parlé avec sa mère", qui aurait<br />

exactement le même sens. En français, un terme thématisé jeté en tête peut être<br />

introduit par la préposition pour. On peut dire par exemple:<br />

(9) Tu feras comme tu voudras; pour moi, je n’accepte pas.<br />

161


Il est intéressant de constater que cette préposition est celle qui sert aussi à<br />

désigner un bénéficiaire, ex.:<br />

(10) Je travaille pour toi.<br />

– et même un motif ou une cause dans des expressions comme pour cette raison,<br />

qui a le même sens que avahyarâdiy en vieux-perse, ou pourquoi, qui est formé<br />

exactement de la même façon que cê rây en moyen-perse et čerâ en persan. Cette<br />

similitude n’est pas fortuite.<br />

Considérons maintenant l’emploi temporel de –râ. Il n’est pas très éloigné<br />

du troisième, l’emploi thématique. L’exemple (3) pourrait aussi se traduire "Pour<br />

ce soir, nous resterons à la maison". Il n’est pas exactement équivalent à la même<br />

phrase sans -râ:<br />

(11) emšab manzel mimânim<br />

"Ce soir, nous resterons à la maison"<br />

La phrase (3) signifie que nous serons à la maison toute la soirée; elle exclut<br />

que nous soyons à la maison seulement un moment pendant la soirée. Elle signifie<br />

proprement "Nous passerons la soirée à la maison", ce qui n’implique<br />

nécessairement la phrase (11). Dans la phrase (3), emšab-râ n’est simplement une<br />

indication temporelle, une mention du temps au cours duquel le procès aura lieu:<br />

elle signifie que le procès occupera la totalité du temps indiqué. Voici un autre<br />

exemple peut-être plus clair emprunté à l’écrivain Sâdeq Hedâyat:<br />

(12) tasmim gerefte budam … se ruze ta’til-râ jâ-ye denj-i peydâ<br />

bokonam barâ-ye xod-am lam bedaham<br />

"J’avais décidé de trouver un coin tranquille où me prélasser pour<br />

les trois jours de vacances"<br />

Naturellement, il ne s’agit pas de prélasser pendant un moment quelconque<br />

choisi au cours de ces trois jours, mais bien de passer les trois jours entiers à se<br />

prélasser.<br />

Il y a plus. Dans l’exemple (4), in daf’e-râ n’indique pas exactement une<br />

durée, mais une circonstance. Ici encore on doit traduire "pour cette fois". Le sens<br />

est clairement que le pardon est accordé pour cette fois seulement. Autrement dit,<br />

non seulement il concerne la circonstance présente, mais il est limité à cette<br />

circonstance. Nous voyons donc que ces complément de temps comportant –râ<br />

implique à la fois que le procès concerne la totalité du temps concerné (s’il y a une<br />

durée) et qu’il y est limité.<br />

Cette idée d’extension limitée s’applique aussi à l’emploi thématique de –râ, si<br />

on prend le terme "extension" dans un sens non seulement temporel, mais général.<br />

Voyons en effet quelle est la fonction, dans n’importe quelle langue, d’un terme<br />

thématique jeté en tête. C’est d’indiquer en quoi et jusqu’à quel point l’énoncé qui<br />

suit est valable. Cela est bien clair dans le cas de notre exemple (9) en français. Le<br />

refus exprimé est valable pour moi et pour moi seul. Ce n’est par hasard qu’un<br />

terme thématisé est, en français, souvent introduit par quant à. Cette expression<br />

vient du mot latin quantum "combien", qui est bien un terme quantitatif: il exprime<br />

une mesure, c’est-à-dire une extension et une limite. "Quant à cette fille" signifie:<br />

ce que j’ai à dire concerne cette fille et seulement elle, c’est la mesure de mon<br />

propos, le champ (limité) auquel il s’applique.<br />

162


Nous pouvons maintenant jeter un coup d’œil sur le premier emploi de –râ, le<br />

marquage de l’objet. Qu’est-ce que l’objet d’un verbe ? C’est un terme qui mesure<br />

la validité de l’expression du procès. On a pu le définir comme une spécification<br />

délimitant la portée du procès que désigne le verbe. Autrement dit, il assigne une<br />

limite à l’extension des effets de l’action: manger tout court exprime l’idée<br />

d’absorber un aliment quel qu’il soit; manger de la viande la limite à un certain<br />

type d’aliment; et manger cette viande exprime une action strictement bornée.<br />

L’objet défini délimite plus étroitement que l’objet indéfini.<br />

Au total, il apparaît que, dans tous ses emplois, le sens pr<strong>of</strong>ond de la<br />

postposition -râ est l’idée d’une extension limitée.<br />

Jilber lazari<br />

SeniSvnebi sparsul morfema -râ-s Sesaxeb<br />

reziume<br />

enklitikuri Tandebuli -râ, romelic Tanamedrove sparsuli enis<br />

sintaqsis ganuy<strong>of</strong>eli elementia, mravalfunqciuria da didi xania iqca<br />

samecniero diskusiis sagnad. is momdinareobs Zveli sparsuli Tandebuli<br />

râdiy-dan, romelic daerTvoda saxelad formebs naTesaobiT brunvaSi da<br />

misi mniSvneloba iyo `Tvis, gamo~. amave mniSvnelobiT es morfema gamoiyeneboda<br />

saSualo sparsulSic. mas aseve hqonda micemiTi brunvis funqcia<br />

da gamoxatavda mimRebs, msargebels (bénéficiaire), mimcem pirs (donhataire)<br />

an mflobels (possesseur). garkveul SemTxvevebSi is gamoiyeneboda<br />

obieqtis funqciiTac. Tanamedrove sparsulSi am Tandebuls sami funqcia<br />

aqvs: 1) gansazRvruli obieqtis, 2) ganusazRvreli specifikuri obieqtis,<br />

3) garkveuli tipis drois garemoebebis; is aseve markeria Tematizebuli<br />

(topikalizebuli) wevris, romelic winadadebis dasawyisSi gvxvdeba<br />

da figurirebs anaforiulad. -râ-s gamoyeneba obieqtis markeris funqciiT<br />

fenomenia, romelic zogad enaTmecnierebaSi cnobilia `obieqtis gansxvavebuli<br />

markirebis~ saxelwodebiT. misi arsi vlindeba imaSi, rom garkveul<br />

SemTxvevebSi obieqts axlavs morfologiuri markeri, xolo sxva<br />

SemTxvevebSi ara. sparsul enaSi es gansxvaveba ZiriTadad ganpirobebulia<br />

gansazRvrulobis kategoriiT. statiaSi -râ-s zogad mniSvnelobad miCneulia<br />

SezRuduli gavrcoba (extension limitée).<br />

163


vladimer lekiaSvili<br />

164<br />

enaTmecnierebis sakiTxebi _ 2011<br />

alternatiuli samyaroebi da parametrizebuli semantika<br />

_ dedac, dReSi orjer mcems.<br />

_ vina gcems?<br />

_ deda. CvenSi colebs ase veZaxiT.<br />

guram doCanaSvili, `orni aqa-iq~<br />

`hesperusi igive fosforusia~. es winadadeba, kripkes azriT, `aucileblad<br />

WeSmaritia~ (Kripke 1980:102-105). `hesperusi~ mwuxris varskvlavia,<br />

`fosforusi~ _ ciskris, orive ki _ planeta venera; `aucileblad<br />

WeSmariti~ ki mocemul konteqstSi imas niSnavs, rom ar arsebobs<br />

iseTi warmosaxviTi samyaro, sadac hesperusi da fosforusi sxvadasxva<br />

ciuri sxeulebis aRmniSvnelebi iqnebodnen, radgan sakuTari saxelebi<br />

`xisti aRmniSvnelebia~, xolo `xisti aRmniSvnelebia~ imitom, rom filos<strong>of</strong>osTa<br />

da, maT Soris, kripkes avtoritetulma intuiciam ase daadgina.<br />

am winadadebis WeSmariteba araa aprioruli (bolos da bolos, is<br />

damokidebulia mTqmelis informirebulobaze da ara mis logikur Tanmimdevrulobaze<br />

_ Tu adamianma ar icis, rom ganTiadisas da saRamos danaxuli<br />

kaSkaSa obieqtebi erTi da igive planetaa, is marTebulad ityvis,<br />

rom diliT caze fosforuss xedavs, saRamoTi _ hesperuss da arc igulisxmebs,<br />

rom hesperusi fosforusia), magram, amave dros, `xisti aRniSvnis~<br />

Teoriis mimdevrebs ver warmoudgeniaT iseTi samyaro, sadac fosforusi<br />

ar iqneboda hesperusi. Sedegad viRebT absurds, kripkes terminologiiT<br />

ki `aposteriorul da aucilebel~ WeSmaritebas. alternatiuli<br />

samyaroebis semantikaSi aucileblobis modaloba gulisxmobs mocemuli<br />

winadadebis WeSmaritebas uklebliv yvela im kontrfaqtualur samyaroSi,<br />

romelsac ki SeiZleba daukavSirdes aqtualuri samyaro (ufro gasagebad,<br />

Tumca ki arazustad _ romelic ki SeiZleba warmoidginos da<br />

SesaZleblad miiCnios aqtualur samyaroSi my<strong>of</strong>ma subieqtma da, bunebrivia,<br />

SeiZleba imasac acnobierebdes, rom es iqneba araaqtualuri, kontrfaqtualuri<br />

samyaro). am gaugebrobis `amosaxsnelad~ enis filos<strong>of</strong>osTa<br />

nawilma organzomilebiani semantika moiSvelia: misi Calmersiseuli<br />

interpretacia gulisxmobs samyaroTa or simravles _ metafizikurs<br />

da epistemurs (am ukanasknel simravleSi Semaval samyaroebs Calmersi<br />

scenarebad moixseniebs) (Chalmers 2006:81). ybadaRebuli frazac `hesperusi<br />

aris fosforusi~ metafizikuri TvalsazrisiT aucilebelia, epistemuriT<br />

ki _ araaucilebeli (aposterioruli), Sedegad, `aucilebel da<br />

imavdroulad aposteriorul~ WeSmaritebasac Tavisi adgili mieCina. magram<br />

organzomilebiani semantika mxolod am da msgavsi filos<strong>of</strong>iuri


problemebis gadaWriT ar Semoifargleba. magaliTad, stalnakeris modeli,<br />

sadac pirvel ganzomilebad scenarebis nacvlad konteqstebia, e.w.<br />

indeqsikalebis (maT Soris sxvadasxva tipis nacvalsaxelebis) mniSvnelobebsac<br />

xsnis da gamonaTqvamTa pragmatul aspeqtebs da informaciulobasac<br />

hfens naTels. marTalia, lingvisturi TvalsazrisiT raime Rirebul<br />

Sedegebze laparaki jer naadrevia, samagierod TviT aseTi kvlevis procesia<br />

saintereso, xolo Sualeduri mignebebi _ metad sagulisxmo. aq informaciis<br />

verbaluri gacvla-gamocvla aseT formas iRebs: "Speakers<br />

make assumptions about what their addressees know or believe about what they are<br />

talking about as well as about what their words mean and what the relevant<br />

contextual parameters are relative to which their words will be interpreted. These<br />

assumptions will influence what they choose to say, and how they choose to say it.<br />

Since the speaker will normally presuppose that he is speaking (and that the<br />

addressee knows this), the possible worlds compatible with what is presupposed<br />

will be possible worlds in which the utterence event in question takes place, and in<br />

which it has a meaning and a content that may be different from the meaning and<br />

content that the utterance has in actual world" (Stalnaker 2006:296; msjelobis<br />

kognitiuri da stilisturi xibli rom ar gaxundes, Cven es fragmenti<br />

originalSi, Targmanis gareSe mogvyavs). ra samyaroa es, romelic Tavis<br />

mxriv moicavs alternatiul, kontrfaqtualur, epistemur, konteqstur<br />

da kidev RmerTma uwyis ra tipis samyaroebs da romlis erT-erTi gamor-<br />

Ceuli nimuSi semantikas or ganzomilebaSi aRiqvams? _ es uaRresad<br />

rTuli da saintereso samyaroa. aq sityvas oqros fasi aqvs. eWvebiT gatanjuli<br />

mosaubre vidre rames ityodes, Svidjer gazomavs _ an, ukidures<br />

SemTxvevaSi, imdenjer mainc, ramden “about”-sac daiTvlis dainteresebuli<br />

mkiTxveli zemomoyvanili fragmentis pirvel winadadebaSi. aq “utterance”<br />

ubralod “utterance” ki ar aris, aramed _ “utterance event”: ufro<br />

soliduradac JRers da orazrovnebasac gamoricxavs. analizis obieqti<br />

am samyaroSi, xSirad, ara winadadeba, aramed TviTkmari `propoziciaa~,<br />

anu is, rasac gamoxatavs gamonaTqvami. erTi SexedviT, saxifaTo daSvebaa,<br />

xom SeiZleba mavanma enTuziastma iseTi `propoziciebis~ kvleva daiwyos,<br />

romlis gamosaxatavad am sruly<strong>of</strong>il samyaroSi arasruly<strong>of</strong>il bunebriv<br />

enas resursi ar ey<strong>of</strong>a, magram es problemac advilad mogvardeba, roca<br />

enis filos<strong>of</strong>osebi `idealur enas~ Seqmnian (monaxazi ukve arsebobs _<br />

ix. Chalmers 2006:84). amjerad organzomilebian epistemur modelze Sev-<br />

CerdebiT. aq pirvel ganzomilebas qmnian e.w. epistemuri samyaroebi (rogoric<br />

SeiZleba iyos realuri samyaro, da iqneb aris kidec), meore ganzomilebas<br />

ki avseben modaluri logikis Cveuli obieqtebi _ kontrfaqtualuri<br />

samyaroebi (rogoric SeiZleboda y<strong>of</strong>iliyo realuri samyaro _<br />

magram ar aris). pirvel SemTxvevaSi warmosaxviTi subieqti realur samyaroze<br />

(misTvis realur samyaroze) arasruly<strong>of</strong>ili codnis Sevsebas<br />

fantaziiT cdilobs, mokled, saqmes sWirdeba sruliad uvici, mdidari<br />

fantaziis mqone da uzadod (an, ukidures SemTxvevaSi, zomierad) logikuri<br />

subieqti. zogadad, enis filos<strong>of</strong>ia imdenad iyo SeWirvebuli ori<br />

165


diqotomiis _ apriorizm-aposteriorizmisa da aucilebloba-SemTxveviTobis<br />

erTmaneTisgan gamijvniT, rom SeiZleboda gvefiqra, organzomilebiani<br />

semantika swored am `problemis~ gadasawyvetad Seiqmna, magram faqtiurad<br />

sakiTxis istoria ukavSirdeba enobrivi erTeulebsa da `Sesabamis~<br />

eqstralingvistur obieqtebs Soris urTierTobebis formalizebis mcdelobebs.<br />

epistemur organzomilebian semantikaSi pirveli ganzomileba<br />

sazRvravs gamonaTqvamis apriorizm-aposteriorizms (Tu gamonaTqvami WeSmaritia<br />

am rigis uklebliv yvela samyaroSi, is apriorulia), meore _<br />

aucilebloba-SemTxveviTobas (Tu gamonaTqvami WeSmaritia am ganzomilebis<br />

yvela samyaroSi, is aucilebelia). erTi SexedviT, aseTi sqema pirveli<br />

diqotomiis yoveli wevris Tavisufali kombinirebis saSualebas unda iZleodes<br />

meore diqotomiis TiToeul wevrTan. veWvobT, Canafiqric aseTi<br />

iyo. xorcSesxmas ki axla ganvixilavT. rogorc vnaxeT, `hesperusi aris<br />

fosforusi~ aucilebeli da aposterioruli WeSmaritebis nimuSad saxeldeba.<br />

meore ganzomilebaSi, anu metafizikur (kontrfaqtualur) samyaroTa<br />

simravleSi is yvelgan WeSmaritia, e.i. aucilebelia. logika daaxloebiT<br />

aseTi unda iyos: hesperusi da fosforusic aRniSnaven obieqtebs,<br />

romelTa identifikacia garkveuli Tvisebebis safuZvelze xdeba<br />

(aqvT moZraobis garkveuli traeqtoria, caze Cndebian garkveul dros,<br />

aqvT garkveuli sikaSkaSe da a.S. usasrulod). hesperusisTvis am Tvisebebs<br />

emateba kidev erTi _ `igivea, rac fosforusi~. kontrfaqtualur<br />

samyaroSi, sadac ganTiadisas da saRamos Sesabamis adgilas caze sxvadasxva<br />

obieqtebi Cndeba, hesperusi mainc fosforusia _ saRamos danaxul<br />

sxva obieqts ukve aRar SeiZleba hesperusi vuwodoT, radgan mas ukve ar<br />

eqneba `hesperusis~ Sesabamisi obieqtis erT-erTi Tviseba _ `igivea, rac<br />

fosforusi~ da amitom saxelic sxva unda hqondes. amdenad, hesperusi<br />

yvela kontrfaqtualur samyaroSi igive fosforusia. sabednierod, arsebobs<br />

meore ganzomilebac _ epistemuri samyaroebi. aseT samyaroebSi aqtualuri<br />

samyaros `Tvalsazrisi~ ar moqmedebs, aq movlenebs sakuTari<br />

samreklodan akvirdebian. Tuki aq hesperuss ar aqvs Tviseba `igivea, rac<br />

fosforusi~, e.i. mas is arc arasdros hqonia (aseTia am samyaros `epistemuri<br />

mdgomareoba~), rac ar hqonia, imas verc dakargavs da, Sesabamisad,<br />

saxelsac SeinarCunebs. erTi sityviT, epistemur samyaroebSi hesperusi<br />

SeiZleba hesperusi iyos, fosforusi _ fosforusi da, amisda miuxedavad,<br />

hesperusi aRar iyos fosforusi. interpretacia naZaladevi da<br />

antiintuiciuria, magram _ Tanmimdevruli. ufro gonebamaxviluri da saxalisoa<br />

sxva kombinaciis _ SemTxveviTi (araaucilebeli) da aprioruli<br />

WeSmaritebis nimuSi. aseTi ucnaurobis tipur magaliTs deviss (Davies<br />

2004:107) davesesxebiT _ `Tuki vinmem saerTod gamoigona elva-Sesakravi,<br />

es is iqneboda, vinc is realur samyaroSi gamoigona~. es gamonaTqvami apriorulicaa<br />

da SemTxveviTic _ yvela epistemur samyaroSi WeSmaritia,<br />

kontrfaqtualur samyaroebSi ki SeiZleba WeSmariti arc iyos; stilisturad<br />

odnav mZime da zomierad wriuli _ TviT frazaSia miniSneba epis-<br />

166


temur samyaroze (iseT warmosaxviT samyaroze, romelsac Tavi aqtualurad<br />

anu realurad `warmoudgenia~).<br />

epistemur organzomilebian semantikaSi `propozicia~ gaigivebulia<br />

organzomilebian matricasTan, romlis yoveli ujra aRmoCndeba ori parametris<br />

_ kontrfaqtualuri samyaroebis da epistemuri samyaroebis gadakveTaze<br />

da miiRebs oridan erT-erT mniSvnelobas _ WeSmarits an<br />

mcdars. nebismieri ori gansxvavebuli mniSvnelobis winadadebis Sesabamisi<br />

matricac gansxvavebuli iqneba. erTi sityviT, modeli saSualebas mogvcems<br />

kidev erTxel davadasturoT kargad cnobili faqti _ nebismieri<br />

ori, Tundac sinonimuri, magram formiT gansxvavebuli winadadebis mniSvnelobebi<br />

srulad ar daemTxveva erTmaneTs. Sedegs STambeWdavs ver davarqmevT,<br />

magram udavod pozitiuria. amis garda, Cven SevZlebT argumentirebulad<br />

davadginoT, ama Tu im frazis WeSmariteba apriorulad Sem-<br />

TxveviTia, aposteriorulad aucilebeli, apriorulad aucilebeli Tu,<br />

saerTodac, aposteriorulad SemTxveviTi _ Tanac am apriorizmisa da<br />

aucileblobis cnebebs specifikuri, mxolod am organzomilebiani semantikis<br />

farglebSi gansazRvruli mniSvneloba eqnebaT.<br />

yvelaferi 1892 wels daiwyo, freges cnobili statiis “Über Sinn<br />

und Bedeutung” gamoCenis Semdeg. <strong>of</strong>icialuri versiiT, swored am droidan<br />

gaacnobiera filos<strong>of</strong>iam erTi sagulisxmo faqti: or gansxvavebul<br />

sityvas SeiZleba saerTo denotati hqondes, magram mniSvnelobiT ramdenadme<br />

gansxvavdebodes erTmaneTisgan. `hesperusi~ da `fosforusi~ erTsa<br />

da imave planetas aRniSnaven, magram arsebobs e.w. intensionaluri (eqstensionalurisgan<br />

gansxvavebiT) konteqstebi, sadac maTi urTierTCanacvleba<br />

Sesabamisi winadadebis WeSmaritul mniSvnelobas Secvlis _ fraza-<br />

Si `hesperusi planeta veneraa~ `hesperusi~ Tamamad SeiZleba Canacvldes<br />

`fosforusiT~ da mTliani winadadeba kvlavac WeSmariti iqneba. magram<br />

es ase araa frazisTvis `mavani fiqrobs, rom hesperusi planeta veneraa~<br />

_ am viRacam SeiZleba arc icodes, rom hesperusi igive fosforusia. filologia<br />

am faqts mokled da konkretulad aRwers _ `enaSi ar arsebobs<br />

sruli sinonimebi~. enis filos<strong>of</strong>ias cali TvaliT mainc rom Caexeda<br />

klasikur lingvistur kvlevebSi (Tundac trubeckois `fonologiis<br />

safuZvlebSi~), saxelebis denotaciisa da mniSvnelobis erTmaneTisgan gasarCevad<br />

iqneb arc dasWirveboda meore ganzomilebis SemoReba, bunebrivenovani<br />

frazebis analizisas eqstensionaluri konteqstebis nacvlad iqneb<br />

semantikuri neitralizaciis konteqstebze emsjela da arc maTematikuri<br />

esTetika gaTeliliyo ase umowyalod: epistemur organzomilebian matricaSi<br />

faqtobrivad mxolod diagonaluri ujrebia `kognitiurad Rirebuli~,<br />

umravles SemTxvevaSi danarCeni ujrebi avtomaturad ivseba. am samyaroSi<br />

enobrivi erTeulebis _ sityvebis, frazebis, winadadebebis _ gansazRvras<br />

eqstralingvisturi realobis safuZvelze cdiloben. ufro<br />

zustad, miiCneva, rom es realoba sakmarisad myari da mkafioa imisTvis,<br />

rom masze dayrdnobiT maTematikuri sizustiT dadgindes enobriv erTeulTa<br />

semantika. zogadad realoba ki ufro mkacria: kvanturi orazrov-<br />

167


nebis epoqaSi abstraqtul obieqtebze Teoriis SeTxzva `obieqturi~ _ am<br />

abstraqciis Semoqmedi subieqtisgan damoukidebeli _ faqtebis safuZvelze<br />

banaluri anaqronizmia. nebismieri enobrivi erTeulis `eqstensiis~<br />

(denotatis) gansazRvra principulad SeuZlebelia mxolod da mxolod<br />

eqstralingvisturi cnebebis gamoyenebiT _ am ukanasknelTa identifikacia<br />

isev enobrivi saSualebebiT xdeba. Tavis mxriv, `eqstensia~ `intensiis~<br />

(mniSvnelobis) gansazRvris safuZvelia. gamodis, rom enobrivi erTeulis<br />

mniSvneloba sxva erTeulebis mniSvnelobebiT dgindeba, miTiuri myari pirvelsawyisi<br />

ki mouxelTebeli rCeba. samagierod, am erTeulisTvis iqmneba<br />

uamravi enobrivi konteqsti. es uneblie orientiri sworia, oRond gzaa<br />

SemovliTi. romelime winadadebis mniSvnelobis gansasazRvrad uricxvi<br />

warmosaxviTi samyaro unda avagoT (an Calmersiseuli epistemurad sruli<br />

winadadebebi, romelTa arawinaaRmdegobrioba isev eqstralingvistur<br />

sferos unda daemyaros) da winadadebis mniSvneloba gavaigivoT im ormagadindeqsirebul<br />

(organzomilebian semantikaSi) samyaroTa simravlesTan,<br />

romelSic es winadadeba WeSmariti iqneba. arsebobs pirdapiri gzac: yoveli<br />

enobrivi erTeulis mniSvneloba gavaigivoT im enobriv konteqstTa<br />

simravlesTan, romelSic ki Segvxvedria es erTeuli, da enobrivi obieqtis<br />

mniSvneloba ganvsazRvroT uSualod enobrivi konteqstiT da ara am<br />

ukanasknelis mier aRniSnuli Tu gamoxatuli situaciuri konteqstiT.<br />

aseTi sqema Tavidan agvacilebda samyaroebis Seqmnis rutinul proceduras<br />

da, amave dros, advilad axsnida bunebrivenovani erTeulis mniSvnelobis<br />

cvalebad bunebas: erTi da imave erTeulis mniSvneloba xSirad<br />

arsebiTad gansxvavebulia ara marto sxvadasxva subieqtisTvis, aramed misi<br />

gamoyeneba yovel axal _ iqamde ararsebul, magram enobrivi uzusiT<br />

dasaSveb _ konteqstSi garkveulwilad cvlis mis semantikas. zogadad,<br />

sityvis mniSvnelobis dadgenisTvis enobrivi konteqstis rolze is faqtic<br />

miuTiTebs, rom nebismieri ganmartebiTi leqsikonis Rirseba fasdeba<br />

ara sityvaTa mniSvnelobebis fsevd<strong>of</strong>ormaluri da viwrospecialuri gansazRvrebebiT,<br />

aramed damowmebuli _ ara sagangebod SeTxzuli, aramed<br />

literaturidan mopovebuli _ konteqstebis siuxviT.<br />

literatura<br />

Kripke 1980: Saul A. Kripke, Naming and Necessity, Basil Blackwell.<br />

Stalnaker 2006: Robert Stalnaker. Assertion Revisited: On the Interpretation <strong>of</strong> Two-<br />

Dimensional Modal Semantics. In: Garc (ed.), Two-Dimensional Semantics, Clarendon<br />

Press, Oxford.<br />

Chalmers 2006: David J. Chalmers, The Foundations <strong>of</strong> Two-Dimensional Semantics. In:<br />

Manuel Garcia-Carpintero & Josep Macia (eds.), Two-Dimensional Semantics:<br />

Foundations and Applications. Oxford <strong>University</strong> Press.<br />

Davies 2004: Martin Davies, Reference, Contingency, and the Two-Dimensional<br />

Framework, Philosophical Studies 118: 83–131.<br />

168


Vladimer Lekiashvili<br />

Possible Worlds and Parameterized Semantics<br />

Summary<br />

The <strong>issues</strong> <strong>of</strong> definition <strong>of</strong> the meanings <strong>of</strong> linguistic items on the basis <strong>of</strong> possible<br />

worlds semantics and, in particular, its two-dimensional epistemic version, the<br />

question <strong>of</strong> rigid designation, as well as the methods <strong>of</strong> formalization <strong>of</strong> the<br />

concepts <strong>of</strong> necessity and apriority are considered in the article. We attempt to<br />

show that the definition <strong>of</strong> the meanings <strong>of</strong> linguistic items via the sets <strong>of</strong> doubleindexed<br />

worlds, in spite <strong>of</strong> the theoretical difficulties <strong>of</strong> such a procedure, does not<br />

exceed in semantic significance the construction <strong>of</strong> the set <strong>of</strong> acceptable linguistic<br />

contexts for the items.<br />

169


170<br />

enaTmecnierebis sakiTxebi _ 2011<br />

lamara margvelani, giorgi CikoiZe<br />

sxva enebidan Semosuli e.w. `nasesxebi~ leqsikis Sesaxeb<br />

miRebuli tradiciiT ucxo enidan Semosul sityvebs nasesxeb sityvebs<br />

uwodeben. ara da, unda iTqvas, rom ena sityvebs ar sesxulobs. nasesxebi<br />

ukan dasabrunebels niSnavs. ama Tu im enaSi sxva enidan Sesul leqsikas<br />

(sityvebs) ena ki ar sesxulobs, aramed igi sxva enis saleqsikono er-<br />

Teulebs (sityvebs) kars uRebs, aZlevs maT Semosvlis saSualebas da aqcevs<br />

Tavis sakuTrebad (iTavisebs, imkvidrebs). isic unda iTqvas, rom enaSi<br />

mosagvarebel sxva problemebTan erTad unda vebrZoloT ama Tu im enis<br />

gavleniT Seqmnil uxeS Secdomebs. amis erT-erTi TvalsaCino magaliTia<br />

yovlad dauSvebeli gamoTqma „gayidvaSia“, romelsac iyeneben „iyidebas“<br />

nacvlad. bunebrivia, enaSi daSvebul Secdomebs win unda aRvudgeT.<br />

arsebobs axali sityvis damkvidrebis ramdenime gza:<br />

1) sruliad axali JReradobis erTeulis Seqmna da misTvis saTanado<br />

semantikis miniWeba; 2) nakluli mniSvnelobisTvis imave enaSi romelime<br />

kvazi-sinonimis, anu axlo mniSvnelobis sityvis moZebna da gafarToeba<br />

ise, rom misma semantikam dafaros arsebuli xarvezi; 3) romelime sxva<br />

enidan saWiro mniSvnelobis mqone sityvis „Semotana“, damkvidreba da<br />

CarTva sakuTar leqsikur maragSi.<br />

ena, „cocxali organizmi“, gaurbis amocanis gadawyvetis pirvel<br />

gzas, yovel SemTxvevaSi misi Camoyalibebis dasrulebul stadiaSi, roca<br />

masSi ukve Zlieradaa damkvidrebuli asociaciebi miRebul JReradobaTa<br />

da maT Sesabamis mniSvnelobaTa Soris. ena, „cocxali organizmisTvis“<br />

Cveuli damoukideblobisken swrafviT da sakuTari Tavis SenarCunebis-<br />

Tvis, ewinaaRmdegeba aseT xelovnur „Carevas“ mis struqturaSi, romelic<br />

arRvevs ukve Camoyalibebul da damkvidrebul asociaciur mimarTebaTa<br />

sistemas. Tanac „angrevs“ mas „Signidan“ raRac axali ucxo elementis<br />

„SemotaniT“, romelsac am mimarTebasTan Tavidanve naTesaobis „pretenzia“<br />

aqvs.<br />

enis Sida struqturis TvalsazrisiT Sinagani „afeTqebis“ cdas upirispirdeba<br />

misTvis ufro „uvnebeli“ romelime ucxouri elementis SemoerTeba,<br />

romelsac misTvis ucxo enaSi swored mosaZebni axali mniSvneloba<br />

aqvs. ena Tamamad iRebs mza ucxo sityvas, romelic arsebul asociaciur<br />

simravles kidev erT elements hmatebs ukve damkvidrebuli, Cveuli<br />

Sinagani struqturis arsebiTi „damaxinjebis“ gareSe. metic, miRebis/damkvidrebis<br />

aqtSi Caereva ufro mdgradi gramatikuli komponenti da axal<br />

„stumars“ „Semosavs“ enisTvis Cveuli formiT yvela misi TaviseburebiT.<br />

ase, magaliTad, qarTulSi Semosuli arsebiTi saxelebi ikumSeba da ikveceba<br />

qarTuli morfologiuri „Cvevebis“ Sesabamisad: fanjara _ fanjris...


ucxoeli „stumrebi“ ramdenime xnis Semdeg ganixileba da aRiqmeba,<br />

rogorc mSobliuri enobrivi ojaxis wevri da xSir SemTxvevaSi ucxo<br />

enidan maTi warmomavloba da gare enobriv samyaroSi maTi fesvebi mxolod<br />

etimologiiT dainteresebuli specialistebisTvis rCeba cnobili.<br />

amave dros, enis „cocxali organizmi“ cdilobs Tavi aaridos „Sinaurad<br />

Semosili“ ucxoeTSi gaCenili erTeulebis nakads, „Semosevas“. leqsikuri<br />

TvalsazrisiT SezRudvebi, pirvel rigSi, exeba adamianis cnobierebasa<br />

da qvecnobierebaSi yvelaze Rrmad Camjdar semantikur velebs,<br />

romlebic enis ganviTarebis yvelaze adrindel sawyiss da, kerZod, misi<br />

leqsikuri maragis saTaves warmoadgenen. aseTebia, magaliTad, adamianis<br />

sxeulis nawilebis dasaxelebebi, sivrceSi gadaadgilebis aRmniSvneli<br />

zmnebi, verbaluri komunikaciuri procesebis saxelebi, emociur-mentaluri<br />

velis leqsika da zogi sxva. Tumca es SezRudva, iseve, rogorc enis<br />

wesebis da SezRudvebis umravlesoba, „aramkveTria“, anu sakmaod xSir gamonaklisebs<br />

da darRvevebs uSvebs. ase, magaliTad, Cveni sxeulis iseTi<br />

mniSvnelovani komponentebi, rogoricaa: Tvali, yuri, cxviri, piri, xeli,<br />

fexi... rogorc Cans, qarTuli leqsikis pirvandeli fenis warmomadgenelni<br />

arian. Tumca iseTi, SeiZleba iTqvas, umniSvnelovanesi, wamyvani nawili<br />

sxeulisa, rogoricaa „Tavi“, warmomavlobis TvalsazrisiT garkveul<br />

eWvs badebs („beS-tau“ _ xuTTava mwvervali), „Tavis“ ukana nawilis aRmniSvneli<br />

sityva „kefa“ _ berZnuli warmomavlobis unda iyos.<br />

rac Seexeba qarTulSi Semosuli warmoSobiT sxvaenovani sityvebis<br />

istoriul-geografiul wyaroebs, unda aRiniSnos, rom maTi ufro Rrma,<br />

damkvidrebuli, „asakovani“ da, aqedan gamomdinare, mniSvnelovani fena<br />

ekuTvnis saqarTvelos samxreTel da Tavis droze sakmaod Zlier mezoblebs:<br />

berZnebs (anu bizantias), arabeTs, sparseTs. amaTgan berZnuli warmoSobis<br />

leqsika gamoirCeva xmarebis ufro Zveli da amaRlebuli religiur-filos<strong>of</strong>iuri<br />

sferoTi.<br />

aRmosavluri (arabuli, sparsuli...) enebis gavlena xSirad Tavs iCens<br />

ufro konkretuli sayoveldReo xmarebis (Tumca zogjer sakmaod mniSvnelovan)<br />

sagnebTan dakavSirebiT.<br />

saqarTveloSi ruseTis oraswlian mmarTvelobas didi „STabeWdileba“<br />

ar mouxdenia qarTul leqsikaze, yovel SemTxvevaSi, mis normatiul, literaturul<br />

komponentze (imis miuxedavadac ki, rom swored rusuli, ra<br />

Tqma unda, warmoadgenda sabWoTa kavSiris realur globalur enas). am,<br />

garkveuli TvalsazrisiT, moulodneli movlenis mizezad, erTi mxriv,<br />

SeiZleba CavTvaloT is TvalsaCino Sinagani struqturuli gansxvaveba,<br />

romelic axasiaTebs am enebs (da SesaZloa, asaxavs garkveul emociur-mentalur<br />

dapirispirebasac ki am enebis matarebelTa Soris); meore mxriv<br />

ki, ufro ganyenebul mizezad SeiZleba miviCnioT is, rom ena, kerZod, qarTuli<br />

enac, ara marto „cocxal“, aramed garkveuli TvalsazrisiT „gonivrul“,<br />

organizmsac warmoadgens, romelic Tavs icavs seriozuli „Semosevis“<br />

xifaTisagan, es ki aSkarad emuqreboda mas am oraswliani saxelmwifoebrivi<br />

daqvemdebarebis pirobebSi.<br />

171


isic unda iTqvas, rom rusuli ena asrulebda im arxis rols, romlis<br />

gavliT qarTulamde aRwevda Tanamedrove evropuli socialuri, politikuri,<br />

mecnieruli terminologia. am Sualeduri rgolis mniSvneloba,<br />

pirvel rigSi, sabWoTa epoqaSi saerTaSoriso kontaqtebze mkacri<br />

SezRudvebiT iyo ganpirobebuli. misi SedarebiTi mravalricxovanebis da<br />

misi pragmatikuli Rirebulebis miuxedavad am gziT SeZenili leqsika<br />

qarTuli enis „zedapirul“ fenad gveCveneba, romelic Zlierfesviani qar-<br />

Tuli morfologiis, semantikis da pragmatikis fonze garkveuli TvalsazrisiT<br />

„neitralurad“ gamoiyureba. Tumca, rogorc amas qvemoT moyvanili<br />

magaliTebi adasturebs, saerTaSoriso „civilizaciis“ elementebi<br />

garegnulad Cveulebrivi morfologiuri formebiT aris warmodgenili.<br />

moviyvanT ramdenime nimuSs sxvadasxva Tematuri sferodan:<br />

socialuri wyobileba:<br />

_ demokratia, plutokratia, socializmi...;<br />

dawesebulebebi:<br />

_ parlamenti, senati, universiteti, instituti, skola, banki, <strong>of</strong>isi...;<br />

Tanamdebobebi:<br />

_ prezidenti, ministri, deputati, direqtori, reqtori, pr<strong>of</strong>esori,<br />

docenti...;<br />

samecniero dargebi:<br />

_ lingvistika, maTematika, biologia, fizika...;<br />

terminebi:<br />

_ fonema, morfema, afiqsi, diferenciali, integrali, radikali, funqcia,<br />

operatori....<br />

ukanasknel magaliTebTan dakavSirebiT vaxsenoT is SemTxvevebic, romlebic<br />

ganekuTvnebian axali mniSvnelobis „SemoWris“ meore variants, saxeldobr,<br />

moviyvanT axali cnebebis gaformebis magaliTebs, romlebic ena-<br />

Si ukve miRebul leqsikas iyeneben:<br />

monakveTi, simravle, kuTxe, siCqare, aCqareba, wneva, xaxuni...<br />

axali leqsikis warmoqmnis am variantSi xSirad gamoiyeneba ucxoenovani<br />

kompozitebis daSla, maTi komponentebis Targmani da am ukanasknelebis<br />

qarTulenovani kompoziciis Seqmna:<br />

_ председатель _ Tavmjdomare, руко-водитель _ xelmZRvaneli...;<br />

_ само-лет _ TviTmfrinavi, верто-лет _ Sveulmfreni, паро-воз _ orTqlmavali...;<br />

_ тре-угольник _ samkuTxedi...;<br />

_ Foot-ball _ fex-burTi, volley-ball _ fren-burTi, hand-ball _ xelburTi,<br />

water polo _ wyalburTi.<br />

daskvnis saxiT unda aRiniSnos, rom mocemul enaSi axali leqsikis<br />

„Semosvla“ zogjer marTlac ar cvlis enis ZiriTad saxes, kerZod, gramatikas<br />

da uvneblad amdidrebs mis komunikaciur saSualebebs, rasac<br />

udidesi mniSvneloba aqvs dRevandel samyaroSi, sadac sxvadasxva enebis<br />

matarebel erebs Soris ufro da ufro viTardeba yvela saxis kavSirebi<br />

(socialuri, politikuri, mecnieruli, industrialuri da sxva).<br />

172


Tumca, mxedvelobaSi unda miviRoT isic, rom Tanamedrove samyaroSi<br />

inglisuri enis saxiT gabatonebulia axali „esperanto“. marTalia, qar-<br />

Tulma, rogorc zemoT aRvniSneT, warmatebiT gauZlo orsaukunovan gamocdas,<br />

riTac aSkarad daadastura Tavisi sicocxlisunarianoba, magram<br />

dRevandeli gaZlierebuli sakomunikacio saSualebebis pirobebSi da swavlisadmi<br />

mkveTrad dacemuli interesis fonze ar SeiZleba ar vifiqroT<br />

imaze, Tu rogor davexmaroT Cven „cocxal organizms“ _ qarTul enas<br />

da rogor SevunarCunoT mas popularoba Cveni qveynis farglebSi. ker-<br />

Zod, unda vifiqroT imaze, rogor SevamciroT televizoris da kompiuteris<br />

gavlena axalgazrdobaze, movardnili niaRvariviT rom ar walekos<br />

saWiro leqsika. enobrivi Semosevebisagan Tavdacvis erT-erT perspeqtiul<br />

saSualebad gvesaxeba Tavad kompiuteris gamoyeneba. kerZod, enis swavlebis<br />

kompiuteruli sistemebis, kompiuteruli leqsikonebis da gramatikebis<br />

Seqmna. Tumca, am xaziT garkveuli nabijebia gadadgmuli. davasaxelebT<br />

bolo wlebis naSromebs: 1) l. margvelani, qarTuli enis kompiuteruli<br />

modelebi. arCil eliaSvilis marTvis sistemebis instituti.<br />

redaqtorebi: i. qobalava, g. CikoiZe. <strong>Tbilisi</strong>, 2008 (monografia).<br />

2) Г. Чикоидзе. Систематизация значений некоторых классов языковых единиц.<br />

Институт Систем Управления Арчила Элиашвили. Редактор Б.Л. Имнадзе.<br />

Тбилиси, 2010 (Монография).<br />

Lamara Margvelani, Giorgi Chikoidze<br />

On Loanwords from Foreign Languages<br />

Summary<br />

The object <strong>of</strong> this survey is a part <strong>of</strong> Georgian vocabulary which comes from the other<br />

(foreign) languages. This enrichment <strong>of</strong> the vocabulary, in spite <strong>of</strong> its obvious merits, is<br />

fraught by the threat <strong>of</strong> the loss <strong>of</strong> its language, this “living organism”, preserves itself from<br />

this danger by the limitation <strong>of</strong> such “intrusion”. This consideration is illustrated by the fact<br />

that the Georgian language received very few lexical “income” from Russian, in spite <strong>of</strong><br />

two centuries <strong>of</strong> the closest contact between the native countries <strong>of</strong> these two languages.<br />

The main lexical units came through the languages <strong>of</strong> the southern neighbours.<br />

173


qeTevan megreliSvili<br />

174<br />

enaTmecnierebis sakiTxebi _ 2011<br />

Tavanis warmomavlobisa da omonimizaciisaTvis qarTulSi<br />

mravalsaukunovani sparsul-qarTuli enobrivi urTierTobebis fonze<br />

qarTulSi Semosuli da damkvidrebuli sparsuli nasesxobebis sakmaod<br />

vrceli korpusi didi xania qarTveli, da ara mxolod qarTveli, iranistebisa<br />

Tu zogadad enaTmecnierTa sakmaod saintereso sakvlev Tematikas<br />

warmoadgens. xangrZlivi istoriul-mezobluri kavSirebi gansazRvravda<br />

leqsikis SemoWras sxvadasxva iranuli enobrivi epoqidan rogorc Zveli,<br />

ise saSualo da axalsparsuli epoqebidan.<br />

urTierTobebi iranul enebTan xorcieldeboda ara marto werilobi-<br />

Ti, aramed zepiri gziTac. zepirmetyvelebiT kontaqtebs ganapirobebda<br />

sparselTa saxloba saqarTvelos aRmosavleT nawilSi adreuli Sua saukuneebidan<br />

moyolebuli XX saukunis I meoTxedis CaTvliT (anTaZe<br />

2009:9). saqarTveloSi sparselebi upiratesad TbilisSi cxovrobdnen.<br />

maTi gansaxlebis ZiriTad adgilad gvian Sua saukuneebSi seidabadis ubani<br />

da qalaqis cixis mimdebare teritoria iTvleboda (aleqsiZe 2009:67).<br />

cocxali enobrivi kontaqtebis safuZvelze xdeboda rogorc calkeuli<br />

nominaciuri erTeulebis, ise komunikaciur erTeulTa, frazaTa Tu mTel<br />

frazeologiur winadadebaTa sesxeba. Tbilisur metyvelebaSi damkvidrebuli<br />

aRmosavluri leqsika Tavmoyrilia ioseb griSaSvilis `qalaqur<br />

leqsikonSi~ (griSaSvili 1997), romelSic leqsemaTa umravlesoba axalsparsuli<br />

warmomavlobisaa.<br />

winamdebare statiaSi ganxilulia erTi leqsikuri erTeuli _ Tavani.<br />

Tavani qalaqur Jargonul metyvelebaSi sakmaod kargad fesvmokidebuli<br />

sityvaa. informantTa mixedviT, igi niSnavs ‘wagebul Tanxas’, ‘Casabarebel<br />

Tanxas’ an ‘raime moqmedebas, romelic wagebulis sanacvlod unda Sesrulddes;<br />

zogadad _ wagebuls’. aRniSnuli sityva Zalian xSirad ixmareba<br />

zepirmetyvelebaSi, e.w. qurdul JargonSi. mag: `Tavani aqvs Casatani –<br />

500 lari~, `Tavani maqvs Casabarebeli – restorani aT kacze~ da sxv.<br />

CvenTvis saintereso leqsema fiqsirdeba prozaSic da poeziaSic. aka<br />

morCilaZis moTxrobaSi `kai biWis cxovreba~ vkiTxulobT: F<br />

– mere Tavani?<br />

_ ra Tavani?<br />

_ Tavani rogor CaaqT?<br />

Semdegi nimuSi citirebulia giorgi dvalis leqsidan `maradiuli<br />

kiTxva~:<br />

Tu trfobis fardags davigebT,<br />

anda gavkicxavT mavanT,<br />

SevcodavT? _ RmerTTan wavagebT,<br />

eSmaks ki vabarebT `Tavans~.


orive magaliTSi gansaxilveli sityvis mniSvneloba naTelia, igi gulisxmobs<br />

wagebuls, gadasaxdels, Casabarebels. rac Seexeba Tavanis saleqsikono<br />

ganmartebas, igi am gagebiT ar gvxvdeba arc erT qarTul leqsikonSi,<br />

maT Soris arc levan bregaZis Jargonis leqsikonSi (bregaZe<br />

2005), arc ioseb griSaSvilis qalaqur leqsikonSi (griSaSvili 1997).<br />

Tavanis erTaderT ganmartebad sxvadasxva leqsikonebSi mocemulia ‘sxveni’<br />

(qegl 1986, neimani 1978), romelsac Cven qvemoT mivubrundebiT.<br />

leqsema Tavani modis sparsulidan, romlis etimoni bgeriTi SedgenilobiT<br />

absoluturad identuria nasesxobasTan _ tāvān. i. rubinCikTan<br />

mis ZiriTad mniSvnelobebad saxeldeba: 1) anazRaureba, gadaxda, kompensacia;<br />

2) jarima, sauravi. cnobili iraneli leqsikografebi dehxoda (dehxoda<br />

1994), mohamad moini (moini 1996), hasan anvari (anvari 2004) amis<br />

garda kidev ramdenime ganmartebas gvTavazoben: 1) sanacvlo, samagiero,<br />

badali; 2) codva, Secdoma, danaSauli. dehxodas sparsuli enis ganmartebiT<br />

leqsikonSi damatebulia kidev erTi, CvenTvis saintereso ganmarteba:<br />

ānče, dar qomār baxte rā be barande dādan bāyad – is, rac yomarSi wagebulma<br />

mogebuls unda gadauxados (dehxoda 1994: 5516). msesxebel enaSi<br />

moxda sityvis semantikuri velis daviwroeba, qarTulSi Tavani umTavresad<br />

ukanaskneli mniSvnelobiT damkvidrda.<br />

1. zaralis anazRaurebis, kompensaciis, jarimis mniSvnelobiT tāvān<br />

xSirad gamoiyeneba sparsul klasikur poeziaSi:<br />

be tāvānaš dinār baxšam ze ganj<br />

bešuyam del-e ġamgosarān ze ranj.<br />

imis sakompensaciod dinars gavcem saganZuridan,<br />

mwuxareTa guls tanjvas Camovban<br />

/firdousi/.<br />

parvāne suxt xištan rā<br />

bar šamۥ če lāzem ast tāvān.<br />

pepelam sakuTari Tavi daiwva,<br />

sanTels kompensacia (Tavani) raRaSi sWirdeba<br />

/saadi/.<br />

andaza: gonah konand gāvān, kadxodā dehad tāvān.<br />

danaSauls saqoneli Cadis, gadasaxads (Tavans) qadxoda ixdis.<br />

2. codvas, danaSauls, braleulobas aRniSnavs tāvān-i Semdeg nimuSebSi:<br />

ze šāhi bar u hič tāvān nabud<br />

bad ān bod ke ۥahdaš farāvān nabud.<br />

mefes mis winaSe aranairi brali ar miuZRoda,<br />

cudi is iyo, rom misi danapirebi ar iyo bevri<br />

/firdousi/.<br />

agar zamin bar nadehad, tāvān bar zamin maneh,<br />

vagar setāre dād nadehad, tāvān bar setāre maneh.<br />

Tuki miwa nay<strong>of</strong>s ar mogcems, miwas nu daadanaSauleb,<br />

175


176<br />

da Tu varskvlavi samarTals ar mogcems, brals varskvlavebs<br />

nu dasdeb!<br />

/yabusname/.<br />

3. xSiria tāvān-is samagieros, sanacvlos mniSvnelobiT xmarebis Sem-<br />

Txvevebi. gorganis `vis o raminSi~ taxisagan moabadis mokvlis epizodSi<br />

avtoris mier gamoTqmul sawuTros samduravSi vkiTxulobT:<br />

be jāye to naguyi tā če kardim,<br />

joz idar ke dotā nān-e to xordim,<br />

negar, tā hast čun to hič s<strong>of</strong>le,<br />

ke yekayek dāde bestāni be jomle.<br />

na mā g<strong>of</strong>tim mārā mihmān kon,<br />

pas āngah del čenān bar mā gerān kon,<br />

koni mārā hami do ruze mehmān<br />

pas āngah jān-e mā xāhi be tāvān.<br />

ar ityvi, ra CavidineT Seni samagierosTvis,<br />

garda imisa, rom oriode Seni puri vWameT.<br />

Sexede, arc erTi gaiZvera ar iqneba Seni msgavsi,<br />

radgan saTiTaod boZebuls erTianad gvarTmev.<br />

Cven xom ar gviTqvams, gvistumreo,<br />

Semdeg ki ase daiZvireo Cvenze guli (gagvinawyendi).<br />

oriode dRiT gvmaspinZlob [wuTis<strong>of</strong>elSi],<br />

Semdeg ki sanacvlod (Tavnad) Cvens suls iTxov.<br />

„visramianis“ saTanado adgilas sparsuli tāvān mTargmnels gadmoaqvs<br />

rogorc ‘muqafa’:<br />

„orsa dResa mimaspinZleb da merme misad muqfad sulTa mTxov“ .<br />

‘muqafa’ sabasTan sapasuxos, sanacvlos niSnavs (saba 1993:526). amave<br />

ganmartebas iZleva z. sarjvelaZec (sarjvelaZe 1988). Tanamedrove qar-<br />

Tul zepirmetyvelebaSi gavrcelebuli Tavani uSualod wagebulis garda<br />

samagiero, Casanacvlebel moqmedebasac gulisxmobs. TviTon sparsulSic,<br />

anvaris leqsikonis mixedviT, tāvān-is pirvel mniSvnelobad motanilia<br />

fuli, an raime moqmedebis Sesruleba zaralis sanacvlod. samagieros, sanacvlos<br />

aRniSnavs xsenebuli sityva nikoloz yifianis leqsSi „Tavani“:<br />

wuTSi Cateuli samoci Seni sunTqva<br />

wamSi Cavtie da samocjer SegisunTqe...<br />

axla Seni droa, Tavans iTxovs guli...<br />

Tavanis etimologiis saintereso varianti dafiqsirda internetgverdze<br />

church.ge, sadac sxvadasxva religiuri mimdinareobebisa da seqtebis<br />

ganxilvis paralelurad sakmaod vrceli infomacia devs manisa da maniqevelobis<br />

Sesaxeb (mani da maniqeveloba 2007:216-277). manis ojaxis mimoxilvis<br />

Semdeg, romelic warCinebuli sparsuli gvaris STamomavali iyo,<br />

vkiTxulobT: „12 wlis asakSi manis gamocxadeba hqonda, eCvena `angelozi~<br />

saxeliT el-Tavan, romelic manis tyupiscali iyo~. iqve frCxilebSi


mocemulia ganmarteba: ‘Tavan’ – tyups niSnavs. angelozis saxeli kidev<br />

ramdenjerme figurirebs: „el-Tavanma gaumxila mans Tavisi daniSnuleba<br />

dedamiwaze, Tumca daavala, rom kidev 12 weli daecada. marTlac, 12<br />

wlis Semdeg el-Tavani mans isev gamoecxada da 24 wlis asakSi mani gamovida<br />

saqadageblad“ (mani da maniqeveloba 2007).<br />

TiTqmis yvela ucxour vikipediaSi Cans manis biografiis aRwerisas<br />

angelozi Tu tyupiscali. baCana bregvaZis mixedviTac manis gamoecxada<br />

`oreuli Tu tyupiscali~ (bregvaZe 2006:548), Tumca saxeli arsad ar<br />

aris miTiTebuli. mxolod germanul vikipediaSi dasturdeba saxelis<br />

arameuli varianti – ‘Toma’. "Dabei erschien ihm sein von Gott gesandter<br />

‘Gefährte’ und ‘unzertrennlicher Zwilling’ (aramäisch tōmā)..." (de.wikipedia.org/<br />

wiki/Mani). qarTul teqstSi ar aris dakonkretebuli, romel enaze<br />

niSnavs ‘Tavan’ tyups. ar aris gamoricxuli, rom igi isev sparsuli<br />

tāvān-is im mniSvnelobas ukavSirdebodes, romelic moinTan da dehxodas-<br />

Tan ganmartebulia rogorc badal, ۥavaz – msgavsi, sanacvlo, magieri, badali<br />

(moini 1996, dehxoda 1994).<br />

sparsul enaSi tāvān polisemiuri xasiaTisaa. zemoT CamoTvlili substantiuri<br />

mniSvnelobebis garda igi didi aqtivobiT monawileobs funqcionirebad<br />

rTul zmnebSi anu zmnur frazeologizmebSi, aseve awarmoebs<br />

e.w. CarCokonstruqciebs. qarTulSi igi Semosulia ZiriTadad monosemantad,<br />

romelic gvxvdeba Sedgenili Semasmenlis saxelad nawiladac. struqturuli<br />

TvalsazrisiT qarTulsa da sparsul gamoTqmebSi ikveTeba analogiebi.<br />

mag: sparsuli rTuli zmna _ tāvān dādan (misi varianti, CarCokonstruqcia<br />

– tāvān-e čizi (kasi) rā pas dādan) – fulis micema an raime<br />

moqmedebis Sesruleba zaralis sanacvlod (dādan – micema); qarTuli –<br />

‘Tavanis micema, Tavanis Catana, Cabareba’; sparsuli – tāvān gereftan – a)<br />

vinmesgan fulis aReba (anvari 2004); b)gadaxdevineba (rubinCiki 1983;<br />

golqariani 2002) an tāvān-e čizi gereftan – raRacis anazRaurebis miReba,<br />

(gereftan – aReba, miReba); qarTuli –‘Tavanis miReba, gadaxdevineba’; sparsuli<br />

tāvān kešidan – iZuleba kompensaciis, jarimis gadaxdisa (kešidan –<br />

moweva, amoweva, amoqaCva); qarTuli – ‘Tavanis amoReba’. gadasaxadi, jarima,<br />

vali, Tavani adamianisaTvis nebismier SemTxvevaSi zedmeti problema<br />

da usiamovnebaa. saintereso zmnuri frazeologizmia dafiqsirebuli dehxodasTan<br />

– tāvān šodan – problemis mimateba, sirTuleebis Seqmna, vinmes-<br />

Tvis problemad gaxdoma, romelic dasturdeba moulavis SemoqmedebaSi:<br />

andarin bārān o gel u key ravad<br />

bar sar o jān-e to u tāvān šavad.<br />

amisTana wvimasa da talaxSi is rogor ivlis?!<br />

SenTvis (Seni Tavisa da sulisaTvis) problema,<br />

zedmeti bargi (Tavani) Seiqneba<br />

/moulavi/.<br />

kidev erTi rTuli zmna tāvān nehādan – vinmesTvis danaSaulis dabraleba,<br />

m. moinis ganmartebiT: taqsir nehādan be garden-e kasi – sityvasityviT:<br />

‘sxvis kiserze danaSaulis akideba’ (nehādan – dadeba), struqturulad da<br />

177


semantikurad axlos dgas qarTul gamoTqmasTan – ‘Tavanis Sewera > Tavani<br />

Seawera’.<br />

qarTul Jargonul metyvelebaSi TavanTan erTad gvxvdeba misi paraleluri<br />

fonetikur-semantikuri varianti Tavni.<br />

internetgverdze forum.ge erT-erT sakamaTo Temad gamotanilia SekiTxva:<br />

`kai biWis sityva Tavania?~<br />

pirveli mokamaTe: `sityva Tavani araa~.<br />

meore mokamaTe: `Tu kaia, kai biWis Tavani sityvaa~.<br />

mesame mokamaTe: `kai biWis sityva Tavni rom iyos,<br />

exla unda mqondes komunisturi priCoska,<br />

sul Savebi unda mecvas,<br />

naikis kepka Tavze unda medos<br />

da ubanSi kai biWis saxeli unda mqondes...~<br />

/ forum.ge 2009/ (stili daculia).<br />

moyvanil amonaridebSi savsebiT naTelia Tavnis mniSvneloba. Tavni,<br />

romelic Tavanis variantul formas warmoadgens, ar momdinareobs sparsulidan.<br />

am SemTxvevaSi moxda misi mniSvnelobis kontaminireba TavanTan<br />

da mis paralelurad moikida fexi sasaubro qarTulSi. Tavni gansxvavebuli<br />

mniSvnelobis qarTuli warmomavlobis sityvaa, romelic ukavSirdeba<br />

arsebiT saxel Tav-s, ‘Ziri, ZiriTadi, mTavaris’ gagebiT. misi saleqsikono<br />

ganmartebebia: ‘ZiriTadi Tanxa sargebliT gasesxebuli fulisa an im<br />

fulisa, romelsac vaWari atrialebda’ (qegl 1986:236); ‘saTavno, Tavi<br />

Tanxa, ZiriTadi Tanxa’ (neimani 1978: 192). mag: `visac ki Cemi fuli emar-<br />

Ta... sargebeli ar momca, Tavni ki damibruna~ (l. ardaz.). i. griSaSvil-<br />

Tan sityva Tavni axsnilia rogorc фонд (griSaSvili 1997). sabasTan<br />

Tavni ar gvxvdeba, Tumca mocemulia misi afiqsuri derivati saTavno ganmartebiT<br />

‘sasargeblo’ (saba 1993:29).<br />

leqsema saTavno dasturdeba `visramianSi~. erT-erT epizodSi visi<br />

hkicxavs ZiZas da eubneba: `kacisa ukeTesi saTavno sircxvilia~ (visramiani<br />

1988: 65). saTavnos sarjvelaZiseuli axsna aris ‘saTave, sawyisi; gan-<br />

Zi’ (sarjvelaZe 1988:479). sparsulis Sesabamis konteqstSi j<strong>of</strong>t –‘jufTi,<br />

mewyvile, cxovrebis Tanamgzavri’ ikiTxeba:<br />

ravān rā šarm bāšad behtarin j<strong>of</strong>t<br />

sulisTvis saukeTeso mewyvile sircxvilia<br />

(vis o ramini 1970:135)<br />

saTavno qarTul teqstSi ufro sabaseul ‘sasargeblos’ unda gulisxmobdes,<br />

anu: adamianisTvis yvelaze sasargeblo [megzuri] sircxvilia.<br />

saTavno ZiriTadi Tanxis mniSvnelobiT fiqsirdeba qarTuli mziTvis<br />

wignebSic. `Sahnavazs Tavisi asulisaTvis saqonels garda mziTevSi fulic<br />

gautanebia `saTavnod~ da mziTvis wignSi naTqvami aqvs: `saTavno<br />

TeTri marCili aTasi~ (javaxiSvili 1930:108). `vefxistyaosanSi~ gvxvdeba<br />

Tavn Ziridan nawarmoebi zmnuri formebi: gaaTavne da gaaTavnis:<br />

178


`Seni yvela aqamdisi Wiri lxinsa gaaTavne~ (naTaZe 2005:1283)<br />

`rostans eWvi Seuvida, Wmunva amiT gaaTavnis~ (naTaZe 2005:828)<br />

gaTavneba gagebulia rogorc ‘gasworeba, gaTanabreba’ (naTaZe 2005:367;<br />

caiSvili 1988:382).<br />

Tavni, saTavno, gaTavneba saerTo warmomavlobis leqsemebia, romelTa<br />

Zireul sityvasac qarTuli arsebiTi saxeli Tavi warmoadgens da maT zemoT<br />

ganxilul sparsul nasesxobasTan saerTo araferi aqvT.<br />

rodesac sityva Tavanze vmsjelobT, gverds ver avuvliT kidev erT,<br />

bgeriTi SedgenilobiT identur arsebiT saxels, romelic jer kidev Zveli<br />

aRTqmis wignebSi dasturdeba. `gana RmerTi caze maRla ar aris? Sexede<br />

varskvlavTa Tavans, ra maRalia!~ (iobi, Zveli aRTqma, Tavi 22). goderZi<br />

Coxelis leqsSi `uflis gza~ vkiTxulobT: `maradiuli ra aris,<br />

miwa Tu zecis Tavani?~ an `cota kidev da ielvebs krwanisis da metexis<br />

eklesiis Tavani~ (lado asaTiani).<br />

zemoT aRvniSneT, rom Tavani sasaubro qarTulSi damkvidrebuli gagebiT<br />

ar fiqsirdeba arc erT qarTul leqsikonSi. qegl-Si da a. neimanTan<br />

mocemuli leqsemis erTaderTi ganmartebaa ‘sxveni’. sxveni, Tavis mxriv, axsnilia,<br />

rogorc ‘adgili, sivrce saxlis Wersa da saxuravs Soris’; sabas-<br />

Tan _ ‘sarTulSi Sesanaxavi’. citirebuli magaliTebis mixedviT Zneli iqneba<br />

Tavanis dakavSireba sxvenTan. sakmaod gamWvirvaled gveCveneba moyvanil<br />

citatebSi Tavanis semantikuri datvirTva: igi Seicavs Tavis, simaRlis, kamaris,<br />

wveris gagebas. (zecis Tavi, zecis an varskvlavTa kamara – TaRi,<br />

eklesiis wveri). masala, sadac TavanSi sxveni SeiZleba moiazrebodes, am<br />

jerze ver moviZieT. Jargonis Tavani _ ‘wagebuli, gadasaxadi’ da Tavani _<br />

‘sxveni’ (Tu Tavi, wveri, bolo, kamara) warmoadgens omonimur sityvebs.<br />

Tavani, rogorc sxveni, SeiZleba ukavSirdebodes sparsul sityvas<br />

tāvāne, romelic dehxodas sparsuli enis ganmartebiTi leqsikonis mixedviT<br />

igivea, rac tābxāne an garmxāne. Tavanes sazafxulo binas eZaxian. an,<br />

igi warmoadgens nagebobas, romelsac oTaxebis ukan miaSeneben xolme da,<br />

radgan gamWoli haerisagan daculia, zamTarSi Tbilia, zafxulSi ki _<br />

grili (dehxoda 1994:5518). gorganis `vis o raminSi~ tāvāne-s gamoyenebis<br />

SemTxvevac dasturdeba. rodesac ZiZa viss raminisaTvis saniSne cecxlis<br />

danTebas avalebs, eubneba:<br />

folān tāvāne ke u rā dar gošāde ast<br />

sar-e divār-e u bar dar nehāde ast<br />

daraš begošā va pas āteš bar afruz<br />

im Tavanes, romlis karic Caketili aris,<br />

[da] misi kedlis bolo karzea dayrdnobili,<br />

sarkmeli gamouRe da Semdeg cecxli aanTe<br />

(vis o ramini 1970:215).<br />

qarTulis saTanado pasaJi Semdegnairad ikiTxeba: `ege saTabano sarkumeli<br />

erTi gavaRoT da sanTeli avanToT~ (visramiani 1988:144). saTaba-<br />

179


no z. sarjvelaZis mier ganmartebulia, rogorc ‘giSris abano’ (sarjvelaZe<br />

1988:478). igi, rogorc Cans, eyrdnoba saT-is sabaseul ganmartebas,<br />

saTi – giSeri, sityvas miiCnevs orkomponentian kompozitad saT-abano anu<br />

saTis abano, rac mogvcemda kidec ‘giSris abanos’. sinamdvileSi sa-Taban-o<br />

warmoadgens sa-o prefiqs-sufiqsuri warmoebis derivats da sxva araferia,<br />

Tu ara dehxodas mier ganmartebuli damxmare miSeneba. aqedan gamomdinare,<br />

savaraudoa, rom qarTul leqsikonebSi Tavanis ganmartebad mocemuli<br />

sxveni SeiZleba ukavSirdebodes sparsuli tāvāne-s mniSvnelobas.<br />

daskvnis saxiT SeiZleba iTqvas, rom qarTul Jargonul metyvelebaSi<br />

gavrcelebuli Tavani mniSvnelobiT ‘azartul TamaSebSi wagebuli Tanxa<br />

an raime moqmedeba’ sparsuli nasesxobaa, romlis etimoni aris polisemiuri<br />

xasiaTis leqsema tāvān. am ukanasknelis meSveobiT sparsulSi iwarmoeba<br />

bevri zmnuri frazeologizmi. aseve qarTulSic aRniSnuli nasesxoba<br />

monawileobs sxvadasxva gamoTqmaSi: Tavanis Cabareba, Tavanis amoReba<br />

da a.S.<br />

Tavanis paralelurad sasaubro enaSi dasturdeba misi fonetikuri<br />

varianti Tavni. ar unda moxdes misi aRreva qarTuli warmomavlobis<br />

sityvasTan Tavni – ‘ZiriTadi Tanxa sargebliT gasesxebuli fulisa’ (amave<br />

Zirisaa afiqsuri derivati sa-Tavn-o, zmna ga-Tavn-eba), romelic modis<br />

arsebiTi saxelidan Tavi.<br />

qarTul saliteraturo enaSi (umetesad mxatvrul nawarmoebebSi)<br />

fiqsirdeba kidev erTi Tavani (zecis Tavani). igi mniSvnelobiT uaxlovdeba<br />

Tavs, wvers, kamaras da Jargonis Tavanis omonimur variants warmoadgens.<br />

ar gamovricxavT, rom misi saleqsikono ganmarteba ‘sxveni’ SeiZleba<br />

ukavSirdebodes sparsul leqsikur erTeuls tāvāne, romelsac leqsikografebi<br />

ganmartaven rogorc sacxovrebeli oTaxebis ukan miSenebul<br />

stabiluri temperaturis mqone nagebobas.<br />

literatura<br />

aleqsiZe 2009: m. aleqsiZe, sparselebi da sparsuli kultura XIX s-is saqar-<br />

TveloSi, <strong>Tbilisi</strong>.<br />

anTaZe 2009: f. anTaZe, saSualo sparsulidan qarTulSi Semosuli SorisdebulTaTvis,<br />

i. WavWavaZis saxelobis quTaisis samecniero weliwdeuli, I, quTaisi.<br />

bregaZe 2005: l. bregaZe, Jargonis leqsikoni, II gamocema, <strong>Tbilisi</strong>.<br />

bregvaZe 2006: b. bregvaZe, Txzulebebi da Targmanebi, w. I, <strong>Tbilisi</strong>.<br />

griSaSvili 1997: i. griSaSvili, qalaquri leqsikoni, gamosacemad moamzada rusudan<br />

kusraSvilma, <strong>Tbilisi</strong>.<br />

visramiani 1988: visramiani, qarTuli mwerloba, t. 3, <strong>Tbilisi</strong>.<br />

kilaZe 2011: giorgi kilaZis interviu levan bregaZesTan, http://taobebi.site.ge/<br />

wordpress/?p=2054#more-2054, Tebervali 12, 2011.<br />

180


mani da maniqeveloba 2007: www.church,ge. marTlmadidebluri forumi, onlainbiblioTeka,<br />

Tema: eresebi, seqtebi, sqizmebi, ganwvaleba anu gamoy<strong>of</strong>a eklesiis<br />

istoriaSi.<br />

naTaZe 2005: SoTa rusTaveli, vefxistyaosani, saskolo gamocema, teqsti gamosacemad<br />

moamzada, Sesavali, ganmartebani, komentari da literaturuli garCeva<br />

daurTo n. naTaZem, <strong>Tbilisi</strong>.<br />

neimani 1978: a. neimani, qarTul sinonimTa leqsikoni, <strong>Tbilisi</strong>.<br />

saba 1993: sulxan-saba orbeliani, leqsikoni qarTuli, t. II, <strong>Tbilisi</strong>.<br />

sarjvelaZe 1988: qarTuli mwerloba, t. 3, leqsikonis Semdgeneli z. sarjvela-<br />

Ze, <strong>Tbilisi</strong>.<br />

qegl 1955: qarTuli enis ganmartebiTi leqsikoni, arn. Ciqobavas saerTo redaqciiT,<br />

rvatomeuli, t. IV, <strong>Tbilisi</strong>.<br />

qegl 1986: qarTuli enis ganmartebiTi leqsikoni, erTtomeuli, mTavari redaqtori<br />

arn. Ciqobava, <strong>Tbilisi</strong>.<br />

caiSvili 1988: qarTuli mwerloba, t. IV, tomis redaqtori s. caiSvili, <strong>Tbilisi</strong>.<br />

javaxiSvili 1930: iv. javaxiSvili, saqarTvelos ekonomikuri istoria, wigni<br />

pirveli, <strong>Tbilisi</strong>.<br />

vis o ramini 1970: Faxr ed-din Asad Gorgani, tashihe Magali Todua va Aleksander<br />

Gvaxaria, Tehrān, 1349.<br />

rubinCiki 1983: Рубинчик Ю.А., Персидско-русский словарь, Москва.<br />

anvari 2004: Hasan Anvari, farhang-e ruz-e soxan, Tehrān, 1383.<br />

dehxoda 1994: loqāt nāmeyie Dehxoda, jeld-e čahārom, Tehrān,1373.<br />

golqariani 2002: Qadir Golqāriān, farhang-e do suyie, fārsi – rusi, rusi – fārsi,<br />

Tehrān,1381.<br />

moini 1996: Mohamad Moin, farhang-e fārsi, jeld-e avval, Tehrān, 1375.<br />

najafi 1999: Abulhasan Najafi, farhang-e fārsiye ۥāmiāne, Tehran, 1378.<br />

Mani de.wikipedia.org/wiki/Mani_ (Religionsstifter).<br />

www.forum.ge. 13.01.2009<br />

Ketevan Megrelishvili<br />

On the Origin and Homonimization <strong>of</strong> the Word “tavani” in Georgian<br />

Summary<br />

For centuries Georgian-Persian language contacts have occurred not only through writing<br />

but orally as well. The oral contacts were conditioned by the inhabitance <strong>of</strong> Persians in the<br />

Eastern part <strong>of</strong> Georgia. On the basis <strong>of</strong> live language contacts, certain nominative and<br />

communicative units, as well as phrases and phraseological units, were borrowed.<br />

The given paper focuses on the word (tavani) widespread in Georgian urban jargon. The<br />

word denotes “an amount <strong>of</strong> money lost in gambling”, “an amount <strong>of</strong> money to be paid to<br />

the winning gambler” or “a certain action that has to be performed as a result <strong>of</strong> losing a<br />

game”. ‘tavani’ is a borrowing from Persian, the etymon <strong>of</strong> which is a polysemantic<br />

lexeme tāvān meaning: a) compensation <strong>of</strong> damage, monetary or other type <strong>of</strong> fine; b)<br />

something given instead, a substitute; c) crime, mistake, sin; d) an amount lost in gambling.<br />

As a result <strong>of</strong> borrowing, the Georgian version <strong>of</strong> the word underwent the narrowing <strong>of</strong> the<br />

semantic field; hence, the word is monosemantic and its meaning coincides with (d) from<br />

the above-mentioned list. In Persian numerous verbal phraseological units and set<br />

181


expressions are derived from tāvān. Its Georgian version is a nominal part <strong>of</strong> a compound<br />

predicate: ‘tavanis chabareba’ (to pay the lost amount), ‘tavanis amogheba’ (to demand<br />

the amount won in gambling), etc.<br />

Parallel to ‘tavani’, <strong>of</strong> similar semantics in colloquial language is its phonetic variant<br />

‘tavni’. This word should not be mixed with a word <strong>of</strong> Georgian origin ‘Tavni’ – meaning<br />

the main amount <strong>of</strong> loan without interest (affixal derivate – sa-tavn-o, verb – ga-tavn-eba).<br />

This word is derived from the Georgian noun tavi (head).<br />

One more word ‘tavani’ is found in Georgian literary works. Its meaning is close to head,<br />

top, height; hence, this word is a homonym <strong>of</strong> the ‘tavani’ which is found in jargon.<br />

Interestingly enough, its vocabulary definition ‘attic’ may be connected with the Persian<br />

lexical unit tāvāne, defined by Iranian lexicographers as a building <strong>of</strong> stable temperature<br />

constructed behind the living-rooms.<br />

182


enaTmecnierebis sakiTxebi _ 2011<br />

irine meliqiSvili, nana gamyreliZe,<br />

ivane leJava, luiza lorTqifaniZe,<br />

qeTevan margiani, izabela qobalava<br />

glotalizebuli fonemebi (eieqtivebi) qarTvelur enebSi 1<br />

glotalizebuli Tanxmovnebi ms<strong>of</strong>lios mraval enaSi aris gavrcelebuli.<br />

maTi realizacia sxvadasxva enaSi sakmao sxvaobebs avlens. glotalizebulebi<br />

warmoadgenen yru Tanxmovnebs, romelTa warmoebaSic monawileobs<br />

xorxismieri artikulacia. glotalizebuli Tanxmovnebis specifikas<br />

qmnis usunTqveli (arafiltvismieri) artikulacia.<br />

haernakadis mimarTulebis mixedviT gansxvavebulia glotalizebuli<br />

Tanxmovnebis ori saxe: egresiuli (eggresive) _ anu eieqtivebi (ejectives _<br />

laT. ejectio „gamodevna, gamoZeveba“) da ingresiuli (ingressive) _ anu implozivebi<br />

(implosives). filtvebidan momdinare haernakadiT warmoqmnili<br />

bgerebisagan gansxvavebiT eieqtivebis warmoqmnisas xdeba laringsis aweva,<br />

ris Sedegadac erTmaneTs mibjenili an miaxloebuli saxmo simebi gzas<br />

uRobavs filtvebidan momdinare haernakads da bgerebi warmoiqmneba haeris<br />

im maragiT, romelic piris RruSia darCenili. am artikulaciuri<br />

Taviseburebis gamo eieqtivebi fonetikurad mxolod yru bgerebi SeiZleba<br />

iyos. maTi warmoebis adgili da ragvaroba ganisazRvreba oraluri<br />

xSvis adgiliTa da ragvarobiT. warmoqmnis TaviseburebiT aris ganpirobebuli<br />

eieqtivebisaTvis damaxasiaTebeli sxva niSnebic. saxeldobr, piris<br />

RruSi haeris Semcirebisa da, Sesabamisad, wnevis gadidebis Sedegad ganxSva<br />

xdeba swrafad da mowyvetiT. amitom, eieqtivebis xangrZlivoba naklebia,<br />

vidre imave rigis araglotalizebuli Tanxmovnebisa. amis sapirispirod,<br />

implozivebis warmoebisas xdeba haeris Sewova da bgeraTa warmoqmna<br />

am Sewovili haeris meSveobiT. eieqtivebis sapirispirod, imploziuri<br />

Tanxmovnebi, rogorc wesi, mJReria. eieqtivebisa da implozivebis fonetikuri<br />

buneba gansazRvravs maT mimarTebas lokalur rigebTan. eieqtivebi<br />

upiratesobas aZleven ukana rigis artikulacias, xolo implozivebi _<br />

wina rigis artikulacias. zog SemTxvevaSi eieqtivebis glotalizacia<br />

sustia da aseTi Tanxmovnebi `araaspirirebul~ yru xSulebad miiCneva.<br />

lingvistur literaturaSi maT intermediatebs (Sualedurebs) uwodeben<br />

(Catford 1982:68).<br />

1 statiaSi warmoadgenilia rusTavelis samecniero fondis mier dafinansebuli proeqtis<br />

(glotalizaciis niSani qarTvelur enebSi akustikuri da funqcionaluri<br />

TvalsazrisiT, 07-1086-1-120; 2008-2010) farglebSi Sesrulebuli kvlevis Sedegebi.<br />

funqcionaluri kvleva ganxorcielebulia irine meliqiSvilis, qeTevan margianisa<br />

da izabela qobalavas mier, xolo akustikuri _ ivane leJavas, nana gamyreliZisa<br />

da luiza lorTqifaniZis mier.<br />

183


qarTvelur da kavkasiis sxva enebSi gvaqvs mxolod egresiuli glotalizebulebi<br />

_ eieqtivebi. Cveni ganxilvis sagani maTi Taviseburebebi<br />

iqneba. termins glotalizacia vixmarT viwro gagebiT – eieqtivebis aRsaniSnavad.<br />

qarTul saenaTmecniero literaturaSi `glotalizacia~ swored<br />

am mniSvnelobiT gamoiyeneba.<br />

winamavali daxasiaTebidan cxadi xdeba, rom glotalizacia rTuli<br />

diferencialuri niSania da ramdenime fonetikur maxasiaTebels aerTianebs:<br />

damatebiT xSvas glotisSi, daWimul artikulacias (Sesabamisad, ma-<br />

Ral intensivobas) da mcire grZlivobas; glotalizebuli fonemebi ara<br />

marto rTuli artikulaciiT xasiaTdeba, aramed maTSi fonetikuri komponentebis<br />

paradoqsuli SeerTebac gvaqvs: daWimuli artikulacia bgeris<br />

SefardebiT xangrZlivobas iwvevs _ rogorc wesi, daWimuli bgerebi ufro<br />

grZelia, vidre aradaWimulebi. glotalizebuli fonemebi ki xasiaTdeba<br />

artikulaciuri daWimulobiT da mcire grZlivobiT. esec, cxadia,<br />

arTulebs maT warmoebas da ganapirobebs maT markirebul xasiaTs – isini<br />

SedarebiT naklebad arian gavrcelebuli enebSi; xolo im enebSi, sadac<br />

isini warmodgenilni arian, maT dabali sixSire da distribuciuli SezRuduloba<br />

axasiaTebT.<br />

ms<strong>of</strong>lios enebSi arsebobs glotalizebul fonemaTa saxesxvaobebi. es<br />

Sepirobebulia imiT, rom glotalizaciis niSnis komponentebi SesaZlebelia<br />

sxvadasxvagvarad kombinirebdnen enebSi; amas garda, SesaZlebelia gansxvavebuli<br />

iyos am komponentebis gamovlenis xarisxi.<br />

amitom mniSvnelovania, gavarkvioT, ra tipis glotalizebulebi<br />

gvaqvs qarTvelur enebSi, aris Tu ara sxvaoba glotalizebulad miCneul<br />

fonemaTa artikulaciaSi qarTvelur enebsa da dialeqtebs Soris da ra<br />

saxisaa es sxvaoba. hipoTeza glotalizaciis xarisxis gansxvavebis Sesaxeb<br />

qarTvelur enebs Soris warmoqmna am niSnis mqone fonemaTa funqcionirebis<br />

sxvaobam _ gasxvavebulma fonotaqtikurma da fonostatistikurma<br />

maxasiaTeblebma da winaswarma akustikurma dakvirvebam. CvenTvis sainteresoa<br />

agreTve qarTvelur enaTa glotalizebulebis Sedareba mTis kavkasiuri<br />

enebis glotalizebulebTan da maT Soris msgavseba-gansxvavebebis<br />

dadgena.<br />

glotalizebuli fonemebis sintagmaturi kombinirebis unari sxva<br />

niSnebTan SedarebiT SezRudulia, glotalizacias Cveulebriv ufro mkacri<br />

fonotaqtikuri SezRudvebi edeba, vidre mJRerobisa da aspiraciis<br />

niSnebs. ZiriTadad es aris kombinirebis disimilaciuri SezRudvebi _ er-<br />

Ti morfemis farglebSi ori glotalizebuli fonemis distanciuri SeerTebis<br />

akrZalva (Greenberg 1970:133). saerTo-qarTvelurSi moqmedebda<br />

glotalizebul fonemaTa kombinirebis disimilaciuri SezRudvis wesi. is<br />

garkveulwilad moqmedebda Zvel qarTulSic. dResac cocxalia svanurSi,<br />

magram aRar moqmedebs axal qarTulsa da megrul-lazurSi. qarTuli enis<br />

mTis dialeqtebSi sustad SeiniSneba am wesis moqmedebis kvali. glota-<br />

184


lizebulTa funqcionirebaSi momxdari es cvlilebebi miuTiTebs, rom maT<br />

fonetikur bunebaSic unda momxdariyo gardaqmnebi. amasve gvavaraudebinebs<br />

akustikuri STabeWdilebac. qarTuli da megruli glotalizebulebi<br />

nakleb mWaxe da mkveTr STabeWdilebas axdenen, vidre mTis kavkasiur ena-<br />

Ta glotalizebulebi. amitom sainteresoa qarTvelur enaTa glotalizebulebis<br />

Sedareba kavkasiis sxva enaTa glotalizebul TanxmovnebTan (rogorc<br />

mTis kavkasiur enaTa, ise kavkasiis indoevropuli enebis _ osurisa<br />

da somxurisa) da maT Soris msgavseba-gansxvavebebis dadgena. Cveni winaswari<br />

hipoTeza, romlis Semowmebasac visaxavdiT miznad, Semdegi iyo: svanuri<br />

glotalizacia ufro intensiuria, vidre qarTuli da megrul-lazuri;<br />

mTis kavkasiur enaTa glotalizacia ufro Zlieria, vidre qarTvelur<br />

enaTa glotalizacia.<br />

glotalizebuli Tanxmovnebi SeviswavleT ori ZiriTadi TvalsazrisiT<br />

_ funqcionaluriT da akustikuriT.<br />

funqcionaluri TvalsazrisiT sistemurad SeviswavleT eieqtivebis<br />

fonotaqtika da fonostatistika saerTo-qarTvelurSi (rekonstruirebuli<br />

leqsikis safuZvelze), Zvel qarTulSi, axal qarTulSi, svanuri enis<br />

dialeqtebSi da megrulSi. glotalizaciis xarisxis dasadgenad mniSvnelovania<br />

agreTve ucxo enebidan martivi (araaspirirebuli) yru fonemebis<br />

sesxebis kanonzomierebebi. sesxebis tendencia gviCvenebs, Tu ramdenad<br />

specifikuria bgera sasesxebeli enis bgerasTan mimarTebiT; Cven SeviswavleT<br />

sakiTxi _ rogor gadmodis qarTvelur da kavkasiur enebSi ucxo<br />

enaTa martivi yruebi _ mkveTrebiT Tu fSvinvierebiT, raTa dagvedgina am<br />

niSanTagan romelia ufro specifikuri da romeli Seicavs met dabrkolebas<br />

ucxo enebis martivi yruebis gadmocemisaTvis.<br />

eqsperimentulad SeviswavleT glotalizebuli Tanxmovnebi Tanamedrove<br />

qarTul enasa da dialeqtebSi, svanuri enis balszemour, balsqvemour<br />

da lentexuk dialeqtebSi, megrulsa da lazurSi. Sedarebis mizniT<br />

SeviswavleT agreTve xunZuri enis andalaluri dialeqtis, abazuri enis<br />

tapanTuri dialeqtis, yabardouli enis besleneuri dialeqtis, udiuri<br />

enis varTaSnuli (oguzuri) dialeqtis, osuri da somxuri enebis glotalizebuli<br />

Tanxmovnebi.<br />

warmovadgenT Cveni kvlevis Sedegebs.<br />

1. fonostatistikuri monacemebis urTierTSedareba<br />

tabulis saxiT warmovadgenT saerTo-qarTvelur, Zvel qarTul, axal<br />

qarTul, svanuris zemosvanur (balszemour da balsqvemour) da lentexur<br />

dialeqtebsa 1 da megrulSi /p t w W k y è/ eieqtivebis sixSireebis<br />

procentul maCveneblebs. frCxilebSi mocemulia TiToeul enobriv<br />

erTeulSi maTi sixSiruli rangi.<br />

1<br />

eieqtivebis funqcionirebis TvalsazrisiT svanur dialeqtebs Soris yvelaze did<br />

Taviseburebebs avlens lentexuri. amitom mis monacemebs calke warmovadgenT.<br />

185


186<br />

saerTo-<br />

qarTveluri<br />

Zveli<br />

qarTuli<br />

axali<br />

qarTuli<br />

zemosvanuri lentexuri megruli<br />

p 3,15%(6) 8,20%(5) 6,87% (5) 7,03%(6) 5,62%(6) 9,53 %(6)<br />

t 17,07%(3/4) 18,96%(3) 18,41% (3) 18,97%(2) 25,51%(2) 16,99%(2)<br />

w 12,99%(5) 23,88%(2) 17,86% (4) 12,87%(5) 10,05%(5) 11,70%(5)<br />

W 17,07%(3/4) 6,01%(6) 5,76% (6) 13,13%(4) 11,89%(4) 15.70%(3)<br />

k 29,87%(1) 25,01%(1) 30,22% (1) 30,90%(1) 32,97%(1) 29,92%(1)<br />

y 19,85%(2) 17,94%(4) 20,88% (2) 17,10%(3) 13,94%(3) 11,83%(4)<br />

è 4,31%(7)<br />

yvela qarTvelur enobriv erTeuls aerTianebs /k/-s yvelaze maRali<br />

sixSire da /p/-s dabali sixSire. /p/-s dabali sixSire universalur movlenas<br />

warmoadgens. igi misi artikulatoruli da akustikuri maxasiaTeblebiT<br />

aris Sepirobebuli (ladefogedi, axvlediani). giorgi axvledians<br />

SeniSnuli aqvs mkveTr fonemaTa glotalizaciis gansxvavebuli xarisxi<br />

warmoebis adgilTan mimarTebiT. igi Tvlis, rom qarTulSi /p/-s naklebi<br />

simkveTre axasiaTebs /k/-sa da /t/-sTan SedarebiT da gamoTqvams varauds,<br />

rom /p/-s naklebi simkveTre saerTo movlena SeiZleba iyos enebisaTvis<br />

(axvlediani 1999:369-370). ladefogedic miuTiTebs, rom eiqteivi p’ ufro<br />

susti bgeraa, vidre eieqtivi k’ (Ladefoged 2006:147-148). es movlena<br />

yru TanxmovanTaTvis damaxasiaTebeli zogadi kanonzomierebaa da mas<br />

funqcionaluri Sesatyvisi aqvs sixSiruli da distribuciuli mimarTebebis<br />

saxiT. glotalizebuli fonemebisaTvis es kanonzomiereba ufro Zlierad<br />

vlindeba da xSirad iRebs sistemis xarvezis saxes, anu bevria ena<br />

xarveziT p’-s adgilas (kavkasiis enaTagan /p/ ar aris warmodgenili bevr<br />

daRestnur enaSi: andiurSi, axvaxurSi, bagvalalurSi, boTlixurSi, ru-<br />

TulurSi, tindiurSi, RodoberiulSi, xunZurSi, xinaluRurSi, meliqiSvili<br />

1976).<br />

Zvel qarTulSi, zemosvanurSi, lentexursa da megrulSi gvaqvs six-<br />

Siruli rigi: k > t > y > p; saerTo-qarTvelursa da axal qarTulSi<br />

ki rigi: k > y > t > p.<br />

sayuradReboa /w/-s maRali sixSire Zvel da axal qarTulSi (Zvel<br />

qarTulSi igi sixSirul rigSi meore adgils ikavebs, axal qarTulSi ki<br />

_ meoTxes) da /W/-s uaRresad dabali sixSire; ise rom, Zvel qarTulSi<br />

igi /p/-ze mcire raodenobisa aRmoCnda. zanursa da svanurSi /W/ metia<br />

/w/-ze; am enobriv erTeulebSi /w/ sixSirul rigSi bolos wina adgils<br />

ikavebs. aseTivea maTi mimarTeba teqstobriv sixSireebSic (meliqiSvili<br />

1976:78).<br />

urTierTSebrunebuli mimarTebebi: /w/ > /W/ Zvel da axal qarTulSi<br />

da /W/ > /w/ svanursa da zanurSi _ qarTvelur enaTa bgeraTSesatyvisobebiT<br />

unda iyos gamowveuli: sibilantur SesatyvisobaTa rigi: qarTuli


w/: zanur-svanuri /W/ ganapirobebs am mimarTebebs. SeiZleba davinaxoT<br />

cvlilebis dinamika Zvelidan axali qarTulisaken: Zvel qarTulSi /w/-s<br />

anomaliurad maRali sixSire aqvs _ meore adgili uWiravs sixSirul<br />

rigSi, xolo axal qarTulSi kanonzomier meoTxe adgils ikavebs. vfiqrobT,<br />

SesaZlebelia, rom es procesi istoriul cvlilebaTa Sedegad mi-<br />

Rebuli gadaxris gasworebis magaliTad miviCnioT. meore mxriv, is, rom<br />

kanonzomier mimarTebaTagan gadaxra gvaqvs Zvel qarTulSi da ara zanursvanurSi,<br />

unda mowmobdes imas, rom transformacia momxdaria swored<br />

qarTulSi; amrigad, es monacemebi kidev erT mowmobas warmoadgens SesatyvisobisaTvis<br />

_ qarTuli sisina: zanur-svanuri SiSina _ SiSina fonemaTa<br />

aRdgenis sasargeblod.<br />

2. fonotaqtika<br />

2.1. TanxmovanTa kontaqturi mimdevrobebi<br />

2.1.1. decesiuri kompleqsebi qarTvelur enebSi<br />

saerTo qarTv. Zveli<br />

qarTuli<br />

axali<br />

qarTuli<br />

zemosvanuri lentexuri megruli<br />

pk _ 1,94%(7) 2,05%(6/7) _ _ _<br />

tk 8,45%(6) 9,71 %(3) 13,70% (5) 11,01%(5/6) 10,98%(5/6) 12,57%(6)<br />

wk 9,86%(5) 5,82%(4) 16,44% (4) 14,68%(3) 13,41%(3/4) 17,28%(2)<br />

Wk 25,35%(1) 2,91%(5/6) 2,05%(6/7) 15,60%(2) 19,51%(2) 13,35%(5)<br />

sul 43,66% 20,38% 34,24% 41,29% 43,90% 43,20%<br />

py _ 0,97%(8) 0,68% (8) 1,83%(7) _ _<br />

ty 22,53%(2) 32,05%(2) 26,04% (1) 33,94%(1) 31,71%(1) 16,75%(3)<br />

wy 12,68 %(4) 43,69%(1) 20,55 % (2) 11,01% (5/6) 10,98% (5/6) 15,97%(4)<br />

Wy 21,13(3) 2,91%(5/6) 18,49 % (3) 11,93% (4) 13,41% (3/4) 24,08%(1)<br />

sul 56,34% 79,62 % 65,76 % 58,71% 56,10% 56,80%<br />

decesiuri kompleqsebis TvalsazrisiT qarTveluri enebisaTvis damaxasiaTebelia:<br />

1. /pk/ da /py/ kompleqsebis simcire: saerTo-qarTvelurSi maT aRsadgenad<br />

Sesabamisi masala ar dasturdeba; ar Cans /pk/ arc Zvel qarTulSi,<br />

svanursa da zanurSi; ar dasturdeba /py/ lentexursa da megrulSi.<br />

Zvel qarTulSi, rodesac kompleqsis pirveli wevri labialuri xSulia,<br />

decesiuri kompleqsebi upiratesobas aZleven araharmoniul SeerTebas:<br />

bt, bk, bW by (btuli, bebki, bkiWi, bWe, byroba/pyroba). harmoniuli<br />

kompleqsi py gvaqvs mxolod formaSi pyroba. aqac /p/-s /b/ enacvleba da<br />

gvaqvs dubleturi formebi. axal qarTulSic metia labialuri mJReriT<br />

187


dawyebuli araharmoniuli kompleqsebi, vidre harmoniulebi. gvaqvs /bk/<br />

(bebki, bubko), /bwk/ (bwkali, bwkari, bwkaredi), /bW/ (bWe, bWoba, sabWo)<br />

kompleqsebi; galaktion tabiZesTan vxvdebiT formebs mibyroba, vbyrob<br />

(tabiZe 1995);<br />

aseTi kompleqsebi gvxvdeba dialeqtebSic _ imerulSi: bskeri, bskvnis,<br />

bWori, abkurebs; xevsurulSi: bwkali „brWyali“, bwknevi „frCxili“, bWe,<br />

bWoba, bWvn-a, CabWvnis „fSvna“; moxeurSi: gabwkalva `gakawvra~, dabkaveba<br />

`brkes mokideba~, yabyi `Txeli Tovli~, yebWo `TiTistaris nawili~.<br />

amrigad, kontaqtur fonotaqtikaSic vlindeba labialuri mkveTri<br />

/p/-s sisuste da mJReri labiali /b/-s maRali kombinatoruli unari.<br />

2. B tipis decesiuri kompleqsebis /ty, wy, Wy/ raodenoba yvela enobriv<br />

erTeulSi sWarbobs A tipis decesiuri kompleqsebis /tk, wk, Wk/ raodenobas.<br />

3. enobriv erTeulTa umravlesobaSi yvelaze xSiri kompleqsia /ty/<br />

(saerTo-qarTveluri, zemosvanuri, lentexuri, megruli).<br />

4. CVC- tipis Ziris TavkidurSi kompleqsTa saerTo sixSire ufro<br />

metia, vidre bolokidurSi (statiis moculoba ar iZleva SesaZleblobas<br />

srulad warmovadginoT masala, romelsac es ganzogadebebi emyareba. am<br />

masalas srulad warmovadgenT monografiul gamokvlevaSi).<br />

2.1.2. aqcesiuri kompleqsebi qarTvelur enebSi<br />

aqcesiuri kompleqsebi saerTod ar dasturdeba saerTo-qarTvelursa<br />

da zanurSi; qarTvelur enaTagan aseTi kompleqsebi gvaqvs Zvel da axal<br />

qarTulsa da svanurSi. Zvel qarTulSi gvaqvs araharmoniuli aqcesiuri<br />

kompleqsebi: kb, kd, tb, wb, wd, Wd, yb, yd; harmoniul kompleqsTagan<br />

gvaqvs mxolod kt. amasTan, kt mxolod nasesxeb sityvebSia.<br />

axal qarTulSi gvaqvs Semdegi araharmoniuli aqcesiuri kompleqsebi:<br />

kb, kd, tb, wb, wd, Wd, yb, yd; xSulTagan Sedgenili yvela aqcesiuri<br />

kompleqsis meore wevri mJReria.<br />

svanurSi aqcesiuri kompleqsebi xSiria, magram, rogorc wesi, morfonologiuri<br />

procesebis, ZiriTadad reduqciis Sedegad aris miRebuli.<br />

magaliTad: kaba `akrZalva~ – ikbi `ikrZaleba~ ikbeni `ikrZalavs~; Tumca,<br />

nareduqciali kompleqsebis sixSire svanurSi Zalian maRalia, radgan<br />

morfologiuri formebi, sadac ZirTa reduqcia xorcieldeba (I seriis<br />

mwkrivebi da maTgan nawarmoebi formebi) ufro metia, vidre formebi<br />

gaxmovanebis safexurze.<br />

iseTi aqcesiuri kompleqsebi ki, romlebic sinqroniulad xmovani CanarTiT<br />

ar dasturdeba, ZiriTadad aseve arahomogenuria meore mJReri<br />

wevriT: svanurSi gvaqvs formebi: likbgne `Cakakuneba~, kikber `karis<br />

Sesatexi xis mori~, likból `m<strong>of</strong>ereba~, hðyba `yba~, qarTulidan nasesxebi<br />

igówbuli `gawbildeba~;<br />

amrigad, Zvel da axal qarTulsa da svanurSi aqcesiur kompleqsTa<br />

ZiriTadi tipi aris arahomogenuri, romlis meore wevria mJReri xSuli.<br />

gvaqvs fonotaqtikuri wesi: xSulTa aqcesiur kompleqsSi, romlis pirveli<br />

wevri glotalizebulia, meore wevri mJReria;<br />

188


am wesis interpretaciisas unda gaviTvaliswinoT, rom igi ufro<br />

farTo wesis nawils warmoadgens: mskdomi + mskdomi tipis aqcesiur<br />

kompleqsebSi meore wevri, rogorc wesi, mJReria; e.i. gvaqvs aqcesiuri<br />

kompleqsebi: mJReri + mJReri (gboba, gdia, jdoma); fSvinvieri + mJReri<br />

(Tbili, cda) da glotalizebuli + mJReri (kbili, kdema, tba, wbili,<br />

mwde, Wde, yba, yda).<br />

sxva struqturis aqcesiuri kompleqsebi gvxvdeba mxolod nasesxeb<br />

sityvebSi. Zveli da axali qarTuli gansxvavebulad gadmoscemen ucxo<br />

enaTa /kt/ tipis kompleqsebs. Zvel qarTulSi nasesxeb sityvebSi /kt/ kompleqsis<br />

fardad warmodgenilia /kt/, an /kd/ kompleqsebi. mag., elektroni,<br />

lektiki; sekdenberi, okdonberi.<br />

axal qarTulSi evropul enaTa /kt/ kompleqsis fardad /qt/ aris<br />

damkvidrebuli: aqti, taqti, leqtori, dialeqti, direqtiva, diqtatura,<br />

kompaqturi, kontaqti, konfliqti, faqti, paqti, praqtika, seqtemberi,<br />

oqtomberi da mravali sxva.<br />

svanurSi homogenuri aqcesiuri kompleqsebi warmoiqmneba mxolod reduqciis<br />

Sedegad.<br />

qarTuli enis dasavlur dialeqtebSi (gurulSi, imerulSi, aWarul-<br />

Si) aqcesiuri arahomogenuri kompleqsebi asimilaciis gziT homogenurebad<br />

gardaiqmneba: kpili, mokta da misT.<br />

2.2. glotalizebulTa distanciuri mimdevrobebi qarTvelur enebSi<br />

2.2.1. glotalizebulTa disimilaciuri SeerTebis wesi<br />

mJReri _<br />

glotalizebuli<br />

glotalizebuli _<br />

mJReri<br />

aspirirebuli _<br />

glotalizebuli<br />

glotalizebuli _<br />

aspirirebuli<br />

glotalizebuli _<br />

glotaliz.<br />

yru napr. _<br />

glotalizebuli<br />

glotalizebuli _<br />

yru napr.<br />

mJReri napr. _<br />

glotalizebuli<br />

glotalizebuli _<br />

mJReri napr.<br />

saerToqarTveluri<br />

Zveli<br />

qarTuli<br />

axali<br />

qarTuli<br />

zemosvanuri lentexuri megruli<br />

17,00%(2) 25,12%(2) 9,68%(4) 17,95%(2) 12,47%(5) 11,11%(3)<br />

21,50% (1) 25,37%(1) 11,30%(3) 25,09% (1) 17,21%(1) 14,70%(2)<br />

6,50%(6) 9,30%(5) 8,33%(5) 11,72%(4) 13,06%(3) 7,52%(5)<br />

21,50%(1) 10,80%(4) 12,17%(2) 11,35%(5) 13,35%(2) 10,02%(4)<br />

8,50%(4) 17,58%(3) 40,29%(1) 16,30%(3) 17,21% (1) 49,35%(1)<br />

11,00%(3) 5,77%(6) 4,56%()7 6,78%(6) 6,82%(6) 2,50%(6)<br />

7,00%(5) 1,76%(8) 7,67%(6) 5,31%(7) 12,76%(4) 1,96%(7)<br />

7,00%(5) 3,52%(7) 3,19%(8) 2,75%(8) 3,56%(7) 1,52%(8)<br />

_ 0,75%(9) 2,59%(9) 2,75%(8) 3,56%(7) 1,31%(9)<br />

189


distanciuri mimdevrobebis mixedviT qarTveluri enebi or jgufad<br />

SeiZleba davyoT:<br />

a) enobrivi erTeulebi, sadac glotalizaciis niSani disimilaciur mimdevrobas<br />

aZlevs upiratesobas: saerTo-qarTveluri, Zveli qarTuli,<br />

zemosvanuri; aq glotalizebulebis kombinireba mJRerebTan yvelaze<br />

maRalia.<br />

b) enobrivi erTeulebi, sadac glotalizaciis niSani asimilaciur mimdevrobas<br />

aZlevs upiratesobas: axali qarTuli, lentexuri, megruli;<br />

aq SeerTeba glotalizebuli-glotalizebuli yvelaze didi albaTobiT<br />

xasiaTdeba.<br />

glotalizaciis niSnis midrekileba disimilaciuri kombinirebisaken<br />

universalur kanonzomierebas warmoadgens (grinbergi). am tendenciis<br />

moSla glotalizaciis niSnis Sesustebas moaswavebs. mkveTrebis disimilaciuri<br />

gamJRerebis wesi giorgi axvledianma gamoavlina jer osurisa<br />

da svanurisTvis, xolo Semdeg misi moqmedeba dadginda Zveli qarTulisaTvis.<br />

Zvel qarTulSi ukve Cans am kanonzomierebis moSlis procesi _<br />

teqstebSi didi raodenobiT gvaqvs dubletebi, sadac disimilaciuri SeerTeba<br />

asimilaciuriT icvleba. aseTebia, magaliTad, rogorc nasesxebi,<br />

ise sakuTriv qarTuli formebi: batara/patara, brtyeli/tyrpeli, bilwi/pilwi,<br />

nagrteni/nakrteni, naberwyali/naperwkali, grkali/krkali, gurka/kurka,<br />

kedi/keti, yaryadi/yaryati, ebiskoposi/episkoposi, ebistole/epistole,<br />

galatozi/kalatozi, tibikoni/tipikoni,kabadukia/kapadukia, apodiqsi/apotiqsi,<br />

ambartavani/ampartavani, drtÂnva/trtÂnva, zadiki/zatiki, aspidi/aspiti,<br />

padimari/patimari, paWaniki/paWanigi, tabaki/tapaki, tobazi/topazi,<br />

kabarWi/kaparWi, kapadoni/kapatoni, kelabtari/kelaptari, wrdiali/wrtiali,<br />

wumbe/wumpe, Wabuki/Wapuki, Wuardli/Wuartli;<br />

qarTuli enis mTis dialeqtebi _ xevsuruli, fSauri, moxeuri ramdenadme<br />

inarCuneben glotalizaciis midrekilebas disimilaciuri SeerTebisaken.<br />

amas mowmobs formebi:<br />

xevsuruli<br />

batara Sdr. patara, baWiWi Sdr. paWiWi, birwkili `frCxili~, kubati<br />

Sdr. kupati, kabarWi Sdr. kaparWi, bWvnis `fcqvnis~, naWkdevi Sdr. naWdevi,<br />

girkali Sdr. rkali, girko Sdr. rko, girwyili Sdr. rwyili, jinWari<br />

Sdr. WinWari, jinWvela Sdr. WinWveli; rusuli yru SesaZlebelia<br />

mJReriT gadmovides, rodesac sityvaSi meore glotalizebuli gvaqvs: darasta<br />

Sdr. староста;<br />

fSauri<br />

batara, bawawa Sdr. pawawa, bwkali, bwkleva „mobRauWeba“, baWiWi Sdr. pa-<br />

WiWi, bortyavs Sdr. forTxavs, brtyvnavs Sdr. Sdr. brdRvnis, girkali<br />

„rkali“, kedi „keti“, jinWveli, jinWari, zalte „salte“, daeReteba<br />

Sdr. daexeteba;<br />

moxeuri<br />

batarad „cota“, batarZali, bawawkinta, gurkaÎ Sdr. kurka, dagrkovili<br />

`xveuli Tma~, zalte Sdr. salte, zoko Sdr. soko.<br />

190


amrigad, SeiZleba vifiqroT, rom saerTo-qarTvelurSi glotalizacia<br />

Zlier fonetikur maxasiaTebels warmoadgenda. Zvel qarTulsa da zemosvanurSi<br />

garkveulwilad SenarCunebulia saerTo-qarTveluri viTareba,<br />

xolo axali qarTuli da megruli srulebiT aRar avlenen glotalizaciisaTvis<br />

damaxasiaTebel fonotaqtikur da fonostatistikur niSnebs.<br />

2.2.2. glotalizaciis mimarTeba mJRerobisa da aspiraciis niSnebTan<br />

glotalizacia ufro axlos dgas mJRerobis niSanTan, vidre aspiraciis<br />

niSanTan. amas mowmobs is, rom mJRerebTan misi kombinirebis unari<br />

sWarbobs aspirirebulebTan dakavSirebis unars:<br />

glotalizebulebis<br />

kombinacia<br />

saerTo-<br />

qarTvel.<br />

Zveli<br />

qarTuli<br />

axali<br />

qarTuli<br />

zemosvanuri lentexuri megruli<br />

mJRerebTan 52,34%(1) 64,04%(1) 25,66%(2) 52,22%(1) 40,49%(1) 27,85%(2)<br />

aspirirebulebTan 37,33%(2) 25,24 % (2) 25,07%(3) 28,00 % (2) 36,03%(2) 18,92% (3)<br />

glotalizebulebTan 11,33%(3) 10,72% (3) 49,27% (1) 19,78 % (3) 23,48%(3) 53,23% (1)<br />

gansxvaveba mJRerobasTan da aspiraciasTan kombinirebis SesaZleblobs<br />

Soris metia saerTo-qarTvelurSi (15%), Zvel qarTulsa (38%) da zemosvanurSi<br />

(24%). axal qarTulSi (0,59%), lentexursa (4,45%) da megrulSi<br />

(8,93%) gansxvaveba Semcirebulia, mkveTrebis siaxlove fSvinvierebTan<br />

izrdeba. axali qarTuli da megruli asimilaciur (glotalizebuli<br />

+ glotalizebuli tipis) SeerTebas aZleven ukve upiratesobas.<br />

mJRerebTan siaxloves avlenen agreTve rogorc decesiuri, ise aqcesiuri<br />

kontaqturi SeerTebebi. rogorc vnaxeT, araharmoniuli kompleqsebi<br />

swored mJRerisa da glotalizebulis kombinaciebs warmoadgenen. ase-<br />

Tebia: decesiuri bk, bt, bw, bW, by da aqcesiuri kb, kd, yb, yd, wb, wd,<br />

Wd mimdevrobebi;<br />

am monacemebis safuZvelze vfiqrobT, rom qarTvelur enaTa xSulTa<br />

sameulebis sistemaSi sameulis pirveli day<strong>of</strong>aa: fSvinvieri /f T q c C/<br />

_ arafSvinvieri /b d g Z j p t k w W/ da momdevno: glotalizebuli /p<br />

t k w W/ _ araglotalizebuli /b d g Z j/. orive diferencialuri niSnis<br />

TvalsazrisiT aramarkirebulebia mJReri xSulebi, rac maT sixSirul<br />

maxasiaTeblebSic aisaxeba (meliqiSvili 1976). mJRerebis aramarkirebulebad<br />

miCnevis fonetikur safuZvels qarTvelur enaTa xSulebis mJRerobis<br />

dabali xarisxi warmoadgens.<br />

2.2.3. decesia/aqcesia da laringalur niSanTa kombinaciebi<br />

decesia-aqcesiis TvalsazrisiT kontaqturi da distanciuri SeerTebebi<br />

gansxvavebul kanonzomierebebs amJRavneben.Kkontaqturi SeerTebebi<br />

did upiratesobas aniWeben decesiur mimdevrobas, xolo distanciurebi _<br />

aqcesiur mimdevrobas:<br />

1. aqcesiur distanciur mimdevrobaTa raodenoba yvela enobriv erTeul-<br />

Si sWarbobs decesiur mimdevrobaTa raodenobas.<br />

191


2. decesiur distanciur kombinacias upiratesobas aZleven mimdevrobebi:<br />

mJReri + glotalizebuli da fSvinvieri + glotalizebuli; kombinaciebi:<br />

glotalizebuli + mJReri, glotalizebuli + fSvinvieri,<br />

glotalizebuli + glotalizebuli da glotalizebulebis kombinacia<br />

yru da mJRer napralovnebTan Zvel da axal qarTulSi da megrulSi<br />

upiratesobas aniWebs aqcesiur mimdevrobas. svanurSi es wesi<br />

daculia xSulTa kombinaciebSi da irRveva napralovnebTan SeerTebisas.<br />

3. ucxo enaTa martivi yru Tanxmovnebis gadmocema qarTvelur da<br />

mTis kavkasiur enebSi<br />

berZnulidan nasesxeb leqsikaSi berZnuli /π τ κ/ gadmodis rogorc<br />

mkveTri /p t k/, xolo berZnuli /φ θ χ/ – rogorc fSvinvieri /f T q/. sainteresoa<br />

kombinatoruli cvlilebebi, romlebic xdeba sesxebisas. es aris<br />

ori mkveTridan erTis disimilaciuri gamJRereba, romelic enaSi glotalizaciis<br />

maRali xarisxis mauwyebelia: ebiskoposi, ebistole, apodiqsi,<br />

`xelwerili~ abokur<strong>of</strong>a `apokrifi~, aspidi, tibikoni, galatozi, kabbadukia<br />

`kapadokia~, kelabtari;<br />

disimilaciuri gamJRerebis wesi sparsulidan nasesxeb leqsikaSic moqmedebda.<br />

magaliTad: patrucagi < patrōÜāk, perangi < pērahānak; tabastaki<br />

< tapastak, tabaki < tāpāk, ostigani < ōstīkān, xvastagi/xostaki <<br />

xwāstak, artagi < Artak; kuStabani < kuÛtapān; Wabuki < Üāpók, Warmagi <<br />

Üarmak, gundruki < kundurūk<br />

berZnuli araaspirirebuli yru Tanxmovnebi bgeraTkompleqsebSic<br />

mkveTrebiT gadmodis: kt < kt – nektari, fakti, viktoli, iktioni, indiktioni,<br />

elektroni /ilektrioni/iliktrioni „qarva“.<br />

sainteresoa Tveebis dasaxelebaTa formebi, romlebic laTinuridan<br />

aris nasesxebi: sekdenberi (laT. september), okdonberi/okdomberi (laT.<br />

october). aq laTinur /ct/-s Zvel qarTulSi /kd/ Seesabameba. amgvarad, gvaqvs<br />

aqcesiuri kompleqsi /kd/, romelic, iseve rogorc /kt/, axal qarTul nasesxobebSi<br />

mTlianad Secvala /qt/ kompleqsma (Sdr. seqtemberi, oqtomberi,<br />

eleqtroni, faqti, neqtari da mravali sxva. ix zemoT).<br />

axali qarTuli rusul yruebs ZiriTadad mkveTrebs uTanadebs. aseT<br />

SeTanadebas vxvdebiT XVIII-XIX saukunis dokumentebsa da mxatvrul nawarmoebebSic<br />

rusulTan ukve pirveli kontaqtebis doneze _ georgievskis<br />

traqtatSi, ioane batoniSvilis, giorgi avaliSvilis, aleqsandre<br />

WavWavaZis, grigol orbelianis, nikoloz baraTaSvilis, ilia WavWavaZis<br />

nawerebSi. SesaZlebloba gvaqvs rusulidan sesxebas droSi gavadevnoT<br />

Tvali. am TvalsazrisiT didi raodenobiT masalas Seicavs oTar miqiaSvilis<br />

monografiuli gamokvleva `axali qarTuli enis Camoyalibebis istoriisaTvis<br />

(rusul-qarTul enobriv urTierTobaTa aspeqtebi)~ (miqiaSvili<br />

2005).<br />

XVIII s. georgievskis traqtatis qarTul teqstSi gvaqvs rusulidan<br />

nasesxebi sityvebi: kniazi, poruTCiki/porudCiki, deistvitelni kamerReri,<br />

192


mokamande, saeparxio, arximandriti, mentebi. rusuli yruebis gadmotana<br />

xdeba ZiriTadad qarTuli mkveTrebiT.<br />

XIX saukunis daswyisidan qarTvel moRvaweTa nawerebSi gvaqvs rusuli<br />

nasesxobebi: i. batoniSvili, `kalmasoba~: kraoti, kniazi, cigankuri,<br />

itancaveben, patriarxi, Reqtori < Гектор. giorgi avaliSvilis nawereb-<br />

Si gvxvdeba formebi: poCta, egzarx-mitropoliti, arximandriti, panixidi,<br />

butilka, koleJskis sovetniki, tituliarni sovetniki.<br />

romantikosebis nawerebSi aseve bevria rusuli da rusuli gziT Semosuli<br />

sityvebi:<br />

al. WavWavaZe – imperatrica, kavkazi, moskva, peterbuxi, podagra,<br />

traxtati, RiSpania, otpuski, smotrebi;<br />

grigol orbeliani – biblioteka, doxtori, otpuski, smotrebi, zakonebi,<br />

kamisia, ostavka "отставка", me starSi varo, banka, kvartira,<br />

aziateci, talknul `xeli wamkrao~, podsudSi misces, podarestSi, polkSi<br />

prikomandirovad, kamanda, staqani, maska, povozka, otdelenie, butilka,<br />

pamiatniki, zakuska, traxtiri, Cluqi, paraxodi, feCi, palatno, kazanskis<br />

soboro, uSkoloni, ubibliotekoni, planebi, vozduSni zamkebi,<br />

dokladni zapiskebi, foCta, polkis kamandiri, skuCnoba, paxodi;<br />

nikoloz baraTaSvili _ sudaisprava, Stacki, poruCeniiT, bumaJniki,<br />

kalaska, Sampanskebi, oblastis naCalniki, Skola, vtancaob, sovetniki, na-<br />

Calnikma.<br />

`saqarTvelos gazeTis~ 1819-1821 wlebis nomrebSi vxvdebiT formebs:<br />

korolsa, imperatrica, podporuCiki, praporSCiki, ispravniki, komandiri,<br />

poSlina, perevodCiki, sovetis, Castis, stoli, lodka, foStebis.<br />

ilia WavWavaZis nawerebSi vxvdebiT rusuli metyvelebis qarTuli anbaniT<br />

transliteraciis SemTxvevebs (WavWavaZe 1989:496-498, 524; dawerili<br />

unda iyos 1858 wels): Sto ti! vot iesCo, atCevo ne imet?Otovo,<br />

Sto... eto poCemu? paSol k Certiam; StoJ, eto nesCastie! Ddaleko maxnul!Bbratec;<br />

a zdes vsio est; ti, bratec, abiJaeS menia, nakonec; naCalniki;<br />

Rubernatori; baSporti; teatri, foSta; iamSciki; povoska;<br />

fSvinvierebiT gadmosuli leqsikis did nawilSi gvaqvs mezobloba<br />

fSvinvis didi odenobis mqone afrikatebTan da napralovnebTan (C, S, x,<br />

s) da SesaZlebelia am formebisTvis asimilacia vivaraudoT. aseTebia: fe-<br />

Ci, foCta (foSta, fosta), Skafi, staqani, qaSi, CoTqi, Cluqi, quCeri/ku-<br />

Ceri, quxna/kuxna, sufi, saldaTi. axsnis meore SesaZleblobaa sesxeba<br />

iseTi enobrivi erTeulidan (an rusuli enis iseTi dialeqtidan), sadac<br />

es formebi aspiracias Seicavdnen (Лежава 2006).<br />

qarTul dialeqtebSic rusuli yruebi ZiriTadad glotalizebulebiT<br />

gadmodian; mxolod ramdenime leqsemaSi aris damkvidrebuli maT Sesatyvisad<br />

fSvinvierebi.<br />

megrulSic rusuli yruebi Cveulebriv glotalizebulebiT gadmodian:<br />

padvali, padreTi rus. портрет, poezi rus. поезд, palatka, palaCi, palkoniki,<br />

paraxodi, paroni rus. паром, proli/poli „iataki“, prastina, pravezia,<br />

plani, pluti rus. плут, propka rus. пробка „sacobi“, sekreti rus.<br />

секрет, kubeci, kaWka rus. тачка „cxenuremi“, kuWka rus. кучка, kraoti;<br />

193


svanurSi ki rusuli yruebi ufro xSirad aspirirebulebiT gadmodian:<br />

qarT<strong>of</strong>il /qarTobil, fiTil rus. фитиль, farTik¡ `winsafari~ rus.<br />

фартук, farSi¡æ`yalbi, orguli~ rus. паршивый, foSda/foSta fosta<br />

rus. почта, feC, surduq `serTuki~ rus. сюртук; gvaqvs glotalizebulebiT<br />

gadmocemis SemTxvevebic: pilatok, pirisda¡ rus. пристав, papiros/pŠpiroz,<br />

pŠrtia, karavŠt, rubzŠk.<br />

mTis kavkasiur enebSi es sakiTxi SeviswavleT afxazuri, adiReuri,<br />

yabardouli, xunZuri, wezuri, xvarSiuli, hinuxuri, beJituri, arCibuli,<br />

hunziburi, lezgiuri, Tabasaranuli, udiuri, CeCnuri, inguSuri, bacburi<br />

enebis monacemebis safuZvelze (masala movipoveT gamokvlevebidan da leqsikonebidan:<br />

lomTaTiZe 1954, qadagiZe, qadagiZe 1984, jeiraniSvili 1971,<br />

Бокарев 1967, Дешериев 1967, Кумахов 1967, Муркелинский 1954, Шагиров<br />

1962, Карасаев, Мациев 1978, Оздоев, 1980, Хайдаков, 1962, WOLD). rusuli<br />

yru xSulebi Crdilo kavkasiur enebSi ufro xSirad aspirirebulebiT<br />

gadmodis. gansxvavebas gvaZleven mxolod samxreT kavkasiaSi mcxovrebTa<br />

enebi: bacburi da udiuri, romlebSic rusuli yruebi glotalizebulebiT<br />

gadmodian. aq savaraudoa qarTuli enis gavlena.<br />

amrigad, qarTulsa da megruls nasesxeb masalaSi ucxo enaTa yruebis<br />

mkveTrebiT Canacvleba axasiaTebT, xolo svanuri ufro aspirirebulebiT<br />

gadmoscems sasesxebeli (rusuli) enis yru Tanxmovnebs. amiT igi uaxlovdeba<br />

mTis kavkasiur enebs, sadac aseve upiratesoba rusuli yru Tanxmovnebis<br />

aspirirebulebiT gadmocemas eniWeba. qarTulTan siaxloves iCenen<br />

bacburi da udiuri, rac qarTulis gavlenas SeiZleba mieweros. es<br />

gansxvaveba gamowveuli unda iyos glotalizaciis xarisxis sxvaobiT.<br />

glotalizaciis dabali xarisxi iZleva ucxo enis martiv yru fonemas-<br />

Tan SeTanadebis safuZvels, xolo maRali xarisxi – qmnis specifikur<br />

bgeras, romlis SeTanadeba ucxo enis martiv yrusTan ufro Znelia, vidre<br />

aspirirebulTan an preruptivTan.<br />

4. qarTveluri, kavkasiuri da kavkasiis enobrivi arealis<br />

indoevropuli enebis xSuli Tanxmovnebis akustikuri analizi<br />

qarTveluri, kavkasiuri da kavkasiis enobrivi arealis indoevropuli<br />

enebis xSul-mskdomi Tanxmovnebisa da afrikatebis cifruli akustikuri<br />

analizi Sesrulebulia kompiuteruli programebiT _ Praat-iTa da Wave-<br />

Surfer-iT. gaanalizebuli audiomasalis grafikuli gamosaxulebebi (oscilograma,<br />

speqtrograma da intensivobis mrudi) vizualizebulia Wave-<br />

Surfer -is meSveobiT.<br />

sakvlevi erTeulebia: axali qarTuli ena, qarTuli enis guruli da<br />

xevsuruli dialeqtebi; svanuri enis balszemouri, balsqvemouri da lentexuri<br />

dialeqtebi; megrul-lazuris zugdidur-samurzayanouli da x<strong>of</strong>uri<br />

kilokavebi; xunZuri enis andalaluri dialeqti, abazuri enis tapanTuri<br />

dialeqti, yabardouli enis besleneuri dialeqti, udiuri enis<br />

varTaSnuli (oguzuri) dialeqti; osuri enis ironuli dialeqti da<br />

somxuri enis aRmosavluri dialeqti.<br />

194


xmovnebis garemocvaSi warmoTqmuli xSuli bgerebis TaviseburebaTa<br />

dasadgenad ganxorcielda akustikuri analizi Semdegi parametrebis gaTvaliswinebiT:<br />

1. skdomis (ganxSvis) Cqamisa da xSvis grZlivoba;<br />

2. drois monakveTis grZlivoba oraluri skdomidan (ganxSvidan) saxmo<br />

simebis rxevis (resp. JReris) dawyebamde (Voice onset time – VOT);<br />

3. Cqamis intensivobis mateba-klebis dinamika (K=I/T); 1<br />

4. skdomis momdevno ubgero intervalis grZlivoba (Post burst period);<br />

5. momdevno xmovnis:<br />

– TrTolis xarisxi (Jitter perturbation)<br />

– f0-is cvlileba (f0 perturbation)<br />

– intensivobis mateba energiis maqsimumamde (Reise to peak energy)<br />

– sawyisi fonacia (Voice quality-onset <strong>of</strong> vowel);<br />

ZiriTadi tonisa (f0) da saxmo simebis TrTolis saSualo mniSvnelobebi<br />

gamoTvlilia xmovnis dawyebisa da xmovnis Sua nawilis samperiodian<br />

monakveTze. f0-is cvlilebisa da TrTolis raodenobrivi mniSvnelobebi<br />

warmoadgens sxvaobas xmovnis dawyebasa da xmovnis Sua nawils Soris.<br />

TanxmovanTa TiToeuli artikulaciuri fazisTvis saSualo grZlivobis<br />

gamosaTvlelad saWiro ganmartebebi: imis gamo, rom Tavkidur poziciaSi<br />

mJReri xSuli warmodgenilia xSvis ornairi _ mJReri da yru _<br />

variantiT, fazebis saSualo mniSvnelobebi gamoTvlilia orivesTvis calcalke<br />

_ erTi iqneba mJReri xSviTa da CqamiT, meore mxolod CqamiT _<br />

da Semdeg aris gasaSualoebuli ori monacemis mixedviT. mJReri xSvis<br />

SemTxvevaSi periodi skdomidan (an ganxSvidan _ afrikatebisaTvis) saxmo<br />

simebis rxevis (resp. JReris) dawyebamde iqneba uary<strong>of</strong>iTi, xolo yvela<br />

sxva SemTxvevaSi – dadebiTi.<br />

xSirad, glotalizebuli bgerac ori variantiT aris warmodgenili<br />

_ skdomis (ganxSvis) momdevno ubgero intervaliT da mis gareSe. glotalizebulebis<br />

fazaTa saSualo grZlivobebi gamoTvlilia orive Sem-<br />

TxvevisaTvis cal-calke da Semdeg aris gasaSualoebuli. magaliTad, Tu<br />

im glotalizebuli Tanxmovnis Cqamis saSualo grZlivoba, romelic warmoTqmulia<br />

ubgero intervalis gareSe, udris T1-s, maSin drois monakveTi<br />

am bgeris skdomidan saxmo simebis rxevis dawyebamde iqneba agreTve T1;<br />

ubgero intervaliT warmoTqmuli imave Tanxmovnis drois monakveTi Tanxmovnis<br />

skdomidan (ganxSvidan) saxmo simebis rxevis dawyebamde iqneba<br />

ori sididis jami T2+S2 (T2 _ skdomisa da S2 _ ubgero intervalis<br />

grZlivoba).<br />

orive tipis (nairsaxeobis) glotalizebuli Tanxmovnis skdomis<br />

saSualo grZlivoba iqneba _ (T1+T2):2, xolo skdomidan saxmo simebis<br />

1 formulaSi ( K=I/T) I (decibelebSi) aris skdomis (ganxSvis) Cqamis intensivobis matebisa<br />

da klebis jamuri sididis Sefardeba Cqamis grZlivobasTan (T-milisekundebSi).<br />

195


xevis dawyebamde periodis saSualo grZlivoba _ (T1+T2+S2):2; amitom<br />

cxrilebSi Cqamisa da ubgero intervalis saSualo grZlivobaTa jami<br />

yovelTvis SeiZleba ar udrides drois monakveTs skdomidan saxmo<br />

simebis rxevis dawyebamde.<br />

ubgero intervalis saSualo grZlivobebi gamoTvlilia mxolod<br />

ubgerointervaliani glotalizebuli bgerebisaTvis.<br />

rogorc cnobilia, glotalizaciis niSnis Sefaseba SesaZlebelia<br />

ramdenime akustikuri parametris meSveobiT: drois monakveTi skdomidan<br />

saxmo simebis rxevis dawyebamde (voice onset time – VOT) da xSvis grZlivobis<br />

Sefardeba am monakveTTan, ubgero intervalis grZlivoba, ganxSvis<br />

Cqamis intensivoba da misi dinamika, momdevno xmovnis ZiriTadi tonis<br />

cvlileba, xmovnis intensivobis matebis dinamika, JReris dasawyisSi saxmo<br />

simebis rxevis aperiodulobis (TrTolis) xarisxi da fonaciis tipi<br />

(leJava, lorTqifaniZe 2010).<br />

erT-erTi kriteriumi, romelic ganasxvavebs glotalizebuli bgerebis<br />

or tips, aris momdevno xmovnis energiis matebis dinamika; intensivobis<br />

swrafi mateba damaxasiaTebelia xisti (stiff) glotalizebulebisaTvis,<br />

xolo mdore, neli mateba – sustebisaTvis (slack).<br />

am niSnis mixedviT, qarTveluri enebis glotalizebulebSi mkafiod<br />

ar aris gamoxatuli esa Tu is tipi, radgan umetes sakvlev erTeulSi<br />

glotalizebulebisaTvis dasaSvebia intensivobis matebis rogorc neli,<br />

ise zomieri da swrafi mateba. intensivobis mxolod neli mateba damaxasiaTebelia<br />

guruli (qali), balsqvemouri (mamakaci) da lentexuri (mamakaci)<br />

dialeqtebis warmomadgenelTa metyvelebisaTvis.<br />

glotalizebulTa gamijvnis meore kriteriumi aris momdevno xmovnis<br />

ZiriTadi tonis cvlilebis suraTi. samecniero literaturaSi saxmo simebis<br />

moqmedebis dawyeba maRali ZiriTadi toniT axsnilia saxmo simebis<br />

zomieri medialuri SekumSviTa da gaswvrivi daWimulobiT, xolo dabali<br />

ZiriTadi toniT dawyeba _ Zlieri medialuri kumSviTa da mcire gaswvrivi<br />

daWimulobiT.<br />

amrigad, xmovnis dasawyisSi maRali f0 Zlieri (xisti) glotalizaciis<br />

niSani unda iyos. arc am parametris mixedviT aris erTgvarovani suraTi<br />

qarTveluri enebis glotalizebul TanxmovnebSi. ufro xSirad f0is<br />

cvlileba uary<strong>of</strong>iTia, anu xmovani iwyeba dabali toniT, rac niSnavs<br />

sust glotalizacias.<br />

erTsa da imave sakvlev erTeulSi, rogorebicaa axali qarTuli, lentexuri<br />

da x<strong>of</strong>uri (TurqeTis mxare), suraTi gansxvavebulia diqtorebis<br />

mixedviT. qarTulSi maRali f0-iT dawyeba mamakacisTvis aris damaxasiaTebeli,<br />

lentexurSi – qalebisTvis, xolo x<strong>of</strong>urSi – mamakacebisTvis. aRsaniSnavia,<br />

rom swored x<strong>of</strong>urSia sagrZnobi gansxvaveba mamakacebsa da qalebs<br />

Soris am niSnis mixedviT.<br />

am parametris mixedviT zogadad qarTveluri enebis glotalizebulebis<br />

umravlesoba SeiZleba miekuTvnos susti glotalizebulebis tips.<br />

196


Tavkiduri glotalizebuli Tanxmovnebis momdevno xmovnis JReris<br />

dawyebis aperiodulobis maCvenebeli – TrTolis xarisxi meryeobs 4,5-<br />

8,5%-is farglebSi; is yovelTvis maRalia mJRerisa da, – gansakuTrebiT<br />

ki, fSvinvieris imave maCvenebelTan SedarebiT. Tumca, unda aRiniSnos,<br />

rom xSirad gansxvaveba arcTu ise didia.<br />

kidev erTi parametri, romlis mixedviTac ganasxvaveben sust (slack)<br />

da xist (stiff) glotalizebulebs, aris xmovnis sawyisi fonacia. am TvalsazrisiT,<br />

qarTvelur enebSi glotalizebulis momdevno xmovnis dawyeba<br />

SesaZlebelia rogorc aperioduli JReriT, ise `Wriala~ xmiT (creaky<br />

voice).<br />

izolirebul sityvebSi warmoTqmuli qarTveluri enebis Tavkiduri<br />

glotalizebuli p, t, k, xSul-mskdomi Tanxmovnebis skdomidan JReris<br />

dawyebamde drois monakveTis (VOT-is) mixedviT aseTi klebadi mimdevroba<br />

gveqneba (grZlivoba milisekundebSi):<br />

balszemouri (49)> balsqvemouri (43)> xevsuruli (36) ><br />

zugdidur-samurzayanouli (31) > lentexuri (29) > x<strong>of</strong>uri (28) ><br />

guruli (26) > axali qarTuli (25).<br />

am parametris mixedviT balszemouri, balsqvemouri da xevsuruli<br />

CaiTvleba `xist glotalizebulebad~, guruli da axali qarTuli _<br />

`sust glotalizebulebad~, xolo megrul-lazuri da lentexuri SeiZleba<br />

`zomier (saSualo) glotalizebulebad~ CaiTvalos.<br />

gaanalizebul masalaSi qarTveluri enebis xSul TanxmovanTa xSvis<br />

fazis grZlivobis Semdegi Tavisebureba gamovlinda: mJReri Tanxmovnis<br />

xSvis grZlivoba mcirea yrus grZlivobasTan SedarebiT, xolo glotalizebulis<br />

xSva, rogorc wesi, aRemateba fSvinvierisas. amasTanave, mskdomis<br />

xSva ufro grZelia, vidre afrikatis.<br />

erT-erTi parametri, romlis mixedviTac ganasxvaveben sust da xist<br />

glotalizebulebs, aris xSvisa da skdomidan JReris dawyebamde monakve-<br />

Tis grZlivobaTa Sefardeba. susti eieqtivebisaTvis es maCvenebeli didia,<br />

xolo xisti eieqtivebisaTvis mcire.<br />

glotalizebul /p, t, k/ mskdom TanxmovanTa xSvisa da skdomidan<br />

JReris dawyebamde monakveTis grZlivobaTa Sefardeba saSualo mniSvnelobebia:<br />

balszemouri 2,16; axali qarTuli 2,69; zugdidur-samurzayanouli 3,15;<br />

xevsuruli 3,25; guruli 3,75; lentexuri 3,79; x<strong>of</strong>uri 4,05.<br />

Cven mier Seswavlili kavkasiuri enebis glotalizebuli Tanxmovnebi<br />

momdevno xmovnis intensivobis dinamikis TvalsazrisiT SeiZleba mivakuTvnoT<br />

susti tipis glotalizebulebs, radgan energiis mateba yovelTvis<br />

nelia, Tumca Zalian iSviaTad SeiZleba iyos zomieric da swrafic.<br />

glotalizebulis momdevno xmovnis f0-is cvlilebis mixedviT aq qar-<br />

Tvelur enaTa msgavsi viTarebaa, anu xmovani SeiZleba daiwyos dabali Zi-<br />

197


iTadi toniT an maRali toniT. magaliTad, abazuri enis afrikatebis<br />

momdevno xmovani iwyeba dabali f0-iT, xolo mskdomebi – maRali f0-iT.<br />

maSasadame, gamodis, rom afrikatebi warmoiTqmian saxmo simebis mcire<br />

gaswvrivi daWimulobiT da Zlieri medialuri kumSviT, xolo mskdomebi<br />

gaswvrivi daWimulobiTa da zomieri medialuri kumSviT.<br />

glotalizebulebis momdevno xmovnis dawyebis TrTolis xarisxi daaxloebiT<br />

iseTivea, rogoric qarTvelur enebSi da Tavkidur poziciaSi<br />

glotalizebulebis momdevno xmovnis TrTolis xarisxi meryeobs 5,0-<br />

10,2%-is farglebSi.<br />

rac Seexeba drois monakveTs skdomidan saxmo simebis JReris dawyebamde,<br />

Seswavlili kavkasiuri enebidan yvelaze grZeli periodi xunZurisTvis<br />

aris damaxasiaTebeli; is agreTve aRemateba svanuri enis balszemouri<br />

dialeqtis glotalizebuli Tanxmovnebis monacemebs.<br />

garda xunZurisa, romelic am niSniT xisti (stiff) glotalizaciis<br />

tips ganekuTvneba, sxva danarCeni enebis (abazuri, yabardouli, udiuri)<br />

glotalizebulebi susti tipis glotalizebulebs warmoadgenen. yvelaze<br />

mcire grZlivoba am periodis mixedviT damaxasiaTebelia abazuri enis<br />

glotalizebulebisaTvis.<br />

kavkasiuri arealis indoevropuli enis – osuris – glotalizebuli<br />

Tanxmovnebi skdomidan JReris dawyebamde drois periodis mixedviT aRemateba<br />

somxuri enis glotalizebul Tanxmovnebs, anu am parametriT osuri<br />

glotalizebulebi sustsa da xist glotalizebulebs Soris daikaveben<br />

adgils, xolo somxuri glotalizebulebi susti glotalizebulebis<br />

rigs miekuTvnebian.<br />

maSin roca f0-is cvlilebis mixedviT somxuri glotalizebulebi<br />

xisti glotalizebulebisaTvis damaxasiaTebel xmovnis maRali f0-iT dawyebas<br />

gviCveneben, osurisa ki – sustis. xmovnis sawyisi fonaciiT somxuri<br />

susti glotalizebulis tipia, xolo osuri – xistis.<br />

saboloo daskvnis saxiT SeiZleba iTqvas, rom f0-is cvlilebis, TrTolis<br />

xarisxis, xmovnis intensivobis matebis, fonaciis da VOT-is monacemTa<br />

gaTvaliswinebiT SeiZleba qarTveluri enebi pirobiTad sam jgufad<br />

daiyos, romlebic glotalizebulebis tradiciuli kvalifikaciiT arc<br />

erT kategorias ar miekuTvneba da ufro maT Soris aris. SedarebiT ufro<br />

`xisti~ glotalizebulis kategoriaSi Seva: balszemouri, balsqvemouri;<br />

zomierSi _ xevsuruli, lentexuri, lazuri da ufro `sust~ kategoriaSi<br />

– axali qarTuli, guruli da megruli.<br />

qarTveluri enebis xSuli Tanxmovnebis akustikuri analizi gviCvenebs,<br />

rom glotalizebuli Tanxmovnebis diqotomiuri klasifikacia [susti<br />

– xisti] ar asaxavs realobas, da am enebSi glotalizaciis niSani<br />

gansxvavebul, Sereul suraTs iZleva. qarTvelur enebSi glotalizebuli<br />

Tanxmovnebi ar SeiZleba mivakuTvnoT arc susti da arc xisti glotalizebulebis<br />

kategorias.<br />

198


enebi<br />

Languages<br />

qarTuli<br />

Georgian<br />

svanuri<br />

Svan<br />

megrullazuri<br />

Megrelian-<br />

Laz<br />

abazuri<br />

Abaza<br />

yabardouli<br />

Kabardian<br />

xunZuri<br />

Avar<br />

udiuri<br />

Udi<br />

osuri<br />

Ossetian<br />

somxuri<br />

Armenian<br />

1. axali qarTuli<br />

( Standard Georgian)<br />

2. guruli dialeqti<br />

(Gurian Dialect)<br />

3. xevsuruli dialeqti<br />

(Khevsur Dialect )<br />

4. balszemouri dialeqti<br />

(Upper Bal D.)<br />

5. balsqvemouri dialeqti<br />

(Lower Bal Dialect)<br />

6. lentexuri dialeqti<br />

(Lentekh Dialect)<br />

7. zugdidur-samurzayanouli<br />

kilokavi<br />

(Northwest Dialect)<br />

8. x<strong>of</strong>uri kilokavi<br />

(saqarTvelo, Khopa Dialect)<br />

9. x<strong>of</strong>uri kilokavi (TurqeTi,<br />

Khopa Dialect)<br />

10. tapanTuri dialeqti<br />

(Tapant Dialect)<br />

11. besleneuri dialeqti<br />

(Beslenei Dialect)<br />

12. andalaluri dialeqti<br />

(Andalal Dialect)<br />

(only t’ and k’.)<br />

13. varTaSnuli dialeqti<br />

(Oghuz Dialect)<br />

14. ironuli dialeqti<br />

(Iron Dialect)<br />

15. aRmosavluri dialeqti<br />

(Eastern Dialect)<br />

skdoma<br />

Burst<br />

ubg. int.<br />

PBP<br />

glotalizebuli xSul-mskdomi Tanxmovnebis (p’-p,- t’-t, k’-k)<br />

droiTi (milisekundebSi) maxasiaTeblebis cxrili<br />

VOT<br />

18,4 10,6 25,1<br />

16,8 15,1 26,2<br />

19,7 18,0 36,0<br />

23,8 26,1 49,1<br />

21,9 22,3 43,3<br />

16,1 16,9 28,9<br />

18,2 19,5 31,4<br />

13,9 14,2 25,6<br />

16,3 14,9 29,9<br />

17,7 _ 17,7<br />

12,5 7,5 18,8<br />

27,3 28,9 56,1<br />

12,5 12,8 20,1<br />

17,8 21,8 34,4<br />

17,65 11,1 22,4<br />

199


literatura<br />

200<br />

skdoma _ Burst<br />

ubgero intervali _ Post burst period<br />

dro skdomidan JReris dawyebamde _ Voice onset time (VOT)<br />

glotalizebuli xSul-mskdomi Tanxmovnebis (p’-p,- t’-t, k’-k)<br />

droiTi maxasiaTeblebis cxrilis diagrama<br />

axvlediani 1999: g. axvlediani, zogadi fonetikis safuZvlebi (meore gamocema),<br />

<strong>Tbilisi</strong>.<br />

leJava, lorTqifaniZe 2010: i. leJava, l. lorTqifaniZe, glotalizaciis niSnis<br />

akustikuri analizi qarTul enasa da mis dialeqtebSi, kr.: „enaTmecnierebis<br />

sakiTxebi~, 1-2, Tsu gamomcemloba, <strong>Tbilisi</strong>.<br />

lomTaTiZe 1954: q. lomTaTiZe, aSxaruli dialeqti da misi adgili sxva afxazur-abazur<br />

dialeqtTa Soris, saq. mecn. akademiis gamomcemloba, <strong>Tbilisi</strong>.<br />

meliqiSvili 1976: i. meliqiSvili, markirebis mimarTeba fonologiaSi, `mecniereba~,<br />

<strong>Tbilisi</strong>.<br />

jeiraniSvili 1971: e. jeiraniSvili, udiuri ena, Tsu gamomcemloba, <strong>Tbilisi</strong>.<br />

Бокарев 1967: Бокарев Е.А., Цезский язык, Языки народов СССР , IV, Издательство<br />

"Наука", Москва.<br />

Бокарев 1967: Бокарев Е.А., Гунзибский язык, Языки народов СССР, IV,<br />

Издательство "Наука", Москва.<br />

Бокарев 1967: Бокарев Е.А., Гинухский язык, Языки народов СССР, IV,<br />

Издательство "Наука", Москва.<br />

Бокарев 1967: Бокарев Е.А., Хваршинский язык, Языки народов СССР, IV,<br />

Издательство "Наука", Москва.<br />

Дешериев 1967: Дешериев Ю.Д., Бацбийский язык, Языки народов СССР, IV,<br />

Издательство "Наука", Москва.<br />

Дешериев 1967: Дешериев Ю.Д., Ингушский язык, Языки народов СССР, IV,<br />

Издательство "Наука", Москва.<br />

Кумахов 1967: Кумахов М.А., Адыгейский язык, Языки народов СССР, IV,<br />

Издательство "Наука", Москва.<br />

Лежава 2006: Лежава И.И., Некоторые вопросы сопоставительного анализа<br />

консонантизма русского и грузинского языков, Сборник трудов посвящаеся 85-<br />

летию Г.И. Цибахашвили, Издательство "Универсали", Тбилиси.


Муркелинский 1954: Муркелинский Т.Б., О словарном составе лакского языка,<br />

Языки дагестана, Махачкала.<br />

Тестелец 1995: Тестелец Я.Г., Сибилянты или комплексы в пракартвельском,<br />

Вопросы языкознания, 2.<br />

Шагиров 1962: Шагиров А.К., Очерки по сравнительной лексикологии Адыгских<br />

языков, Кабардино-балкарское книжное издательство Нальчик.<br />

Catford 1982: Catford J.C., Fundamental Problems in Phonetics, Bloomington.<br />

Chitoran 1994: Chitoran I., Acoustic Investigation <strong>of</strong> Georgian Harmonic Clusters,<br />

Working Papers <strong>of</strong> the Cornell Phonetics Laboratory, vol. 9, pp. 27-65.<br />

Gamkrelidze, Lezhava 1987: Gamkrelidze N., Lezhava I., On the Problem <strong>of</strong> Acoustic<br />

Peculiarities <strong>of</strong> Stops in some Languages <strong>of</strong> Caucasian Area, Proceedings XIth International<br />

Congress <strong>of</strong> Phonetic Sciences, v. 3, Tallinn.<br />

Greenberg 1970: Greenberg J.H., Some Generalizations Concerning Glottalic Consonants,<br />

Especially Implosives, International Journal <strong>of</strong> American Linguistics, v.36.<br />

Jakobson 1969: Jakobson R., Ejectives, Implosives, Clicks, <strong>Tbilisi</strong>s universiteti<br />

giorgi axvledians, Tsu gamomcemloba, <strong>Tbilisi</strong>, 48-57.<br />

Ladefoged 2006: Ladefoged P., Vowels and Consonants, Blackwell Publishing (mesame<br />

gamocema).<br />

Shosted, Chikovani 2006: Shosted R. K., Chikovani V., Standard Georgian, Journal <strong>of</strong> the<br />

International Phonetic Association 36(2).<br />

Vicenik 2010: Vicenik, C., An Acoustic Study <strong>of</strong> Georgian Stop Consonants, Journal <strong>of</strong> the<br />

International Phonetic Association, 40(1).<br />

wyaroebi da leqsikonebi<br />

miqiaSvili 2005: o. miqiaSvili, axali qarTuli enis Camoyalibebis istoriisaTvis<br />

(rusul-qarTul enobriv urTierTobaTa aspeqtebi), gamomcemloba `qarTuli<br />

ena~, <strong>Tbilisi</strong>.<br />

tabiZe 1995: g. tabiZe, Txzulebani xuT tomad, t. V, prozauli nawerebi, `saqarTvelo~,<br />

<strong>Tbilisi</strong>,<br />

qadagiZe, qadagiZe 1984: d. qadagiZe, n. qadagiZe, wova-TuSur-qarTul-rusuli<br />

leqsikoni, `mecniereba~, <strong>Tbilisi</strong>.<br />

WavWavaZe 1989: i. WavWavaZe, TxzulebaTa krebuli, t. II, <strong>Tbilisi</strong>.<br />

Карасаев, Мациев 1978: Карасаев А.Т., Мациев А.Г., Русско-чеченский словарь,<br />

Издательство "Русский язык", Москва.<br />

Оздоев 1980: Оздоев И.А., Русско-ингушский словарь, Издательство "Русский язык",<br />

Москва.<br />

Хайдаков 1962: Хайдаков С.М., Лакско-русский словарь, Издательство иностранных<br />

словарей, Москва.<br />

WOLD: The World Loanword Database, ed. By Martin Haspelmath and Uri Tadmor,<br />

http://Wold.livingsources.org/.<br />

Irine Melikishvili, Nana Gamkrelidze, Ivane Lezhava,<br />

Luiza Lortkipanidze, Ketevan Margiani, Isabella Kobalava<br />

Glottalized Phonemes (Ejectives) in Kartvelian Languages<br />

Summary<br />

The article presents the results <strong>of</strong> the functional and acoustic study <strong>of</strong> ejectives in the<br />

Kartvelian languages. The phonotactics and phonstatistics <strong>of</strong> ejectives were studied in<br />

Common Kartvelian (on the basis <strong>of</strong> the reconstructed vocabulary), Old and Modern<br />

201


Georgian and in the dialects <strong>of</strong> Svan and Megrelian languages. The digital acoustic analysis<br />

<strong>of</strong> the ejectives <strong>of</strong> the Kartvelian, Caucasian and Indo-European languages <strong>of</strong> the Caucasian<br />

area was carried out by the computer programs: Praat and Wave Surfer. The following units<br />

were studied: Standard Georgian, the Gurian and Khevsur dialects <strong>of</strong> the Georgian<br />

language, the Upper Bal, Lower Bal and Lentekh dialects <strong>of</strong> the Svan language, the<br />

Zugdidi-Samurzakano (North-West) and Khopa dialects <strong>of</strong> Laz, the Beslenei dialect <strong>of</strong><br />

Kabardian, the Andalal dialect <strong>of</strong> Avar, the Tapanta dialect <strong>of</strong> Abaza, the Oguz dialect <strong>of</strong><br />

Udi, the Iron dialect <strong>of</strong> Ossetic and the eastern dialect <strong>of</strong> Armenian.<br />

The functional study revealed that the transformations in the distributional and<br />

phonostatistic systems <strong>of</strong> the Kartvelian languages have taken place. The universal<br />

dissimilative restriction <strong>of</strong> combining ejectives (Greenberg) was active in Common<br />

Kartvelian. This tendency acted in Old Georgian and is still functioning in Svan, but no<br />

more in Modern Georgian and Megrelian-Laz. In the mountain dialects <strong>of</strong> Georgian there<br />

are weak traces <strong>of</strong> this rule. These changes must be the result <strong>of</strong> transformations which<br />

have taken place in their articulation.<br />

The regularities <strong>of</strong> borrowing <strong>of</strong> plain unvoiced phonemes from foreign languages were<br />

also studied. Georgian and Megrelian-Laz substitute the voiceless unaspirated consonants<br />

in the borrowed material mainly with ejectives; this shows that the ejectives are perceived<br />

as less specific than the aspirates. Svan renders the voiceless unaspirated consonants more<br />

<strong>of</strong>ten with aspirated phonemes. By this it stands close to the North Caucasian languages and<br />

reveals a higher degree <strong>of</strong> glottalization.<br />

The acoustic analysis <strong>of</strong> the occlusive consonants <strong>of</strong> the Kartvelian languages shows that<br />

the majority <strong>of</strong> the glottalized consonants <strong>of</strong> the Kartvelian languages can be ascribed to the<br />

slack glottalization type. According to the VOT, the Upper Bal, Lower Bal and Khevsur<br />

can be considered “the stiff glottalized ones”, Gurian and Standard Georgian – “the slack<br />

glottalized ones,” and the Megrelian-Laz and the Lentekh can be considered to be “the<br />

moderate (medium) glottalized consonants”. Taking into consideration the parameters – the<br />

f0 perturbation, the jitter perturbation, the rise <strong>of</strong> the vowel intensity to the peak <strong>of</strong> energy,<br />

voice quality and VOT – the Kartvelian languages can be divided into three groups: to the<br />

comparatively stiff category <strong>of</strong> languages which have glottalized consonants can be<br />

ascribed Upper Bal, Lower Bal; Khevsur, Lentekh and Laz are in the moderate group, and<br />

Standard Georgian, Gurian and Megrelian are in the category <strong>of</strong> languages having slack<br />

glottalized consonants.<br />

202


enaTmecnierebis sakiTxebi _ 2011<br />

marina mefariSvili<br />

protosemituri fonologiuri sistemis transformireba<br />

calkeul semitur enebsa da StoebSi<br />

ukanasknel xanebSi SedarebiT semitologiaSi gansakuTrebuli yuradReba<br />

eTmoba imgvar gamokvlevebs, romlebic exeba saerTo-semituri vi-<br />

Tarebis realizaciis sakiTxebs calkeul enebsa da StoebSi sxvadasxva<br />

enobriv doneze. winamdebare statiis mizania, ganisazRvros semituri fonologiuri<br />

sistemis Semadgeneli qvesistemebis, klasebisa da rigebis<br />

transformirebulobis xarisxi calkeul enebsa da StoebSi.<br />

imisaTvis, rom vimsjeloT, Tu ra saxis transformaciebi ganicades<br />

semituri fonologiuri sistemis calkeulma qvesistemebma, klasebma da<br />

rigebma sxvadasxva semitur enebsa da StoebSi, saWiroa SevexoT semituri<br />

fonologiuri sistemis zogad maxasiaTeblebs. amJamad mokled ganvixilavT<br />

protosemiturisa da calkeuli realizebuli semituri enebisa da<br />

Stoebis umniSvnelovanes niSan-Tvisebebs, rac maT specifikas ganapirobebs<br />

da gamoarCevs sxva enebisagan (mefariSvili 2008:21-22).<br />

protosemituri rekonstruirebuli fonologiuri sistemis mTavar<br />

maxasiaTeblebze msjelobisas unda aRiniSnos Semdegi:<br />

1. saerTo-semitur fonologiur sistemas axasiaTebs uaRresad mdidari<br />

konsonantizmi mravalricxovani saartikulacio rigebiT, gansxvavebiT<br />

vokalTa sistemisagan, romelic metad mwiria. semituri konsonantizmi<br />

xasiaTdeba wina, Sua da ukanaenismierTa soliduri raodenobiT. aq warmodgenilia<br />

Semdegi saartikulacio rigebi: bilabialuri b, p; dentaluri<br />

d, t, ŧ; interdentaluri d, ţ, t³ , alveolaruli z s ¿, prepalataluri š,<br />

velaruli g k ġ h, uvularuli q, faringaluri ‛, ħ da laringaluri ’,<br />

h. amas emateba ori aproqsimanti: bilabialuri w da palataluri y,<br />

agreTve oTxi sonori fonema _ r, l, m, n da damatebiTi lateraluri<br />

koartikulaciis mqone ori specifikuri sisina yru sibilanti ŝ da ¾.<br />

2. fonologiur sistemaSi opozicia iqmneba mJReroba: siyrue: glotalizebulobis<br />

niSniT. amasTanave, aRniSnuli opoziciebi iqmneba rogorc<br />

xSulTa sameulebSi (mag., d: t: ŧ; g: k: q), aseve napralovnebSi (mag., z: s: s³;<br />

d: t: t ³ ).<br />

3. gansakuTrebiT TvalSi sacemia rogorc ukanaenismier (guturalur)<br />

[g, k, q, ġ, h, ‛, ħ, h, ’], ise sibilantur [d, ţ, t³ , z, s, ¿, š, ŝ, ¾] fonemaTa<br />

simravle da fonetikuri mravalferovneba.<br />

4. semituri enebisaTvis damaxasiaTebelia e.w. `emfatikuri~ Tanxmovnebi,<br />

romlebic protosemitur doneze unda aRdges rogorc glotalizebulebi.<br />

calkeul semitur Stoebsa da enebSi isini swored glotalizebulia,<br />

xolo enaTa da StoTa meore nawilSi _ faringalizebuli anu `em-<br />

203


fatikuri~. glotalizebuli saxiTaa isini SenarCunebuli axal samxreTarabul<br />

enebsa da eTiosemiturSi, xolo faringalizebuli koartikulaciiT<br />

warmogvidgeba danarCen semitur enebSi, mag., arabulSi, arameulSi, ebraulSi.<br />

5. gansakuTrebiT sayuradReboa semituri fonologiisaTvis specifikuri<br />

e.w. lateraluri sibilantebis ŝ ¾ arseboba. aseve mniSvnelovania<br />

afrikat fonemaTa ganviTareba diaqroniaSi. Tumc afrikatebis protosemitur<br />

doneze aRdgena ar ivaraudeba, magram maTi ganviTarebis Sinagani resursi<br />

calkeul Stoebsa da enebSi sruliad bunebrivi iyo, rac ganxorcielda<br />

kidec. magaliTad SegviZlia davasaxeloT arabuli, aseve eTiosemituri<br />

enebi da dialeqtebi, agreTve axalarameuli dialeqtebi da a.S.<br />

(wereTeli 1979:112, mefariSvili 2008:83).<br />

6. dabolos, kidev erTxel unda vaxsenoT vokalTa qvesistema, romelic<br />

semitur konsonantizmTan SedarebiT bevrad Raribia, radgan igi funqcionaluri<br />

TvalsazrisiT erTgvarad SezRudulia, vinaidan Ziris semantikas<br />

ar gansazRvravs.<br />

saerTo-semituri fonologiuri sistemis zogadi daxasiaTebis Semdeg<br />

saWiroa yuradReba gavamaxviloT sistemis Semadgenel komponentebze. aRniSnul<br />

sistemaSi, Tavis mxriv, gamoiy<strong>of</strong>a ramdenime qvesistema Tu klasi,<br />

romelTa Sorisaa: a. vokalTa qvesistema; b. aproqsimantebi anu naxevarxmovnebi;<br />

g. likvidTa anu sonorTa klasi ( r l m n ); d. xSulTa klasi,<br />

romelic rva Tanmovans moicavs da Sedgeba labialuri, dentaluri, velaruli<br />

rigebisagan (b p d t ŧ g k q); e. cxra fonemisagan Semdgari<br />

sibilantTa rTuli qvesistema, romelic moicavs interdentalur (d, ţ,<br />

t ³ ), alveolarul (z s ¿), prepalatalur (š) da lateralur (ŝ ¾) sibilantur<br />

rigebs; v. eqvsi fonemisgan Sedgenili guturalur wyvileulTa<br />

qvesistema velaruli (ġ, h), faringaluri (‛, ħ ) da laringaluri (’, h)<br />

rigebiT.<br />

Tu SevadarebT protosemiturSi arsebul viTarebas calkeul semitur<br />

Stoebsa da enebSi dadasturebul suraTTan, anu Tvals gavadevnebT<br />

CamoTvlili qvesistemebisa da klasebis ganviTarebas diaqroniaSi, SegviZlia<br />

aRvniSnoT Semdegi: zemoCamoTvlili eqvsi klasi Tu qvesistema er-<br />

TmaneTisgan gansxvavdeba diaqroniaSi transformirebulobis xarisxiT;<br />

zogierTi maTgani konservatiulobiTa da stabilurobiT gamoirCeva, sxvebi<br />

ki SedarebiT mcire an maRali xarisxis modifikacias avlenen. Tu Sedarebis<br />

kriteriumad modifikaciis xarisxs gamoviyenebT, maSin zemoaRniSnuli<br />

qvesistemebi da klasebi SeiZleba sam jgufad daiyos; pirvel<br />

jgufSi gaerTiandeba iseTi qvesistema, klasi an klasis SigniT arsebuli<br />

rigi, romelic konservatizmiTa da stabilurobiT gamoirCeva, anu isini,<br />

romelTac diaqroniaSi cvlilebebi ar ganucdiaT da protosistemasTan<br />

identurobas avlenen. aseTia, magaliTad, mTlianad sonorTa klasi, agre-<br />

Tve xSulTa klasis SigniT stabilurobiT gamorCeuli dentaluri triada<br />

(d t ŧ), xolo sibilantTa qvesistemis SigniT – martiv alveolarul<br />

sibilantTa (z s ¿) triada.<br />

204


meore jgufSi SegviZlia gavaerTianoT fonemaTa is klasebi an qvesistemaTa<br />

is rigebi, romelTac diaqroniaSi calkeul enebsa Tu StoebSi SedarebiT<br />

umniSvnelo cvlilebebi ganicades. aq unda davasaxeloT naxevarxmovnebi,<br />

ukanaenismier wyvileulTa qvesistemis SigniT faringalebi,<br />

xSulTa klasSi ki _ labialuri da velaruli rigebi.<br />

mesame jgufSi ki gaerTianebulia fonemaTa is klasebi an qvesistemaTa<br />

is rigebi, romlebmac calkeul semitur Stoebsa da enebSi sagrZnobi modifikaciebi<br />

ganicades. aq pirvel rigSi unda davasaxeloT xmovanTa da<br />

sibilantTa (alveolaruli rigis gamoklebiT) qvesistemebi, agreTve guturalur<br />

wyvileulebSi – velaruli rigi.<br />

winamdebare statiaSi mokled SevexebiT meore da mesame jgufSi gaer-<br />

Tianebul klasebsa da rigebs. Tavdapirvelad mimovixiloT meore jgufSi<br />

gaerTianebuli klasebi da rigebi. protosemitur doneze aRdgeba ori aproqsimanti:<br />

w da y (mefariSvili 2008:147; diakonovi 1970). amasTan, ma-<br />

Ti realizacia da gamoyenebis sixSire calkeul semitur enebsa da StoebSi<br />

sxvadasxvagvaria. ase magaliTad, Tu samxreTsemitur StoSi, kerZod,<br />

samxreTarabulSi, eTiosemitursa da CrdiloarabulSi maT cvlileba ar<br />

ganucdiaT, aqadurSi orive maTgani dakargulia da nuls iZleva, CrdilodasavlurSi<br />

ki (ebraulSi, arameulSi, ugaritulSi, finikiurSi) Zalze<br />

dabalia w-is ZirSi Tanxmovnis funqciiT gamoyenebis sixSire, radgan Tavkidur<br />

poziciaSi w praqtikulad ar gvxvdeba, igi Canacvlebulia y-iT,<br />

anu ebraulsa da arameulSi semitur w-s ori refleqsi aqvs: II da III<br />

poziciaSi w, xolo Tavkidur poziciaSi – y.<br />

axla mokled ganvixiloT ukanaenismier wyvileulTa da xSulTa klasebi,<br />

romelTa calkeulma rigebmac met-naklebi xarisxis transformacia<br />

ganicades semitur enebSi. protosemitur doneze xSulTa klasi amgvarad<br />

aRdgeba: ix. (1)<br />

labialuri b p _ b _ _ b _ _<br />

dentaluri d t ŧ (1) d t ŧ (2) d t ŧ (3)<br />

velaruli g k q g k q _ k q<br />

sistemaSi erTi carieli ujredia, radgan qvesistemaSi ukiduresad<br />

markirebuli (gamyreliZe... 2003:173) glotalizebuli labialuri Ð-s aRdgena<br />

protosemitur donezec ar ivaraudeba. xSulTa klass mTlianobaSi<br />

cvlileba ar ganucdia CrdiloaRmosavlur aqadursa da Crdilodasavlur<br />

semitur enebSi: ebraulSi, arameulSi, ugaritulsa da finikiurSi im<br />

dros, roca mcired modificirebulia am klasis labialuri rigi samxreTsemitur<br />

StoSi. kerZod, arabulSi, samxreTarabulsa da eTiosemiturSi<br />

yru labialuri p gasulia xSulTa sistemidan da gadasulia napralovan<br />

Ff-Si; Sesabamisad, aq sistemaSi ori carieli ujredi gvxvdeba,<br />

ix. sqema (2). arabulSi ki xSulTa sistemam kidev erTi cvlileba ganicada,<br />

sistemaSi mesame carieli ujredi gaCnda, radgan velarul rigSi<br />

mJReri wevri g palatalur afrikat ğ-Si gadavida da axali opozicia<br />

Seqmna š-sTan. A<br />

205


amgvarad, xSulTa sistema yvelaze metad arabul jgufSia modificirebuli.<br />

oriode sityva unda iTqvas eTiosemiturze, sadac Cndeba aspirirebuli<br />

p-c da glotalizebuli p.-c, magram orive maTgani meoreuli<br />

warmoSobisaa da araviTari etimologiuri kavSiri prot<strong>of</strong>onemebTan ar<br />

gaaCniaT. maT Tumca SeiZines fonemis statusi, magram dabali sixSiruli<br />

maCveneblebiT gamoirCevian da gvxvdebian mxolod nasesxeb leqsikur er-<br />

TeulebSi, kerZod, p. gamoiyeneba yuSitizmebSi, xolo p _ berZnul nasesxobebSi.<br />

garkveuli saxis cvlilebebi ganicades guturalur wyvileulTa<br />

klasis faringalurma da velarulma rigebma. saerTo-semitur doneze aRdgenili<br />

guturalur wyvileulTa qvesistema amgvaria: ix. sqema (1)<br />

velaruli<br />

faringal.<br />

laringal.<br />

206<br />

ġ h<br />

‛ ħ<br />

’ h<br />

(1) - h<br />

‛ -<br />

’ h<br />

(2) - -<br />

‛ ħ<br />

’ h<br />

(3) - h<br />

- -<br />

’ –<br />

sistema analogiuri saxiT dasturdeba CrdiloarabulSi, samxreTarabulsa<br />

da Crdilodasavluri semituri Stodan ugaritulSi (mefariSvili<br />

2008:57). mogvianebiT, axal samxreTarabulSi aRniSnulma klasma mcire<br />

cvlilebebi ganicada. kerZod, mehrisa da harsusiSi mJReri faringaluri<br />

aini Seerwya mJRer laringals (‛ > ’), xolo sokotriSi velaruli rigi<br />

gadavida faringalurSi (ġ > ‛ ; h > ħ).<br />

ebraulsa da arameulSi qvesistemaSi ori carieli ujredi Cndeba _<br />

ix. sqema (2), kerZod, TiTo wevri aklia velarulsa da faringalur rigebs:<br />

mJReri velaruli ġ gadavida faringalur ainSi (ġ > ‛), yru<br />

faringaluri ħ ki – velarul h -Si (ħ > h). aRsaniSnavia, rom ebraulsa<br />

da arameulSi ġ bgera arsebobs, oRond al<strong>of</strong>onis saxiT rogorc Sedegi<br />

begadqefaTis wesis _ anu postvokalur poziciaSi xSulTa spirantizaciis<br />

– moqmedebisa.<br />

ukanaenismierTa wyvileulebi sagrZnobladaa modificirebuli eTiosemiturSi.<br />

ganviTarebis adreul etapze geezSi dasturdeba 5 fonema; mJReri<br />

v̥ gasulia sistemidan da Serwymulia mJRer velarul g-sTan, yru x<br />

ki SenarCunebulia. tigresa da tigriniaSi es ukanasknelic dakargulia<br />

da gadasulia Sesabamis yru faringalur ‛-Si, amitom sistemaSi ori carieli<br />

ujredi Cndeba. ix. sqema (3). sistemis transformaciis procesi<br />

kidev ufro Sors wavida samxreTeTiopurSi; aq gamartivda faringaluri<br />

rigic da igi Seerwya Sesabamis laringalebs (‛ > ’; ħ > h).<br />

aRniSnuli qvesistema ukiduresad modificirebulia aqadurSi, sadac<br />

6 fonemis nacvlad SemorCenilia mxolod ori: mJReri laringaluri ’ da<br />

yru velaruli h, ris Sedegadac sistemaSi oTxi carieli ujredia, ix.<br />

sqema (4). daskvnis saxiT SeiZleba iTqvas, rom ukanaenismieri wyvileulebi<br />

zemoT ganxiluli klasebidan SedarebiT maRali xarisxis transformirebulobiT<br />

gamoirCevian, gansakuTrebiT aqadur Stosa da samxreTeTiopur<br />

qvejgufSi.<br />

(4)


amjerad ganvixiloT ori qvesistema, romelmac Zlieri transformacia<br />

ganicada semituri enebis diferenciaciisa da ganviTarebis gzaze. esenia<br />

xmovanTa da sibilantTa qvesistemebi. semitur xmovnebs enobriv sistemaSi<br />

axasiaTebT funqcionaluri TvalsazrisiT arasrulfasovneba, rac<br />

imaSi vlindeba, rom isini relaciur elementebad gvevlineba, radgan semituri<br />

Ziris mniSvnelobas konsonanti fonemebi gadmoscemen, xolo vokalebi<br />

gramatikul funqcias asruleben, an kidev azusteben ZiriTadi mniSvnelobis<br />

sxvadasxva niuansebs. protosemitur doneze aRdgeba sami xmovani<br />

ori sigrZiT, kerZod, wina rigis dabali aweulobis farTo a, maRali<br />

aweulobis i da ukana rigis maRali aweulobis u. amgvari suraTi ucvleli<br />

saxiTaa SenarCunebuli CrdiloarabulSi, epigrafikul samxreTarabulsa<br />

da ugaritulSi. sainteresoa, rom dasaxelebuli enebi zogadad<br />

mdidari konsonantizmiT xasiaTdeba, maTSi, Sesabamisad, 28, 29 da 27<br />

Tanxmovania warmodgenili. isic unda iTqvas, rom ganviTarebis mogviano<br />

etapze Crdiloarabulis dialeqtebSi e da o xmovnebic gaCnda. cvlilebebi<br />

ganxorcielda asa enebSic, kerZod, aq gvaqvs 7 xmovani; grZeli a e i<br />

o u da mokle a da e. msgavsi viTarebaa eTiosemiturSic; aq warmodgenilia<br />

5 mokle (a e i o u) da 2 grZeli xmovani (a e). amas garda, amharulSi<br />

ultramokle xmovanic gaCnda. rac Seexeba aqadurs, aq tradiciuli a i u<br />

xmovnebis garda meoTxe e xmovanic gaCnda, TiToeuli or-ori sigrZiT.<br />

xmovanTa sistema ukiduresad modificirebulia Crdilodasavlur StoSi,<br />

kerZod, ebraulsa da arameulSi. aq gvaqvs 5 (a i u o e) xmovani mokle da<br />

grZeli variantebiT. Amas emateba mesame _ ultramokle sigrZe, anu xmovanTa<br />

sistema ukiduresad gamdidrebulia. yuradRebas imsaxurebs fonologiur<br />

sistemaSi e.w. balansis faqtori, am enebSi konsonantTa sistema<br />

gaRaribda, moxda zogierT Tanxmovan fonemaTa opoziciis neitralizacia<br />

da Serwyma aramarkirebul konsonantebTan. Sedegad, 28-29 protosemituri<br />

Tanxmovnis nacvlad am enebSi darCa 22-23 konsonanti, samagierod gamdidrda<br />

xmovanTa sistema. es movlena sainteresoa zogadtipologiuri<br />

TvalsazrisiTac.<br />

dabolos, SevexoT urTules sibilantTa qvesistemasac, romelic<br />

protosemitur doneze 9 fonemiTaa warmodgenili. esenia erTmaneTisgan<br />

minimaluri diferencialuri niSnebiT gansxvavebuli napralovani sisin-Si-<br />

Sina fonemebi, romelTa Soris ori mJReria (z d) da 7 yru, sami maTgani<br />

glotalizebulia (an faringalizebuli anu `emfatikuri~), saartikulacio<br />

rigebia interdentaluri, alveolaruli, prepalataluri, aris ori<br />

damatebiTi lateraluri koartikulaciis mqone fonemac. sibilantTa qvesistema<br />

protosemitur doneze Semdegi saxiT aRdgeba: ix. sqema (1)<br />

d t t ³<br />

z s ¿<br />

š<br />

- ŝ ¾<br />

(1) (2) D (3) (4)<br />

d t d ³<br />

z s ¿³<br />

š<br />

- ś ź<br />

d t z³<br />

z s ¿<br />

š<br />

đ<br />

z s ¿<br />

š<br />

207


amgvari minimalurad gansxvavebuli fonemebis simravle maRali alba-<br />

TobiT unda gamartivebuliyo. asec moxda. pirvel rigSi gamartivda damatebiTi<br />

an rTuli artikulaciis mqone fonemebi anu lateraluri da interdentaluri<br />

sibilantebi. lateraluri sibilantebi TiTqmis imave fonetikuri<br />

mniSvnelobiT mxolod epigrafikulsa da axal samxreTarabul<br />

jgufSia warmodgenili, xolo interdentalebi – Crdilo- da samxreTarabulSi,<br />

agreTve dasavlursemituridan ugaritulSi. aRsaniSnavia isic,<br />

rom im enebSic, sadac es fonemebi SenarCunebulia, Tavad rigis SigniT<br />

zogierTi wevri fonetikurad saxecvlilia. mag., arabulSi interdentalebis<br />

yru glotalizebuli wevri gamJRerebulia (ix. sqema 3), an kidev,<br />

igi aseve gamJRerebulia axal samxreTarabulSi, iseve rogorc protosemituri<br />

yru glotalizebuli lateraluri sibilanti, Tan am ukanasknels<br />

glotalizaciac dakarguli aqvs, Tumc lateralur koartikulacias<br />

inarCunebs, ix. sqema (2).<br />

kidev erTi umniSvnelovanesi modifikacia, romelic semituri enebis<br />

diferenciaciis adreul etapzeve ganxorcielda, ukavSirdeba SiSina š-s.<br />

kerZod, arabulSi, eTiosemitursa da samxreTarabulSi SiSina š gadavida<br />

sisina s-Si. am konteqstSi uaRresad sainteresoa zogadad protosemitur<br />

sibilantTa qvesistemis yru fonemaTa vertikalur oTxi wevrisgan Sedgenil<br />

rigSi ganxorcielebuli cvlilebebi. kerZod, oTxwevra opozicia<br />

SenarCunebulia mxolod samxreTarabul enebSi. aqve unda iTqvas, rom es<br />

msgavseba erTgvarad garegnulia, radgan š aq meoreuli warmoSobisaa da<br />

ar ukavSirdeba etimologiurad protosemitur š-s, romelic am enebSic<br />

arabulisa da eTiosemituris msgavsad s-Sia gadasuli. samxreTarabuli<br />

enebis garda oTxwevra opozicia arsad aRar gvxvdeba, igi samwevra opoziciad<br />

modificirda arabulSi, ugaritulSi da nawilobriv Zvelebraul-<br />

Si, arameulSi, aqadursa da eTiosemiturSi ki – orwevra opoziciebi<br />

dasturdeba, radgan aRniSnul enebSi transformirebulia yru sibilantTa<br />

opoziciis rogorc interdentaluri ţ wevri, aseve yru lateraluri ŝ-c,<br />

ix. sqema (4). aqve damatebiT SevniSnavT, rom lateraluri sibilantebis<br />

rigis meore glotalizebuli wevri ¾ yvelaze modificirebuli fonemaa<br />

ara mxolod sibilantTa qvesistemis SigniT, aramed mTel fonologiur<br />

sistemaSi. es istoriuli fonema sxvadasxva semitur enebSi realizebulia<br />

¿ đ ź ‛ refleqsebis saxiT (amaze dawvrilebiT ix. mefariSvili<br />

2008:107-111).<br />

Tu SevajamebT sibilantTa qvesistemis transformaciis xarisxs, unda<br />

aRiniSnos, rom uaRresad markirebuli da Sesabamisad, transformirebulia<br />

lateralur sibilantTa rigi, gansakuTrebiT, misi glotalizebuli<br />

wevri ¾, romelsac modifikaciebis kuTxiT konkurencias semituri fonologiuri<br />

sistemis verc erTi sxva wevri ver uwevs. lateralur sibilantebs<br />

sirTuliTa da diaqroniuli cvlilebebis kuTxiT mosdevs interdentalur<br />

sibilantTa samwevriani rigi. aqve damatebiT SevniSnavT,<br />

208


om fonemaTa sxva klasebidan zemoT CamoTvlil modificirebul fonemebs<br />

mosdevs velarul spirantTa wyvileulis mJReri ġ wevri. rac Seexeba<br />

enebsa da Stoebs, protosemitur sibilantTa qvesistema absoluturad<br />

identur suraTs arc erT semitur enasa da StoSi ar iZleva. protosistemas<br />

yvelaze metad hgavs epigrafikuli da axali samxreTarabuli enebis<br />

jgufi, maT mosdevs Crdiloarabuli, romelSic mxolod lateraluri<br />

rigia sagrZnoblad modificirebuli, da dasavlursemituri Stodan –<br />

ugarituli. saSualo donis modifikaciaa ganxorcielebuli ebraulsa da<br />

geezSi, yvelaze metad saxecvlili ki am mxriv aris aqaduri, arameuli<br />

da samxreTeTiopuri enebi.<br />

dabolos, daskvnis saxiT SeiZleba iTqvas Semdegi:<br />

1. ganxiluli qvesistemebidan da klasebidan yvelaze konservatiulia<br />

sonorTa klasi, Semdeg modis aproqsimantebi da xSulTa klasi, Semdeg<br />

ki – ukanaenismierTa qvesistema.<br />

2. amis sapirispirod, yvelaze transformirebulia urTulesi cxrafonemiani<br />

sibilantTa qvesistema, romelic arc erT StoSi araa ucvleli<br />

saxiT warmodgenili. modifikaciis xarisxiT mas mosdevs xmovanTa<br />

qvesistema. amasTan, calkeul fonologiur sistemebSi SeiniSneba erTgvari<br />

balansi; iq, sadac mdidaria konsonantizmi, vokalizmi ufro arqaul<br />

saxes inarCunebs da mwiria. gamartivebul konsonantur sistemebSi ki sapirispiro<br />

suraTia.<br />

3. protosistemisa da transformirebuli sistemebis Sedarebisas calkeuli<br />

saartikulacio rigebi amgvar suraTs iZleva: ukiduresad markirebuli<br />

da Sesabamisad transformirebulia lateralur sibilantTa rigi,<br />

Semdeg ki – interdentalur sibilantTa rigi.<br />

4. calkeuli fonemebidan yvelaze metad modificirebulia semituri<br />

yru glotalizebuli lateraluri sibilanti, mas mosdevs yru lateraluri<br />

sibilanti ŝ da velarul spirantTa wyvileulis mJReri wevri ġ.<br />

5. sxvadasxva StoSi amgvari suraTi ikveTeba: protosistemasTan yvelaze<br />

did msgavsebas avlenen epigrafikuli da axali samxreTarabuli enebi,<br />

agreTve Crdiloarabuli. Kkonservatiulobis TvalsazrisiT maT mosdevs<br />

dasavlursemituridan ugarituli. Amis sapirispirod, ukiduresad<br />

modificirebulia aqaduri, Semdeg _ samxreTeTiopuri enebi, ebrauli da<br />

arameuli ki am TvalsazrisiT Sualedur pozicias gviCveneben.<br />

literatura<br />

gamyreliZe... 2003: T. gamyreliZe, z. kiknaZe, i. Saduri, n. Sengelaia, Teoriuli<br />

enaTmecnierebis kursi, <strong>Tbilisi</strong>.<br />

mefariSvili 2008: m. mefariSvili, semituri enebis istoriuli gramatika, naw. I,<br />

fonetika, fonologia, <strong>Tbilisi</strong>.<br />

Дъяконов 1965: Дъяконов И.М., Семито-Хамитские языки, Москва.<br />

Церетели 1979: Церетели К.Г., Сирийский язык, Москва.<br />

209


Marina Meparishvili<br />

Modified Systems <strong>of</strong> Proto-Semitic Phonemes in Different Semitic Languages<br />

Summary<br />

During the last period, in Semitic comparative <strong>linguistics</strong> the increase <strong>of</strong> interest in the<br />

studies concerning the reconstruction <strong>of</strong> phonological systems <strong>of</strong> parent-language, as well<br />

as <strong>of</strong> its different branches and groups, is observed. Attention is also paid to their<br />

relationship from the viewpoint <strong>of</strong> diachronic <strong>linguistics</strong>. The article also discusses the<br />

transformations <strong>of</strong> different Proto-Semitic phonemes, series and subsystems in various<br />

languages and branches. Some phonemes and series are stable and unchanged, while others<br />

are strongly modified.<br />

While comparing various branches and groups <strong>of</strong> Semitic languages with the Proto-Semitic<br />

it should be noted that series, subsystems and classes regarded in the article might be united<br />

in three groups: 1. the first group consists <strong>of</strong> unchanged, unmarked series <strong>of</strong> semitic<br />

phonemes preserved in various languages and branches such as liquids, three-member<br />

dental series in plosives and simple alveolar sibilants in fricatives; 2. the second group<br />

consists <strong>of</strong> the ones which are modified partly as approximants, labial and velar plosives,<br />

pharingeal fricatives, etc. 3. the third group consists <strong>of</strong> strongly transformed ones; the<br />

most modified are the series <strong>of</strong> lateral and interdental sibilants in the subsystem <strong>of</strong><br />

sibilants; semitic vowels could also be regarded in this group.<br />

210


enaTmecnierebis sakiTxebi _ 2011<br />

zaaqis mamis saxelis Sesaxeb<br />

lili JorJoliani<br />

firdousis „Sah-nameSi“ iranis legendaruli, uzurpatori da mtarvali<br />

mefis, zaaqis (zoaqis) mamis saxelia mardasi (Mardas), romlis samflobelos<br />

`Subosan mxedarTa veli“ (Dašt-e savārān-e neyze gozar) ewodeba<br />

da igi iq mcxovrebi Taziebis (arabebis) meTauria. mardasi `Sah-nameSi~<br />

warmodgenilia keTilSobil, samarTlian, mowyale da RvTismoSiS xelmwifed,<br />

romelic Tavis walkotSi mdebare salocavSi malulad RamiT scems<br />

Tayvans RmerTs da Cumad loculobs (firdousi 1916, I:44). `Sah-nameSi~<br />

ar aris aRniSnuli mardasis am saqcielis, anu RamiT Cumad da malulad<br />

locvis mizezi. vnaxoT ra viTareba gvaqvs am mxriv `Sah-namemdel~ Txzulebebsa<br />

da wyaroebSi.<br />

dRevandel avestaSi, an `dinqardSi~, romelSic sruli avestis mokle<br />

Sinaarsia gadmocemuli, zaaqis (avest. Aži Dahāka) mama saerTod ar ixsenieba,<br />

Tumca `dinqardSi“, rogorc z. safa aRniSnavs, avestis erT-erTi<br />

nawilis _ `Sutgar nask~-is Sinaarsis gadmocemisas naTqvamia, rom Zu devs,<br />

romelic zaaqis deda iyo, saxelad udagi (Ôdhāg) erqva da swored igi<br />

iyo, vinc acduna da amqveyniur siamovnebebze waaqeza jamSidi (safa<br />

1333:457) anu avestis გima xSaeTa (Yima xšaēta _ `brwyinvale ჲima~).<br />

falauri religiuri Txzulebebidan `bundahiSnSi~ zaaqis genealogia<br />

mocemulia rogorc mamis, ise dedis xaziT. aq mamis mxriv zaaqi aris Ze<br />

xrutaspisa, Ze zainigavisa, Ze virafsangisa, Ze Tazisa, Ze fravakisa, Ze<br />

siგamakisa, Ze maSiasi, Ze gaiomarTisa. am TxzulebaSi zaaqis dedis saxelia<br />

udai (Sdr. avest. Ôdhāg) da misi genealogiuri xazi ahrimanamde,<br />

anu borot sawyisamde aRwevs (bundahiSni 1880: Tavi XXXI, §-6).<br />

rogorc Cvens wignSi _ `zaaqianis sparsuli da qarTuli versiebi“ _<br />

gvaqvs aRniSnuli, islamis periodis istorikosebidan abu hanifa dinavaris<br />

TxzulebaSi `axbar at-tival~ zaaqis mamas ilvani (ناﻮﻠﻋ) hqvia, xolo<br />

`mojmal aT-Tavarixis“ anonimi avtori mas arvandasbs uwodebs. Tabaris,<br />

saalibisa da birunis ki zaaqis mamis ori saxeli aqvT mocemuli.<br />

erTi sparselTa mixedviT: Tabari _ ‘avrvandasb’, saalibi _ ‘andarmasb’,<br />

biruni _ ‘avrandasb’, romlebic `mojmal aT-TavarixSi“ mocemuli saxelisagan<br />

odnav gansxvavdebian; meore ki _ arabTa mixedviT da am SemTxvevaSi<br />

samive avtoris Tanaxmad _ ilvani (JorJoliani 2003:44-46).<br />

xelnawerTa erovnuli centris P-462 xelnaweriT warmodgenil `Sahnames“<br />

sparsul prozaul versiaSi, romlis SemuSavebis TariRi dadgenili<br />

ar aris, zaaqis mamis Sesaxeb vkiTxulobT: `erTi uTvistomo kaci<br />

hyavda mefe jamSids, romelic jamSid Sahis Tazibani iyo da saxelad furi<br />

erqva“ (xelnaweri P-462, 3b). rogorc vxedavT, firdousis `sar-e Ta-<br />

211


zian“ (TaziaTa meTauri, xelmwife) aq `Tazibanad“ qceula, romlis mniSvneloba<br />

bundovania, xolo mardasis nacvlad zaaqis mamisaTvis furi daurqmeviaT.<br />

saintereso viTareba gvaqvs `mefeTa wignis~ qarTul versiebSi. `rostomianSi“<br />

zaaqis ambavi ar aris da Sesabamisad arc zaaqis mamis saxelia<br />

warmodgenili. `fridonianSi“ misi saxelis ori variantia mocemuli _<br />

madras// mardi (mefeTa wignis qarTuli versiebi, II, 370). `uTruTian _<br />

saamianis“ prozaul teqstSi saxelis ZiriTad formad ‘muradav’ aris mi-<br />

TiTebuli, xolo mis variantebad aris miCneuli muradava//muradv//murdav//murad<br />

formebi (mefeTa wignis qarTuli versiebi 1974:19; JorJoliani<br />

2003:195), romlebic mTargmnelisa da xelnawerTa gadamweris naxelavi<br />

Cans. am Txzulebis gamleqsavs ki aRniSnuli formebidan ‘murdav’ aurCevia<br />

(mefeTa wignis qarTuli versiebi 1974: 108).<br />

`saam falavnis wignSi“, miuxedavad imisa, rom Txzulebis qarTulad<br />

gadmomRebs xelT unda hqonoda zemoxsenebul P-462 xelnawerSi warmodgenili<br />

`Sah-names“ sparsuli prozauli versiis msgavsi teqsti, zaaqis<br />

mamis saxeli, rogorc mosalodneli iyo, furi ki ar aris, aramed ‘rizvania’<br />

(mefeTa wignis qarTuli versiebi 1974:297). calke Txzulebis saxiT<br />

arsebul `zaaqianSi“, romelic leqsiTi saxisaa, zaaqis mamis saxelad<br />

‘muxvard’ aris warmodgenili (mefeTa wignis qarTuli versiebi 1916:10).<br />

rogorc vxedavT, `mefeTa wignis“ qarTuli versiebidan firdousis<br />

TxzulebaSi mocemul zaaqis mamis saxels mxolod `fridonianSi“ aqvs<br />

Sesatyvisi. prozauli `uTruTian-saamianis“ ‘muradav’, misi variantuli<br />

formebi da leqsiTi `uTruTian-saamianis“ ‘murdav’, romelic prozauli<br />

versiis erT-erTi variantia, SeiZleba mardasis Zalze saxecvlil formebad<br />

CavTvaloT. gasaziareblad migvaCnia daviT kobiZis mosazreba, rom<br />

`zaaqianis“ ‘muxvard’ zaaqis mamis `uTruTian-saamianis“ wakiTxvasTanaa axlos,<br />

romelic gadamwerTa mier unda iyos damaxinjebuli. Tumca mkvlevari<br />

imasac fiqrobda, rom `zaaqianis“ gamleqsavi, SesaZloa, zaaqis ambis<br />

CvenTvis ucnob versiasac iyenebdao (kobiZe 1959:145, 152). `saam falavnis<br />

wignis“ ‘rizvan’ ki udavod mTargmnelis mier P-462 xelnawerisagan gansxvavebuli<br />

teqstis gamoyenebaze migvaniSnebs.<br />

sayuradReboa, rom iranul sakuTar saxelTa leqsikonebSi (iusti,<br />

abasi, furfarsi da sxv.) saxel mardasis etimologia ar aris mocemuli.<br />

etimologiis gareSea warmodgenili es saxeli hosein Sahidi mazandaranis<br />

(biJanis) `Sah-names“ anTroponimTa da toponimTa leqsikonSic. saerTod,<br />

unda iTqvas, rom am saxelis warmomavlobiT bolo dromde mkvlevrebi ar<br />

dainteresebulan.<br />

1983 wels (hijriT 1362 wels) krebulSi `Iran Name“ gamoqveynda<br />

mahmud omidsalaris statia `zahaqi _ vaJi mardasisa, Tu kaciWamia zahaqi?“,<br />

romelSic mkvlevari saxel mardass aJi dahakas (zaaqis) avestiseul<br />

epiTetad miiCnevs. igi aRadgens mardasis avestur formas marəta-asa da<br />

fiqrobs, rom marəta aris igive ax. sp. mard, ensan _ `kaci“ `adamiani“, as<br />

ki „xordan“ zmnis avesturi ekvivalentiao. es avesturi epiTeti axal-<br />

212


sparsulSi anu `Sah-nameSi“ zaaqis mamis saxelad qceula (omidsalari<br />

1362:328-339).<br />

omidsalaris am mosazrebas exmianeba 11 wlis Semdeg, 1994 wels jalal<br />

xaleyi moTlayis mier gamoqveynebuli gamokvleva `mardasi da zahaqi~,<br />

romelSic avtori `Sah-nameSi“ mocemul zaaqis TanxmobiT eSmakis mier<br />

walkotSi amoTxril ormoSi mardasis Cavardnas da sikvdils miiCnevs<br />

zaaqis demavendis mTis ufskrulSi Cakidebis anareklad (xaleyi moTlayi<br />

1373:912-913).<br />

krebul „Name-ye Farhangestan“-is 2008 wlis (hijriT 1387w.) gazafxulis<br />

nomerSi ki daibeWda bahar moxTarianis statia saTauriT `mardasi<br />

_ kaciWamia keTilSobili kaci!“. saTaurs Zaxilis niSani asrulebs. statiis<br />

avtori cdilobs aCvenos da axsnas, rom `Sah-names“ mardasis RvTismosaoba<br />

aris narCeni vedebiseul TqmulebaTa ciklisa, romlis Sesaxeb<br />

falaur wignebSi araferia naTqvami da romelic `Sah-nameSi“, rogorc<br />

Cans, zepiri Tqmulebebis safuZvelze aisaxa (moxTariani 1387:39-49).<br />

aRsaniSnavia, rom jer kidev 1848 wels germanelma orientalistma<br />

raul roTma gamoavlina msgavsebani avestisa da vedebis Tqmulebebs Soris.<br />

man, kerZod, miakvlia msgavsebas avestis Traetaona-aJi dahakas brZolasa<br />

da vedebis wylis RvTaebis aptias vaJis Tritas mier samTava da<br />

Svidkudiani Rrublis demonis ahis damarcxebis Sesaxeb (roTi 1848:216-<br />

230).<br />

b. moxTarianis Tanaxmad, avestiseuli Tqmuleba Traetaonasa da aJi<br />

dahakaze aris iranuli varianti vedebis Tqmulebisa Tritas waqezebiT<br />

indras mier samTava da samxaxa viSvarupas da aseve ahi vrtras mokvlis<br />

Sesaxeb. b. moxTariani avestis aJi dahakasa da vedebis viSvarupas Soris<br />

ufro met msgavsebas xedavs, vidre aJi dahakasa da ahi vrtras Soris.<br />

rigvedaSi viSvarupa samTaviani urCxulia, romelic imavdroulad<br />

RvTismosavia, brahmania, axlo kavSiri aqvs iezdanTan (RmerTTan) da misi<br />

mokvla codvad iTvleba. indras ar unda, es codva mis kiserze iyos, amitomac<br />

igi aptias vaJs Tritas avalebs am saqmis Sesrulebas.<br />

avestaSi aJi dahakas SemorCenili aqvs erTgvari RvTismosaoba. gavixsenoT<br />

me-15 da me-19 iaStebi, romelTa Tanaxmadac, aJi dahaka anahიtas<br />

msxverplad swiravs 100 cxens, 1000 Zroxas, 1000 cxvars da daxmarebas<br />

sTxovs adamianTagan qveynis 7 mxaris dacarielebasa da RvTiuri Saravandedis<br />

xelSi CagdebaSi. magram misi mcdeloba fuWia, anahita mas ar exmareba<br />

(avesta 1960:5-§ 429-431 da 15-§19-21). aJi dahakas es qmedeba aris<br />

miniSneba mis RvTismosaobaze, romlis analogi, rogorc vTqviT, rigveda-<br />

Si arsebobs. amave dros qveynis 7 mxaris adamianTagan dacarielebis survili<br />

aris niSani da maCvenebeli misi kaciWamiobisa, romelic aJi dahakas<br />

Sesaxeb Semdgomi periodis TqmulebaSi (mag. mose xorenacis miTi biurasp<br />

aJdahakis Sesaxeb da firdousis `Sah-name“) ufro naTladaa gadmocemuli.<br />

b. moxTariani askvnis, rom, rogorc Cans, ariuli tomebis gancalkevebisas<br />

moxda gay<strong>of</strong>a erToblivi Tqmulebebisa. Semdgom, zardoStis reformebis<br />

dros, maTi axal sarwmunoebasTan SesabamisobaSi moyvanis mizniT, cvli-<br />

213


leba iqna Setanili TqmulebaTa personaJebis saxelebSi, epiTetebSi da<br />

maT qmedebebSi, rac didxans grZeldeboda da `Sah-nameSic“ aisaxa (moxTariani<br />

1387:43-48).<br />

amrigad, yovelive zemoTqmulis safuZvelze, SegviZlia vTqvaT, rom<br />

zaaqis mamis saxeli mardasi rogorc `kaciWamiobis“, ise `RvTismosaobis“<br />

mniSvnelobiT zaaqis Zalian Zveli epiTetebidan warmodgeba da zaaqis epi-<br />

Tet mardasis leqsikuri mniSvneloba Semdgom epoqaSi, albaT zepiri<br />

Tqmulebebis gavleniTac, zaaqis mamis saxelSi aisaxa.<br />

literatura<br />

firdousi 1960, I: Фирдоуси, Шах-наме. Критический текст. Т. 1. Издательство<br />

восточной литературы, Москва (sparsul enaze).<br />

safa 1333: Zabihollah Safa, Hamase-sarâ’i dar Iran, `epikur TxzulebaTa Txzva<br />

iranSi~, Tehran (sparsul enaze).<br />

bundahiSni 1880: The Bundahis, Pahlavi Texts, Part I, translated by E.W. West, Oxford.<br />

JorJoliani 2003: l. JorJoliani, `zaaqianis“ sparsuli da qarTuli versiebi,<br />

<strong>Tbilisi</strong>.<br />

xelnaweri P-462: xelnawerTa erovnuli centris xelnaweri P-462.<br />

mefeTa wignis qarTuli versiebi: mefeTa wignis qarTuli versiebi, sam tomad,<br />

t. I-1916, t. II-1934, t. III 1974, <strong>Tbilisi</strong>.<br />

kobiZe 1959: d. kobiZe, Sah-names qarTuli versiebis sparsuli wyaroebi, <strong>Tbilisi</strong>.<br />

omidsalari 1362: Mahmud Omidsalar, Zohhak pesar-e Mardas ya Zohhak-e adam khar<br />

(`zohaqi vaJi mardasisa Tu kaciWamia zohaqi~ ) “Iran Name~, sal-e dovvom, Tehran<br />

(sparsul enaze).<br />

xaleyi moTlayi 1373: Jalal Khaleghi Motlagh, Mardas va Zohhak (`mardasi da<br />

zohaqi~) “Iranshenasi”, sal-e chaharom, Tehran (sparsul enaze).<br />

avesta 1960: Le Zend – Avesta, traduction nouvele avec commentaire historique et<br />

philologique, II, Yasht 5 da Yasht 15, 19-21, Paris.<br />

moxTariani 1387: Bahar Mokhtarian, Mardas nikmard-e adamkhar (`mardasi<br />

keTilSobili kaciWamia ?~), “Name-ye Farhangestan”, Tehran (sparsul enaze).<br />

roTi 1848: R. Roth, Die Sage von Feridun in Indien und Iran, ZDMG, II, Leipzig.<br />

Lili Zhorzholiani<br />

214<br />

On the Name <strong>of</strong> Zahak’s Father<br />

Summary<br />

The name <strong>of</strong> the legendary king – father <strong>of</strong> Zahak – in Firdausi’s “Shahnameh” is Mardas,<br />

which is not mentioned in Avesta and numerous old legends <strong>of</strong> the Pahlavian works. Only<br />

“Bundahishn”, the old Pahlavian monument, written in the Islamic period ( IX century)<br />

presents his name – in the form <strong>of</strong> Khrutasp.<br />

The majority <strong>of</strong> historians <strong>of</strong> the Islamic period mention two names <strong>of</strong> Zahak’s father, i.e.<br />

according to Persians Avrvandasb (Tabari), Andarmasb (Sa’alibi), Avrandasb (Biruni),


which phonetically differ a little from Arvandasb, the form <strong>of</strong> this name given in “Mojmal<br />

At-Tavarikh” by the anonymous author. Arabs call this person – Ilvan, according to<br />

Dinavari, Tabari, Biruni and Sa’alibi.<br />

In “Pridoniani” from the Georgian versions <strong>of</strong> “Shahnameh”, the work <strong>of</strong> XV-XVIII<br />

centuries, the name <strong>of</strong> Zahak’s father is Mardas//Mardi, in the prosaic text <strong>of</strong> “Utrutian-<br />

Saamiani” it is Muradav (variants: Muradava, Murad, Murdav, Murad), in the verse text <strong>of</strong><br />

“Utrutian-Saamiani” – Murdav, in “Zaakiani” – Mukhvard. In the oldest Georgian prosaic<br />

version he is called Rizvan, and in the Persian prosaic version probably close to the original<br />

“Shahnameh” (manuscript P-462 <strong>of</strong> the Georgian National Centre <strong>of</strong> Manuscripts) his name<br />

is Pur.<br />

Till the late period no proper attention was concentrated on the name <strong>of</strong> Zahak’s father,<br />

despite its non-uniformity, neither any interest was expressed towards the etymology <strong>of</strong><br />

Mardas <strong>of</strong> “Shahnameh”.<br />

In 1983, the Iranian scholar Mahmud Omidsalar put the question: “Zahak – son <strong>of</strong> Mardas,<br />

or cannibal Zahak?” M. Omidsalar considers Mardas an epithet <strong>of</strong> Zahak (<strong>of</strong> Azhi Dahak)<br />

and thinks that it comes from the Avestian form <strong>of</strong> this epithet “mareta-asa” – “cannibal” –<br />

in his opinion, “mareta” means “man, human being”, and “as” is an Avestian equivalent <strong>of</strong><br />

the same “khorda” – the verb “to eat”.<br />

M. Omidsalar’s consideration is shared in the article “Mardas or Zahak”, published also by<br />

the Iranian scholar Jalal Khaleghi Motlagh in 1994.<br />

In the work “Mardas – Cannibal, Noble Man!” published in 2008 in the collection <strong>of</strong> works<br />

“Name-ye Farhangestan”, Bahar Mokhtarian, in his comparative analysis <strong>of</strong> the legends <strong>of</strong><br />

Mardas in “Shahnameh”, Azhi Dahak in “Avesta”, Vishvarupa and Ahi Vrtras in “Vedas”<br />

finds many common parallels (piety, cannibalism) between Azhi Dahak and Vishvarupa.<br />

The scholar concludes that in common legends <strong>of</strong> the period <strong>of</strong> separation <strong>of</strong> Arian tribes<br />

(Iranians, Indians) and later, during the religious reforms conducted by Zardosht, while<br />

suiting them to the new religion, changes were introduced in the names, epithets and<br />

activities <strong>of</strong> the personages <strong>of</strong> these legends. This process lasted long and was reflected in<br />

“Shahnameh” as well. Mardas, the name <strong>of</strong> Zahak’s father in “Shahnameh”, as in the<br />

meaning <strong>of</strong> both “cannibalism” and “piety” is a very old epithet <strong>of</strong> Zahak himself, in the<br />

establishment <strong>of</strong> which the verbal influence should also be taken into account.<br />

215


maia saxokia<br />

216<br />

enaTmecnierebis sakiTxebi _ 2011<br />

Zveli sparsulis formebi da funqciebi:<br />

diaqroniul-tipologiuri mimoxilva<br />

Zveli sparsulis garkveuli formebi-funqciebi, rogorc wamyvani<br />

morfosintaqsuri konebis mniSvnelovani komponentebi, _ ganixileba aq sakuTriv<br />

Cveni da sxvadasxva Tanamedrove morfosintaqsuri debulebebis<br />

gaTvaliswinebiT (ix. saxokia, 1085, 1998, 2004, 2007a, iq warmodgenili<br />

bibliografiiT; aJeJi 1978, benvenisti 1966/1974, biuringi 1995, bosongi<br />

1999, keenani 1976, 1987; kempfi 1973, kendiuSenko 1984, kozinski<br />

1983, lemani 1976a, 1976b; li, tompsoni 1976/1982, malinsoni, bleiki<br />

1982, martine 1973, 1985; nikolsi 1975, 1984; parametri 1986, pragmantaqsi<br />

1986, sabolci 1986, serba 1981, sova 1969, sovaJo 1974, ssI<br />

1979, ssII 1981, scm 1977, filmori 1968, 1970; foli, valeni 1984,<br />

Saxteri 1982, Slezingeri 1979, Comski 1957/1962, 1965; ws 1985 da<br />

sxva), agreTve gansaxilvel sakiTxebSi wamyvani ZiriTadi literaturis<br />

gaTvaliswinebiT komparativistikaSi, indoevropeistikasa da iranologia-<br />

Si, sakuTriv iranul enaTmecnierebaSi (brandenStaini, mairh<strong>of</strong>eri 1964,<br />

gamyreliZe, ivanovi 1981a, 1984b, 1984 II; gonda 1957/1975, 1959/1975,<br />

1975a, 1975b; desnickaia 1981, 1983; edelmani 1974, kenti 1956, kompendiumi<br />

1989, lazari 1963, meie 1931, odri 1968, 1970, 1980; oranskaia<br />

1986, sokolovi 1979, sims-viliamsi 1981, singhi 1986, stepanovi, 1989,<br />

timberleiki 1982, foi 1901, Servo 1983, Sildzi 1982a, Sildzi 1982b,<br />

Sildzi 1986, Sildzi 1987, SvarcSildi 1984, Strunki 1968, Smalstigi<br />

1980, 1981, 1982a, 1982b, 1989; Smeia 1986, Smidi 1964, Smitti 1978,<br />

1967, 1981, 1980; hani 1969, hale 1987, 1988). 1 gamovyoT simpTomaturi<br />

rgolebi da maTi mTavari komponentebi. Zveli sparsuli masala relevanturia<br />

sparsuli enis diaqroniis, indoevropuli (ie) komparativistikisa<br />

da tipologiuri universaliebis TvalsazrisiT. forma-funqciaTa sakodifikaciod<br />

xSirad gadamwyvetia pirveladi monacemebis gaTvaliswineba,<br />

romlebic aRdgenilia rekonstruqciis Sedegad, radgan Zveli sparsuli<br />

saerTo protoindoevropuli (*pie) donis memkvidre enaTa ricxvs ganekuTvneba<br />

da Seicavs *pie aqtantur-sirkonstantur forma-funqciaTa suraTis<br />

amsaxvel refleqsebs (Sdr.: gamyreliZe, ivanovi 1981, 198a; Smalstigi<br />

1980, 1981, 1982, 1989; martine 1986, stepanovi 1989 da sxva).<br />

masalidan naTlad Cans, rom Zvel sparsulSi forma-funqciaTa kodifikacia<br />

farTod ukavSirdeba sityvaTa rigs, anu esa Tu is funqciuri<br />

1 sruli da vrceli bibliografia sakiTxTa farTo foniT ix.: saxokia, 1985, 1998,<br />

2004, 2007-Si.


semantika gansazRvravs morfosintaqsemaSi komponentis adgils. mxedvelobaSi<br />

misaRebia morfologiuri faqtoric; zogjer argumentad gvevlineba<br />

agreTve leqsikuri semantika (mag.: predikatuli birTvisa da misi referentebis<br />

urTierTobis garkvevisas an zedapiruli struqturis arCevisas).<br />

am argumentebis zemoqmedeba ikveTeba pirdapiri da iribi morfologiuri<br />

formebis aranJirebisas. masala adasturebs, rom pirdapir brunviT<br />

formad unda miviRoT zogadad mxolod nominativi an absolutivi, yvela<br />

danarCeni brunva iribi brunvebia. maT Soris, indoevropuli akuzativic,<br />

swored irib brunvaTa korpuss ganekuTvneba da ara pirdapir brunvebs.<br />

arsebobs garkveuli lingvisturi tradicia ie akuzativis anu braldebi-<br />

Ti brunvis pirdapirad moxseniebisa, radgan igi xSirad sintaqsurad pirdapiri<br />

damatebis/obieqtis gamomxatvelia, rac sinamdvileSi ufro gviani<br />

da meoreuli movlenaa (ix. desnickaia 1981, 1983; gamyreliZe, ivanovi<br />

1981, 1984a, 1984b:285-288, gonda 1957/1975:44-62, 1959/1975:72-81,<br />

1975a:63-71, 1975b:34-43; meie 1931, odri 1968, krisko 1984, 1988, 1990,<br />

1994 da sxva; amis Sesaxeb dawvr.: saxokia, 1985:13, 3-42, 141-162). pirdapir<br />

brunvaTa rigis lingvisturi arsi aris dasaxeleba, nominacia anu e.<br />

benvenistiseuli sagani (objet), romelic pirobiTad upirispirdeba process<br />

(proces) (benvenisti, 1950, 1966/1974). xolo iribi brunvebis rangi<br />

(Tu maTi sakompensacio saSualebebi, _ siRrmiseuli iribi brunvebi aRweriTi<br />

zedapiruli struqturiT) gamoxatavs nebismier SesaZlo mimarTebebs<br />

nominaciis rigis saganTa an movlenaTa Soris drosa da sivrceSi.<br />

Cemi daskvniT, aseTia urTierTmimarTeba morfosintaqssa da samyaros suraTis<br />

logikas Soris.<br />

irkveva, rom mraval enaSi, maT Soris, indoevropul da qarTul (qar-<br />

Tvelur) enebSi, am SemTxvevaSi ki, _ kerZod Zvel sparsulSi, ZiriTadad,<br />

yvela iribi brunva an misi Sesabamisi sxva forma, Seenacvleba erTurTs<br />

sxvadasxva funqciaTa mixedviT. ufro metic: urTierTcvalebadia zogjer<br />

iribi da pirdapiri brunviTi funqciebic, e.i. ori rangi brunviTi formebisa<br />

funqciebis mixedviT zogjer urTierTmonacvlea (ix. saxokia<br />

1985:182-183, 163-169, 185-186; saxokia 1984).<br />

amgvari indoevropuli uzusis saerTo suraTi Zalian kargad Cans swored<br />

Zveli sparsulis magaliTze. es memkvidre ena TvalnaTliv axdens *pie<br />

difuzuri mravalfunqciuri brunvis ilustrirebas, romelic Semdgom<br />

iwodeba sirkonstantul akuzativad (gamyreliZe, ivanovi 1984b:285-288).<br />

am did tipologiur sakiTxze ukve adreul naSromSi mqonda laparaki.<br />

iq Tqmuli vrceldeba Zveli sparsulis faqtebzec. zogierTi enobrivi<br />

sibrtye, magaliTad, tranzitoruli xasiaTis mqone morfosintaqsuri<br />

sistema, iZleva karg SesaZleblobas mravalferovani morfosintaqsuri<br />

faqtis dafiqsirebisa. aseTi diaqroniuli enobrivi done warmoadgens er-<br />

Tgvar poligons tipologiuri meqanizmebis gamosavlenad. aseT sinqronul<br />

masalas gvawvdis Zveli sparsulis warwerebis enobrivi done. aq ikveTeba<br />

ori ZiriTadi rgoli:<br />

217


1. erTi da igive morfologiuri forma asrulebs mraval sxvadasxva<br />

rangis sintaqsur-semantikur funqcias;<br />

2. imavdroulad sxvadasxva formebsac aerTianebs erTi saerTo sintaqsur-semantikuri<br />

funqcia.<br />

jamSi, sinqronul doneze adgili aqvs farTo polifunqciurobis,<br />

sinkretizmis movlenas da polimorfizmis anu morfosintaqsuri sinonimiis<br />

movlenas.<br />

Zveli sparsulis enobrivi sistemis tranzitoruloba, _ fleqsiis<br />

rRveva da analitizmis ganviTarebis dasawyisi, _ mxolod nawilobriv axsnis<br />

am morfosintaqsuri maxasiaTeblebis sakmaod maRal xarisxs. farTo<br />

tipologiuri TvalTaxedva gviCvenebs, rom mxolod amgvari axsna iqneboda<br />

arasruli, radgan sinamdvileSi polisemia da polimorfizmi met-naklebad<br />

bevr sxva enasac axasiaTebs, iqneba es diaqronia Tu sinqronia. magaliTisTvis,<br />

aq sakmarisia tipologiurad SevadaroT indoevropuli akuzativisa<br />

da qarTveluri dativis statusebi. msgavsi diaqroniul-tipologiuri<br />

ie//(q)qv erTobebis dadgenis Sedegad adreve gamovyaviT e. w. saerTo<br />

brunvebis seriebi. am brunvaTa dasaxelebebi Seesabameba ara morfologiur<br />

formas, aramed mocemul formaTa erTobliobis yvelaze ganzogadoebul,<br />

wamyvan, sintaqsur semantikas. amdenad, saerTo brunvebi warmoadgenen<br />

faqtobrivad siRrmiseul semantikur brunvebs, gamovlenils konkretuli<br />

gamokvleuli masalis safuZvelze. saerTo brunvebi invariantebia,<br />

xolo semantikur-sintaqsuri niSniT gaerTianebuli formebis jgufi,<br />

_ variantebi. invariantis realizacia ie//qv diaqroniul-tipologiuri<br />

diapazoniT xorcieldeba specialur tabulaze aRbeWdili variantebis saxiT<br />

(ix. saxokia 1984, saxokia 1985:3-42, 157-162, tab. 9, 11).<br />

erTi saerTo funqciiT gaerTianebuli elementebi tabulebze grafikuli<br />

sxivebis meSveobiT `gamosxivdebian~ semantikur-siRrmiseuli invariantidan.<br />

magaliTad, gvaqvs zogadi dativi (mimarTuleba, adresati), zogadi<br />

lokativi (adgilmdebareobis sxvadasxva formebi), zogadi agensi an<br />

subieqti da a.S. Teoriulad aseTi midgoma Cveni faqtebisadmi exmaureba<br />

araerT cnobil zogad Tu specialur debulebas da sistemebs brunvebis<br />

garSemo (Comski 1968, filmori 1970; Sdr. kempfi 1973). aq saintereso<br />

isaa, rom Zveli sparsulis monacemebi moicaven Cveni zogadi grafikuli<br />

sqemis yvela ZiriTad punqts da Seicaven induriranuli enebisTvis, da<br />

srulad indoevropuli uzusisTvis damaxasiaTebel simpTomatur sakvalifikacio-sakodifikacio<br />

morfosintaqsur niSnebs (Sdr. gonda 1975, oranskaia<br />

1986, Smalstigi 1980, 1982 da sxva). viRebT `funqciaTa ganfenis~<br />

farTo suraTs. am funqciaTa matarebeli komponentebisagan Semdgari konebi<br />

moZraoben sinqroniul-diaqroniul sibrtyeebze da periodulad icvlian<br />

calkeul Semadgenel komponentebs, _ formebs an maT funqciebs. am<br />

cvalebadobaSi ase Tu ise did rols asrulebs ori morfosintaqsuri<br />

218


tipis urTierTqmedeba: I (semantikuri) da II (gramatikuli). ukanaskneli<br />

orgvarad realizdeba: 1) axali semantikuri funqcia emateba Zvels, an<br />

mTlianad enacvleba mas Zvel formaSi. 2) axali semantika Tu funqcia<br />

moiTxovs axal formas. zogjer erT konaSi sinqroniuladac ki forma-funqciaTa<br />

mTeli speqtri gvevlineba, magram amaTSi yovelTvis SeiZleba<br />

gamovyoT ZiriTadi pragmatuli maxasiaTebeli da wamyvani morfosintaqsuri<br />

funqcia. aseTi mravalferovani speqtri gvaqvs, magaliTad, ergativizebuli<br />

konebis bevr sxvadasxva zedapirul struqturaSi indoevropul da<br />

qarTvelur enebSi (saxokia 1985, 1998). formalur konaTa kodifikacia-dasaxeleba<br />

ganisazRvreba swored wamyvani forma-funqciebiT.<br />

amgvarad sparsulis diaqroniul WrilSic viRebT poligenetur formalur<br />

komponentebs, morfosintaqsemebs da maTi moZraobis sakmaod universalur<br />

meqanizmebs, tipologiuri paralelebiT indoevropuli da qar-<br />

Tuli (qarTveluri) diapazoniT. enaTa wamyvan sinqroniul suraTs Ziri-<br />

Tadad ganasxvavebs mxolod morfosintaqsur elementTa erTobliobis<br />

kombinaciebi anu konaTa kombinatorika, rasac enobriv saSualebaTa er-<br />

Tobliobas vuwodebT. yovel mocemul doneze es saSualebebi, romlebic<br />

gamoixatebian formulebiT, unda ganvixiloT rogorc Tavisufali morfosintaqsuri<br />

modelebi, romlebic met-naklebi xarisxiT SeiZleba moqmedebdnen<br />

sxvadasxva enebis gansxvavebul mTlian sistemebSi (ix. saxokia<br />

1985:141-162). kontrastul maxasiaTeblebs Soris napovni saerTo maxasia-<br />

Tebeli (formaluri Tu finqciur-semantikuri) iZleva zogadtipologiuri<br />

meqanizmebis mokvlevis meSveobas. es meqanizmebi ganekuTvneba adamianuri<br />

enis universaluri teqnikis sferos. swored aseTi kuTxiTaa Sefasebuli<br />

Zveli sparsulis monacemebi: calkeuli morfosintaqsuri komponentebis<br />

mravalmxrivi maxasiaTeblebis dazusteba mniSvnelovania mTliani<br />

konebis kodifikaciisaTvis.<br />

Zvel sparsulSi gamosay<strong>of</strong>ia konaTa komponentTa Semdegi simpTomaturi<br />

maxasiaTeblebi:<br />

1. akuzativis (Acc) funqciebi Zvel sparsulSi farTo tipologiuri<br />

da SedarebiT-istoriuli planis gaTvaliswinebiT. 2. ablativis (Abl)<br />

sintaqsuri semantika. 3. lokativis (Loc) semantika; genitiuri lokativi<br />

(Locativus genitivi). 4. genitivis funqciebi sazogadod da kerZod akuzativTan<br />

mimarTebiT. 5. datiuri semantika; nacvalsaxeluri enklitikebi,<br />

akuzativTan Sefardeba konteqstis sistemaSi (konteqsturi semantika). 6.<br />

genitivisa da dativis urTierTmimarTeba, damoukidebeli nacvalsaxeluri<br />

formebi da enklitikebi; genitiuri nacvalsaxelebi da datiur-akuzatiuri<br />

morfologiuri formebi morfosintaqsur kompleqsebSi (konebSi). 7.<br />

orpredikatul konstruqciaTa (opk) komponentebis sintaqsuri semantika;<br />

akuzativis gamoyeneba opk-Si; miznis infinitivi, obieqturi akuzativi<br />

(Accusativus Obiecti), akuzatiuri masdarebi, ormagi akuzativi (Sdr. indu-<br />

219


i masdarebi da zogadad ie ormagi akuzativi). 8. relatiuri nacvalsaxelebi<br />

h(a)ya, t(a)ya da maTi kavSiri sityvaTa rigTan; msazRvrel-sazRvrulis<br />

standartebi. 1<br />

yvela maxasiaTebeli ase Tu ise ukavSirdeba sityvaTa rigis faqtors.<br />

teqstidan gamoy<strong>of</strong>ili morfosintaqsuri konebis simpTomatur komponentebze<br />

maTi farTo diaqroniul-tipologiuri fonis gaTvaliswinebiT nawilobriv<br />

ukve araerTgzis mqonda laparaki. ase, magaliTad, akuzativis<br />

polifunqcioba Cemi terminia (saxokia: 1984, saxokia 1985: 3-42, 141-<br />

162). zogierTi komponentis Sesaxeb arsebobs sxvadasxva drois sxvadasxva<br />

specialistTa urTierTmsgavsi debulebebic, kerZod, _ akuzativis<br />

garSemo (meie, kenti, odri, popovi, desnickaia 1981, 1983; popovi 1881,<br />

krisko 1988, 1990, 1984, 1994; Smalstigi 1982 I, 1982 II, gamyreliZe-ivanovi<br />

1981, 1984:285-288; Sdr. saxokia 1984, 1985:3-42, 141-162). Sedegad<br />

ikveTeba akuzativis qcevis sintaqsur-semantikuri xazi *pie prototipis<br />

CaTvliT, rac kargad aisaxeba memkvidre enebSi. es exeba Zvel sparsulsac.<br />

akuzativis mimarTeba sxvadasxva irib brunvebTan avlens bevri<br />

wamyvani funqciis damTxvevas. morfosintaqsur planSi, magaliTad, aRsaniSnavia<br />

transformacia iribi ibieqti (Oid)> pirdapiri obieqti (Od)<br />

(ix. Smalstigi 1982 I:119-134, 1982 II, 1980, 1981; Sdr. saxokia 1984,<br />

1985). Sesabamisad, morfosintaqsuri kona P (predikati)+Oid> P+Od. diaqroniul<br />

dinamikaSi, rogorc Zveli *pie morfosintaqsuri fenomeni, aisaxeba<br />

memkvidre enebSic. diaqronistebis mier gardamavloba ganixileba<br />

pirvel rigSi rogorc semantikuri (leqsikur-semantikuri an logikursemantikuri)<br />

kategoria ufro metad, vidre gramatikuli. mag., j. gonda<br />

adarebs sanskritul sintagmebs: `qalaqs wavida (laT. tipi venit Romam)~<br />

da `qalaqi SeWama~. meore sintagma pirdapiri gagebiT semantikurad SeuZlebelia,<br />

magram indoevropul enebSi SesaZlebelia genitiviT anu iribi<br />

brunviT pirdapiri obieqtis gamoxatva. es partitiuli genitivi vedebSic<br />

ixmareba. „wylis daleva~, `somis daleva~, `somas svams~ somasya pibbti,<br />

somām pibati, nagaram gacchati/asyati da a.S., partitiuli genitivi an akuzativi<br />

(gonda 1957/1975: 44-62). Sesapirispirebelia agreTve adverbialuri<br />

paraleluri formebi Gen. Instr., Acc: `Rame, Rames, RamiT~ skr. naktam,<br />

naktasya, naktena (gonda 1957/1975: 44-62). partitiuli genitivi Genitivus<br />

Partitivi pirdapiri obieqtisTvis Gen,-Od, cnobilia rusulSic, xolo<br />

sawyisTan obieqturi naTesaobiTi Genitivus Obiectivus qarTulSic kargadaa<br />

warmodgenili. adverbialuri moqmedebiTi, iseve rogorc indoevropuli<br />

akuzativis Sesabamisi adverbialuri dativi (Dat), qarTulSic saxezea,<br />

1 es ukanaskneli ukavSirdeba teqstis qsovilis struqturis, danawevrebisa da stilis<br />

calke mdgom sakiTxebs. irkveva, rom aq Zvelsparsul warweraTa teqstebis metrisa<br />

da ritmis sayuradRebo problematikacaa Careuli; am warweraTa qsovilSi poetikuri<br />

faqtoris arsebobac ki aris SeniSnuli (andronikaSvili 1990). morfosintaqsuri<br />

erTeulebis gamoy<strong>of</strong>is procesSi marTlac vawydebiT stilis, metrikisa da<br />

ritmis faqtorTa moqmedebas. EBO<br />

220


xolo adverbialuri indoevropuli instrumentalisis Sesatyvisi qar-<br />

TulSi mis srul tipologiur adekvaturobas gviCvenebs: tipi skr. naktena,<br />

rus. ночью, qarT. RamiT. zemomoyvanili adverbialuri formebis Sesatyvisebi<br />

rusulSi kargada aris warmodgenili. rac Seexeba gardamavlobas,<br />

`wigns Sexeda~ Tu `wigni waikiTxa~, gansxvavdeba pirvel rigSi<br />

semantikurad, rac yovelTvis rodi aisaxeba formalurad nebismier enobriv<br />

doneze. amis kargi magaliTia qarTuli zmna `cema: scema mas~. e.w.<br />

pirdapiri damateba iribi damatebis formiT aRiniSneba sxvadasxva enaSi,<br />

_ iranul enaTagan, magaliTad, iazgulamurSi, rasac, Cemi azriT, uTuod<br />

kavSiri aqvs aqtantur-sirkonstantuli sxvadasxva rangebis urTierTSenacvlebasTan.<br />

kerZod, am urTierTqmedebaSi did rols asrulebs mimarTulebiTi<br />

semantika: aqtanti, Tundac uaxloesi, aRiqmeba rogorc mimarTulebis<br />

obieqti (sagani) da formalurad uigivdeba sirkonstantul an ufro<br />

Soreul aqtantur komponents. aseTia enobrivi fenomeni mTeli indoevropuli<br />

da qarTveluri tipologiuri diapazoniT, rac aisaxeba induriranul<br />

enebSic.<br />

Zveli induris faqtebis analizis Sedegad j. gonda askvnis, rom akuzativi<br />

„ufro zogadia~ semantikiT, vidre yvela sxva iribi brunva, romelic<br />

axdens mis dublirebas. ukanasknelni ki ZiriTadad ZiriTadi funqciebis<br />

specifikurobiT, specializaciiT xasiaTdeba, sagangebod semantikiT,<br />

rogorc sintaqsis, ise pragmatulobis sferoSi. ase, magaliTad, partitiuli<br />

genitivi, _ mTelis nawilia (gonda 1975 I:63-71, 1975 II: 34-43). gamodis,<br />

rom sxva iribi brunvebi ufro viwroa, akuzativi ki aerTianebs<br />

yvela iribi brunvis funqcias, rac Seesatyviseba debulebas indoevropuli<br />

akuzativis protoindoevropuli prototipis, pirveladi difuzuri<br />

brunvis Sesaxeb, saidanac ganviTarda sxvadasxva aqtant-sirkonstantebi<br />

(gamyreliZe, ivanovi 1981, 1984b: 285-288). es viTareba simpTomaturad<br />

Seesabameba Zveli sparsulis monacemebsac.<br />

Cemi kodifikaciiT, indoevropuli akuzativi ganekuTvneba iribi brunvebis<br />

rigs. v. Smalstigis mixedviT, akuzativi momdinareobs dativisgan, dativi<br />

ki lokativisgan (Loc). faqti is aris, rom akuzativi Seicavs yvela<br />

am brunvis funqciebs indoevropuli diapazoniT, rac Sesabamisad gansazRvravs<br />

mis farTo semantikur vels. am velSi e.w. pirdapiri damatebis/pirdapiri<br />

obieqtis funqciiT specializacia yvelaze gviani, axali da sazogadod<br />

meoreulia. sagulisxmoa aq sivrciTi sirkonstantis semantikis faqtori,<br />

rac Tandayolil semantikur niSans unda warmoadgendes protoakuzativisTvis.<br />

amosavali brunvis kvalobaze, es funqcia erTob damaxasiaTebelia<br />

rogorc sxvadasxva memkvidre enebis akuzativisTvis (Zv. sp., Zv, ind.,<br />

Zv. berZn., laT., da sxva), aseve Tanamedrove cocxali enebisTvisac (rus.,<br />

da sxva) (Sdr.: Smalstigi 1982, 1981, 1980; gamyreliZe, ivanovi 1981,<br />

1984a; kempfi 1973, popovi 1881, krisko 1988, 1984, 1990, 1994; desnickaia<br />

1981, 1983 da sxva). reziumes saxiT am muxlSi aRsaniSnavia, rom semantikurad<br />

Tu formalurad, ie-akuzativis garSemo ikvreba ZiriTadad Semdegi<br />

zogadi brunvebis wre: akuzativi, lokativi, genitivi, dativi<br />

221


(Acc/Loc/Gen/Dat). xolo farTo tipologiuri fonisTvis aq sakmarisia<br />

SevadaroT qarTveluri dativ-transformativi (Dat/ Trans). yvela am niSnis<br />

arseboba, rogorc araerTgzis aRminiSnavs, simpTomaturad damaxasiaTebelia<br />

sxvadasxva drois Tu erTdrouli damoukidebeli debulebebisTvis (ix.<br />

literatura). *pie difuzuri brunva, _ ie-akuzativis prototipi, emsaxureba<br />

predikatul leqsemasTan koordinebul yvela obieqtur leqsemas da<br />

agreTve, _ sirkonstantebsac. aseve iqceva mogviano akuzativi sxvadasxva<br />

ie-enaSi, iseve rogorc akuzativis brunviTi formis makompensirebeli sa-<br />

Sualebebi (rogoricaa, mag., Tandebuli – rB- axalsparsulSi). es mniSvnelovani<br />

debulebebi unda ikiTxebodes meore mniSvnelovan gramatikul debulebasTan<br />

erTad: ergatiuli konstruqcia (ek) da nominatiuri konstruqcia<br />

(nk) erTi siRrmiseuli gamonaTqvamis Tanabari urTierTtransformebia,<br />

zedapiruli struqturis modelebia (gamyreliZe, ivanovi<br />

1984a:308-319, 358-368, 1981; Sdr. saxokia 1985, 1998, 2004, 2007).<br />

Cems specialur naSromSi adreve Sepirispirebulia induriranuli<br />

akuzativi da qarTuli (qarTveluri) dativi da transformativi, sadac<br />

moxmobilia klasikuri sanskritisa da Zveli sparsulis masala. lingvisturi<br />

universaliebis doneze aRniSnuli brunviTi formebi-funqciebi ZiriTadad<br />

ekvivalenturia (saxokia 1984, Sdr. saxokia 1985:3-42, 141-162).<br />

indoevropuli akuzativisa da qarTuli (qarTveluri) dativis amgvari<br />

funqciur-tipologiuri ekvivalenturoba did gavlenas axdens sazogadod<br />

ergatiuli konstruqciisa da nominatiuri konstruqciis urTierTmimar-<br />

Tebis axlebur Sefasebaze rogorc indoevropuli, ise qarTveluri enebis<br />

dinamikaSi. kerZod, magaliTisTvis, ergatiulobisa da akuzatiurobis dapirispireba<br />

zogadtipologiurad ar aris mkveTri, aramed ufro Sereulia<br />

an gaxleCili (mixed, split), rasac gansakuTrebiT amyarebs da adasturebs<br />

Tavad indoevropuli akuzativis iribuloba warmoSobiT da misi tipologiuri<br />

adekvaturoba qarTvelur dativTan (dawvr. ix. saxokia 1985,<br />

1998). rogorc aqve dublirebulad warmodgenili tabulebidanac Canda,<br />

indoevropuli akuzativis mimarT gamovitane daskvnebi, romelic vrceldeba<br />

sakuTriv Zveli sparsulis akuzativze pirvel rigSi (saxokia<br />

1985:183, 185-186, tab. 9, 11).<br />

Zveli sparsulis akuzativi morfosintaqsur konebSi funqciobisas<br />

faqtobrivad ikavebs erT-erTi posesiuri brunvis erTgvari qvetipis adgils.<br />

am mxriv igi amJRavnebs funqciur naTesaobas dativTan da genitiv-<br />

Tan. akuzativi, rogorc zogadi posesiuri brunva, Zvel sparsulSi<br />

gvxvdeba ergativisebur (anu posesiuri gardamavlobis) konebSi da normatiulad,<br />

_ afeqtur konebSi (grZnoba-gunebis posesiuroba), Sesabamisad,<br />

_ akuzativi aris mgrZnobeli/ganmcdeli subieqtic (eqsperienceri) da<br />

gardamavali predikatis agensic (aqtiuri subieqti). amave dros akuzativi<br />

ganekuTvneba rogorc zogadi dativis, aseve zogadi lokativis sferosac.<br />

ukanaskneli semantikuri velebidan gansakuTrebiT cnobilia da far-<br />

Tod gavrcelebulia indoevropuli akuzativis mimarTulebiTi funqcia.<br />

yovelive es Zvel sparsulSi kargadaa warmodgenili.<br />

222


konaTa grafikul sqemaSi akuzativi faqtobrivad or polarul aqtantur<br />

sferos emsaxureba: subieqtisa (S) da obieqtis (O) sferos, amasTanave,<br />

_ orive ZiriTadi saxis obieqtis velebSi (Od da Oid). imavdroulad,<br />

akuzativi emsaxureba adverbialur sirkonstantebs. xsenebuli funqciebis<br />

dublireba ki xdeba yvela danarCeni iribi brunvebis meSveobiT.<br />

amitomac, am suraTis aRsawerad, gamarTlebuli meCveneba is, rom<br />

j.gondam indoevropul akuzativs uwoda `bundovani~ an `orazrovani~<br />

brunva (ambiguous case) (gonda 1975:63-71).<br />

qvemoT CamovTvliT Zveli sparsulis (zogadad indoevropulis) akuzativis<br />

ZiriTad funqciebs Cemi Sromebis, Cemi masalisa da sxva zogadi<br />

gamokvlevis safuZvelze, tipologiuri fonis gaTvaliswinebiTa da mokle<br />

zogadi miTiTebis principiT:<br />

1. e.w. saskolo gramatikebSi yvelaze tradiciuli da gavrcelebuli<br />

indoevropuli akuzativis funqcia, _ e.w. pirdapiri damatebis aRniSvna.<br />

sinamdvileSi, retrospeqtulad esaa yvelaze gviani da meoreuli (meoradi)<br />

funqcia.<br />

2. yvelaze pirveladi da imTaviTve damaxasiaTebeli, amosavali indoevropuli<br />

akuzativis funqcia, _ mimarTulebiTi, Seesabameba Semdeg<br />

sintaqsur rolebs: iribi (an zogadi) obieqti (Oid), ubralo (Soreuli,<br />

garegani) damateba (Oext), adgilianobis aqtantebi da sivrcobrivi sirkonstantebi<br />

(Adv).<br />

3. sufTa, mkacri iribi obieqti (Oid), arasinkretuli, arasinkretizebuli<br />

Oext-Tan. aseTi Oid-is saukeTeso magaliTebia konebSi, sadac<br />

zmnebi an mimReoburi predikatuli birTvebi garkveul leqsikur-semantikur<br />

wres ganekuTvnebian: laparaki, Tqma, brZaneba, micema, moZraoba, mimar-<br />

Tuleba, _ wasvla, gamgzavreba, gagzavna, da sxva misT.<br />

4. iribi subieqti, posesori (S obl, Sposs). iribi obieqti, gadaazrebuli<br />

realurad S obl-ad, irib subieqtad, posesorad. gadaazrebis sqemaa:<br />

Oid>Sobl. am aqtantebis wamyvani semantikuri rolia posesori, xolo sintaqsuri<br />

rolia iribi obieqti, gadaazrebuli posesorad: Oid>Sposs. es<br />

roli funqciobs sxvadasxva posesiur konebSi. akuzativis es funqcia<br />

Zvel sparsulSi ganzogadoebulia ufro farTo funqciuri semantikis<br />

sferoSi: es aris gramatikuli posesiurobis sfero: posesiurobis cneba<br />

ara oden semantikuria, aramed iZens gramatikuli, morfosintaqsuri kategoriis<br />

mniSvnelobas.<br />

5. afeqturi zmnebis iribi subieqti maTi semantikuri da gramatikuli<br />

mniSvnelobiT. 1 sintaqsuri aqtantis Oid>S semantikuri roli aq gani-<br />

1 afeqturoba, afeqturi konstruqcia, afeqturi iribi subieqti, sxvadasxva enaTa masalazec<br />

sxva avtorTa mier aRiarebulia ara oden semantikur (Sinaarsobriv) cnebebad, aramed<br />

gramatikuli kategoriis cnebebadac; anu afeqturi subieqtis, eqsperienceris cneba<br />

terminologiurad garkveul gramatikul formebs gulisxmobs, kerZod, _ romelime<br />

iribi brunvis formas, magaliTad, dativs (alekseevi 1981; edelmani 1974). am statiaSi<br />

afeqtivi, eqsperienceri iribsubieqturi arsis mqone akuzativia.<br />

223


sazRvreba rogorc eqsperienceri (grZnoba-gunebis ganmcdeli subieqti)<br />

Sexper; gadaazrebis sqemaa: Oid>Sexper(Sobl). amgvari indoevropuli konebi<br />

ganixileba Cem mier rogorc semantikuri, ise formaluri TvalsazrisiT,<br />

imave planSi, rac qarTveluri inversia. 1 es funqcia saboloo jamSi ganekuTvneba<br />

farTo gramatikuli iribi posesiurobis cnebas anu formalur<br />

posesiurobas. posesiuroba formalurad ganisazRvreba formaluri Sesabamisi<br />

garkveuli morfosintaqsuri zedapiruli struqturis komponentTa<br />

formebiTa da konebis kombinatorikiT: imave principiT, rogorc aRiarebul<br />

iqna formaluri, gramatikuli afeqturoba, vaRiarebT formalur,<br />

gramatikul posesiurobas, romlis cneba kidev ufro farToa, vidre<br />

afeqturoba, radgan ukanaskneli pirvelis erT-erTi semantikuri qvejgufia.<br />

6. iribi agensi, romelic afeqturobis msgavsadve, erTiandeba saerTo<br />

formaluri iribi posesiurobis did morfosintaqsur jgufSi, erT-erTi<br />

semantikuri qvejgufis saxiT. es qvejgufia ergativizebuli gardamavloba,<br />

_ agensuri semantika, mimReobur-predikatul morfosintaqsur aRweriT<br />

perfeqtul konebSi. mogviano Zvelsparsul warwerebSi (arTaqserqse<br />

III, A3), akuzativis agensuri funqcia ergativizebul mimReobur analizur<br />

(perifrastul) konebSi gamoiy<strong>of</strong>a rogorc dativisa da genitivis<br />

analogia (Sdat, Sgen, Sacc). predikatia (P) kartam `gakeTebuli~ (perfeqtuli<br />

birTvi-mimReoba), Sacc mām `me~, windebuliani, wind. „Tan/mier~ upā:<br />

upā mām „Cemi/Cem mier/Cem Tana/Cemgan~. (upā) mām kartam `Cemi gakeTebulia/me<br />

gavakeTe/me maqvs gakeTebuli/me gamikeTebia~. mām (upā) aris<br />

iribi ergatiuli agensi akuzativis formiT da zogadi dativis funqciiT:<br />

SiblAgensErg. jamurad igi Sedis saerTo-gramatikuli posesiurobis<br />

semantikur-gramatikul blokSi, formaluri modelebis mixedviT _<br />

gramatikuli posesiurobis sferoSi. esaa zmnuri posesiuri gardamavloba,<br />

miRebuli posesiuri morfosintaqsuri mimarTebis gamoxatvis gziT.<br />

amave dros, dublirebisas, Acc//Gen,Dat-s funqciebSi, SeiniSneba semantikuri<br />

aranJirebis faqtoric: saqme isaa, rom Sacc sazogadod regularulad<br />

da normatiulad gamoiyeneba afeqturi subieqtis funqciiT, xolo<br />

Sdat//Sgen regularulad da normatiulad gamoiyeneba ergatiuli iribi<br />

agensis funqciiT. afeqturi akuzativi, _ Zveli sparsulis erT-erTi<br />

normaa, xolo dativi da genitivi, _ ergatiuli iribi subieqturi agensis<br />

wamyvani norma. aseT viTarebaSi, agensuri akuzativis CarTvas ergativizebuli<br />

gardamavlobis sistemaSi swored rom amyarebs afeqturi akuzativis<br />

normatiuloba (tipi mām kāma (āha) `me msurda/survili mqonda~),<br />

miT ufro, rom orive semantikuri qvejgufi sagnobrivi mqoneblobis<br />

1 indoevropuli iribsubieqturi konstruqciebisa da qarTveluri e.w. inversiis zogadtipologiur<br />

identurobaze sxva avtorebic saubroben, rac gvimyarebs poziciebs<br />

(ix., mag.: kortava 1982; Sdr.: kozinski 1983, zolotova, 1988: 104-116, timberleiki<br />

1982, nikolsi 1975, 1984; kendiuSenko 1984 da sxva.)<br />

224


(qona-yola), semantikur jgufTan erTad, ganekuTvneba formalurad gramatikuli<br />

posesiurobis did saerTo jgufs. agensuri akuzativi afeqtur<br />

da posesiur (qona-yolis) akuzativTan erTad erT konteqstSi unda ikiTxebodes<br />

da ganixilebodes imisTvis, rom moxdes misi adekvaturi kodifikacia.<br />

7. Soreuli obieqti, adgilianobis damateba, garegani aqtanti Oext;<br />

azrobrivad meore damateba/obieqti, ormagi akuzativis, miznis infinitivebis,<br />

obieqturi infinitivebis konebSi. es cnobili ie-uzusi Zvel sparsulSic<br />

kargadaa warmodgenili. gansakuTrebiT gamokveTilia damatebiTi<br />

anu meore obieqtis variantebi, romelsac vxvdebiT rTul zmnebSi da<br />

frazeologiur idiomebSi. esaa tipi hamaranam čartanaiy/hamaranam<br />

kartam, maθištam/xšāyaθiyam akunauš `brZolis warmoeba, meTaurad/mefed<br />

gaxdena~, aseve „cxenze Sesma, dawera, kargad moqceva, sakadrisad mizRva<br />

da sxva~. 1<br />

8. me-7 punqtSi mocemuli funqciidan gamomdinare, monawileoba miznis<br />

infinitivSi an obieqtur infinitivSi: iwarmoeba tipi paraita hamaranam<br />

zartanaiy „sabrZolvelad wasvla~ da misT.<br />

9. adverbialuri funqciebi. sxvadasxva garemoebebi, sirkonstantebi:<br />

adgilis, drois, adgilmdebareobis, mimarTulebis, distanciis, droiTi<br />

da sivrciTi cnebebi. droisa da sivrcis gamoxatvis mravali varianti.<br />

sinamdvileSi, esaa sawyisi da yvelaze mniSvnelovani, genetikurad amosavali<br />

da yvelaze qmediTi funqcia ie-akuzativisa.<br />

akuzativis ukve CamoTvlil funqciaTagan naTelia iribobieqtur, damatebiT<br />

da sirkonstantul funqciaTa siWarbe, iribaqtanturi wamyvani<br />

buneba-xasiaTi. amave dros, fenomenologiuria akuzativisTvis gramatikuli<br />

posesiurobis rigis sami ZiriTadi sintaqsur-semantikuri funqcia:<br />

posesori, eqsperienceri, ergatiuli agensi. es faqtebi TavisTavad iribi<br />

obieqtis gadaazrebis variantebad gvesaxeba. yovel da yvela SemTxvevaSi,<br />

yvela es subieqtic iribia. dasaxelebuli ZiriTadi sami rgolis garda,<br />

SesaZlebelia maT Soris gardamavali sxvadasxva leqsikuri da morfologiuri<br />

komponentebisgan Semdgari konaTa Sreebis gamoy<strong>of</strong>ac, rasac paralelebi<br />

gaaCnia indoevropuli masStabiT. Sedegad ikveTeba akuzativis damaxasiaTebel<br />

funqciaTa Semdegi rangobrivi mwkrivebi, romelic aisaxeba<br />

aqtantTa grafikul velze (ix. tabula 1).<br />

aqtantebi da sirkonstantebi, siaxlove-siSoris mixedviT, sintaqsuri<br />

da semantikuri rolebis gaTvaliswinebiT dalagebulia sqemaSi. mimarTulebiT<br />

centridan, predikatuli birTvidan (P), ikveTeba Semdegi mwyobri<br />

ormxrivi mwkrivi ori ZiriTadi sferos mimarTulebiT: S da O sferoebi<br />

(ix. agr. tab. 1):<br />

…-


dominirebs e.w. specializebul akuzatiur funqciaze anu pirdapirdamatebiT<br />

mogviano funqciaze (Od).<br />

10. atributul-garemoebiTi funqcia, romelic aRiniSneba Zveli-ie<br />

diapazoniT. 1 am funqciaTagan umravlesi met-naklebi xarisxiT dublirebulia<br />

sinqroniulad da paralelurad sxva iribi brunvebiT: Dat., Instr.,<br />

Abl., Gen., zogjer Loc.-iT, agreTve, _ genitiuri lokativiT//lokatiuri<br />

genitiviT (Gen/ Loc). Zvel sparsulSi am mxriv bevri saintereso momenti<br />

SeiniSneba, rogorc qvemoT moyvanili nimuSebidanac gamoCndeba (ix. qvemoT<br />

saerTo nimuSebis jgufebi).<br />

11. saxeldebis apozicia, danarTi. aq igulisxmeba gankerZoebul sityvaTa<br />

jgufebis pasaJebic da brunvadakarguli, ubrunveli elementi (sityva,<br />

leqsema, leqsikuri birTvi) „saxeli, saxelad~ nāma. 2<br />

akuzativis polifunqciobis mravalferovani suraTi zogadad vrceldeba<br />

met-naklebad mTels ie-diapazonze, magram aq xazgasasmelia, rom<br />

swored Zvel sparsulSi es suraTi koncentrirebuladaa warmodgenili.<br />

amgvarad, Zvel sparsulSi akuzativi unda vcnoT zogadi semantikis morfosintaqsur<br />

elementad, romelic gamoxatavs TiTqmis yovelgvar sintaqsur<br />

urTierTobebs P – predikatul birTvTan anu asrulebs mravalgvar<br />

sintaqsur-semantikur rolebs. Tavis droze, roca me gamovavline Zveli<br />

sparsulis akuzativis adgili sxvadasxva posesiur konebSi, sadac igi<br />

Sdat-is fard funqciebs asrulebs, Sevitane akuzativi dativis wris konebSi<br />

(Dat/Acc). Cemi Semdgomi klasifikaciiT yvela es morfosintaqsuri<br />

kona ganekuTvneba gramatikuli posesiurobis konaTa did kompleqss,<br />

bloks, da am blokSi akuzativi dativis morfosintaqsuri formaluri,<br />

struqturuli da semantikuri ekvivalentia urTierTanalogiur modeleb-<br />

Si: qonebrioba, afeqturoba, gardamavloba-ergatiuloba da sxva.<br />

amdenad, sxvadasxva funqciebSi gvaqvs sxva iribi brunvebis dublireba,<br />

magram mimarTulebiTi funqcia Zvel sparsulSi mTlianad ekisreba<br />

akuzativs. esaa akuzativis yvelaze Zveli da simpTomaturi funqcia indoevropuli<br />

enebis diapazoniT. Zvel sparsulSi mimarTulebiTi akuzativi<br />

realizebulia iseT konebSi, sadac predikatuli birTvebi (P) garkveuli<br />

semantikuri wris leqsemebia: moZraoba, gamgzavreba, wasvla, miRweva,<br />

mosvla, miaxloveba, gagzavna (gamgzavreba) da sxva misT. akuzativi umetesad<br />

aseT konebSi xazgasmulad ikavebs bolokidur pozicias. es aris, rogorc<br />

Cans, mimarTulebiTi akuzativis logikuri, pragmatuli, sakomunikacio<br />

gamoy<strong>of</strong>a. amgvarad, forma-funqciaTa kodifikacia sainteresod da<br />

uwyvetad ukavSirdeba sityvaTa rigis sakiTxs.<br />

mimarTulebiTi akuzativi gasarCevia wminda iribi obieqtis funqciis<br />

Semcveli akuzativisgan, radgan iribobieqturi akuzativi zogjer nawilobriv<br />

Seicavs mimarTulebiT funqciasac. amitom, konteqstis mixedviT,<br />

ganirCeva sufTa aqtanturi iribi obieqti (OidAcc) da sinkretuli sir-<br />

1 dawvr. amaze desnickaia 1981, 1983; popovi 1881 da sxva.<br />

2 amaze dawvr.: meie 1931, foi 1901, hani 1969, saxokia 1981, 1985: 73-93.<br />

226


konstantuli semantikis Semcveli adverbialuri akuzativi (O/AdvAcc).<br />

calke sakiTxia windebuliani akuzativis formebi: windebuliani akuzativi<br />

metyvelebs deklinaciuri ganaxlebis cnobil ciklur simpTomebze _<br />

brunvaTa mniSvnelobis dazustebasa da renovaciaze. es windebulebia abiy,<br />

upariy, patiš, patiy, para. posesiuri blokis struqturebSi gvaqvs wind. upā<br />

da hadā (Tanaobis semantika, gadaazrebuli mflobelobis an agensur<br />

semantikaSi).<br />

sagulisxmoa agreTve birTvul aqtantTa formebis koordinirebis dazusteba<br />

garkveul predikatul-birTvul elementebTan ukanasknelTa<br />

leqsikuri semantikis gaTvaliswinebiT. iseTi zmnebi, rogoricaa pat, jad,<br />

yad, man, „mfarveloba~, `Txovna~, „Tayvaniscema~, „darCena, mocda (visime/<br />

risime)~, yuradRebas iqceven am TvalsazrisiT. CamoTvlil leqsemur bir-<br />

TvebTan iribi obieqti gamoixateba akuzativiT (OidAcc), romelic konteqsturad<br />

avlens Oid/ Od-s Soris arsebul semantikur zRvars, _ arsebiTad<br />

imy<strong>of</strong>eba am zRvarze. mag.: aita yānam jadiyāmiy Auramazdam (Dpd21),<br />

adam Auramazdam ayadaiy (Xph40-44) „am wyalobas vTxov ahuramazdas<br />

(ak.)~, „me ahuramazdas (ak.) Sevevedre~. sainteresoa zmna vart „Setrialeba,<br />

Sebruneba, piris miqceva~, romelic marTavs irib obieqts (Oid) ara<br />

akuzativSi, aramed genitivSi (OidGen): Auramazdāha ragam vartaiyaiy<br />

(DBIV44) „mswrafl zeSevaqcev pirsas Cemsas ahuramazdas: Sevtrialdebi<br />

ahuramazdasken~. 1 rTulzmnuri leqsema „ajanyeba, aRdgoma~ yuradRebas<br />

iqcevs Acc/Dat/Abl-is ekvivalenturi urTierTSenacvlebiT. mag.: Sdr.:<br />

hamiçiya abava mām/maiy/hacamā: hauvmaiy/hacamā hamiçiya abava (DBII26,<br />

DBIII79), „me amijanyda/ganmidga, ajanyda Cemgan/Cem winaaRmdeg/Cem mimarT~,<br />

avam kāra avaharda (DBII94) „mas xalxi aujanyda~. zmnuri leqsemebi<br />

„wasvla, gamgzavreba, gamarTva (gaemarTa)~ marTaven rogorc uwindebulo,<br />

ise windebulian akuzativs. Sdr.: mām/abiy mām, abiy avam, patiy avam,<br />

upariy, tara, para.. da a.S. „me, mas..~.<br />

konaTa elementebis kombinatorikisa da urTierTkoordinaciis TvalsazrisiT<br />

Zalian sainteresoa rTuli zmnebis sakiTxi Zvel sparsulSi.<br />

rTuli zmnebi Zvel sparsulSi sagangebod iqna Seswavlili (saxokia<br />

1972, 1979, 1985: 93-97, 2010a). axalsparsulis es erT-erTi wamyvani<br />

morfosintaqsuri bloki, ukve sakmaod kargad Camoyalibebuli saSualo<br />

sparsulSi, sinamdvileSi savsebiT warmoCenilia da warmosaCenia Zvel<br />

sparsulSic. morfosintaqsemebSi da zmnur sistemaSi am bloks mniSvnelovani<br />

adgili ukavia. yuradRebas iqcevs am morfosintaqsemebis Sinagani<br />

aqtantebis gaformeba da maTi sintaqsuri rolebis kvalifikacia. mag.:<br />

„mefed gaxdena (sityv. gakeTeba)~, Seicavs akuzatiur aqtants, romelsac<br />

arsebiTad garemoebiT-damatebiTi tranzitoruli funqcia akisria (daaxl.<br />

qarTuli transformativis semantika), igulisxmeba tipi xsāyaθiyam<br />

akunauš _ „mefed gaxada/dasva (sityv. gaakeTa)~. Sdr. agreTve rTuli<br />

1<br />

Zvelsparsul warweraTa Targmanebi ix.: andronikaSvili 1990; saxokia 1983, 1990,<br />

1988, 2007. 2009 I, 2009 II, 2010 I, 2010 II, 2010 III, 2011 I, 2011 II.<br />

227


zmnebi da paronomaziebic: „aqlemebze Sesma, meTaurad daniSvna, kargad dasaCuqreba,<br />

samarTlianad dasja, Zelze dasma~ matistam akunavam, uzmayapatiy<br />

akunavam, hubartam abara, hufrastam aparsam da sxva (ix. rTul zmnaTa<br />

tabula: saxokia 1979, 1985: tab. 5, 173). aseT konebSi pirdapirdamatebiT<br />

akuzativTan erTad gveqneba cnobili indoevropuli ormagi akuzativi.<br />

mravalferovania akuzativis dublireba sxva iribi brunvebiT, rogoricaa<br />

instrumentalisi da ablativi (Instr., Abl.,). sakmaod mravalmxrivia<br />

TviT am irib brunvaTa urTierTSenacvlebac funqciebis mixedviT. aseTia<br />

genitiuri lokativi, droisa da sivrcis gamomxatveli sxvadasxva garemoebiTi<br />

mniSvnelobebi da sxva.<br />

morfosintaqsur elementTa da niSanTa sistematizaciisas aq pirvel<br />

rigSi mainteresebs saerTo-indoevropuli komparativistuli an tipologiuri<br />

ie/qv maxasiaTeblebi, magram aRsaniSnavia sakuTriv Zvelsparsuli<br />

specifikuri calkeuli formebi-funqciebic. magaliTad, Zv. sp. drois garemobiTi<br />

instrumentalisi (AdvT Instr.) gamoiyeneba aqemenidur warwereb-<br />

Si specifikur da konkretul konteqstebSi: esaa kalendaruli miTiTeba,<br />

Tveebis dasaxeleba, Tveebis „gasuli dReebis~ dasaxeleba. mag.: …mahyā…<br />

raucabiš θakata āha (DBI96-II98) „[ama da am] Tvis [amdeni] dRe (instr. Instr)<br />

iyo gasuli (anu: ama da am Tvis ama da am dRes)~. am ganmeorebad morfosintaqsur<br />

konteqstSi Instr.-is gamoyeneba specifikuria da unikaluric,<br />

Tumca aq dasaSvebia ubralo damatebasTan garemoebis semantikuri kontaminacia,<br />

magram, sazogadod, indoevropul enebSi instrumentalisi drois<br />

garemoebaTa gamoxatvis erT-erTi normatiuli saSualebaa (instrumentalisi<br />

drois garemoebas qarTulSic aseve normatiulad gamoxatavs: tipi<br />

dRisiT, RamiT, zamTrobiT, zafxulobiT, saaTobiT, dReobiT, TveobiT,<br />

wlobiT da misT.). amdenad, sirkonstantTa brunviT formebs Soris instrumentalisi<br />

erT-erTi ie-normaa, magram ganxiluli Zvelsparsuli gamoyeneba<br />

mainc Taviseburia da Semoifargleba am tipis konkretuli konteqstiT:<br />

sityvasityviT _ „Tvis dReobiT/dReebiT iyo gasuli, roca~.<br />

adgilmdebareobis garemoebiTi akuzatiuri formebi metwilad windebuliania:<br />

parā Sūgdam, parā drāyā, „soRds iqiT, zRvis iqiT~. konteqstSi<br />

windebuliani akuzativi iZens msazRvrelis (Attr.) funqciasac: Sakā parā<br />

drāyā „zRvisiqiTa sakebi/sakebi zRvis iqiT~.<br />

rTuli zmnebi „mefed gaxdoma, mefed gamocxadeba, mefed darqmeva~ da<br />

misT., sagulisxmoa imiT, rom msazRvrelis funqciiT marTaven ara genitivs<br />

(Gen.), aramed lokativs (Loc.). es konteqstebic mTlianobaSi CaiTvleba<br />

Zvelsparsuli teqstebis erT-erT damaxasiaTebel, specifikur normatiul<br />

morfosintaqsur niSnad, Tumca analogiuri lokatiuri konteqstebi<br />

saerTod ar aris ucnobi indoevropuli enebisTvis (iseve rogorc<br />

tipologiurad, _ sxva enebisTvisac. mag.., qarTulisTvis). kerZod, laparakia<br />

lokatiur tipze: „mefe egvipteSi, mefe sparseTSi~ nacvlad genitiuri<br />

tipisa: „egviptis mefe, sparseTis mefe/mefe egviptisa, mefe sparse-<br />

Tisa~. Sdr. agr.: rus Царь в Египте, Царь Египта; Царь в Персии, Царь<br />

Персии. magram Zveli sparsulisTvis mefobis semantikur konteqstebSi<br />

228


lokatiuri tipi wamyvani normaa. magaliTebi: XŠ abava Ūvjaiy, XŠ amiy<br />

ahyāyā būmiyā, XŪ abava Bābirauv, XŠ amiy Ūvjaiy, XŠm akunauš ahyāyā<br />

būmiyā, XŠm agaubata Bābirauv (DSi 3-4, DSb 8-9, DSj, DSg, DSd, Dsy, DZb,<br />

DE, Dna 11-12, DNb, DBIII83, DBII17, DBII10-11, DBIV21-22, 25, 16-17, DBI-<br />

II) „mefe gaxda elamSi, mefe var am miwa-wyalze, mefe gaxda babilonSi, mefe<br />

var elamSi, mefed gaxada am miwa-wyalze/am qveyanaSi(=ama qveynisa), Tavi<br />

mefed gamoacxada babilonSi(=babilonis mefed)~ da sxva misT. lokativi<br />

am konkretul pragmatul-semantikur kontestSi misaRebia sxva bevri<br />

ie-enisTvis (da tipologiuri paralelis saxiT, _ qarTulisTvisac).<br />

magram Zvel sparsulSi es aris absoluturi norma. amasTan, es konteqsturi<br />

norma, iseve rogorc Zveli sparsulis bevri sxva blokuri, kompleqsuri<br />

norma, markirebulia sityvaTganlagebis faqtoriTac: genitivis<br />

semantikuri ekvivalenti, lokativi, rogorc wesi, bolokidurobs anu<br />

logikurad da pragmatulad xazgasmulia. am konkretul konteqstur<br />

morfosintaqsur elements Zvel sparsulSi vuwodeb genitiur lokativs.<br />

ganxiluli sakiTxebidanac ukve Cans, rom Zvelsparsul warweraTa<br />

teqstebis bevri ZiriTadi morfosintaqsuri norma atarebs specifikur<br />

konkretul-semantikur konteqstualur xasiaTs. es Zalian sainteresoa ara<br />

oden wminda morfosintaqsuri, gramatikuli TvalsazrisiT, aramed teqstis<br />

an farTo kontestis analizis TvalsazrisiTac, raSic zogadad igulisxmeba<br />

struqturul-semantikuri mxatvruli analizi, teqstis sintaqsi,<br />

testis qsovili, teqstis ritmika, _ metri da ritmi da sxva msgavsi faqtorebi.<br />

SesaZloa, swored rom teqstis ritmikasTan, metrTan da ritmTan<br />

iyos dakavSirebuli sityvaTa rigis an sityvaTganlagebis markebic, gansakuTrebiT<br />

zemoxsenebuli konteqsturi morfosintaqsuri normebis SemTxvevaSi.<br />

erTi cxadia: Zveli sparsulis masalaze morfosintaqsur movlenaTa<br />

detalizacia, kompleqsebis, blokebisa da calkeuli konebis 1 sistematizacia<br />

Zalian efeqturia logikur-semantikuri, pragmatuli konteqstualuri<br />

jgufebis gamoy<strong>of</strong>is TanxlebiT. aseTi sinTezuri, kompleqsuri analizisas<br />

vlindeba da dgindeba ara oden universaluri, ganzogadoebuli tipologiuri,<br />

aramed, ase vTqvaT, specifikuri morfosintaqsuri normebic, romelic<br />

stilistur-gramatikulad SeiZleba ukavSirdebodes mTel enobriv epoqas<br />

an konkretul konteqsts, Zegls Tu avtors.<br />

aq unda davumatoT, rom xsenebuli logikur-semantikuri konteqstebi<br />

Zvelsparsul warwerebSi, rogorc wesi, urTierTanalogiuria da ganmeorebadia.<br />

es teqstis is nakveTebia, romelic arsebiTad meordeba formulebis<br />

saxiT. es mikrokonteqstebi aCveneben garkveul forma-funqciaTa<br />

Tu niSanTa regularobas da miT avlenen konteqsturi semantikis mixedviT<br />

maT aranJirebas, gadanawilebas. magram imavdroulad, yvela am normatiul<br />

mikrokonteqstur specifikaciebs saboloo jamSi gaaCniaT komparativistuli<br />

paralelebi farTo indoevropuli diapazoniT. tipologiuri<br />

1 terminebi: kona, konebi, morfosintaqsuri konebi (cluster, clustering, пучок, пучки), iseve rogorc<br />

morfosintaqsema Cemia, da adrindeli: saxokia 1985, 1998., 2004, 2007 da Semdgom.<br />

229


paralelebis SemTxvevaSi ki vlaparakobT forma-funqciaTa konteqsturi<br />

aranJirebis universalur erTobebze.<br />

rogorc aRvniSne, Cveulebriv, Zvelsparsuli normatiuli mikrokonteqsturi<br />

specifikaciebi xasiaTdeba bolokiduri markirebiT. ZiriTadi, standartuli<br />

sityvaTganlagebis uzusi sakmaod normirebulia imisTvis, rom amgvari<br />

specifikuri markebi CavTvaloT simpTomaturad. postpredikatuli pozicia<br />

anu bolokiduroba uTuod ukavSirdeba morfosintaqsur da sintaqsur-semantikur<br />

specializaciebs. aqemenidur warweraTa Janrobrivi xasiaTi<br />

ar iZleva safuZvels, rom zemoxsenebuli specifikuri postpredikatuli inversiebi<br />

mivaweroT motivirebas, TumcaRa Zvelsparsul warweraTa Janrisa<br />

da stilis Taviseburebebi jer kidev elis Tavis srul adekvatur kvalifikacias.<br />

morfosintaqsisa da SesaZlo teqstologiur sakiTxTa urTierTmimarTeba<br />

calke Sesaswavlia. sasurvelia teqstobrivi monacemebis logikursemantikuri<br />

danawevrebis gaTvaliswineba. maSin mxedvelobaSi misaRebi iqneba<br />

teqstTa struqturis stilisa da ritmikis sakiTxebic.<br />

zogadad Zveli sparsulis sityvaTa rigi Sefasebulia rogorc sakmaod<br />

Tavisufali (sokolovi 1979:234-271, 267-271 Sdr. hale 1988:27-40,<br />

Smitti 1978:62-68). magram postpredikatuli postpozicia urTierTanalogiur<br />

mikrokonteqstebSi da formulebSi mainc inversiad unda iyos<br />

kodificirebuli, tendenciuri sqemis fonze. postpredikatulad bolokiduroben<br />

rogorc windebuliani, ise uwindebulo formebi. akuzativisTvis<br />

Warbobs uwindebulo varianti. bolokiduria genitiuri lokativis tipi<br />

„mefe am qveyanaSi/mefe ama qveynisa~.<br />

magram bolokiduroba konteqstur specifikaciebSi zogadad absoluturi<br />

ar aris. gvaqvs prepoziciac. mag., akuzativisTvis gamosay<strong>of</strong>ia „miwevniTi~<br />

semantikis viwro wrec, mcire konteqsturi faqtoris gaTvaliswinebiT.<br />

aqac ori variantia: windebuliani/uwindebulo. orive Sem-<br />

TxvevaSi miwevniTi akuzativi realurad ar aris markirebuli bolokidurobiT<br />

(Tumca Teoriulad aseTi SesaZlebloba ar gamoiricxeba). mag.:<br />

yātā aθagam būmiyā avarasam (DSf24), yaθā Mādam parārasa (DBII22) „vidre<br />

kldes/qvas miwaSi mivaRwie~, „sanam mideTs miaRwia~.<br />

amdenad, akuzativi gamoxatavs yovelgvar droiT da sivrciT, sxvadasxva<br />

lokatiur semantikas, romelic umetesad markirebulia bolokiduri,<br />

postpredikatuli poziciiT. mag.: uta nāva āyatā, hačā Mudrāyā, tara imam<br />

yaviyām abiy Pārsam (DZc11-12) „da gemebi wamovidnen egviptidan, am arxis<br />

gziT sparseTamde/ sparseTSi~.<br />

instrumentalisis funqciuri specifikaciebic xSirad markirebulia<br />

postpoziciiT, postpredikatulobiT. gamoiy<strong>of</strong>a kalendaruli aRniSvnis<br />

Instr-formulebi. gamosay<strong>of</strong>ia agreTve Tanaobis hadb-windebuliani jgufebi.<br />

rogorc iTqva, bolokidurobiT xasiaTdeba lokativic (genitiuri<br />

lokativi) 1 „mefobis~ pragmatul-semantikur jgufSi. mag.: adam xšāyaθiya<br />

amiy Ūvjaiy, Asagartaiy, Margauv; hauv XŠ abava Mādaiy; XŠ ahyāyā Būmiyā;<br />

1<br />

genitiuri lokativi ganvasxvaoT lokatiuri genitivisgan: ukanasknelis nimuSia<br />

rus. у нас, у лукоморья „CvenTan, zRvasTan” da misT. (ix. zolotova 1988:104-116).<br />

230


XŠ amiy Bābirauv, Pārsaiy..(DBII10-11,DBII-III-IV-; III83,DSf14-15,Xph9-<br />

11,DBIV16-25) „me mefe var elamSi/asagartaSi/marguSi; is mefe gaxda<br />

mideTSi; mefe am miwa-wyalze/qveyanaSi; mefe var babilonSi/sparseTSi<br />

(=elamisa/asagartisa/margusi/ parsasi/mideTis/babilonis/am miwa-wylis/ama<br />

qveynisa..)~ da a.S.<br />

birTvuli konebis morfosintaqsur postpredikatul komponentebs<br />

Zvel sparsulSi ukavSirdeba agreTve mimyoli postpredikatuli pasaJebi,<br />

mimyoli frazemebi, danarTebi, apoziciebi, apoziciuri mimyoli sityvebi,<br />

romelic metwilad Seicavs damatebiT cnobebs, ganmartebiT informacias<br />

ZiriTadi komponentebis Sesaxeb. es apoziciuri pasaJebi, danarTebi Tavis<br />

mxriv xSirad gviCveneben urTierTdakavSirebuli pasaJuri segmentebis<br />

sakmaod rTul arqiteqtonikas. Sedegad gvaqvs metrikulad sakmaod grZeli,<br />

mravalsarTuliani, mravalrgoliani pasaJuri monakveTebi, romelic<br />

wakiTxvisas intonaciurad erTgvar cezurul day<strong>of</strong>asac iTxovs. amgvari<br />

monakveTebi Zvelsparsuli teqstebis struqturaSi sakmaod regularul<br />

da kanonzomier xasiaTs atareben: meordeba ritmul-metruli agebulebis<br />

mixedviT garkveuli analogiuri pasaJebi, analogiuri morfosintaqsuri<br />

konteqstebiTa da logikur-leqsikur-semantikuri pragmatuli segmentebiT.<br />

metrisa da ritmis morfosintaqsur sakiTxebTan damokidebulebis<br />

rkvevis TvalsazrisiT Zveli sparsulisTvis aq paralelia gasavlebi<br />

axalsparsuli uZvelesi Zeglebis teqstebis kvlevasTan. kerZod, J. lazaris<br />

mier postpredikatuli (inversiuli) wevrebi mimyoli sityvebiTurT<br />

ganixileba metrisa da ritmis faqtorTan mimarTebaSi: aseTi inversiuli<br />

axalsparsuli wevrebis mwkrivebis sigrZe axsnilia swored teqstis metruli<br />

struqturis ganmsazRvreli faqtoriT (lazari 1963). aqve dav-<br />

ZenT, rom saqme exeba saSualo sparsulTan morfosintaqsurad metad axlomdgom<br />

klasikur sparsul periods. Cemi azriT, es lazariseuli Zalian<br />

sayuradRebo mosazreba gasavrcelebelia rogorc Zveli sparsulis,<br />

ise saSualo sparsulis monacemebzec. inversiuli Zvelsparsuli pasaJebi,<br />

amgvarad, diaqroniul ganviTarebasa da asaxvas povebs Semdgomac (ix. tabula<br />

2, rigis sqema _ pirobiTi wamyvani tendenciis gamomxatveli modeli<br />

diaqroniul dinamikaSi).<br />

amgvari postpredikatuli danarTebidan, mag., SeiZleba davasaxeloT<br />

transformatoruli semantikis matarebeli ie-akuzativis Semcveli pasa-<br />

Jebi (OextAcc>OdAcc). mag.: xšāyaršam xšāyaθiyam akunauš aivam parūnām<br />

framātāram, aivam parūnām xšāyaθiyam (Xpf5-8, XPd, XPc, XPa). xšāyaθiya<br />

(*amiy) ahyāyā būmiyā vazrakāya dūraiy apiy… paruv zanānām ..tya uvaspam tya<br />

umartiyam… xšāyaθiya dahyūnām vispazanānām (XPa, XPb, XPd, XPf, XPh, DSf,<br />

DSp, DZc, DSs). „qserqse mefed gamxada, erTi mravalTa mbrZaneblad, erTi<br />

mravalTa xelmwifed~; „mefe var am miwa-wyalze, Sors ganfenilze, mravaltomianSi,<br />

kargcxenianSi, kargxalxianSi, mefe qveyanaTa mravaltomian-<br />

Ta~ da sxva misT.<br />

rogorc vxedavT, sityvaTa rigis, apoziciuri pasaJebis struqtura<br />

gadajaWvulia teqstis sintaqsis problematikasTan. am sakiTxTa kvleva<br />

231


Zvelsparsul warweraTa masalaze mosaxerxebeli da efeqturi Cans. vlindeba,<br />

raoden mniSvnelovania da sagulisxmo ori sferos urTierTmimarTeba:<br />

konebisa da maTi komponentebis wminda morfosintaqsuri garsi da ma-<br />

Ti sintaqsur-funqciuri semantika, SeTavsebuli konteqstur, teqstobriv<br />

semantikasTan. am warwerebis gaTvaliswineba avlens Zvelsparsul forma-<br />

Ta dinamikur da tranzitorul buneba-xasiaTs farTo tipologiuri da<br />

komparativistuli foniT.<br />

am mokle mimoxilvis Sedegad vaskvniT ZiriTads: Zvelsparsul morfosintaqsur<br />

konaTa sintaqsur semantikas axasiaTebs ori mTavari da ur-<br />

TierTsxvadasxva niSani: polifunqciuroba da funqciuri polimorfizmi.<br />

es ori morfosintaqsuri niSani sinTezuri xasiaTisaa da maT calkeul<br />

Tu sinTezur arsebobas daeZebneba sxvadasxva indoevropuli paralelebi.<br />

Zveli sparsulis morfosintaqsuri masala faseulia tipologiur-komparativistuli<br />

Tu zogadlingvisturi universaliebis gamosavlenad, istoriul-tipologiuri<br />

anu diaqroniul-tipologiuri erTobebis dasadgenad.<br />

dasasrul, zogadad aRsaniSnavia mravali calkeuli morfosintaqsuri<br />

elementis specifikaciebi da maTi Semdgomi funqciuri dinamika diaqroniaSi<br />

(windebulebi, enklitikebi, Tandebuli rādiy da sxva). yvela es elementi<br />

da funqcia Sefasebadia diaqroniuli tipologiis diapazoniT. am<br />

sakiTxebisa da masalis didi nawili warmodgenilia Cems adrindel SromebSi<br />

(saxokia 1984, 1985, 1998 da sxva; Sdr. agr. Smidi 1964: 213-217,<br />

demetraSvili 2006 da sxva).<br />

qvemoT dajgufebulad mogvyavs Zvelsparsul forma-funqciaTa da<br />

morfosintaqsur konaTa zogierTi sxvadasxva yvelaze specifikuri da saintereso<br />

nimuSi:<br />

mimarTulebiTi akuzativi<br />

avam adam frāišayām Arminam (DBII49-50); kāra Pārsa pasā manā ašiyava<br />

Mādam (DBIII32-33); `is gavagzavne arminaSi~; `jari sparsuli Cem ukan<br />

wamovida mideTSi~.<br />

akuzativisa da ablativis dublireba viwro semantikur jgufSi<br />

(„ajanyeba~)<br />

avam kāra avaharda (SBII94); hamiçiya abava hačāmā (DBIII78); hauvmaiy<br />

hamiçiya abava (DBII79); `mas xalxi aujanyda; ajanyda Cemgan/ganmidga; is<br />

me amijanyda~.<br />

akuzativi _ garemoebiTi damateba (iribi an ubralo)<br />

jadiyāmiy Auramazdām (DPd20-22); Auramazdām patiyāvahyaia (DBI51-55);<br />

adam ašnaiy āhām abiy Ūvjam (DBII12); uta atyasiya paišiyā mām (DBIV91); utā<br />

ūvnarā tyā Auramazdā upariy mām nīyasaya (DNb45-46); `ahuramazdas vvedreb;<br />

ahuramazdas Sewevna vTxove; me axlos viyavi elamTan; daweres, maCvenes<br />

me; da unarebi, rac ahuramazdam miboZa~.<br />

posesiuroba: akuzativi _ posesori (dativisa da genitivis analogi)<br />

kāram Pārsām utā Mādam frāišayam, hya upā mām āha (DBIII30,DBII18);<br />

upā Artāxšāçram (A2Sa4,Sf); `jari sparsTa midTa gavagzavne, romelic Tan<br />

myavda; arTaqserqsesTan/ arTaqserqses winaSe~.<br />

232


ergatiuloba: akuzativi _ iribi ergatiuli agensi (dativisa da<br />

genitivis analogi)<br />

mām upā mām kartā, mām aθaganām mām upā kartā (A3Pa22-23); `CemTan,<br />

Cemi/Cem mier gakeTebulia/Cem mier gakeTda/me gakeTebuli maqvs~.<br />

afeqturoba: akuzativi _ eqsperienceri (norma), ablativi _ eqsperienceri<br />

yāθā mām kāma āha (DBV28-29, DNa37-38); Auramazdām avaθā kāma<br />

āha…mām avarnavatā (DSf15-17); yātā mām kāma avaθā (DBIV35-36, DBV33);<br />

naimā kāma hya martiya vināθayaiš naipatimā ava kāma yadiy vināθayaiš naiy<br />

fraθiyaiš (DNb19-21); naimā kāma tya skauθiš tunuvutahyā rādiy miθa kariyaiš<br />

(DNb8-10), naimā āva kāma tya tunuvā skauθaiš rādiy miθā kariyaiš (DNb10-11),<br />

tya rāstam ava mām kāma (DNb11-12); „rogorc msurda; rogorc ahuramazdas<br />

nebavda; rogorc msurda, ise; me ar msurs, susti daiCagros Zlierisagan,<br />

me ar msurs Zlierma sustis gamo vneba miiRos; rac simarTlea,<br />

isaa Cemi survili/is msurs me~.<br />

afeqturoba: akuzativi an ablativi _ gamomwvevi wyaro<br />

kārāāšm atarsa (DBI50-51); hačāmā atarsa Ūvjiyā (DBII12) „xalxs misi<br />

eSinoda; Cemi SeeSindaT uvjelebs~.<br />

enklitikuri nacvalsaxelebi: unikaluri gamoyeneba<br />

nayākama, apanayākama (A2Sa3-4) `papaCemi, babuaCemi~.<br />

genitiuri lokativi viwro semantikur jgufSi („mefoba/gamefeba/mefed<br />

gaxdoma~)<br />

(absoluturi norma)<br />

XŠ abava Ūvjaiy, XŠ amiy ahyāyā būmiyā, XŪ abava Bābirauv, XŠ amiy<br />

Ūvjaiy, XŠm akunauš ahyāyā būmiyā, XŠm agaubata Bābirauv (DSi 3-4, DSb 8-9,<br />

DSj, DSg, DSd, Dsy, DZb, DE, Dna 11-12, DNb, DBIII83, DBII17, DBII10-11,<br />

DBIV21-22, 25, 16-17, DBI-II) „mefe gaxda elamSi, mefe var am miwa-wyalze,<br />

mefe gaxda babilonSi, mefe var elamSi, mefed gaxada (=gaamefa) am miwawyalze/am<br />

qveyanaSi(=ama qveynisa), Tavi mefed gamoacxada babilonSi(=babilonis<br />

mefed)~.<br />

rādiy Tandebuliani agensuri genitivi: Tandebuli rādiy agensuri Tandebuli<br />

naimā kāma tya skauθiš tunuvutahyā rādiy miθa kariyaiš (DNb8-10), naimā<br />

āva kāma tya tunuvā skauθaiš rādiy miθā kariyaiš (DNb10-11), me ar msurs,<br />

susti daiCagros Zlierisagan, me ar msurs, Zlierma sustis gamo/sustisgan<br />

vneba miiRos;<br />

mravalakuzatiuri inversiuli danarTebi: transformatiuli ormagi<br />

akuzativi<br />

Xšāyaršām xšāyaθiyām akunauš aivam parūnām framātāram, aivam parūnām<br />

xšāyaθiyam (Xpf5-8, XPd, XPc, XPa). „qserqse mefed aqcia erTi/erTad<br />

mravalTa mbrZaneblad, erTi/erTad mravalTa xelmwifed~.<br />

233


234<br />

tabula 1<br />

tabula 2


literatura<br />

aleqseevi 1981: Алексеев М.Е., Афективный глагол и аффективная конструкция<br />

предложения, Сборник докладов I Всесоюзной конференции молодых<br />

востоковедов, Изд. ТГУ, Тбилиси, 216-225.<br />

andronikaSvili 1990: m. andronikaSvili, aqemeniduri Zvelsparsuli lursmuli<br />

warwerebi, Targmanebi, Zveli aRmosavleTis xalxTa istoriis qrestomaTia, `mecniereba~,<br />

<strong>Tbilisi</strong>, 311-316.<br />

aJeJi 1978: Hagege C., Du rhème au thème en passant par le sujet, Pour une théorie<br />

cyclique, La linguistique,v.14, N2, 3-38.<br />

benvenisti 1950/1966/1974: Benveniste E., La phrase nominale, Problèmes de<br />

linguistique générale, Paris; 1966, 151-167(BSL t. 56, 1950, f. I, n. 132); Бенвенист Э.,<br />

Именное предложение, Общая лингвистика, Москва.<br />

biuringi 1995: Buring D., Topic, Final Version, Cologne <strong>University</strong>, Cologne.<br />

bosongi 1999: Bossong G., Variabilité positionnelle et universaux pragmatiques, BSL,<br />

75, I.<br />

brandenStaini, mairh<strong>of</strong>eri 1964: Brandenstein W., Mayerh<strong>of</strong>er M., Altpersisches<br />

elementarbuch, Wiesbaden.<br />

gamyreliZe, ivanovi 1981: Гамкрелидзе Т.В., Иванов Вяч.Вс., Активная типология<br />

языка и происхождение праиндоевропейских именных парадигм, Изв. АН СССР,<br />

ОЛЯ, т. 40, №2, 119-126.<br />

gamyreliZe, ivanovi 1984 a: Гамкрелидзе Т.В., Иванов Вяч.Вс., Активная типология<br />

праиндоевропейского языка, Изв. АН СССР, ОЛЯ, т. 43, №1,13-21.<br />

gamyreliZe, ivanovi 1984 b: Гамкрелидзе Т.В., иванов Вяч.Вс., Индоевропейский<br />

язык и индоевропейцы, т.I-II, Тбилиси. gonda 1957/1975: Gonda I., The Character <strong>of</strong><br />

the Sanskrit Accusative, Miscelanea homenaje a A. Martinet. Estructuralismo e historia,<br />

t. I, Canarias, 1957; Selected Studies, v.I, Leiden, 44-62.<br />

gonda 1959/1975: Gonda I., Some notes on adverbial case forms in the Veda,<br />

Inanamuktavali, Commeration volume in honour <strong>of</strong> Johannes Nebel, New Delhi, 1959;<br />

Selected Studies, v.I, Leiden, 1975, 72-81. .<br />

gonda 1975a: Gonda I., A note on the functions <strong>of</strong> the accusative as described in the<br />

handbooks, Selected Studies, v.I, Leiden, 63-71.<br />

gonda 1975b: Gonda I., The Unity <strong>of</strong> the vedic dative, Selected Studies, v.I, Leiden, 34-<br />

43.<br />

demetraSvili 2006: T. demetraSvili, aqtantTa klasifikacia sparsuli enis diaqroniul<br />

WrilSi, sakandidato disertacis avtoreferati, aRmosavleTmcodneobis<br />

instituti, <strong>Tbilisi</strong>.<br />

desnickaia 1983: Десницкая А.В., Сравнительное языкознание и история языков,<br />

изд. Наука, Ленинград.<br />

desnickaia 1981: Десницкая А.В., Из истории развития глагольной переходности,<br />

Памяти акад. Л. В. Щербы, Москва-Ленинград, 136-144.<br />

edelmani 1974: Эдельман Дж.И., О конструкциях предложения в иранских языках,<br />

Вопросы языкознания, №1, 23-33.<br />

zolotova 1988: Золотова Г.А., Синтаксический словарь, Репертуар элементарных<br />

единиц русского синтаксиса, Изд. Наука, Москва, 104-116.<br />

keenani 1976: Keenan E.L., Towards a universal definition <strong>of</strong> Subject, Subject and Topic,<br />

New York, 303-333.<br />

keenani 1987: Keenan E.L., Grammar, 15 Essays, Groom Helm, London-Sydney-<br />

Wolfeboro, New Hampshire.<br />

235


kempfi 1973: Kempf E., Semantic scopes <strong>of</strong> the locative in Turkish and Indo-European<br />

perspective, Linguistics, 100, Paris, 47-63.<br />

kendiuSenko 1984: Кендюшенко А.Г., Деривационно-синтаксические связи конструкций<br />

со значением эмотивного состояния субъекта, Лексическая и синтаксическая<br />

синонимия русского языка, Киев, 136-144.<br />

kenti 1956: Kent R., Old Persian, New Hawen.<br />

kozinski 1983: Козинский И.Ш., О категории "подлежащее" в русском языке,<br />

Москва.<br />

kompendiumi 1989: Compendium Linguarum Iranicum, Herausgegeben von R. Schmitt,<br />

Wiesbaden.<br />

kortava 1982: Кортава Ю.Г., Инверсивные глаголы в картвельских языках, Автореферат<br />

канд. диссертации, ТГУ, Тбилиси.<br />

krisko 1984: Крысько В.Б., Транзитивность возвратных глаголов в русском языке<br />

XI-XVIII вв., Вестник ЛГУ, №2, 79-84.<br />

krisko 1988: Крысько В.Б., Транзитивные косвенно-возвратные глаголы с взаимным<br />

значением в истории русского языка, Филологические науки, №6, Москва, 41-46.<br />

krisko 1990: Крысько В.Б., История индоевропейского аккузатива в синтаксических<br />

исследованиях А. В. Попова, Вопросы языкознания, №4, 119-130.<br />

krisko 1994: Крысько В.Б., Переходность, объект, одушевленность в истории<br />

русского языка, Автореферат докт. диссертации, МГУ, Москва.<br />

lazari 1963: Lazard G., La langue de plus anciens monuments de la persan, Paris.<br />

lemani 1976a: Lehmann W.P., From topic to subject in Indo-European, Subject and<br />

Topic, 445-456.<br />

lemani 1976b: Lehmann W.P., Surface and underlying structure in typological study,<br />

Linguistic Studies <strong>of</strong>fered to J. Greenberg, v. VIII,Syntax, Stanford.<br />

li, tompsoni 1976/1982: Li Ch.N., Thompson S.A., Subject and Topic: a new typology<br />

<strong>of</strong> languages, Subject and Topic, New York, 457-490; Ли Ч.Н., Томпсон С.А.,<br />

Подлежащее и топик: новая типология языков, НЗЛ, XI, Москва.<br />

malinsoni, bleiki 1982: Mallinson G., Blake B. J., Language Typology, Crosslinguistic<br />

Studies in Syntax, Linguistic series, North, Holland Amsterdam.<br />

martine 1973: Martinet A., Conventions pour une visualisation des rapports syntaxique,<br />

Revue internationale de lingustique générale, v.9, f.I, Paris, 5-16.<br />

martine 1985: Martinet A., Thème, propos, agent et sujet, La lingustique, Paris.<br />

meie 1931: Meillet A., Grammaire du vieux perse, Paris.<br />

martine 1986: Martinet A., Des steppes auxoceances: L’indo-européen et les indoeuropéens.<br />

P. Payot. Paris.<br />

nikolsi 1975: Nichols J., Verbal semantics and sentence construction. Proceedings <strong>of</strong> the<br />

first Annuel Meeting <strong>of</strong> the Berkeley Linguistics Society, I, Univ. <strong>of</strong> California,<br />

Berkeley, California.<br />

nikolsi 1984: Nichols J., Direct and Oblique Objects in Chechen-Ingush and Russian,<br />

Objects, Department <strong>of</strong> Slavic Languages and Literatures, <strong>University</strong> <strong>of</strong> California,<br />

Berkeley, California, ISB, No12, 184-209.<br />

odri 1968: Haudry J., Emplois et fonction du datif indo-européen, BSL, v. 63, 141-159.<br />

odri, 1970: Haudry J., L’enstrumental et la structure de la phrase simple en indoeuropéen,<br />

BSL, v.65, f.I.<br />

odri 1980: Haudry J., La syntaxe des desinences en indo-européen, BSL, 75, f.1, 131-<br />

166.<br />

oranskaia 1986: Оранская Т.И., Местоименные клитики в индоиранских языках,<br />

Автореферат канд. диссертации, Москва.<br />

236


parametri 1981: A study <strong>of</strong> Semantic Parameters in Grammatical Processes, Bloomington.<br />

popovi 1881: Попов А.В., Синтаксические исследования, Именительный, звательный<br />

и винительный, Воронеж.<br />

pragmantaqsi 1986: Pragmantax, Niemeyer, Tubingen..<br />

sabolci 1986: A. Szabolcsi, From the definiteness effect to lexical integrity, Topic, focus<br />

and configurationality, Amsterdam, 321-348.<br />

saxokia 1972: Сахокия М.М., О сложных глаголах в древнеперсидском зыке и их<br />

отнесенности к слову, Труды САМГУ, вып. 219, Вопросы фразеологии, ч. 2 Самарканд,<br />

41-47.<br />

saxokia 1979: Сахокия М.М., К вопросу образования и классификации сложных<br />

глаголов в древнеперсидском языке, Мацне, Серия языка и лит., 1, Тбилиси, 111-<br />

118.<br />

saxokia 1985: Сахокия М.М., Посессивность, переходность и эргативность, Типологическое<br />

сопоставление древнеперсидских, древнеармянских и древнегрузинских<br />

конструкций, Тбилиси.<br />

saxokia 1998: Сахокия М.М., Диахроническая типология в морфосинтаксисе индоевропейских<br />

и картвельских языков, Автореф. докт. дисс., Тбилиси; diaqroniuli<br />

tipologia morfosintaqsSi: indoevropuli/qarTveluri, sadoqtoro disertaciis<br />

avtoreferati, <strong>Tbilisi</strong>.<br />

saxokia 1981: Сахокия М.М., К типологии конструкций наименования в санскрите и<br />

древнеперсидском в связи с проблемой посессивности, 5-й всемирный конгресс по<br />

санскритологии, Варанаси-Москва, 153-157, 218-219. .<br />

saxokia 1984: Sakhokia M.M., The Sanskrit and Old Persian Accusative and Old Georgian<br />

Dative and Transformative in the light <strong>of</strong> Diachronic Typology <strong>of</strong> case Functions, Papers<br />

to VI World Sanskrit congress, Philadelphia-Pennsylvania-Moscow, 125-130.,<br />

saxokia 2010: m. saxokia, axali rTuli zmnebi Zvel sparsulSi, axlo aRmosavleTi<br />

da saqarTvelo, VII, aRmosavleTmcodneobis instituti, <strong>Tbilisi</strong>.<br />

saxokia 2007a: m. saxokia, Sromebi, I, aRmosavleTmcodneobis instituti, <strong>Tbilisi</strong>.<br />

saxokia 2004: Sakhokia M., The Principles and Principal Constituents <strong>of</strong> the Persian<br />

Morphosyntax by Diachronic Changes and Grammar Rules Typology, Proceedings <strong>of</strong> the<br />

first National Congress on Iranian Studies, p. 2, Tehran, 57-97; Orientalist II, <strong>Tbilisi</strong>,<br />

226-258.<br />

saxokia 1983: m. saxokia, darios I-is didi warwera behistunis kldeze, Targmani,<br />

Sesavali, komentarebi, leqsikoni, armaRani, `saqarTvelo~, <strong>Tbilisi</strong>. 139-<br />

150.<br />

saxokia 1990: m. saxokia, darios I-is didi warwera behistunis kldeze, Targmani,<br />

Sesavali, komentarebi, leqsikoni, Zveli aRmosavleTis qrestomaTia, `mecniereba~,<br />

<strong>Tbilisi</strong>, 297-316.<br />

saxokia 1988: m. saxokia, qserqsesgan cru RmerTTa gmoba, anu qserqses antidevuri<br />

warwera behistunis kldeze, Targmani, Sesavali, komentarebi, leqsikoni,<br />

armaRani, `saqarTvelo~, <strong>Tbilisi</strong>, 34-37.<br />

saxokia 2007b: m.saxokia, aqemenidur warweraTa fragmentebi-4, Targmani<br />

SesavliT, Cveni mwerloba, 9, (35), <strong>Tbilisi</strong>, 55-58; Sromebi I, 538-548.<br />

saxokia 2009a: m. saxokia, aqemeniduri warwerebi-5, Targmani SesavliT, Cveni<br />

mwerloba, 15, (93), <strong>Tbilisi</strong>, 56-60.<br />

saxokia 2010b: m. saxokia, aqemeniduri warwerebi 6, Targmani, kalami, 6, iranis<br />

saelCos gamomc., <strong>Tbilisi</strong>, 29-31.<br />

saxokia 2010g: m. saxokia, aqemeniduri warwerebi 7, Targmani, kalami, 4, iranis<br />

saelCos gamomc., <strong>Tbilisi</strong>, 26-28.<br />

237


saxokia 2010d: m. saxokia, aqemeniduri warwerebi 7, Targmani, kalami, 5, iranis<br />

saelCos gamomc., <strong>Tbilisi</strong>, 30-31.<br />

saxokia 2009b: m. saxokia, aqemeniduri warwerebi 7, Targmani SesavliT, kalami,<br />

3, iranis saelCos gamomc., <strong>Tbilisi</strong>, 28-29.<br />

saxokia 2011a: m. saxokia, aqemeniduri warwerebi 8, Targmani SesavliT, kalami, 8,<br />

iranis saelCos gamomc., <strong>Tbilisi</strong>, 28-30.<br />

saxokia 2011b: m. saxokia, aqemeniduri warwerebi 8, Targmani, kalami, 9, iranis<br />

saelCos gamomc., <strong>Tbilisi</strong>, 28-32.<br />

serba 1981: Serbat G., Cas et fonctions, Etude des principales doctrines casuelles, Paris.<br />

sims-viliamsi 1981: Sims-Williams N., The Final Paragraph <strong>of</strong> the Tomb-Inscription <strong>of</strong><br />

Darius, DNb 50-60, The Old Persian texs in the light <strong>of</strong> an Aramaic Version, BSOAS,<br />

v.XLIV p.I, 1-7.<br />

singhi 1986: Singh P., Origin <strong>of</strong> the ablative singular in Hittite and Armenian, Indian<br />

Linguistics, Poone, 46, 3-4, 53-56.<br />

sova 1969: Сова Л.З., Валентность и транзитивность с позиции лингвистического<br />

дуализма, Языковые универсалии и лингвистическая типология, Москва.<br />

sovaJo 1974: Sauvageot A., Le problèmes du sujet, BSL, N69, f. 1, 225-246.<br />

sokolovi 1979: Соколов С.Н., Древнеперсидский язык, Основы иранского<br />

языкознания, ДП, Москва, 234-271.<br />

ss I 1979: Contributions to grammatical studies, Semantics and Syntax, Leiden.<br />

ss II 1981: Syntax and Semantics, New York.<br />

ssr 1989: Semantics and Syntactic regularity, G. N. Breen, Bloomington, London.<br />

stepanovi 1989: Степанов Ю.С., Индоевропейское предложение, Москва.<br />

scm 1977: Mechanisms <strong>of</strong> syntactic changes, Texas, XIX.<br />

timberleiki 1982: Тимберлейк А., Косвенно-объектные контролеры рефлексивизации<br />

в русском языке, Новое в зарубежной лингвистике, XI, Москва, 166-192.<br />

filmori 1968: Fillmore Ch.J., The case for case, Universals <strong>of</strong> linguistic theory, New-<br />

York-Toronto, 1-88.<br />

filmori 1970: Fillmore Ch.J., Subjects, Speakers and roles, Synthese, v.21, N3, 1970.<br />

foi 1901: Foy W., Zur syntax von "ai nama", Indogermanische Rorschungen, 12.<br />

foli, valeni 1984: Foley W. A., van Valin R., Functional Syntax and Universal<br />

grammar, Cambridge, Melbourne, Sydney.<br />

Saxteri 1982: Шахтер Г., Ролевые и референциальные свойства подлежащих, Новое<br />

в зарубежной лингвистике, Москва, 317-355.<br />

Servo 1983: Skaervo P.O., The Inderect Affectee in Pahlavi and in a central Dialect <strong>of</strong><br />

Iran, Studia Grammatica Iranica, Fest.fur H. Humbach, Munchen, 211-227.<br />

Sildzi 1982a: Schilds K., The Indo-European origins <strong>of</strong> the Old Hittite directive case,<br />

Gournal <strong>of</strong> Indo-Europran Studies, Hattiesburg, v. 10, N3/4, 273-282.<br />

Sildzi 1982b: Schilds K., Some thoughts about the Indo-European ablative singular,<br />

Lingua Posnaniensis, Warszawa, Poznan, t. 24, 71-80.<br />

Sildzi 1986: Schilds K., Some remarks about the Personal Pronouns <strong>of</strong> Indo-European,<br />

Zeitschrift fur vergleichende Sprachwissenschaft, B. 99, H.I, 10-22.<br />

Sildzi 1987: Schilds K., On the Indo-European Ablative, Emerita, t. 55, f.I, 63-70..<br />

SvarcSildi 1984: Schwarzschild L.A., Notes <strong>of</strong> the History <strong>of</strong> the infinitive in Middle<br />

Indo-Aryan, Indian Linguistics, 16, Chatterji volume, 29-34.<br />

Slezingeri 1979: Schlezinger L.M., Cognitive structures and semantic deep structures:<br />

The case <strong>of</strong> the instrumental, Journal <strong>of</strong> Linguistics, N2, 308-324.<br />

Smalstigi 1980: Schmalstieg W.R., Indo-European Linguistics, A New Synthesis,<br />

Pennsylvania and London.<br />

238


Smalstigi 1981: Schmalstieg W.R., The Multiple Origin <strong>of</strong> the Indo-European Nominative<br />

case, Pennsylvania <strong>University</strong> Press, Pennsylvania.<br />

Smalstigi 1982a: Schmalstieg W.R., The shift intransitive to transitive passive in the<br />

Lithuanian and Indo-European verb, Baltistica, Vilnius <strong>University</strong>, Vilnius, 28, 2, 119-<br />

134.<br />

Smalstigi 1982b: Schmalstieg W.R., A Note on Dative-Locative Endings -um -oy -oj,<br />

Annual <strong>of</strong> Armenian Linguistics, v. 3.<br />

Smalstigi 1989: Schmalstieg W.R., The genitive <strong>of</strong> Agent vs Instrumental <strong>of</strong> means: an<br />

old idea worth retaining, General Linguistics, v. 29, N4, 272-275.<br />

Smeia 1986: Schmeja H., Aufbau der nominalen Flexion im Indogermanischen, Fest. f. E.<br />

Risch, 75 gt., Berlin, 23-32.<br />

Smidi 1964: Schmid W. P., Zur konstruktion von altpersische "hačā",. Indogermanische<br />

Forschungen, 69, 213-217..<br />

Smitti 1978: Schmitt R., Zur Altpersischen Syntax, DBIII12-14, KZ, B.92, H.1-2, 62-68.<br />

Smitti 1967: Schmitt R., Altpersische Minutien, KZ, LXXXI.<br />

Smitti 1981: Schmitt R., Altpersische Siegel-Inschriften, Wien.<br />

Smitti 1980: Schmitt R., Zwei unpublizierte Bruchstucke der Throntrager-Beischriften<br />

des Artaxerxes Grabes, Wien.<br />

Strunki 1968: Strunk R., Wortstruktur und Pronomen im Altpersischen, KZ, 81, 265-<br />

275.<br />

Comski 1957/1962: Chomsky N., Syntactic Structures, The Hague, Mouton; Хомский Н.,<br />

Синтаксические структуры, НЗЛ, вып.2, Москва.<br />

Comski 1965: Aspects <strong>of</strong> the Theory <strong>of</strong> Syntax, Cambridge.<br />

ws 1985: Clause Structure, t.I, Chung A., Timberlake A., t. II-III, Language Typology and<br />

and Syntactic description, Cambridge.<br />

hale 1987: Hale M., Studies in the comparative syntax <strong>of</strong> the Oldest Indo-Iranian<br />

Languages, Harvard.<br />

hale 1988: Hale M., Old Persian Word Order, Indo-Iranian Journal, v.31, N1, 27-40. hani<br />

1969: Naming-constructions in some Indo-European languages, Phil. Monogr. <strong>of</strong><br />

the American Phil. Association.<br />

Maia Sakhokia<br />

Forms and Functions <strong>of</strong> Old Persian: Diachronic-Typological Review<br />

Summary<br />

The case functions and other morphosyntactic elements (clitics, prepositions, postposition<br />

and so on) have <strong>of</strong>ten been an object <strong>of</strong> special research. The paper mainly represents both<br />

diachronic and typological analyses <strong>of</strong> special forms and functions in the Old Persian<br />

Language. The common correlations <strong>of</strong> case functions by Indo-European range and by<br />

large typological space, reveal the specific, special use <strong>of</strong> several formal-semantic<br />

clusters/clusterings involving a lot <strong>of</strong> important elements. They are also repeated at<br />

different time levels within one and the same language. One can clearly see that all the<br />

oblique cases shown in the tables and shown by Old Persian data, may diachronically<br />

replace one another with different syntactic functions. At the same time, one form can<br />

express multiple morphosyntactic functions and semantics. That is, we can see both<br />

polyfunctionality and polymorphemics. E.d. Old Persian, especially accusative, is used with<br />

the following syntactic functions: 1. The Pure Indirect Object (Oid); 2. The Oblique<br />

Possessor (SpossObl); 3. The Oblique Experiencer (SexperObl); 4. The Oblique Ergative<br />

239


Agency (SergAgObl); 5. The Adverbial Objects (Oid/Oext); 6. The Double Objective,<br />

Transformative Accusative (DblOAccTransf.); 7. The Infinitive <strong>of</strong> Goal, End, Purpose,<br />

Destination; The Objective Infinitive; 8. The Circumstantials <strong>of</strong> Direction, Goal, End, Final<br />

Point, Purpose, Destination; Space, Distance; Location and Time; Accusative <strong>of</strong> Direction –<br />

its primary function; 9. The Direct Object – its last function; These functions are adverbial<br />

rather than ‘actanciel’. Some <strong>of</strong> the interesting and important data are: locative as genitive,<br />

ablative as accusative, ablative as accusative in different affective constructions, genitive by<br />

rādiy-postposition as Agent (agentival postposition), pronoun clitic forms and functions and<br />

so on. The connection with Word Order seems important too: a lot <strong>of</strong> specific, special<br />

usages are marked by the feature <strong>of</strong> postpositional, postpredicative position (inversion).<br />

Thus, several discretes must be distinguished: interchange or replacement, syncretism or<br />

coincidence and morphological origin <strong>of</strong> case forms themselves. The article particularly<br />

analyses the realization in the general regularity <strong>of</strong> usage (the normative usage) as well as<br />

by unique examples (partial typology and variants). The result is various functions <strong>of</strong> case<br />

forms.<br />

240


enaTmecnierebis sakiTxebi _ 2011<br />

Que sont devenus les manuscrits des Géorgiens de Fereidan?<br />

Bernard Outtier<br />

Le savant iranisant Djemchid Giounachvili s'est non seulement illustré dans l'étude<br />

et la pédagogie de la langue persane, mais il n'a pas oublié non plus ses<br />

compatriotes, déportés en Iran au début du XVII e siècle de Kakhéti près de la<br />

capitale d'alors, Isfahan. Je ne sais s'il a eu l'occasion de se poser la question<br />

suivante: que sont devenus les manuscrits géorgiens apportés alors? Quelque cent<br />

mille Géorgiens déplacés – cela laisse penser qu'il y avait, dans ce nombre, des<br />

prêtres, avec leurs manuscrits de la Bible, de la liturgie, de lectures édifiantes. Les<br />

Géorgiens ont été islamisés: il faudrait pouvoir leur demander si des manuscrits<br />

subsistent chez des particuliers. Je ne peux dire si l'on trouve des indications à ce<br />

sujet dans la Vie de Chah Abbas le Grand.<br />

Une mission du CNRS m'a permis, en août dernier, de travailler chez les<br />

Arméniens de Nor Djoulfa: il y a à Vank un superbe Musée, où l'on peut voir, sous<br />

vitrine, un rouleau géorgien de la Liturgie. La très riche bibliothèque _ plus de sept<br />

cents manuscrits arméniens – peut sans doute apporter quelque lumière sur la<br />

question posée plus haut. En effet, grâce à l'excellent catalogue rédigé en 1902 par<br />

S. TerAvetissian, révisé au Matenadaran d'Erevan et publié par les Mechitharistes<br />

de Wien en 1970, nous savons que neuf manuscrits arméniens comportent des<br />

feuilles de garde prises à des manuscrits géorgiens. Grâce à l'accueil extrêmement<br />

courtois et généreux qui m'a été réservé par Madame Sonik Baghoumian et aux<br />

photographies <strong>of</strong>fertes par M. Tovma Dalestanian, il est possible aujourd'hui de<br />

proposer un modeste essai de réponse à la question: quelques-uns des manuscrits<br />

sont passés dans les ateliers des relieurs arméniens de Nor Djoulfa, qui nous en ont<br />

ainsi conservé la trace.<br />

Voici donc un premier rapport sur ces précieux fragments.<br />

Manuscrit 99 (Catalogue 17)<br />

Actes des Apôtres, Epîtres de saint Paul, Epîtres catholiques et Apocalypse, XIII e s.<br />

Pas d'indication sur le relieur.<br />

Texte géorgien. Un bifeuillet au début et un à la fin. 180 x 125; surface écrite 142 x<br />

80. 29 lignes en pleine page. Parchemin assez épais. Nusxuri. Encre brune et<br />

rubriques.<br />

Ménées pour les 11-12 octobre. XI-XII e s.<br />

Trois manuscrits contiennent des fragments d'un même manuscrit des Ménées<br />

(თვენი), je les décris dans l'ordre liturgique:<br />

Manuscrit 511 (Catalogue 242).<br />

Ce manuscrit est un grand martyrologe, copié à Qazvin en 1634 par le prêtre Avag.<br />

Le tissu de coton collé sur les contreplats est identique à celle du manuscrit 214,<br />

copié par un Avag probablement différent de Avag le prêtre; il a aussi des gardes<br />

géorgiennes, mais provenant d'un autre manuscrit. Pas d'indication sur le relieur.<br />

241


Texte géorgien<br />

Un bifolio originellement, mais un feuillet a été coupé. Parchemin blanc d'épaisseur<br />

moyenne bien poli. 230 x 185 mm. Surface écrite 180 x 115 mm. 26 lignes.<br />

Nusxuri, encre noire, rubriques. XIV e siècle. Pas d'indication sur le relieur.<br />

Hymnes pour les 26 et 27 septembre, Jean l'Apôtre et Kallistrate (lire verso, puis<br />

recto).<br />

Grâce à la belle édition récente de Lali Djghamaia: giorgi mTawmindelis Tveni<br />

(seqtemberi) parue à Tbilissi en 2007, nous pouvons comparer les textes; il s'agit<br />

bien des Ménées traduites par Giorgi, selon le manuscrit le plus complet (Jérusalem,<br />

Patriarcat grec orthodoxe, géorgien 124). Ainsi, l'<strong>of</strong>fice de saint Jean l'Evangéliste<br />

se clôt-il par le gamoavline donné en premier p. 391 de l'édition citée.<br />

Manuscrit 202 (Catalogue 378)<br />

Il s'agit d'un Commentaire des Epîtres de saint Paul, copié en Cilicie en 1301. Mais<br />

le beau tissu de soie collé sur les contreplats nous indique qu'il a été relié de<br />

nouveau au même endroit que le manuscrit 96, copié en 1627 à Nor-Djoulfa.<br />

Texte géorgien<br />

Deux pages de garde au début et deux à la fin.<br />

Surface écrite: 185 x 115. 26 lignes.<br />

Offices des 3 et 4 octobre.<br />

Manuscrit 96 (Catalogue 8)<br />

Livres bibliques: de Proverbes à Sirach, Job, les douze prophètes, Morts des<br />

prophètes, Commentaire des psaumes de Vardan. Pas d'indication sur le relieur.<br />

Texte géorgien<br />

Un bifeuillet au début et un à la fin. En tête, bifeuillet extérieur du cahier 5 du<br />

manuscrit. Offices du 5, 6 et 8 octobre.<br />

Manuscrit 528 (Catalogue 107)<br />

Tétraévangile copié à Hizan en 1611; pas d'indication sur le relieur.<br />

Texte géorgien<br />

Un bifeuillet presque complet (manquent une ou deux lettres) au début et à la fin.<br />

180 X 130; surface écrite 140x 105. 23 à 24 lignes pleine page. Parchemin épais.<br />

Nusxuri; encre noire, rubriques. XIV-XV e s.<br />

Hymnes pour les défunts.<br />

Manuscrit 517 (Catalogue 40)<br />

Tétraévangile copié en 1313 à Akner en Cilicie. Pas d'indication sur le relieur.<br />

Texte géorgien<br />

Un feuillet plié en deux au début et à la fin. Parchemin assez épais. 170 x 130;<br />

surface écrite 125 x 85. 15 lignes. Nusxuri, encre noire, rubriques. XIV-XV e s.<br />

Nombreux signes d'abréviation sur des mots complets.<br />

Sacramentaire (bénédiction de l'huile).<br />

Manuscrit 478 (Catalogue 93)<br />

Tétraévangile copié en 1584 à Keghi, en Haute-Arménie (aujourd'hui, Turquie).<br />

Pas d'indication sur le relieur.<br />

242


Texte géorgien<br />

Un feuillet au début et un à la fin: bifeuillet interne d'un cahier, car le texte se suit.<br />

Bas de feuillet. Deux colonnes, dont une tronquée. 205 x 195. Papier. Nusxuri,<br />

encre brune, rubriques. XIII e s.<br />

Bible: Jonas et début de Michée, selon le type de texte d'Ochki-Jérusalem.<br />

Manuscrit 214 (Catalogue 564)<br />

Mélanges grammaticaux et religieux, XVII e s. Même toile de coton sur les<br />

contreplats que le manuscrit 511. Pas d'indication sur le relieur.<br />

Texte géorgien<br />

Un feuillet à la fin, comprenant une page plus une moitié du feuillet jointif. 193 x<br />

120; surface écrite 120 x 80. Parchemin blanc. Nusxuri, encre noire. 15 lignes en<br />

pleine page. XIII-XIV e s.<br />

Caverne des trésors, cc. XVIII et XXII. Il s'agit ici du plus ancien témoin de cet<br />

apocryphe.<br />

388 (Catalogue 77)<br />

Tétraévangile copié en 1491. Pas d'indication sur le relieur.<br />

Texte géorgien<br />

A la fin, un bas de feuillet de parchemin blanc, coupé: il manque une ou deux<br />

lettres. Reste une colonne. 180 x 149, surface écrite 180 x 113 (devait être 120).<br />

Nusxuri, encre brune. Restent 20 lignes. XI e s. Mots abrégés sans signe<br />

d'abréviation.<br />

Homélie non encore identifiée.<br />

Voilà cette première moisson. Elle nous confirme, par la présence majoritaire de<br />

livres d'<strong>of</strong>fice, la présence de prêtres en Fereidan au XVII e s. Il y aura des<br />

recherches à faire dans d'autres bibliothèques de manuscrits arméniens: pourra-t-on<br />

y trouver des manuscrits de Nor-Djoulfa avec des feuilles de garde géorgiennes?<br />

Des recherches aussi sur les centres de reliure: a-t-on relié à Qazvin?<br />

Malheureusement, les indications de relieurs sont rares dans les manuscrits. Des<br />

recherches parmi les descendants des Géorgiens, pour savoir s'il reste des traditions<br />

relatives à la confiscation ou destruction des manuscrits géorgiens. J'espère que<br />

cette modeste excursion aura intéressé le Pr<strong>of</strong>esseur Giounachvili: qu'elle lui<br />

témoigne mon admiration pour sa riche moisson scientifique et pédagogique.<br />

bernar utie<br />

ra bedi ewiaT fereidnel qarTvelTa xelnawerebs<br />

reziume<br />

statiaSi pirvelad aris warmodgenili cnobebi qarTul xelnawerTa CanarTi<br />

furclebis Sesaxeb, romlebic Semonaxulia vanqis muzeumis (nor-jolfa-ispahani)<br />

somxuri xelnawerebis koleqciebSi. isini fereidneli qarTvelebis xelnawerTa<br />

relikviebia.<br />

243


Sonja Gippert-Fritz<br />

1. Anthroponyme im Ossetischen<br />

244<br />

enaTmecnierebis sakiTxebi – 2011<br />

ANTHROPONYME IM NÖRDLICHEN KAUKASUS<br />

Das im zentralen Kaukasusgebiet gesprochene, zum Nordostiranischen zu<br />

rechnende Ossetische nimmt unter den modernen iranischen Sprachen eine<br />

ausgesprochene Sonderstellung ein. Dies erklärt sich dadurch, daß diese Sprache,<br />

die über das mittelalterliche Alanische auf das altiranische Skythische zurückgeht,<br />

einer jahrhundertelangen räumlichen Isolierung von den verwandten Sprachen und<br />

gleichzeitig einer starken Beeinflussung seitens der benachbarten autochthonen<br />

kaukasischen sowie türkischen Sprachen ausgesetzt war. So weisen beide<br />

Hauptdialekte des Ossetischen – das Iron und das im Verhältnis dazu altertümlichere<br />

Digor – phonologische, morphologische, syntaktische, lexikalische und<br />

idiomatische Veränderungen auf, die für eine iranische Sprache völlig untypisch<br />

sind, und die auch das Namengut prägen. Dieses ist ebenso von fremden Einflüssen<br />

durchsetzt wie der ossetische Wortschatz insgesamt. Diese Faktoren bewirkten eine<br />

fast unüberschaubare synchrone wie auch diachrone Vielschichtigkeit des ossetischen<br />

Onomastikons, dessen einzelne Strata nur im Rahmen dieser Komplexität<br />

erkennbar und verständlich werden.<br />

Zwei zahlenmäßig bedeutsame Schichten des ossetischen Onomastikons bilden<br />

diejenigen Namen, die als Folge der Christianisierung und der Islamisierung ins<br />

Ossetische gelangt sind. In Abhängigkeit von der jeweiligen Mittlersprache weicht<br />

die ossetische Form mehr oder weniger stark von der ursprünglichen Lautgestalt<br />

der Namen ab. In zahlreichen Fällen ging die Entlehnung über mehr als nur ein<br />

sprachliches Medium, wodurch sich die phonologische und in vielen Fällen auch<br />

die morphologische Entwicklung noch komplizierter gestalteten.<br />

Die meisten der "klassischen" christlichen Namen biblisch-hebräischer oder<br />

griechischer Provenienz – überwiegend Heiligennamen – kamen im Zuge zweier<br />

aufeinander folgender Christianisierungswellen ins Ossetische, wobei im Normalfall<br />

das Georgische oder das Russische, manchmal auch beide, als Mittlersprachen<br />

dienten. Deshalb sind im Ossetischen viele der betreffenden Namen in mehreren<br />

Varianten überliefert. Ein gutes Beispiel hierfür ist der griechische maskuline<br />

Name Πºτρος ‘Fels’, der zumindest auf zwei verschiedenen Wegen ins Ossetische<br />

gelangt ist. So reflektiert die ossetische Form Bet.re, einem innerossetischen<br />

Lautgesetz entsprechend, georgisch P̣et.re, das selbst den griechischen Vokativ des<br />

Namens repräsentiert. Daneben ist im Ossetischen auch die unveränderte Form<br />

P̣et.re als moderner Personenname belegt, der <strong>of</strong>fenbar in rezenterer Zeit noch<br />

einmal aus dem Georgischen entlehnt wurde, als das Gesetz der "dissimilativen<br />

Verstimmhaftung" im Ossetischen nicht mehr wirksam war (Fritz 2006:293). Eine<br />

weitere ossetische Variante, Petr, im Digor auch als Petur gebräuchlich, geht


wiederum auf die schriftliche russische Form des griechischen Namens, Пётр /<br />

pjotr/, zurück. Weitere Varianten desselben Namens, wie die ebenfalls aus dem<br />

Russischen stammende Koseform Петя Petja, im Ossetischen als selbständiger<br />

Name verwendet, runden das ohnehin bereits verwirrende Bild ab.<br />

Ein ebenfalls illustratives Beispiel für die Formenvielfalt eines gängigen Namens<br />

biblischer Herkunft bietet der hebräische maskuline Personenname Dāwīd, der im<br />

Ossetischen als David, Dawit (Digor), Dawyt und Dawita belegt ist, wobei die<br />

beiden letzteren Formen georgische Vorbilder reflektieren; daneben gibt es<br />

verschiedene ossetische Koseformen wie Data, Datiḳo, Dato und Tätä (Fritz<br />

2006:413).<br />

Auch bei den arabischen Namen, die während der Periode der Islamisierung ins<br />

Ossetische strömten, spielt die Vermittlersprache eine bedeutende Rolle. Dabei<br />

sind vor allem verschiedene Turksprachen (z.B. Kumükisch, Balkarisch, Baschkirisch,<br />

Nogaisch, Krimtatarisch u.a.) sowie die benachbarten Kaukasussprachen<br />

(insbesondere Adygeisch und Kabardinisch) in Betracht zu ziehen. So spiegeln die<br />

verschiedenen Varianten des arabischen femininen Personennamens Fāt.ima‚ Frau,<br />

die ihr Kind von der Muttermilch entwöhnt’ denn auch die unterschiedlichen<br />

Überlieferungswege wieder, auf denen dieser Name ins Ossetische gelangt ist. Die<br />

lautliche Vielfalt der ossetischen Namensformen Fatimä, Fatimät, Fatymä, Fat.imä,<br />

Fat.ijmät, Fatuma spiegelt jedoch nicht nur ihre jeweiligen Zwischenformen aus<br />

dem Balkarischen, Kabardinischen etc., sondern darüberhinaus auch noch ihre<br />

innerossetische dialektale Differenzierung (Fritz 2006:618; 1988:195).<br />

Die wenigen persischen Namen, die im Ossetischen belegt sind, sind letztlich<br />

ebenfalls der Islamisierung zu verdanken; so wie die arabischen Namen wurden<br />

auch sie über das Medium des Türkischen entlehnt und weisen dementsprechende<br />

phonologische Charakteristika auf. Als ein illustratives Beispiel mag der ossetische<br />

maskuline Personenname Qwydajnat dienen, der aus dem frühneupersischen<br />

Namen Xudājdād ‘gottgegeben’ herzuleiten ist und der im modernen Persischen<br />

immer noch in der Form Xodādād in Gebrauch ist. Der Anlaut des ossetischen<br />

Namens ist nur dadurch zu erklären, daß die persische Ausgangsform über<br />

Vermittlung einer Turksprache in das Kaukasusgebiet gelangte, wobei das<br />

anlautende persische /x´/ im Türkischen durch /q/ substituiert und die Lautfolge /d-d-d/<br />

zu /-d-n-d/ dissimiliert wurde. Diese Herleitung wird bekräftigt durch den<br />

bedeutungsgleichen ossetischen maskulinen Namen Qwydäberd, der, wie seine<br />

nogajische Entsprechung Kudajberdi zeigt, in seinem Vorderglied ebenfalls das<br />

persische Wort für ‘Gott’ enthält. Im Hinterglied dieses Namens findet sich hier<br />

jedoch die türkische Verbalform berdi / verdi ‘hat gegeben’ anstelle des gleichbedeutenden<br />

persischen ‘dād’. In den verschiedenen Turksprachen erscheint berdi /<br />

verdi häufig als namenbildendes Element auch mit anderen Wörtern der Bedeutung<br />

‘Gott’ kombiniert (Fritz 2006:1232; 1988:196). Die in beiden zitierten Fällen<br />

beobachtbare weitere Anlautsveränderung von qu- zu qwy- ist eine typische<br />

innerossetische dialektale Entwicklung und als solche kennzeichnend für das Iron.<br />

Ein im ossetischen Onomastikon häufig auftretendes, aus dem Persischen stammendes<br />

Namenelement ist Dzan, das über turksprachige Vermittlung auf das<br />

persische Appellativ und Kosewort Jˇān‚ ‘Seele, Herz, Geist, Leben’ zurückgeht.<br />

245


Dzan ist in dieser Form im Ossetischen als selbständiger maskuliner Name belegt<br />

(Fritz 2006:482), doch ist seine Funktion als Bestandteil von Kompositalnamen für<br />

beide Geschlechter ungleich bedeutender, wobei auch hierbei die unmittelbaren<br />

Vorbilder im Türkischen zu finden sind, wo sich das persische ‚Seelen’-Wort zu<br />

einem äußerst produktiven Namensuffix entwickelte. Vgl. z.B. als Männernamen<br />

Dzambolat / Dzanbolat ‘Seele-Stahl’ (Fritz 2006:481) und Dzantemyr ‘Seele-<br />

Eisen’ (Fritz 2006:491), sowie als Frauenname Dzanaxan 1 .<br />

Die autochthon turksprachlichen Namen und Namensbestandteile spielen ebenfalls<br />

eine herausragende Rolle im ossetischen Namengut. Sie kommen in großer Anzahl<br />

in ihrer originalen türkischen Form vor, wie z.B. die maskulinen Namen Aslan<br />

türk. ‘Löwe’(Fritz 2006:135), Tawsoltan türk. ‘Berg-Herrscher’ (Fritz (2006:1438)<br />

oder der feminine Name Zalduz (vgl. den kabardinischen fem. Namen Žalduz, der<br />

<strong>of</strong>fenbar balkarisch `alduz ‘eine Art Edelstein’ reflektiert Fritz (2006: 1668); der<br />

oss. Anlaut /z-/ erklärt sich aufgrund einer typischen innerossetischen phonetischen<br />

Entwicklung. Namenbildende Elemente aus verschiedenen Turksprachen kommen<br />

nicht nur sehr häufig in genuin türkischen Komposita vor, sondern sie zeigen<br />

darüber hinaus auch eine überraschende Produktivität bei hybriden Bildungen mit<br />

einem ossetischen Kompositalteil. Zahlreiche maskuline Namen sind mit einem<br />

Formans zusammengesetzt, das auf den türkischen Titel beg ‘Fürst’ oder seine<br />

kyptschak-türkische Variante bi(j) mit der ursprünglichen Bedeutung ‘Oberhaupt<br />

eines Clans’ zurückgeht; neben rein türkischen Kompositalbildungen wie Aslanbeg<br />

‘Löwe-Fürst’ (Fritz 2006:136) oder Biaslan ‘Fürst-Löwe’ (Fritz 2006:295) findet<br />

man auch einige Kompositalnamen, deren bedeutungstragendes Glied ossetischer<br />

Herkunft ist, wie im Fall von Alanbeg / Alanbi ‘Alanenfürst’ (Fritz 2006:52,53;<br />

Fritz 1988:196) oder Lalymbeg, dessen Bedeutung wohl mit ‘Weinschlauch-Herr’<br />

angegeben werden kann (Fritz 2006:927).<br />

Ein besonders häufiges Element bei der Bildung maskuliner wie femininer Namen<br />

ist xan, das ebenfall auf ein türkisches Wort der Bedeutung ‘Herrscher, Fürst’<br />

zurückgeht und als Vorder- wie auch Hinterglied von Namen unterschiedlicher<br />

Genese fungieren kann (Fritz 2006:74). Beispiele für maskuline Namen sind Alixan<br />

mit dem arabischen Namen ‘Ali (etwa ‘der Hochstehende’) im Vorderglied (Fritz<br />

2006:61) oder Xanbi ‘Herrscher-Fürst’ (Fritz 2006: 1621). Feminine Namen sind<br />

z.B. Xandzariffä mit dem auch selbständig belegten, aus dem Arabischen stammenden<br />

Namen Zariffä ‘die Anmutige’ als Hinterglied (Fritz 2006:1628,1683.) oder<br />

Azawxan mit unklarer Etymologie des Vorderglieds (Fritz 2006:170,171).<br />

Auch der dynastische Name der Krimkhane, dessen ursprüngliche Form mit<br />

*Gerey angegeben werden kann, entwickelte sich zu einem höchst produktiven<br />

Namensuffix, das ironisch džeri / digorisch geri(j) lautet und gleichfalls als Vorderund<br />

Hinterglied maskuliner Namen fungieren kann. Beispiele sind Džerixan (Fritz<br />

2006:557) oder Qazgerij / Qazdžerij (Fritz 2006:1206,1207.); 2 Daß diese onomastischen<br />

Lehnelemente nach wie vor in ihrer ursprünglichen Bedeutung verständlich<br />

geblieben sind, wird durch den Umstand bezeugt, daß durch ihre Anfügung<br />

1 Fritz (2006: 485.); zu -xan s.u.<br />

2 zu Qaz- s. ib. (1198.).<br />

246


an beliebige ossetische Appellativa Spitznamen gebildet werden können, die so<br />

unmittelbar verständlich sind. Ein solcher Fall liegt vor beim maskulinen Namen<br />

Ädylybeg, der ein Kompositum aus dem ossetischen Adjektiv ädyly ‘dumm’ und<br />

dem erwähnten suffixalen Element -beg darstellt (Fritz 2006:176). Ein weiteres<br />

Beispiel ist Zondabi in der Bedeutung’Herr Neunmalklug’; bei diesem Namen<br />

wurde das ossetische Substantiv zond ‘Verstand, Wissen’ um das Element -bi<br />

erweitert (Fritz 2006:1713; s. auch Fritz 1988:196).<br />

Ein interessantes Phänomen stellen auch solche Namen dar, deren lexikalische<br />

Elemente zwar aus dem iranischen Grundwortschatz des Ossetischen stammen, die<br />

aber im Sinne von Lehnübersetzungen turksprachige Muster reflektieren. Dies<br />

betrifft vor allem eine Reihe von Namen, die aus ganzen Sätzen bestehen, wie z.B.<br />

der weibliche Name Cämänqwyd, der von seiner Etymologie her rein ossetisch<br />

(also: iranisch) ist; er setzt sich zusammen aus oss. (iron.) cämän ‘warum, wozu’<br />

und qwyd, dem Part. prät. des Verbs qäwyn ‘nötig sein, fehlen’. Der Name bedeutet<br />

also ‘Wozu war sie nötig?’ (Fritz 2006:359). Ein weiteres Beispiel dieser Art ist<br />

der für das Digor belegte ebenfalls feminine Name Kisnal ‘Kein Mädchen mehr!’,<br />

der aus dem digorischen Wort für ‘Mädchen, Tochter’ und nal ‘nicht mehr, kein ...<br />

mehr’ gebildet ist (Fritz 2006:865). Solche Namen, die in der zweiten Hälfte des<br />

20. Jahrhunderts noch vergeben wurden, sind nach wie vor für jeden Muttersprachler<br />

des Ossetischen leicht analysierbar. Die Motivation einer solchen<br />

Namensgebung ist gut nachvollziehbar: Im Kaukasus hatten Mädchen traditionell<br />

nicht denselben Stellenwert wie Jungen. Wurde also statt des ersehnten<br />

Stammhalters eine Tochter geboren, womöglich bereits nach einer Serie von<br />

Töchtern, sollten Namen dieser Art im Sinne einer Beschwörungsformel dem<br />

Mädchensegen ein für allemal Einhalt gebieten. Die Vorbilder solcher Namenskonstrukte<br />

sind in den Turksprachen gut belegt, vgl. z.B. türkisch Gizyeter ‘Genug<br />

der Töchter!’, turkmenisch Güldursun ‘Der Blume sei Einhalt geboten!’, wobei das<br />

Blumenwort synonym für ‘Mädchensegen’ steht. Ein weiteres Beispiel ist der<br />

kumükische Frauenname Qystaman, wörtlich ‘Mädchen genug!’ (Fritz 1988:197).<br />

Auch die im Ossetischen häufig zu findenden Tabunamen verbaler Provenienz<br />

sind so im Iranischen nicht verankert, doch bei den Turkvölkern äußerst üblich.<br />

Namen wie der fem. Personenname Anygwyla, im Ossetischen (Iron) wörtlich ‘Sie<br />

möge untergehen / sterben! ’ (Fritz 2006:109), sind zwar in lexikalischmorphologischer<br />

Hinsicht auf iranischer Basis gebildet, doch folgen sie funktionell<br />

und strukturell türkischen Vorbildern. Derartige Namen sollen den bösen Geistern<br />

vortäuschen, daß das Kind entweder nicht existiere oder bereits dem Jenseits<br />

versprochen oder verkauft sei. Ein nominal gebildeter maskuliner Name, der den<br />

bereits eingetretenen Tod vorgaukeln soll, ist Änäud, im Ossetischen wörtlich<br />

‘ohne Seele (seiend)’ (Fritz 2006:182). Es gibt auch zahlreiche Namen, die durch<br />

ihre abwertende Bedeutung das Kind "uninteressant" erscheinen lassen sollen. Dem<br />

Volksglauben nach wird dadurch verhindert, daß die unheilvollen Mächte<br />

überhaupt erst auf das Neugeborene aufmerksam werden. Hierher gehören etliche<br />

Namen, die Appellativa reflektieren, mit denen unscheinbare oder sogar ekelerregende<br />

Tiere bezeichnet werden. Als ein illustratives Beispiel mag der feminine<br />

Name ironisch Byndz bzw. digorisch Bindzä dienen, der das ossetische Wort für<br />

‘Fliege’ unverändert wiedergibt (Fritz 2006:310,352). Ein maskulines Pendant liegt<br />

247


im Namen Dzynga vor, der das ossetische Appellativ für ‘Pferdebremse’ im<br />

ironischen Dialekt reflektiert (Fritz 2006:548).<br />

Auch der Einfluß der beiden unmittelbaren Nachbarsprachen, des südkaukasischen<br />

Georgischen und des westkaukasischen Kabardinischen auf das ossetische<br />

Onomastikon kann nicht hoch genug bewertet werden.<br />

Prinzipiell kann jeder georgische Name im Ossetischen vorkommen, so wie auch<br />

alle georgischen namenbildenden Elemente vertreten sein können. Als Beispiele<br />

für georgische Frauennamen, die unverändert ins Ossetische übernommen wurden,<br />

mögen Mzia, wörtlich ‘Sonne’ (Fritz (2006:1080) und Nino (Name einer Heiligen,<br />

die Georgien im 5. Jahrhundert zum Christentum bekehrte) (Fritz 2006:1120)<br />

genügen. Typische Männernamen aus dem Georgischen sind z.B. Zaza (Fritz<br />

2006:1692 und 759) oder Gugua. Von den zahlreichen alttestamentarischen und<br />

rezenteren christlichen Namen, die seit altersher über das Georgische ins Ossetische<br />

eingedrungen waren, war eingangs bereits die Rede. Zahlreiche ossetische<br />

Namen georgischer Herkunft enden auf das georgische Diminutivsuffix -ḳo, wie<br />

beispielsweise die Frauennamen Suliḳo ‘Seelchen’ und Guliḳo ‘Herzchen’ (Fritz<br />

2006:1391 und 76; 302)oder der Männername Biciḳo aus georgisch Bič̣iḳo ‘kleiner<br />

Junge’. Georgisch war auch die Mittlersprache für etliche letztlich aus verschiedenen<br />

zeitlichen Strata des Persischen stammende, im Ossetischen häufig<br />

gebrauchte Personennamen. Hierzu zählen beispielsweise die maskulinen Namen<br />

Vaxtang, Wardan, Nodar oder Guram, sowie die femininen Namen Wardis und<br />

Pari (Fritz 2006:1543,1557,1123, 766,1559,1144).<br />

Das zweite bedeutende kaukasische Stratum im ossetischen Nonmastikon bilden<br />

Namen und namenbildende Elemente aus dem Kabardinischen, der unmittelbar<br />

benachbarten Tscherkessensprache. Ähnlich wie für die onomastischen Entlehnungen<br />

aus dem Georgischen gilt, daß im Prinzip jeder kabardinische Name im<br />

Ossetischen vorkommen kann. Einige Beispiele mögen dies illustrieren. So<br />

reflektiert der ossetische Frauenname Dysa <strong>of</strong>fensichtlich den kabardinischen<br />

Namen Дыщэ Dəŝă, der mit dem Appellativ für ‘Gold’ identisch ist (Fritz<br />

2006:468). Der ossetische maskuline Name Ġuc̣una ist aus dem kabardinischen<br />

Kompositalnamen ГъущIынэ Ġuṣ̂ənă herzuleiten, dessen Bedeutung mit ‘Eisenauge’<br />

wiedergegeben werden kann (Fritz 2006:789). Ein häufiger femininer Name<br />

im Ossetischen ist Gwassä, der auch in anderen phonetischen Varianten vorkommt<br />

Fritz (2006: 772). Die Ausgangsform ist der kabardinische Name Гуащэ G°āŝă,<br />

der mit dem gleichleutenden Appellativ der Bedeutung ‘Fürstin, Herrin, Schwiegermutter’<br />

identisch ist. Der Name kommt im Ossetischen wie im Kabardinischen<br />

auch als Bestandteil zusammengesetzter Namen vor, so z.B. ossetisch Xangwassä<br />

mit dem turksprachlichen Element xan- als Vorderglied (Fritz 2006:625; s. auch<br />

Fritz 1988, 199; s. auch dieselbe A.K.A.).<br />

Eines der gebräuchlichsten namenbildenden Elemente kabardinischer Provenienz<br />

ist das <strong>of</strong>t in maskulinen Namen erscheinende Suffix -q(o), kabardinisch -къуэ -<br />

q : °ă, das das gemeintscherkessische Wort für ‘Sohn’ reflektiert (s. dazu Fritz<br />

248


A.K.A.). Еs ist hervorzuheben, daß es sich bei diesen Namen um maskuline<br />

Personennamen und nicht etwa um Patronyme handelt. Beispiele hierfür sind unter<br />

anderem die ossetischen Namen Ajdaruq(o) (Fritz 2006:43,54,432), Alädžyqo,<br />

Deletiqo oder der in zahlreichen Varianten auftretende Name Xet.äxciqo (aus dem<br />

kabardinischen Männernamen ХьэтIохъущыкъуэ Ḥăt.ox°ŝəq : °ă ), der in seinem<br />

Vorderglied das kabardinische Wort für ‘Hund’, хьэ ḥă , enthält (s. Fritz 1988:199<br />

und dieselbe 2006:1650.).und der damit ein spezifisches Teilgebiet der kaukasischen<br />

Anthroponomastik reflektiert. Namen, die sich semantisch auf den ‘Hund’<br />

oder andere hundeartige Tiere beziehen, oder aber auch einfach als "pars pro toto"<br />

bestimmte Körperteile des Hundes als Namenkomponenten aufweisen, sind für die<br />

westkaukasische Einflußsphäre typisch. Derartige Namen haben die Aufgabe, ihren<br />

Träger zu beschützen, galt doch der Hund im westlichen Kaukasusgebiet als das<br />

wichtigste Totemtier (s. dazu ausführlicher bei Fritz A.K.A.).<br />

Diese "Schutzfunktion" des Hundes spiegelt sich allerdings auch in Namen<br />

wieder, deren Etymologie nicht originär kaukasisch ist. So gibt es auch Beispiele<br />

für auf den ‘Hund’ bezogene Namen, die turksprachliche Quellen haben. Dies<br />

betrifft unter anderem die maskulinen Namen Kwycykk, Kucuk (digor.), Kuči und<br />

Kuci, die sämtlich das türkische Appellativ der Bedeutung ‘Hund, Welpe’, küčük,<br />

reflektieren. Außerdem findet man im ossetischen Onomastikon einige Namen, die<br />

das alte ostiranische ‘Hunde’-Wort *kuti reflektieren oder als Namensbestandteil<br />

aufweisen. Ein Paradebeispiel ist der maskuline Name Kwydzäg, der tatsächlich<br />

das Iron-Wort kwydz ‘Hund’ enthält, das sich lautgesetzlich aus der erwähnten<br />

Vorform entwickelt hat und um das Suffix -äg erweitert ist. Es steht überdies zu<br />

vermuten, daß dasselbe Etymon bereits im skythischen Personennamen Κουζαιος<br />

überliefert ist (s. dazu ausführlich Fritz 2006:898 und dieselbe 1988: 200). Von den<br />

zahlreichen modernen ossetischen Kompositalnamen, die das Wort für ‘Hund’<br />

enthalten, seien hier nur die beiden echt ossetischen Komposita Sawkwydz<br />

‘schwarzer Hund’ und Kwydzigus ‘Hundeohr’ erwähnt (Fritz 2006:900,1318). Es<br />

steht jedoch außer Frage, daß auch im Falle der erwähnten innerossetisch-iranisch<br />

zu etymologisierenden Personennamen die Benennung nach dem Totemtier ‘Hund’<br />

nicht auf iranische Vorbilder zurückgeht, sondern auf einer entlehnten Sitte beruht,<br />

wobei nicht eindeutig zu klären ist, ob letztlich türkische oder tscherkessische<br />

Bräuche im Hintergrund standen.<br />

Eine unmittelbare Folge der politischen Entwicklung des 20. Jahrhunderts war die<br />

starke Russifizierung Nordossetiens. Für das Namenrepertoire der Osseten bedeutet<br />

dies, daß praktisch jeder russische Name verwendet werden kann. Dabei fällt auf,<br />

daß neben den Namen in ihrer Ausgangsform auch die von ihnen abgeleiteten<br />

Kurz- und Kosenamen <strong>of</strong>fiziellen Status genießen, was im russischen Sprachgebrauch<br />

undenkbar wäre. Dies sei am häufig gebrauchten Frauennamen Ольга Ol'ga<br />

demonstriert, dessen ossetische Varianten, Olġa und Wälġa (Fritz 2006:1136,1568)<br />

dem russischen Original gegenüber nur geringfügige phonetische Anpassungen<br />

aufweisen. Die primäre Kurzform Оля Olja und die davon weiter abgeleitete<br />

Koseform Оленька Olen’ka, die im Ossetischen in den Varianten Olinḳä, Wälinka<br />

und Wälin ḳa belegt ist, gelten bei den Osseten als amtlich anerkannte Namensformen.<br />

Neben den "klassischen" russischen Namen christlicher Prägung und<br />

sowjetischen Modenamen (wie z.B. Октябрь Oktjabr’ als russischer und osse-<br />

249


tischer Männername im Gedenken an die Oktoberrevolution, mit russ. Октябрина<br />

Oktjabrina / oss. Oktjabrinä als weiblichem Pendant) 1 findet man jedoch, wenn<br />

auch nur vereinzelt, russische Appellativa als ossetische Personennamen. Ein<br />

besonders eindrückliches Beispiel ist das russische Interrogativum зачем začem<br />

‘warum’, das in unveränderter Form als femininer ossetischer Name belegt ist; es<br />

ist zu vermuten, daß dieser Namensgebung ein ähnliches Motiv zugrundeliegt, wie<br />

es bei den oben erwähnten türkisch inspirierten Namen wie Cämänqwyd etc.<br />

vorausgesetzt wird (Fritz 2006:1666 und 1988:201).<br />

Aus den bisherigen Ausführungen geht bereits hervor, daß die Anzahl jener<br />

Personennamen, die als Neubildungen auf dem iranischen Erbwortschatz des Ossetischen<br />

beruhen oder direkt skythisch-sarmatische Namentraditionen fortsetzen,<br />

insgesamt gering ist. Außerdem sind die unmittelbar aus dem Iranischen herleitbaren<br />

ossetischen Namen überwiegend nicht von derselben Struktur, wie man sie<br />

aufgrund der bei Herodot (Buch IV) oder in den Inschriften der nördlichen<br />

Schwarzmeerküste überlieferten skythischen oder sarmatischen Namen erwarten<br />

würde (Zgusta 1955). Den überwiegenden Anteil machen nämlich eben die<br />

erwähnten Namenkategorien aus, die Lehnübersetzungen turksprachiger oder<br />

kaukasischer Vorbilder repräsentieren.<br />

Unter den echt iranischen Personennamen des ossetischen Onomastikons, die nicht<br />

lehnübersetzt sind, fallen besonders zwei Namenbildungen auf. Zum einen handelt<br />

es sich dabei um einige wenige Partizipialnamen wie Dzäwäg, wörtlich ‘der<br />

Gehende’, oder Dzärdäg ‘der Lebende, Lebendige’, die lautgesetzliche Kosebildungen<br />

von Partizipien der Verben cäwyn ‘gehen’ und cäryn ‘leben’ darstellen.<br />

Diese Namenkategorie scheint ein skythisches Vorbild zu reflektieren, wie der am<br />

Bosporus belegte maskuline Name Ζαβαγος nahelegt (Zgusta 1955:95; Fritz<br />

2006:513,512 und weiter dieselbe 1988:202).<br />

Die zweite Kategorie iranischer, nicht lehnübersetzter Namen ist als Weiterbildung<br />

ossetischer Zahlwörter aufzufassen. So ist die Bedeutung der maskulinen Namen<br />

Avdan, Astan und Däsan, die mithilfe des heute nicht mehr produktiven Suffixes -<br />

an unmittelbar von den ossetischen Kardinalzahlwörtern avd ‘sieben’, ast ‘acht’<br />

und däs ‘zehn’ abgeleitet sind, etwa ‘unser sind sieben; ... acht; ... zehn’ (Fritz<br />

2006:145; Fritz 1988:202).<br />

Hinzu kommen noch einzelne, ihrer Struktur nach unkomplizierte Namen, die dem<br />

iranischen Fundus des Ossetischen zuzurechnen sind, wie der maskuline Name<br />

Näwäg, der mit dem ossetischen Erbwort für ‘neu’ identisch ist. Für diesen Namen<br />

sind ebenfalls bereits skythische Parallelen belegt – die männlichen Eigennamen<br />

Ναυακος und Ναυαγος (Fritz 2006:1108). Weitere Beispiele für als Namen<br />

gebräuchliche Appellativa, die lautgesetzlich aus dem iranischen Grundwortschatz<br />

des Ossetischen herleitbar sind, sind der Männername Ruvas ‘Fuchs’ und der<br />

Frauenname Wärccä ‘Wachtel’. Ein echt ossetischer Kompositalname liegt vor im<br />

Frauennamen Zärdyroxs, dessen Bedeutung mit ‘Herzenslicht, Licht des Herzens’<br />

angegeben werden kann S. dazu ausführlich (Fritz (2006:1271,1571,1701).<br />

1 Fritz 2006:1132 und 1133.<br />

250


Eine Sonderstellung innerhalb des iranischen Namenguts des Ossetischen nehmen<br />

einige historisierende Personennamen ein, die erst in den letzten Jahrzehnten des<br />

20. Jahrhunderts Popularität erlangten. Ihr Aufkommen ist in direktem Zusammenhang<br />

mit dem Erwachen eines eigenen Geschichtsbewußtseins und Nationalgefühls<br />

bei dem neu entstandenen ossetischen Bildungsbürgertum zu sehen. Zumeist<br />

sind diese Namen von Ethnonymen abgeleitet, wie z.B. der maskuline Personenname<br />

Alan, der nur indirekt auf eine alanische Vorform *allan (aus altiranisch<br />

*āryana-/ *aryana- ‘arisch’) zurückgeht. Dieses Ethnonym diente den Alanen als<br />

Eigenbezeichnung, wurde jedoch später von den die beiden Hauptstämme der<br />

Osseten bezeichnenden Ethnonymen ir/ irä und dygūr/ digor verdrängt und geriet<br />

in Vergessenheit. Der heute gebräuchliche Personenname Alan wurde erst in der<br />

Neuzeit ins Ossetische "reimportiert", und zwar aus dem Englischen, wohin er<br />

zunächst in der Form Alain aus dem Französischen gelangt war. Dort war er im<br />

Zuge der Völkerwanderung als Benennung der Alanen aufgekommen (Fritz<br />

2006:51; Fritz 1988:203).<br />

Ein sehr gebräuchlicher femininer historisierender Personenname ist Zärinä. Zwar<br />

zeigt der Name lautliche Übereinstimmung mit dem ossetischen Wort für ‘Gold,<br />

golden’, doch liegt auch in diesem Fall keine ununterbrochene Tradition vor.<br />

Vielmehr handelt es sich hierbei um eine "Wiederbelebung" eines bei Ktesias<br />

überlieferten Namens der skythischen Königin Ζαρ…να, der zu skythisch *zaranya-<br />

‘Gold, golden’ zu stellen ist (Fritz 2006:1702).<br />

Ein Stratum für sich bilden die Namen der legendären Helden und Heldinnen des im<br />

gesamten Kaukasusgebiets verbreiteten sogenannten "Nartenepos". Es handelt sich<br />

hierbei allerdings nicht um ein Epos im klassischen Sinn, sondern um ineinander<br />

übergehende, nur lose zusammenhängende Zyklen von Heldensagen. Es ist im<br />

gegebenen Kontext von Bedeutung, daß die Kernsagen die größte historische Tiefe<br />

des Epos widerspiegeln und daß, wie erst kürzlich nachgewiesen wurde, die Namen<br />

der "Kernfamilie" der Narten letztlich iranisch zu etymologisieren sind und die nichtiranischen<br />

(armenischen, kaukasischen und zu einem geringen Grad auch türkischen)<br />

phonologischen und morphologischen Strata dieser Namen in der außerossetischen<br />

Überlieferung aus späteren Epochen stammen. So können die Ergebnisse aus der<br />

onomastischen Erfoschung als ein indirekter Beweis dafür gewertet werden, daß es<br />

sich beim "Nartenepos", zumindest in seinen Kernteilen, um eine ursprünglich<br />

iranische Schöpfung handelt, die erst später zu den anderen Völkern des Kaukasus<br />

gelangte. Hinter den Namen der mythischen Hauptfiguren wie der weiblichen Heldin<br />

Satana und des tapferen Soslan oder Sozyryqo verbergen sich letztlich historische<br />

Persönlichkeiten, wie kürzlich erwiesen wurde. 1 Im heutigen Namengut der Osseten<br />

spielen diese Namen hingegen keine Rolle mehr.<br />

2. Anthroponyme im Kabardinischen und Adygeischen<br />

Die abchasisch-adygischen oder westkaukasischen Sprachen gehören zu den<br />

autochthonen Kaukasussprachen. Sie werden heute im wesentlichen im nordwestlichen<br />

sowie im westlichen Teil des zentralen Kaukasusgebiets gesprochen. Zum<br />

1 S. ausführlich in Fritz / Gippert 2005a und 2005b; Fritz 2006:1310,1385.<br />

251


Westkaukasischen, das innerhalb der Kaukasussprachen eine Sprachfamilie für<br />

sich darstellt, gehören die vier lebenden Sprachen Abchasisch, Abasinisch,<br />

Adygeisch und Kabardinisch (auch Kabardinisch-Tscherkessisch) sowie die erst<br />

Anfang der neunziger Jahre des 20. Jahrhunderts ausgestorbene Sprache der<br />

Ubychen. Aus genealogisch-linguistischer Sicht bilden Abchasisch und Abasinisch<br />

sowie Adygeisch und Kabardinisch je eine Untergruppe. Nach dieser Klassifizierung<br />

nimmt Ubychisch eine Zwischenstellung zwischen diesen beiden<br />

Hauptgruppen ein. Als Folge von Migrationen findet man einzelne westkaukasische<br />

Sprachinseln auch in der Türkei, Syrien, Jordanien sowie in einigen weiteren<br />

Ländern des Vorderen Orients (s. ausführlich Klimov 1994:47).<br />

Aufgrund der historischen Verhältnisse waren die Sprachen und das kulturelle<br />

Leben und folglich auch das Namengut der westkaukasischen Völker über lange<br />

Zeiträume hinweg weitreichenden Fremdeinflüssen ausgesetzt. Besonders nachhaltige<br />

Veränderungen ergaben sich durch innerkaukasische Migrationen, die Übernahme<br />

des Islam und schließlich durch die Zugehörigkeit des betreffendenTerritoriums<br />

zur Sowjetunion, die eine starke Russifizierung bewirkte.<br />

Erwartungsgemäß entstammen die wichtigsten onomastischen Lehnstrata im<br />

Westkaukasischen der islamischen Sphäre, wobei die zahlreichen arabischen<br />

Namen und Namensbestandteile – so wie auch im benachbarten Ossetischen (s.<br />

dazu in A.O.0) – im wesentlichen, aber nicht ausschließlich über türkische<br />

Vermittlung eindrangen. Prinzipiell kann jeder arabische Name vorkommen, als<br />

Beispiele mögen die maskulinen Namen kab./ adyg. Алий Alij, Абдул Abdul, kab.<br />

Хьэсэн Ḥăsăn, adyg. Хьасан Ḥasan sowie die femininen Namen kab. Аминат<br />

Aminat / Аминэ Amină, adyg. Аминэт Aminăt, kab./ adyg. ФатIимэт Fat.imăt<br />

genügen (Superanskaja 1979:290-303; sowie Fritz 2006:4,61, 90,618,1633).<br />

Darüberhinaus kann praktisch jeder beliebige genuin turksprachige Name<br />

sowie türkische namenbildende Elemente wie -beg / bi-, -xan / qan- etc. in<br />

den einzelnen westkaukasischen Sprachen vorkommen. Auch hierin besteht<br />

praktisch kein Unterschied zur ossetischen Tradition (dazu ausführlich in<br />

A.O.), weshalb einige wenige Beispiele zur Veranschaulichung genügen<br />

mögen. So seien als maskuline Namen kab. Аслъэн Asłăn / adyg. Аслъан<br />

Asłan ( ‘Löwe’), kab. Беслъэн Besłăn / adyg. Бислъан Bisłan (aus Bi-Aslan<br />

‘Herr-Löwe’), kab. Жантемыр Žantemər / adyg. Джантэмыр Džantămər<br />

(aus Jˇan-Temir ‘Seele-Eisen’) erwähnt, als feminine Namen kab. Жан Žan<br />

‘Seele; Liebling’, kab. Пэщэхъан Păŝăxan (aus Păsa-xan), adyg. Аслъанхъан<br />

Asłanxan ‘Löwe-Herrin’ (Superanskaja 1979:290-300, 302; sowie<br />

Fritz 2006:135,290,491,1155).<br />

Auch das Christentum hinterließ Spuren im westkaukasischen Onomastikon, doch<br />

beschränken sich diese vorwiegend auf Toponyme und vereinzelte Namen für einige<br />

wenige im ganzen Kaukasus populäre Heilige, deren christliche Züge allerdings nur<br />

schwach die darunterliegenden Charaktere heidnischer kaukasischer Gottheiten übertünchen.<br />

Die verschiedenen Missionierungsversuche byzantinischer, russischer und<br />

transkaukasischer Missionare blieben ohne bleibende Erfolge und dementsprechend<br />

252


ohne erwähnenswerte Folgen für die Personennamen. Erst in der sowjetischen<br />

Periode drangen zahlreiche Namen aus dem Russischen in die westkaukasische<br />

Sphäre ein. Darunter sind zwar auch typische christliche Namen und deren<br />

Kurzformen, die in diesem Zusammenhang jedoch in keinem religiösen<br />

Zusammenhang zu sehen sind (vgl. dazu auch in A.O.). Häufig erfolgt bei einer<br />

solchen Namensgebung keinerlei lautliche Anpassung an das westkaukasische<br />

Phonemsystem. In einigen Fällen gibt es jedoch amtlich sanktionierte angepaßte<br />

Formen wie den maskulinen Namen kab. Илэ Ilă für russ. Иля Ilja oder den<br />

femininen Namen kab. Верэ Veră aus russ. Вера Vera sowie die im Kabardinischen<br />

als selbständig betrachteten Frauennamen Дунэ Dună aus russisch Дуня Dunja und<br />

Ленэ Lenă aus russisch Лена Lena, die beide Kurzformen sind und im Russischen so<br />

<strong>of</strong>fiziell nicht gebraucht werden können (s. Superanskaja 1979:292, 294, 297, 298,<br />

301; s. zur Herleitung Fritz 2006: 465, 576, 936, 1545).<br />

Die nachhaltigsten onomastischen Lehnbeziehungen ergaben sich durch vielfältige,<br />

<strong>of</strong>t Jahrhunderte währende Kontakte mit den Nachbarvölkern. Abgesehen von<br />

türkischen Stämmen wie Karatschajern und Balkaren betrifft dies vor allem das<br />

iranische Volk der Osseten, die traditionell besonders enge Beziehung zu den<br />

Kabardinern pflegten (s. dazu auch in A.O.). Dagegen scheint der kartvelische<br />

Einfluß auf die westkaukasischen onomastischen Systeme nach dem derzeitigen<br />

Wissensstand marginal geblieben zu sein (Kokov 1973:82).<br />

Die einheimischen Namen lassen sich nach ihrer formalen Bildung und ihrer<br />

Semantik in verschiedene Gruppen einteilen, wobei sowohl die Lautgestalt der<br />

einzelnen Namen als auch die onomastische Morphologie und Derivation in den<br />

betreffenden Sprachen nicht sehr unterschiedlich ausfallen.<br />

Eine besonders alte Schicht bilden Personennamen, die direkt aus Appellativen<br />

entstanden sind. Sehr häufig sind dabei solche Namen, die auf körperliche<br />

Besonderheiten oder sogar Mängel ihrer Träger oder Trägerinnen hinweisen.<br />

Obwohl ursprünglich als Spitznamen verwendet, wurden manche von ihnen im<br />

Lauf der Zeit wie normal gebräuchliche Anthroponyme behandelt, da die<br />

ursprünglichen Namen der betreffenden Personen in Vergessenheit geraten waren.<br />

Von den zahlreichen Beispielen für derlei brandmarkende Namen seien hier kab.<br />

Нашэ Našă / adyg. Нащ Naš' ‘der Schieläugige’ und kab. ПщэкIэщ Pŝăc.à 'ăŝ /<br />

adyg. ПшъэкIэкI Pŝăc.à'ăc.à' ‘der einen kurzen Hals (hat)’ erwähnt (Kokov 1973:13).<br />

Namen, die körperliche Merkmale hervorheben, sind auch anderen Völkern im<br />

Kaukasusgebiet bekannt, wobei es auch zahlreiche Namen gibt, die sich auf<br />

körperliche Vorzüge beziehen. Als Beispiele mögen der für das Ossetische<br />

bezeugte Frauenname Dumbul und der osmanisch-türkische feminine Name Tonbul<br />

genügen, die beide soviel wie ‘die Rundliche; Dickerchen’ bedeuten; eine Eigenschaft,<br />

die im betreffenden Kulturkreis nicht unbedingt als Mangel auszulegen ist<br />

(Fritz 2006:463). Die – ebenfalls im Namengut verankerten – entsprechenden<br />

autochthonen Appellativa lauten im Kabardinischen Гъум Ġum und im<br />

Adygeischen Гъумы Ġumə ‘dick, rundlich’(Kokov 1973:13).<br />

Einige Appellativa haben sich im Laufe der Zeit zu häufig gebrauchten Namenformantien<br />

entwickelt. Dies soll anhand einiger ausgewählter Beispiele illustriert<br />

werden Ausführlich dazu bei (Kokov (1973:32).<br />

253


Eines der produktivsten Elemente ist das Suffix kab. -къуо - q : °o / adyg. -къо -qo ,<br />

das ursprünglich ‘Sohn’ bedeutet (s. dazu auch in A.O.); z.B. kab. Урысы-къуэ<br />

Urəsə-q : °ă, adyg. Урысэ-къу Urəsă-q° mit dem Turkwort für ‘Russe, russisch’ im<br />

Voerderglied (Fritz 2006: 1580). Zwei heute nicht mehr produktive Namenssuffixe<br />

gehen auf die Appellativa kab. / adyg. хъу xu / x°ə ‘Männchen’ und kab. / adyg.<br />

бзы bzə ‘Weibchen’ (im biologischen Sinne) zurück. Ein so gebildeter Maskuliner<br />

Name ist z.B. kab. Хьэ-хъу Ḥă-x° ‘Hunde-Männchen, Rüde’ (s.u. zu den sogenannten<br />

"Hundenamen").<br />

Auch Wörter aus der Sozial- und Familienterminologie wurden zu geschlechtsspezifizierenden<br />

Namenelementen: kab. / adyg. лIы l.ə ‘Mann, Ehemann’; kab. щауэ<br />

ŝauă ‘Bräutigam, Jüngling’ / adyg. щъао ŝao ‘Sohn’; adyg. пшъашъэ pŝaŝă<br />

‘Mädchen’; kab. гуaщэ g°aŝă ‘Göttin, Schutzgottheit; Herrin, Fürstin; Schwiegermutter<br />

(Mutter des Ehemanns), Hausherrin’ / adyg. id. ‘Fürstin, Schwiegermutter,<br />

Ehefrau’; kab. пщы pŝə / adyg. пшьы pŝ'ə ‘Fürst, Schwiegervater (Vater des<br />

Ehemanns)’. Beispiele für Namen sind adyg. ЛIы-жьы-къу Ḷə-ž'ə-q°ə ‘Sohn eines<br />

alten Mannes’; kab. Хьэ-щауэ Ḥă-ŝauă ‘Hunde-Jüngling’; adyg. Пшъэшъэ-ф<br />

Pŝăŝă-f ‘weißes (hellhäutiges) Mädchen’ (-f ‘weiß’); adyg. Гуэщэ-ф G°ăŝă-f<br />

‘weiße (hellhäutige) Schwiegermutter’ (s.u.); kab. Пщымахуэ Pŝəmax°ă<br />

‘glücklicher Fürst’ (dazu Fritz 2006:1172). Auch Wörter aus der Kriegssphäre wie<br />

kab. шу šu / adyg. шыу šə° ‘Reiter, Berittener’ oder kab. / adyg. дзэ Ză ‘Heer’<br />

dienen als Namenelemente: z.B. kab. Шу-махуэ Šu-max°ă / adyg. Шу-маф Šu-maf<br />

‘glücklicher Reiter’. Bezeichnungen für Körperteile von Mensch und Tier sind<br />

ebenfalls häufige Namenbestandteile, so z.B. kab. / adyg. пэ pă ‘Nase’ oder kab. /<br />

adyg. нэ nă ‘Auge’. Vgl. die maskulin und feminin gebrauchten Namen kab. Пагуэ<br />

Pag°ă / adyg. Пагу Pag° in der Bedeutung ‘stupsnasig’ oder den kabardinischen<br />

Frauennamen Дыщэ-нэ Dəŝă-nă ‘Goldauge’ (dazu auch Fritz 2006:789). Der<br />

zuletzt erwähnte Name ist auch ein gutes Beispiel für die häufig anzutreffenden<br />

Namen, die Bezeichnungen für Wertobjekte wie Edelmetalle, Seide etc. enthalten.<br />

Im Kabardinischen und Adygeischen gibt es zahlreiche maskuline Namen, die das<br />

Appellativ хьэ ḥă ‘Hund’, andere Wörter ähnlicher Bedeutung oder auch<br />

Bezeichnungen für einzelne Körperteile des Hundes enthalten (Kokov 1973).<br />

Solche traditionelle "Hundenamen" für Knaben sind beispielsweise adyg. Хьэ-хъу<br />

Ḥă-x° ‘Rüde’, Хьэ-къэрыжъ Ḥă-qărəz ‘alter Schwarzer Hund’, Хьэ-тыгъужъ<br />

Ḥă-təġ°əz ‘Hund-Wolf ‘mit der Weiterbildung Хьэ-тыгъужъы-къу Ḥă-təġ°zə-q°<br />

‘Hund-Wolfs-Sohn’; 1 Хьэ-лъакъу Ḥă-łaq° ‘Hundebein’, Хьэ-цыгъу Ḥă-cəġ°<br />

‘Hund-Maus’; kab. Хьэ-шыр Ḥă-šər ‘Hundewelpe’, Хьэ-нащхъуэ Ḥă-nāŝx°ă<br />

‘grauäugiger Hund’, Хьэ-бэхъу Ḥă-băx° ‘viele Hunde enthaltend’, Хьэ-кIашэ Ḥăc.àašă<br />

‘Hund, der den Schwanz einzieht’.<br />

Die angeführten Namen illustrieren sehr lebhaft, daß der Hund bei den<br />

westkaukasischen Völkerschaften als das wichtigste Totemtier galt. Namen, die das<br />

Wort ‘Hund’ oder ein Appellativ zur Bezeichnung eines Hundekörperteils - wie<br />

1 Zur Problematik der kabardinischen Entsprechungen dieses Namens und ihrer Entlehnung ins<br />

Ossetische als Xe t.äxciqo mit Varianten s. Fritz 1988:199 und dieselbe 2006:1650.<br />

254


Schwanz, Schnauze, Ohren oder Füße – enthalten, sollen seinen Träger beschützen.<br />

An diesem traditionellen Glauben änderte sich auch nichts, als der westliche<br />

Kaukasus in großem Umfang islamisiert wurde. Zwar gerieten die überlieferten<br />

heidnischen "Hundenamen" zunehmend außer Gebrauch, doch wurden sie in<br />

gleichem Maße durch arabische Namen "ersetzt", die mit ḥa- anlauten, wie z.B.<br />

Ḥasan (Fritz 2006:1633), im Kabardinischen als Хьэсэн Ḥăsăn, im Adygeischen<br />

als Хьасан Ḥasan (Fritz (2006:1633; Superanskaja1979:296,302). Bei den<br />

betreffenden Namen wird die anlautende Silbe volksetymologisch als das<br />

autochthone Wort für ‘Hund’ gedeutet. Mit Hilfe dieser "Importnamen" konnte<br />

also die alte totemistische Tradition lückenlos fortgesetzt werden und so<br />

gewissermaßen bis in die Gegenwart bewahrt bleiben.<br />

Eine Erscheinung, die für den gesamten Kaukasus charakteristisch ist, sind<br />

Tabunamen. Anders jedoch als beispielsweise im ossetischen Onomastikon, wo die<br />

Funktion der Tabunamen vor allem darauf abzielt, Krankheit, Tod und Unglück<br />

vom Namenträger abzuwenden (s. dazu auch in A.O.), findet man in der Tradition<br />

der abchasisch-adygischen Völker ein genau festgelegtes System von Tabunamen<br />

in einem völlig anderen Kontext. Diese Tabunamen, die herkömmlich als "zweite<br />

Namen" bezeichnet werden, sind ein Spiegelbild dessen, welche Mitglieder der<br />

Großfamilie einander nicht mit ihren eigentlichen Vornamen ansprechen dürfen.<br />

Dabei waren genaue Regeln zu beachten, denen zufolge neue Namen wie folgt<br />

vergeben wurden: Eine neu einheiratende Schwiegertochter erhielt von der Familie<br />

ihres Mannes einen neuen Namen, genauso wie die Eltern des Ehemanns von der<br />

Schwiegertochter mit einem neuen Namen bedacht wurden. Des weiteren bekamen<br />

der Schwager (Bruder des Mannes) und die Schwägerin (Schwester des Mannes)<br />

von ihrer Schwägerin brüderlicherseits einen neuen Namen. Die frisch vermählten<br />

Ehegatten gaben einander zwar keinen neuen Namen, doch vermieden sie tunlichst,<br />

einander mit ihrem jeweiligen Namen anzusprechen, da dies als "schlechter Ton",<br />

ja geradezu als Schande empfunden wurde. Die Institution des "zweiten Namens"<br />

hieß auf kabardinisch цIэлей c̣ălej, auf adygeisch цIэлый c̣ăləj, wörtlich ‘<br />

überzähliger, zweiter Name’, der traditionell wohlklingend, zärtlich und poetisch<br />

sein sollte. Es gab für jeden der vier oben erwähnten "Namenverleihungsakte" ein<br />

bestimmtes Repertoire von Namen, die normalerweise auf unmittelbar verständlichen<br />

Appellativen beruhten. Die Schwiegertochter gab der Schwiegermutter<br />

Namen wie Гуащэ-IэфI G°aŝă-'ăf' ‘süße Herrin / Schwiegermutter’ (гуащэ g°aŝă<br />

‘Schwiegermutter, Herrin’, s.o.; IэфI 'ăf' ‘süß’ (s. auch zu ossetisch Gwassä in<br />

A.O.), Гуащэ-дыгъэ G°aŝă-dəġă ‘sonnige, strahlende Schwiegermutter’ oder<br />

Дыщэ-нагуэ Dəŝă-nag°ă ‘Gold-Stupsnase’ 1 . Die Schwiegermutter nannte ihre<br />

Schwiegertochter wiederum Нысэ Nəsă ‘Schwiegertochter’, Дыщэ-нысэ Dəŝănəsă<br />

‘Gold-Schwiegertochter’, Нысэ-IэфI Nəsă-'ăf' ‘süße Schwiegertochter’ etc.<br />

(s. auch zu ossetisch Gwassä in A.O.).<br />

Die Verleihung solcher Tabunamen war in der zweiten Hälfte des 20. Jahrhunderts<br />

bereits nur mehr marginal in einigen Dörfern üblich (s. ausführlicher bei Kokov<br />

1973:24). Ob dieses Phänomen in irgendeinem Zusammenhang mit dem früher<br />

1 Zu дыщэ ‘Gold, golden’ und dem ossetischen Namen Dysa s. ib.<br />

255


verschiedenenorts im Kaukasusgebiet gepflegten Brauch steht, daß Mädchen und<br />

jüngere Frauen entweder in ihrer eigenen Familie oder in ihrer Schwiegerfamilie<br />

mit einem teilweisen, manchmal sogar völligen Sprachtabu gegenüber älteren<br />

Familienmitgliedern belegt wurden, kann hier nicht geklärt werden.<br />

Literatur<br />

Fritz 1988: Sonja Fritz, Schichten der ossetischen Onomastik, In: Akten der 1,<br />

Österreichischen Linguistentagung, Graz, 194 ff.<br />

Fritz 2006: dieselbe, Die ossetischen Personennamen, Wien (enthält als gesamtkaukasisch<br />

angelegtes Namenbuch sämtliche weiterführende Literatur).<br />

Fritz / Gippert 2005a: Sonja Fritz / Jost Gippert, Armeno-Ossetica, Zum historischen<br />

Hintergrund des Nartenepos. In: N.N. Kazanskij (ed.), Hr.dā manasā, Sbornik statej k 70letiju<br />

Leonarda G. Gercenberga, Sankt-Peterburg, 385 ff.<br />

Fritz / Gippert 2005b: dieselben, Onomastica Nartica: Soslan – Sozyryqo, In: Haptačahaptāitiš.<br />

Festschrift for Fridrik Thordarson, Edd. D. Haug, E. Welo, Oslo 2005. 73 ff.<br />

Klimov 1994: Georgij A. Klimov, Einführung in die kaukasische Sprachwissenschaft, Aus<br />

dem Russischen übersetzt und bearbeitet von Jost Gippert. Hamburg.<br />

Kokov 1973: Džamaldin N. Kokov, Voprosy adygskoj (čerkesskoj) antroponimii, Nal’čik.<br />

Superanskaja 1979: A. V. Superanskaja e.a. (edd.), Spravočnik ličnyx imen narodov<br />

RSFSR, Moskva.<br />

Zgusta 1955: Ladislav Zgusta, Die Personennamen griechischer Städte der nördlichen<br />

Schwarzmeerküste, Praha.<br />

Abkürzungen<br />

A.O. - Die Anthroponyme im Ossetischen<br />

A.K.A. - Die Anthroponyme im Kabardinischen und Adygeischen<br />

sonia giperti-frici<br />

256<br />

Crdilokavkasiuri anTroponimebi<br />

reziume<br />

winamdebare statia erTi mxriv osur, xolo meore mxriv yabardoul da<br />

adiReur anTroponimebs exeba. masSi naCvenebia, rom kavkasiis calkeul enaTa onomastikur<br />

sistemaTa farTo ganxilva mxolod maSin aris SesaZlebeli da gonivruli,<br />

rodesac mTeli kavkasiuri arealis saxelTa sistemaSi erToblivad aris<br />

Seswavlili. statiaSi klasikuri sinqroniuli da diaqroniuli meTodebi gamoyenebulia<br />

kulturuli anTropologiisa da arealuri lingvistikis problematikasTan<br />

mimarTebiT. aq ganxilul enaTa WeSmaritad multilingvuri onomastikoni<br />

kavkasiuri arealis kulturuli da enobrivi mravalSrianobis pirdapiri asaxvaa.


enaTmecnierebis sakiTxebi – 2011<br />

lali qecba-xundaZe<br />

epistemuri konteqstualizaciis germanuli Teoria<br />

diskursis lingvistikaSi<br />

1. diskursi rogorc epistemuri konteqstualizaciis procesi da<br />

konstruqti<br />

germanelma lingvistebma meoce saukunis bolos ganavrces fukos konceptualuri<br />

sistema. isini Seecadnen SeeqmnaT meTodi, romelic gamodgeba<br />

diskursis analizis yvela donisTvis: samecniero, mediebis, politikis,<br />

sasaubro da fiqcionaluri diskursebisTvis.<br />

TviT fukos, romlis Seswavlis obieqts upiratesad samecniero diskursi<br />

warmoadgenda, faqtobrivad, kvlevis eqsplicituri meTodi ar SemouTavazebia.<br />

zogadad,Ggermaneli lingvistebi eyrdnobian diskursis poststruqturalistur<br />

gagebas, romlis mixedviTac diskursi ganixileba rogorc<br />

struqturuli erTeuli, romelic calkeuli gamonaTqvamebis CarCos<br />

scildeba da, ase vTqvaT, gamonaTqvamebis/teqstebis momcvel erTianobad<br />

gvevlineba (Sdr. Gardt 2007:30, Busse 2007:81, Busse 2003:17, Busse 1994:14).<br />

amave dros, calkeuli diskursebi referenciuli Sinaarsis cvliT ganpirobebulni<br />

da maTze orientirebulni arian. G<br />

diuseldorfis Tanamedrove lingvisturi skolis TvalsaCino warmomadgenlis,<br />

ditrix buses, mixedviT, diskursis lingvisturi analizi<br />

(fukoseuli gagebiT) `kulturis empiriuli mecnierebaa~ (Sdr. Foucault<br />

1991), romelic gansxvavdeba sxva sociologiuri, filos<strong>of</strong>iuri da fsiqologiuri<br />

epistemologiuri midgomebisgan – radgan igi orientirebulia<br />

enobriv niSanTa mimdevrobebze, rogorc masalaze, romelic Tavis sakuTar<br />

struqturas misi funqciebis gaTvaliswinebiT ikvlevs. Sesabamisad,<br />

iseve rogorc `teqstmcodneoba~ (Textwissenschaft) sui generis, diskursic<br />

interpretaciis obieqtia, romelic erTsa da imave dros epistemuri konteqstualizaciis<br />

processa da konstruqts warmoadgens (Sdr. Busse<br />

2007:81).<br />

konteqstualizacia, upirveles yovlisa, aris epistemologiuri, kognitivisturi<br />

cneba. konteqstebi, rogorc codnis elementebis mimwodeblebi,<br />

romelTa gareSec verc erTi winadadeba an teqsti sworad ver iqneba<br />

gagebuli, ubralo obieqturi monacemebi ar aris. isini, Cveulebriv,<br />

moZebnili da aRmoCenili unda iqnen. konteqstebi, upirveles yovlisa,<br />

kognitiuri reprezentaciebi, epistemuri sidideebia, romlebic gagebis-<br />

Tvis relevantur codnas warmoqmnian (Sdr. iqve:87).Aamitom konteqstualizacia<br />

niSnavs adgilis miCenas codnis sivrceSi, imis damoukideblad,<br />

aris es codna WeSmariti, koherentuli, damtkicebuli Tu aseTad ar<br />

257


gvevlineba. reprezantaciis anu samyaros warmosaxvisa da gagebis umniSvnelovanesi<br />

saSualebebis saxeobebs swored ena iZleva. amdenad, enobrivi<br />

niSnebisa da maTi funqciebis ganlageba konteqstSi msgavsi an alternatiuri<br />

niSnebiT diskursul konteqstualizaciad unda miviCnioT. A<br />

amgvari epistemuri konstruqciebi SesaZloa individualuri an intersubieqturi<br />

iyos, isini SeiZleba Seesabamebodnen an ar Seesabamebodnen<br />

gare epistemur realur samyaros – amas ara aqvs gadamwyveti mniSvneloba.<br />

konteqstualizacia adgilis mopovebaa codnis sivrceSi `Verortung in<br />

einem Wissenraum~ (Sdr. iqve: 84).Ees codna SesaZloa iyos WeSmariti,<br />

damtkicebuli an saeWvo, rasac ar eqneba mniSvneloba. filos<strong>of</strong>osebi da<br />

semantikosebi amas `SesaZlebel samyaroebs~ uwodeben (mögliche Welten).<br />

mniSvnelovania, ase vTqvaT, `meqanikuri~ codna samyaros warmosaxvisa<br />

da gagebinebis saSualebebis gamoyenebis SesaZleblobebis Sesaxeb, romel-<br />

Ta Soris ena umniSvnelovanes saSualebas warmoadgens. gagebis procesis-<br />

Tvis amdenadve mniSvnelovania enobrivi niSnebisa da maTi funqciebis sa-<br />

Tanado ganlageba (Verortungen) funqcionalurad msgavsi an alternatiuli<br />

niSnebis konteqstSi, rac aseve konteqstualizaciis cnebas miesadageba.<br />

diskursis lingvisturi analizis dros wina planze gadmoiwevs konteqstualizaciis<br />

procesebis intersubieqturi aspeqtebi da meTodebi,<br />

radgan mizani gagebisTvis relevanturi (zeindividualuri) ganzogadebuli<br />

codnis da misi struqturebis dadgenaa (Sdr. iqve 81). konteqstualizaciis<br />

problemebi imdenad mravalmxrivia, rom am statiis farglebSi<br />

maTi ganxilva SeuZlebeli iqneboda. Cven gamovy<strong>of</strong>T mxolod ors:<br />

• konteqstualizaciis ra saxeebi/tipebi/an doneebi arsebobs.<br />

• romeli maTgania diskursis lingvisturi analizis Sesabamisi obieqti.<br />

2. konteqstualizaciis doneebi da tipebi<br />

konteqstualizaciis doneebisa da tipebis kvlevas safuZvlad udevs<br />

mosazreba, rom is, rac konteqstualizacias ganicdis, eqvemdebareba mas,<br />

imdenad enobrivi niSnebi ar aris, ramdenadac enobrivi niSnebis mier gaaqtiurebuli<br />

teqstis samyaros (SesaZlebeli, virtualuri samyaros) elementebi,<br />

romlebic konteqstebSi (codnis qselebSi, saorientacio CarCoebSi)<br />

arian CarTulni, raTa enobrivi niSnebis gamoyeneba, ase vTqvaT, adekvaturad<br />

iqnes gagebuli. M<br />

ditrix buses magaliTad franguli revoluciis konteqstSi maria antuanetas<br />

sikvdiliT dasja mohyavs (iqve:87). Cvenc SegviZlia ufro axali<br />

magaliTebis moyvana: holokosti (meore ms<strong>of</strong>lio omis konteqstSi),<br />

e.w. `perestroika~ sabWoTa kavSiris dangrevis konteqstSi an berlinis<br />

kedlis dangreva germaniis gaerTianebis konteqstSi.<br />

erTi SexedviT, amgvari movlenebi mxolod sinamdvileSi arsebuli<br />

mocemulobebia. magram zemoT aRniSnuli movlenebis e.w. codnis sivrceSi<br />

ganlageba, rogoric iyo maria antuanetas sikvdiliT dasja franguli<br />

revoluciis an holokosti – meore ms<strong>of</strong>lio omis konteqstebSi da Sem-<br />

258


dgomi magaliTebic, ki ar gamoricxaven msgavs konteqstebs, aramed paralelurad<br />

dasaSvebi konteqstebia – magaliTad, `terori da teroristuli<br />

mmarTvelobis saSineli Sedegebi~, amasTan, aRsaniSnavia, rom es aris<br />

kognitiurad realizebuli koleqtiuri konteqstualizaciebi an sazogadoebrivi<br />

codnis wesrigis struqturebi (Ordnung des Discurses – fukos<br />

terminiT), romlebic intersubieqtur doneze aRiarebulia rogorc cnobierebaSi<br />

arsebuli konteqstualizaciis mexsiereba (Kontextualizierungsgedächtnis).<br />

dabolos, konteqstualizaciis gagebisTvis umniSvnelovanesia is, rom<br />

igi relaciuri cnebis (mimarTebis/Relation) damaxasiaTebel yvela niSans<br />

atarebs: raRac aris raRac sxvasTan mimarTebaSi, anu sxvaze orientirebuli<br />

an aseTad danaxuli.<br />

sakuTriv `kategorialuri konteqstualizaciebis~ mokle tipologizacia<br />

mniSvnelovani iqneboda diskurssemantikuri analizis perspeqtivis-<br />

Tvis da meTodisTvis, romelsac buse gvTavazobs:<br />

1. niSnebi urTierTdamokidebul mimarTebaSia;<br />

2. kognitiuri reprezentaciebi mimarTebiT damokidebulebaSia.<br />

teqstis samyaros elementebi (subieqtebi, protagonistebi, sagnebi,<br />

movlenebi, moqmedebebi, calkeuli qmedebebi, Sinaarsebi, msjelobebi da<br />

a.S) konteqstebis saxiT aRsaqmel da gasageb relacionalur warmonaqmnebs<br />

warmoadgenen: teqstis samyaros SigniT arsebuli elementebis ur-<br />

TierTmimarTebidan dawyebuli, mosazRvre teqstebis samyaroebis elementebisa<br />

da/an sxva teqstebis samyaroebis msgavsi elementebisadmi maTi mimarTebiT<br />

damTavrebuli (mniSvneloba ar aqvs, aris es msgavseba esTetikurad<br />

aRsaqmeli, funqcionaluri Tu sxvagvarad motivirebuli – iqve:87).<br />

teqstis producenti konteqstualizaciebs teqsts nagulisxmevi konteqstebis<br />

saxiT warumZRvarebs, magram is verasodes iqneba darwmunebuli,<br />

rom teqstis recipientebis mier ise iqnebian gagebuli, rogorc mis<br />

mier iyo nagulisxmevi. magram komunikaciuri qmedebis sayovelTao racionaluroba<br />

ganapirobebs konteqstebis umeteswilad intersubieqtur mar-<br />

Tlzomier aRqmas, ris garantsac, Cveulebriv, leqsikuri semantika warmoadgens.<br />

teqstis doneze sityvebis da winadadebebis Sesabamisad predikaciebis<br />

konteqstualizacia mTeli teqstebis konteqstualizacias gulisxmobs:<br />

• romelic orientirebulia teqstis saxeobebze rogorc nimuSebze;<br />

• da gulisxmobs teqstebis CarTvas teqstualobaSi (deridas Sriftis<br />

“ecriture” metaforis gagebiT) – rogorc mTlian sivrceSi aqamde arsebuli<br />

teqstualobisa, romelic SeiZleba teqstebis konteqstualizaciis<br />

sivrced iqnes miCneuli (Busse 2007:92).<br />

teqsti an teqstis amonaWeri CarTulia ara mxolod yvela sxva aqamde<br />

realizebuli teqstebis horizontSi, aramed igi (Sedarebis gziT)<br />

aseve CarTulia SesaZleblobebis gavrcobis sivrceSic, romlis Taviseburebebsac<br />

calkeuli teqstis funqcia ganapirobebs.<br />

259


am mxriv teqstebis funqcionalobis mTliani sivrce (Sesabamisad,<br />

enobrivi gamonaTqvamebi) enobrivi erTeulebis konteqstualizaciis horizonts<br />

da ramdenime tips qmnis. A<br />

• CarCoze orientirebuli konteqstualizaciebi<br />

• interteqstualoba<br />

• interdiskursuloba<br />

• topologiuri konteqstualizaciebi (iqve: 93)<br />

epistemologiuri semantikisTvis upirvelesi rigis ganmazogadebeli<br />

cneba aris codnis CarCos cneba. codnis horizontis Seqmna yovel konkretul<br />

SemTxvevaSi warmoadgens `codnis CarCos~. amgvari CarCoebi day<strong>of</strong>ilia<br />

ierarqiul, paralelur an alternatiur struqturebad ise, rom<br />

isini moicaven mudmivad cvalebadi saxis codnis umcires elementebsac,<br />

romlebic mravalgzis gadaikveTebian Sinaarsobriv da specifikur perspeqtivebSi.<br />

es ki niSnavs, rom interteqstualoba, interdiskursuloba da<br />

topologia (teqstebis ganlageba diskursis sivrceSi) codnis CarCoSi<br />

organizebuli (codnis) struqturebis garkveuli tipebia.<br />

diskursis analizis buses mier SemoTavazebuli meTodebi ar aris<br />

axali. isini cnobilia rogorc komponentebis semantika da prototipebis<br />

semantika. A<br />

axalia midgoma: semuri analizi – sinonimebis, semantikuri velebis<br />

izotopuri jaWvebi, iseve rogorc prototipebis semantikis – kanonikuri<br />

maxasiaTebelebis kombinaciebi (myari Sesityvebebi (e.w. Topoi), orientirebuli<br />

sagnebze, pirovnebebze, qmedebebze), warmodgenilia rogorc<br />

konteqstualizaciis formebi.A<br />

didi mniSvneloba eniWeba im garemoebas, rom semantikuri velisa da<br />

CarCos semantikis iseTi Semadgeneli nawilebi, rogorebicaa realobaze<br />

orientirebuli codnis CarCoebi, cnebebi da konceptebi, TavianTi referencialur<br />

funqciis miRma sxva implicitur predikaciul informaciebsac<br />

Seicaven.<br />

amrigad, konteqstualizaciis procesi gulisxmobs ara mxolod erTi<br />

predikaciuli CarCos, aramed sxva predikaciebis gaaqtiurebasac, romlebsac<br />

Cveulebriv presupoziciebs uwodeben. gaaqtiureba ki gulisxmobs<br />

konteqstualizaciis procesSi CarTvas da, Sesabamisad, sabolood gagebas/interpretacias.<br />

3. sityvis konteqstualizacia fiqcionalur teqstSi<br />

sainteresoa fiqcionaluri (umeteswilad avtoreferenciuli teqstebis)<br />

konteqstualizacia, romlis procesSic avtoris/teqstis producentis<br />

kognitiur-esTetikuri zeindividualoba mkiTxvelis asociaciebze<br />

dayrdnobiT Tavisebur modifikacias ganicdis, rac mudmivad ganaxlebadi<br />

konteqstualizaciebis SesaZleblobas qmnis.<br />

• demonstracia konkretul magaliTze – rogor xdeba sityvis, rogorc<br />

teqstis erTeulis, konteqstualizacia eqsplikatiuri semanti-<br />

260


kis gamoyenebiT. es aris uve kolbis leqsi (cit. ula fiqsis mixedviT:<br />

Fix 2007: 253)<br />

Sprachvermögen<br />

Sprechenkönnen<br />

Sprichwenndukannst<br />

Strauch Baum Sturm Gelächter<br />

Wir Objekte Substantive Sätze<br />

Sinn Sinnlichkeit Widersinn<br />

Lüge Lüglichkeit Notlüge<br />

Wahrheit Wahrhaftigkeit Zeitunglesen<br />

Macht Mächtigkeit Ohnmacht<br />

Glaube Beglaubigung H<strong>of</strong>fnungslosigkeit<br />

Sein Dasein Kunst<br />

Vernunft Ausverkauf Wahnsinn<br />

Ordnung Sicherheit Leben<br />

Aufstieg Karriere Schweigen<br />

Loch Arschloch Wut<br />

Lob Gelöbnis Haß<br />

Labsal Labbrigkeit Realität<br />

Sätze Substantive Objekte Welt<br />

Lachen Stimmen Bäumen Straucheln<br />

• pirveli kiTxva: warmoadgens Tu ara es morfologiur-sintaqsuri mimarTebebis<br />

gareSe mocemuli sityvebi teqstis sivrces da zedapirs.<br />

• Semdegi kiTxva: Tu es teqstia, iReben Tu ara Tavis Tavze sxva mimarTebebi<br />

teqstis zedapirze morfologiur-sintaqsur funqciebs?<br />

P Tu am kiTxvebze pasuxis gasacemad movaxdenT zmnis fleqtiuri formebiT<br />

predikacias, davinaxavT, rom mas banaluri da teqstis esTetikuri<br />

RirebulebisTvis metad savalalo Sedegi mohyveba. amgvar proceduras<br />

leqsis teqsti ver aitans, magaliTad aseTs:<br />

Ein Strauch oder Baum im Sturm der Gelächter, d.h. wir sind Objekte oder<br />

Substantive in Sätzen; Strauch und Baum, sie trotzen dem Sturm. Ihre Blätter<br />

ergießen sich in Gelächter. Wir sind Objekte von Welt wie Substantive die von<br />

Sätzen. 1<br />

• aSkara xdeba, rom teqsti sruliad sxvagvari mimarTebebis Semcvelia,<br />

romelTa Canacvlebac sxva komplementaruli morfologiur-sintaqsuri<br />

saSualebebiT SeuZlebelia.<br />

• koserius Tu davesesxebiT, es aris `sxvagvari niSnebiT gamoxatuli<br />

mimarTebebi~, romlebic gulisxmobs, rom sityvebi qmedebisa da gamoxatvis<br />

umciresi formativebia. isini sintaqsis Canasaxi da gulia.<br />

sityvebi, rogorc teqstis gamoxatvis saSualebebi, teqstis gamaer-<br />

Tianebel funqcias axorcieleben da amdenad integraciuli mniSvnelobis<br />

mqone elementebi arian.<br />

1 K arsebobs komplementaciis sxva SesaZleblobebic, magram amgvar eqsperimentebs am<br />

statiis farglebSi ver ganvaxorcielebT.<br />

261


• semantikuri mimarTebebis gaaqtiureba paradigmatul doneze ramdenime<br />

kuTxiT aris SesaZlebebli:<br />

• SesaZloa sityvaTa velis mimarTebebis dadgena, rogoric aris, mag:<br />

Strauch- Baum- Sturm (=bunebas)<br />

• Obekte-Substantive-Satz(=enas) Wir-Lachen-Stürmen-Bäumen-Straucheln<br />

• (= adamianurs). es mimarTebebi sintaqsis donis identuria.<br />

• sityvaTa ojaxebi: dajgufebebi erTian sayrdens warmoadgenen: Baum-<br />

Bäumen, Sinn-Sinnlichkeit-Widersinn, Lüge-Lüglichkeit-Notlüge, Macht-<br />

Mächtigkeit-Ohnmacht – da teqstis agebis (konstituciis) ganmapirobebel<br />

erTeulebad gvevlinebian.<br />

• SesaZlebeli xdeba, agreTve, kolokaciebis identuri sintaqsuri mimarTebebis<br />

dadgena, rogoric aris Macht-ausüben, Ohnmacht-empfinden.<br />

• sinonimiis, iseve rogorc mravalmniSvnelovnebis dadgenis gziT SesaZlebeli<br />

xdeba konteqstSi semantikuri mimarTebebis gamovlena. mag:<br />

garda mniSvnelobis paradigmatuli msgavsebisa an, zogjer, identificirebisa,<br />

rogoric aris Ordnung-Sicherheit, Sein-Dasein-Leben, Aufstieg-Karriere,<br />

dgindeba mniSvnelobis konteqstualuri msgavsebebic:<br />

Sein, Dasein=cxovrebas, Sein, Dasein=xelovnebas, romlebic warmoqmnian<br />

konteqstualur mimarTebebs teqstis doneze.<br />

• iseT paradigmatul, urTierTsapirispiro mniSvnelobebis mqone leqsemebSi,<br />

rogorebic aris Macht-Ohnmacht, Sinn-Widersinn, Vernunft-Wahnsinn,<br />

kontradiqtoruli mniSvnelobebi (eqspliciturad) vlindeba.<br />

• xolo konotaciebis pozitiurad da negatiurad konotirebuli sityvebis<br />

dapirispireba Wahrheit-Zeitunglesen konteqstualur (implicitur)<br />

mimarTebas qmnis.Aswored amgvari, konteqstualizaciis proces-<br />

Si gaaqtiurebuli konotaciebi teqstSi daZabulobisa da moulodnelobis<br />

efeqts qmnian.<br />

• sityvawarmoebis/sityvaTSemoqmedebis (WortschSpfung), konteqstualuri<br />

mniSvnelobebi – mag: Sprichwenndukannst aris eqspresiuli, moTxovnis<br />

intonaciis Semcveli sityvaTgaerTianeba/Semoqmedeba, romelSic<br />

imperatiuli funqciis Secnobaa SesaZlebeli.<br />

• wyvil leqsemebSi Sinn-Sinnlichkeit, Lüge-Lüglichkeit, Macht-Mächtigkeit<br />

dgindeba wyvilis pirveli prototipuli sabaziso-kategorialuri<br />

mniSvnelobebi, xolo meore nawilSi – kompleqsuri sityvebiT adamianze<br />

orientirebuli niSnebi (eqsplicituri derivacia -keit): Sinnlichkeit,<br />

Lüglichkeit Mächtigkeit.<br />

• teqstis struqturireba: teqsts samnawiliani saTauri aqvs. misi yoveli<br />

calkeuli pwkaris Sua poziciis ori nawili – xiazmia da Car-<br />

Cos qmnis, romelSic dgindeba teqstualuri mimarTebebi. teqsts axasiaTebs<br />

paranomazia: Labsal-Labrigkeit, romelic leqsis Sua nawilis<br />

riTmul danawevrebas da teqstis nawilebis urTirTmimarTebas ganapirobebs.<br />

262


• teqstis saxeoba: radgan saqme leqsTan gvaqvs, amdenad gramatikis si-<br />

Raribe ar gvakvirvebs. sxva SemTxvevaSi me, rogorc mkiTxvels, recefciis<br />

sxva strategia meqneboda.<br />

• ramdenadac am teqsts sintaqsi ar gaaCnia – misi wakiTxva SeiZleba<br />

horizontalurad, diagonalurad da vertikalurad, konteqstualizaciis<br />

funqcias Tavis Tavze iRebs stilistur-semantikuri saSualebebi,<br />

radgan sintaqsuri saSualebebis gaaqtiureba teqsts banalurs<br />

gaxdida, rac leqsis esTetikis damangreveli iqneboda.<br />

daskvna<br />

epistemologiuri konteqstualizaciis mniSvneloba:<br />

• – germaneli mkiTxvelisTvis es leqsi epistemologiur-kognitiuri<br />

TvalsazrisiT sruliad sxvagvar sivrces ikavebs da, ase vTqvaT,<br />

codnis CarCos afarToebs: es aris codna poetis – uve kolbis biografiuli<br />

elementebis Sesaxeb – dabadebuli 1957 wels gdr-Si, avtori<br />

leqsebis krebulisa “Hineingeboren – Stacheldrahtlandschaft”,<br />

romlidanac cxadi xdeba, erTi mxriv, avtoris Seurigebloba reJimis<br />

mimarT da, meore mxriv, misi qeduxreloba dasavleTis mimarT, nostalgiac<br />

ki Stacheldrahtlandschaft-is Taviseburi silamazis mimarT,<br />

romelSic is gaizarda, romelic misTvis miuRebeli, magram mSobliuri<br />

iyo. ara mxolod codnis CarCos es elementebi, aramed uve kolbis<br />

leqsebis diskursi aris kognitiuri da lingvisturi konteqstualizaciis<br />

egzemplifikacia.<br />

• – aq mokled SevexeT sityvis mniSvnelobas teqstisaTvis da teqstis<br />

rols sityvebis mniSvnelobebis urTierTmimarTebebis SeqmnaSi, romlebic<br />

(enobrivi niSnis doneze) teqstSi konteqstualizacias ganapirobeben.<br />

amgvari interpretaciebi SeiZleba tipologiurad ganzogadebulic<br />

iyos konkretul teqstebSi. isini lingvistikis (kerZod lingvisturi<br />

hermenevtikis) sferoSi rCeba, danarCeni ki literturaTmcodneobis<br />

obieqts warmoadgens.<br />

literatura<br />

Busse 1994: Busse Dietrich/ Teubert Wolfgang, “Ist Diskurs ein sprachwissenschaftliches<br />

Objekt?” In: Busse Dietrich Hermanns, Fritz/Teubert, Wolfgang (Hrsg.):<br />

Begriffsgeschichte und Diskursgeschichte. Methodenfragen und Forschungsergebnisse<br />

der historische Semantik, Westdeutscher Verlag, Opladen, 10-28.<br />

Busse 2003: Busse Dietrich, Begriffsgeschichte oder Diskursgeschichte? Zu theoretischen<br />

Grundlagen und Methodenfragen einer historisch-semantischen Epistemologie, In:<br />

Carsten Dutt (Hrsg.): Herausforderungen der Begriffsgeschichte,Winter Verlag,<br />

Heidelberg, 17-38.<br />

Busse 2007: Busse, Dietrich, “Diskurslinguistik als Kontextualisierung”. In: Warnke, Ingo<br />

H (hrsg.): Diskurslinguistik nach Foucault. Theorie und Gegenstände, Walter de Gruyter,<br />

Berlin, New York, 81-105.<br />

263


Gardt 2007: Gardt Andreas, Diskursanalyse – Aktueller theoretischer Ort und methodische<br />

Möglichkeiten, In: Warnke, Ingo H (hrsg.): Diskurslinguistik nach Foucault. Theorie und<br />

Gegenstände, Walter de Gruyter, Berlin, New York, 3-21.<br />

Fix 2007: Fix Ulla, Stil, ein sprachliches und soziales Phänomen, Frank & Timme GmbH,<br />

Berlin.<br />

Foucault 1991: Foucault Michel, Die Ordnung des Diskurses, Fischer-Taschenbuch-<br />

Verlag, Frankfurt am Main.<br />

Warnke 2007: Warnke Ingo, Diskurslinguistik nach Foucault – Dimensionen einer<br />

Sprachwissenschaft jenseits textueller Grenzen, In: Warnke, Ingo H (hrsg.):<br />

Diskurslinguistik nach Foucault, Theorie und Gegenstände, Walter de Gruyter, Berlin,<br />

New York, 3-21.<br />

Lali Ketsba-Khundadze<br />

Bedeutung der epistemischen Kontextualisierung<br />

Fazit<br />

Im vorangehenden Aufsatz haben wir die Bedeutung eines Wortes für den ganzen Text und<br />

die Rolle des Textes für die Konstituierung der Wortbedeutung sowie die Herstellung der<br />

lexikalisch-semantischen Beziehungen besprochen, die auf der Zeichenebene die<br />

Kontextualisierung bestimmen. Solche Interpretation kann in typologischer Hinsicht<br />

anhand konkreter Texte verallgemeinert werden. Diese Interpretationsweise bleibt im<br />

Bereich der Linguistik (und zwar im Bereich der linguistischen Hermeneutik), der Rest<br />

gehört schon zum Gegenstand der Litraturwissenschaft.<br />

Die interpretierten Texte hängen vom Wissensrahmen des Lesers ab: dieses Wissen umfasst<br />

die biographischen Details über den Dichter Uwe Kolb – geboren 1957 in der DDR,<br />

Verfasser des Gedichtbands Stachelldrahtlandschaft, das einerseits die unversöhnlich<br />

kritische Haltung des Dichters gegenüber dem Regime der DDR erkenntlich macht, zeigt<br />

andererseits seine Unfähigkeit dem Westen anzupassen, eine Art nostalgische Vertrautheit<br />

und Zuneigung zur Landschaft, die für ihn unakzeptabel, aber als heimatlich vertraut war.<br />

Nicht nur diese Elemente des Wissensrahmens sondern auch der Diskurs der Gedichte von<br />

Uwe Kolb stellen die Exemplifizierung der kognitiven und linguistischen Kontextualisierung<br />

dar.<br />

264


enaTmecnierebis sakiTxebi – 2011<br />

fonotaqtika da sistemis elementTa<br />

diaqroniuli transformacia<br />

(II nawili)<br />

naTela quTelia<br />

XX saukunem gansakuTrebuli roli Seasrula lingvitikis, rogorc<br />

mecnierebis, ganviTarebaSi. swored man gansazRvra ena, rogorc sakuTriv<br />

lingvistikis obieqti, Tavis srul da mravalmxriv ganzomilebaSi. `fonemis~<br />

da `morfemis~, rogorc abstraqtul erTeulTa, axleburma gagebam<br />

saSualeba misca lingvistebs Seiswavlon enaSi arsebuli sxvadasxva ierarqiuli<br />

doneebi.<br />

`fonema~ da `morfema~, rogorc enis ierarqiuli erTeulebi, qmnian<br />

realur enobriv struqturebs enobrivi ierarqiis sxvadasxva doneze, romelTa<br />

urTierTmimarTeba ayalibebs enas rogorc sistemas.<br />

imis mixedviT, Tu rogor ganviTardeba enobriv movlenaTa mecnieruli<br />

sistematizacia, misi albaTobis xarisxi, miT ufro TvalsaCino iqneba<br />

ierarqiul doneTa erTeulebis sintagmaturi mimarTebebi, romlebic ayalibeben<br />

enas mTlianobaSi – rogorc diaqroniul, ise sinqroniul Wril-<br />

Si.<br />

mecniereba enis Sesaxeb, iseve rogorc yvela sxva mecniereba, dogmaTa<br />

sistema ar aris – meTodebi icvleba da Sesabamisad Sedegebic. `fonema~<br />

sametyvelo bgeraa, is realurad arsebobs da enaTmecnierebis Seswavlis<br />

sagans warmoadgens; enaSi, rogorc sistemaSi, Tanamoqmedebs bgeris materialuri<br />

substancia da funqcia. materialuri substanciisa da funqciis<br />

organuli Serwymis safuZvelzea SesaZlebeli enis sxvadasxva ierarqiul<br />

doneTa Tanamoqmedeba, swored esaa `fonemis~ rogorc abstraqtuli er-<br />

Teulis, axleburi gageba da ara fonetikisa da fonologiis dapirispireba,<br />

rogorc es n. trubeckoisTan gvaqvs. `fonologia rogorc saenaTmecniero<br />

disciplina swavlobs sametyvelo bgeras anu fonemas sityvaTganmasxvavebluri<br />

funqciis TvalsazrisiT, gamodis ra misi (fonemis)<br />

akustikur-fiziolgiuri raobidan~ (axvlediani 1999:263).<br />

fonema abstraqcia ar aris am sityvis piridapiri mniSvnelobiT. imaves<br />

amtkiceben `funqcionaluri fonetikis~, rogorc fonetikis axali mimarTulebis<br />

Casaxvis da Teoriis Camoyalibebis pionerebi: p. uslari, i.<br />

boduen de kurtene, n. kruSevski, l. SCerba, mogvianebiT g. axvlediani da<br />

a. martine.<br />

lingvistikis sauniversiteto kursebSi damkvidrda termini – `fonetika-fonologia~.<br />

vfiqrob, amTaviTve unda ganixilebodes problema: aris<br />

es terminTa dapirispireba, Tu arsebiTad erTi da igivea – rasakvirvelia,<br />

erTi da igivea, vinaidan igulisxmeba sametyvelo anu socialurad Rire-<br />

265


uli bgeris Seswavlis ori aspeqti: fizikuri (artikulaciur-akustikuri)<br />

da funqcionaluri (socialuri), rac, Tavis mxriv, Seicavs: koartikulacias<br />

da masTan dakavSirebuli Sida da gare `sandhis kanonTa~ gamovlenas<br />

da am kanonTa moqmedebis Sedegs; fonetikur tendenciebs, romelTa<br />

qronologia da dinamika scildeba poziciiT ganpirobebul koartikulaciur<br />

qmedebaTa sferos da globaluria enisTvis, rac aisaxeba kidec paradigmatul<br />

sistemebSi da fonematur struqturebSi; `ekonomiis principi~<br />

da fonetikuri cvlilebebi; fonematuri sistemis diaqroniuli transformacia;<br />

universaluri fonetikuri kanonebi da maTi SezRudva droiTa<br />

da sivrciT; sxva kanonis Careva da kanonis reinterpretacia; gansazRvravs<br />

Tu ara fizikuri da funqcionaluri aspeqtebis TanaJamieri moqmedeba<br />

enis fonemur da morfologiur Camoyalibebas, dabolos fonotaqtika<br />

da sistemis elementTa diaqroniuli transformacia.<br />

magaliTad, harmoniul kompleqsTa A da B sistemis jgufebi markirebulia<br />

saerTo-qarTveluri fonologiuri sistemis TvalsazrisiT (maWavariani<br />

1965). amave dros kanonikuria zanuri (resp. megrul-Wanuri) fonotaqtikis<br />

gaTvaliswinebiT, radgan savsebiT Seesabameba fonemaTa SeerTebis<br />

struqturul kanonzomierebas:<br />

megruli<br />

bg fq/mq pk bR fx/rx py<br />

dg Tq tk dR Tx ty<br />

Zg cq wk ZR cx wy<br />

jg Cq Wk jR Cx Wy<br />

lazuri<br />

bg fq pk bR py<br />

bg>mbg>mg<br />

bg/mg<br />

266<br />

fq>mfq>mq<br />

fq>mq<br />

bR>mbR>mR<br />

bR>mR>R<br />

py>k<br />

py>pk>k; py>p<br />

dg Tq tk dR Tx ty<br />

Zg cq wk ZR cx wy<br />

jg Cq Wk jR Cx Wy<br />

sistemis modelis Camoyalibeba eqvemdebareba fonotaqtikis wesebs,<br />

magram fonetikuri substancia ganicdis diaqroniul cvlilebebs. amitom<br />

ismis kiTxva: mogvepoveba sakmarisi safuZveli labialuri rigis harmoniul<br />

jgufTa postulirebisaTvis megrulSi; gavitanoT fq, fx kompleqsebi sqemis<br />

gareT?!<br />

zanuri fonologiuri sistemis TvalsazrisiT, sistemis wevrebi ganicdian<br />

transformacias, magram fonotaqtikuri modeli stabiluri rCeba<br />

qarTulis mimarT, rac uflebas gvaZlevs, vivaraudoT, rom harmoniul


kompleqsTa jgufebi Camoyalibda qarTvelur dialeqtTa erTianobis epoqaSi.<br />

harmoniul jgufTa A da B sistemebi myaria da dadasturebulia<br />

yvela qarTvelur enebSi da rasakvirvelia, erTnairi paradigmatuli six-<br />

SiriT ar xasiaTdeba. amave dros fonotaqtikis TvalsazrisiT maTi materialuri<br />

substanciis gardaqmnebi kanonikuri struqturis farglebs ar<br />

scildeba.<br />

da mainc, ismis kiTxva, ratom arRvevs fonotaqtika, romelic, erTi<br />

mxriv, fonemaTa Segueba-Seugueblobis garkveul wesebs emyareba, xolo<br />

meore mxriv, enis Sinagani organizaciiT aris nakarnaxevi da realurad<br />

arsebul struqturebSi vlindeba, Tavissave gamomuSavebul wess?! aseT<br />

`darRvevasTan~ gvaqvs saqme A da B sistemis labiovelarul jgufebSi<br />

zanurSi (resp.megrul-lazurSi). kanonikuri jgufebi transformirebuli<br />

formiT arian warmodgenilni.<br />

lazuri: bg>mbg>mg; bg||mg; bR>mbR>mR; bR>mR>R;<br />

fq>mfq>mq; fq||mq; fx>mfx>mx; fx>mx>x;<br />

py>pk>k; pk>k; py>p;<br />

megruli: fq/mq; fx>rx; fq>mq;<br />

ra SeiZleba vivaraudoT, rodesac fonotaqtikis dadgenili wesi paradigmis<br />

farglebSi irRveva? is, rom mocemul fonemaTa SeerTebebi<br />

rx


maSin rodesac wina poziciaSi T-s sonanti r emezobleba. morfemaTa gasayarze<br />

warmoqmnili arakanonikuri Tg unda gardaqmniliyo kanonikur dg-d<br />

– aseTia fonemaTa ganawilebis kanonzomiereba qarTvelur enebSi.<br />

literatura<br />

axvlediani 1999: g. axvlediani, zogadi fonetikis safuZvlebi (meore gamocema),<br />

<strong>Tbilisi</strong>.<br />

gudava, gamyreliZe 1981: t. gudava, T. gamyreliZe, TanxmovanTkompleqsebi<br />

megrulSi, `<strong>Tbilisi</strong>s universiteti – akaki SaniZes~, <strong>Tbilisi</strong>.<br />

maWavariani 1965: g. maWavariani, saerTo-qarTveluri konsonanturi sistema,<br />

<strong>Tbilisi</strong>.<br />

Natela Kutelia<br />

Phonotactics and Diachronical Transformation <strong>of</strong> the Elements <strong>of</strong> the System<br />

(Part II)<br />

Summary<br />

Linguistics as a science, as well as all other sciences, is not a system <strong>of</strong> dogmas – methods<br />

change and, accordingly, the results change too.<br />

“Phoneme” is a speech sound. It exists in reality and is the object <strong>of</strong> linguistic studies.<br />

In the language, as a system, the material substance and function <strong>of</strong> the phoneme cooperate.<br />

On the basis <strong>of</strong> organic merging <strong>of</strong> the material substance and function, the cooperation <strong>of</strong><br />

various hierarchical levels <strong>of</strong> the language is possible. Consequently, it is a new<br />

understanding <strong>of</strong> “phoneme” as an abstract unit and not the opposition <strong>of</strong> phonetics and<br />

phonology as it is given in N. Trubetskoy’s works.<br />

In the process <strong>of</strong> phonetic evolution phonotactics has a decisive role. When the rules <strong>of</strong><br />

phonotactic regularities <strong>of</strong> all the Kartvelian languages are stated, the whole range <strong>of</strong><br />

spontaneous changes both on synchronic and diachronic levels will be explained and the<br />

interpretation <strong>of</strong> synchronic and diachronic changes will become much easier and more<br />

exact by taking into account the phonotactics rules.<br />

268


Sesavali<br />

enaTmecnierebis sakiTxebi – 2011<br />

periferiuli arabuli dialeqtebis kvlevis<br />

ZiriTadi mimarTulebebi<br />

guram Ciqovani<br />

periferiul arabuls miekuTvneba arabuli samyaros miRma an arabuli<br />

qveynebis sasazRvro regionebSi arsebuli dialeqtebi. maTTvis damaxasia-<br />

Tebelia enobrivi kontaqtebiT ganpirobebuli enobrivi Taviseburebebi.<br />

geografiuli mdebareoba ganapirobebs am tipis arabuli dialeqtebis<br />

enobriv urTierTobebs struqturulad araidentur indoevropul da<br />

Turqul enebTan. specialistTa gansakuTrebuli yuradRebis centrSia<br />

TurqeT-siriis sasazRvro zolSi arsebuli periferiuli arabuli, aseve<br />

iranis xuzistanis, avRaneTisa da centraluri aziis dialeqtebi, romel-<br />

Tagan zogierTi, saukuneebis ganmavlobaSi, mowyvetili aRmoCnda arabuli<br />

samyarosgan. sayuradRebo lingvisturi suraTi miviReT am dialeqtebis<br />

ganviTarebis Sedegad. erTi mxriv, isini Tanaarsebobdnen, enobriv kontaqtSi<br />

imy<strong>of</strong>ebodnen arasemitur enebTan, xolo, meore mxriv, maTi arabuli<br />

lingvisturi sistema met-naklebad viTardeboda klasikur arabulTan da<br />

mis dialeqtebTan Sexebis gareSe. amgvarad, arabulma enobrivma qsovilma<br />

periferiul arabulSi ganicada Sida evolucia, rac faseulia ara mxolod<br />

arabuli dialeqtologiis, aramed zogadsemitologiuri TvalsazrisiTac.<br />

gansakuTrebuli aRniSvnis Rirsia periferiul arabulSi SemorCenili<br />

arabuli enisaTvis damaxasiaTebeli Zveli formebi. maTi arseboba ganpirobebulia<br />

mravalsaukunovani enobrivi izolaciiT. isini sayuradReboa<br />

arabuli enis istoriisa da, zogadad, semituri enebis ganviTarebis tendenciebis<br />

Sesaswavlad. aseve faseulia am tipis monacemebi arabuli enis<br />

istoriuli dialeqtologiis TvalsazrisiTac.<br />

periferiuli arabuli dialeqtebis enobriv sistemebSi mniSvnelovan<br />

rols asrulebs istoriuli, geografiuli, socialuri da sxva eqstralingvisturi<br />

faqtorebi. maTi gaTvaliswineba Sedis aRniSnuli ragvarobis<br />

arabuli dialeqtebis kvlevis programaSi.<br />

periferiuli arabuli dialeqtebis kvlevisas, pirvel rigSi, unda<br />

dadgindes, rogor iyenebs individi mSobliur arabulTan erTad aramSobliur,<br />

kontaqtSi my<strong>of</strong> enas (an enebs). arcTu iSviaTad, ucxo enis zegavlena<br />

arabulze imdenad didia, rom metyvelebis dros gardauvali xdeba<br />

Secdomebi, rac sistematuri ganmeorebadobis SemTxvevaSi periferiuli<br />

dialeqtis enobriv normad yalibdeba. am mxriv, sainteresoa enobrivi<br />

normebidan sistematuri gadaxvevis Sedegad garkveuli wesebis Camoyalibeba,<br />

rac iZleva enobrivi kontaqtebis modelirebis SesaZleblobas. peri-<br />

269


feriuli arabuli dialeqtebis xangrZlivi Tanaarseboba gansxvavebuli<br />

struqturis enebTan dasaSvebs xdis kontaqtebis Sedegad ganpirobebuli<br />

enobrivi cvlilebebis ganzogadebas.<br />

amgvarad, enobrivi kontaqtebi arabulenovan samyaroSi SeiZleba ganvixiloT<br />

xangrZliv procesad, romelsac garkveul etapze Tan axlavs raodenobrivi<br />

enobrivi cvlilebebis TvisebrivSi gadasvla.<br />

periferiuli arabuli dialeqtebis enobrivi analizi, aseve, SesaZleblobas<br />

iZleva, davadginoT maTi leqsikur-gramatikuli sistemebis sicocxlisunarianobis<br />

xarisxi. kritikul zRvarTan siaxlove an siSore am<br />

mxriv naTlad izomeba dialeqtis enobrivi struqturis farglebSi arsebuli<br />

formawarmoebis potencialiT, rac pirdapirproporciulia sityvawarmoebis<br />

sixSiresTan. im SemTxvevaSi, Tu dialeqtSi gramatikuli formawarmoebis<br />

unari daqveiTebulia, kontaqtSi my<strong>of</strong>i enebi mzamzareul<br />

formebs awvdian enas. sapirispiro viTarebis dros fiqsirdeba klasikuri<br />

arabulis gramatikuli struqturisaTvis damaxasiaTebeli formawarmoeba.<br />

aRniSnuli sakiTxebi SeiZleba CaiTvalos arabuli dialeqtebis kvlevis<br />

efeqtur mimarTulebebad. vfiqrob, arabuli dialeqtebis Seswavlis<br />

Tanamedrove etapze, enobrivi masalis analizis axleburi meTodologia<br />

ufro naTlad warmoaCens periferiuli arabuli dialeqtebis enobriv maxasiaTeblebs,<br />

maT gansakuTrebul mniSvnelobas arabuli enis istoriisa<br />

da zogadsemitologiuri TvalsazrisiT. punqtebis mixedviT periferiuli<br />

arabuli dialeqtebis kvlevis ZiriTadi mimarTulebebi Semdegnairad warmogvidgeba:<br />

I. dialeqtebSi daculi arabuli enis (semituri enebis) Zveli formebis<br />

gamovlena (rogorc zemoT aRvniSneT, maTi konservacia dialeqtebSi<br />

ganapiroba mravalsaukunovanma enobrivma izolaciam, zog SemTxvevaSi klasikur<br />

arabulTan da mis dialeqtebTan urTierTobis ararsebobam).<br />

II. arabuli enobrivi niSnebis Sida evolucia klasikuri arabuli<br />

enisa da misi dialeqtebisagan enobrivi izolaciis pirobebSi (unda dadgindes<br />

arabuli fonetikuri, fonologiuri, morfologiuri, sintaqsuri<br />

da leqsikuri masalis ganviTarebis tendenciebi. am nawilSi unda aRinusxos<br />

da gaanalizdes damoukidebeli ganviTarebis Sedegad droTa ganmavlobaSi<br />

arabul enobriv doneze Camoyalibebuli axali gramatikuli formebi).<br />

III. enobrivi kontaqtebis Sedegad ganviTarebuli cvlilebebi (periferiul<br />

dialeqtebSi enobrivi kontaqtebiT ganpirobebuli siaxleebi enobrivi<br />

ierarqiis yvela doneze fiqsirdeba. lingvisturi analizi cxady<strong>of</strong>s<br />

Zireul cvlilebebs, rogoricaa fonologiis struqturaSi axali fonemebis<br />

gaCena, morfologiur doneze saxelisa da zmnis struqturaSi saliteraturo<br />

arabulisagan gansxvavebuli araerTi warmoebis wesis danergva,<br />

sintaqsuri konstruqciebi, winadadebis arabulisaTvis uCveulo wyoba<br />

da, ra Tqma unda, leqsikuri nasesxobebis siWarbe. aqve unda aRiniSnos<br />

kodis Secvla, romelic farTodaa gavrcelebuli periferiul arabulSi).<br />

270


IV. eqstralingvisturi faqtorebiT ganpirobebuli enobrivi Taviseburebebi<br />

(periferiul arabulze gavlenas axdens istoriuli, geografiuli<br />

da socialuri faqtorebi, say<strong>of</strong>acxovrebo garemo da regionebSi arsebuli<br />

enobrivi politika).<br />

ganvixilavT warmodgenil kvleviT mimarTulebebs cal-calke centraluri<br />

aziis arabuli dialeqtebis magaliTze:<br />

I. Zveli formebi, romlebic faseulia arabuli enisa da, zogadad,<br />

semituri enebis istoriis TvalsazrisiT<br />

1.0. meore aTeulis ricxviT saxelTa struqtura centraluri aziis<br />

arabul dialeqtebSi Semdegnairia: aTi + erTeulis aRmniSvneli ricxviTi<br />

saxeli. analogiuri warmoeba meore aTeuli ricxviTi saxelebisaTvis fiqsirdeba<br />

eTiopurSi. arabuli enis buxaruli dialeqti (Ciqovani 2009:37).<br />

aseve damaxasiaTebelia igi finikiurisa da nabaTeurisaTvis (Ахвледиани<br />

1985:47, Brockelmann 1908:489).<br />

magaliTi buxarulidan:<br />

dåk ÷aâara Õams miáÝr, iúbuÕÝro ÒÆde<br />

`igi 15 wlis roca gaxda, buxaraSi wavida~.<br />

magaliTi kaSkadariulidan:<br />

anÁ iúbræÔi iúÕidma ÷aâar waÔsa iáÝr-tam<br />

`me 11 weli jarSi vimsaxure~.<br />

1.1. kaSkadariul arabulSi fiqsirdeba mravlobiTi ricxvis warmoeba<br />

m×m-iT.<br />

adræn ÔÝyiã kis×r hamrayÁm kÁnat<br />

`saxlSi bevri oqro (oqroebi) iyo~ (kad).<br />

ziklonÁt hamrayÁm-tangayÁm Õazuwa, Òaduwa<br />

`maT aiRes oqro-vercxli [da] wavidnen~ (kad).<br />

kokÝyata kulla hamrÁt Õazuwa, kisatumÁt-kisayÁm haâuwa<br />

`Zmebma mTeli oqro [rac iyo] aiRes, qisebi gaavses~ (kad).<br />

Õazuwa, Òaduwa da haâuwa (Sdr. arab. Ôaâa (u)) III piris mravlobiTi<br />

ricxvis formebia (Õazaw, Òadaw, haâaw). nacvalsaxelovani sufiqsis<br />

darTvis Sedegad vRebulobT Õazuwa, Òaduwa, haâuwa-s.<br />

iúÉoyÕÝna kis×r mÝâ×nÁm ademiyÁt kÁnaw.<br />

`CaixanaSi bevri gasarTobad mosuli adamiani (moseirneebi) iyo~.<br />

mÝâ×nÁm iSleba Semdeg elementebad: mÝâ-×n-Ám. fiqsirebuli ormagi<br />

mravlobiTidan erTi m×m-iania.<br />

naÔnÁt mad×na naÒade, pÝâÝ binta inâæfa, salÁsatnam naÒade,<br />

fahadna hama bint noÕusa.<br />

`Cven qalaqSi wavalT, faSas qaliSvils vnaxavT,<br />

samive mivalT [da] erT-erTi Cvengani am mzeTunaxavs (asuls) Seir-<br />

Tavs (erTi Cvengani[saTvis] im qaliSvils aviyvanT)~.<br />

sityvaSi salÁsatnam m daerTvis mravlobiTi ricxvis I piris nacvalsaxelovan<br />

sufiqss. es SeiZleba iyos, erTi mxriv, ormagi mravlobiTis<br />

271


gamomxatveli, xolo, meore mxriv, mravlobiTi ricxvis meore da mesame<br />

piris nacvalsaxelovani sufiqsebis analogiiT ganviTarebuli mawarmoebeli<br />

formanti. orive SemTxvevaSi sayuradReboa mravlobiTobis gadmocema<br />

m×m-iT, romlis anarekls klasikur arabulSi warmoadgens mravlobiTi<br />

ricxvis meore da mesame piris nacvalsaxelovan sufiqsebSi arsebuli m:<br />

Sdr. -kum//-hum: baytukum “Tqveni saxli~, baytuhum “maTi saxli~.<br />

zÝka iúibsÝt iúwaÉa öabu öumma isimumÁt nasaÓa<br />

“man xaliCaze Tavisi ded-mamis [mSoblebis] saxelebi amoqsova~.<br />

dialeqtSi ism-is mravlobiTi saliteraturo arabulisgan gansxvavebuli<br />

isimumÁt nawarmoebia ormagi mravlobiTiT. mawarmoebeli elementebidan<br />

(-um-Át) yuradRebas ipyrobs -um, romelic m×m-s Seicavs.<br />

ugub il-ÔÝyiã daÕalt, il-morti rÝsa gaseyta,<br />

il-bÝyÁm qatalta, il-bÎt× maddeyt.<br />

“Semdeg sasaxleSi Sevedi, Cems cols Tavi movkveTe, beic movkali da<br />

saxlSi davbrundi~.<br />

am winadadebaSi il-bÝyÁm formiT mravlobiTia. marTalia, SinaarsiT<br />

mxolobiTs gamoxatavs, magram sayuradReboa warmoebis TvalsazrisiT.<br />

aseTi SemTxveva mxolod erT SemTxvevaSi dafiqsirda. igi informantis<br />

mier Txrobis procesSi daSvebul uneblie Secdomas warmoadgens.<br />

ziklÝnÁt moyÝtumÁt ufraÒat.<br />

“maT wyali gauTavdaT~.<br />

mæy “wyali~ mdedrobiTi sqesis saxelia. misi mravlobiTis formas<br />

muyÝt < muyÁt daerTvis mravlobiTis mawarmoebeli m×m-iani sufiqsi -<br />

um//æm. aseTi saxiT nawarmoeb ormag mravlobiTs boloSi kvlav<br />

daerTvis Át, e.i. xdeba sityvaSi mawarmoebeli elementis dublireba.<br />

Sedegad vRebulobT mravlobiTis sammag warmoebas.<br />

bunebrivad ismeba sakiTxi kaSkadariis arabul dialeqtSi m×m-iani mravlobiTis<br />

Sesaxeb. aRniSnuli sakiTxi Cem mier adre iqna ganxiluli da<br />

moxsenebis saxiT wakiTxuli buqarestis periferiuli arabuli dialeqtisadmi<br />

miZRvnil kolokviumze. Some Peculiarities <strong>of</strong> Central Asian Arabic from<br />

the Perspective <strong>of</strong> History <strong>of</strong> Arabic Language (Chikovani 2006-2007).<br />

mravlobiTi ricxvis m×m-iT warmoeba damaxasiaTebelia Crdilodasavluri<br />

semituri enebis – ugaritulisa da ebraulisaTvis. ugaritulSi mamrobiTi<br />

sqesis saxelebs mravlobiT ricxvSi status absolutus-Si gaaCniaT<br />

daboloeba -m [-æma] saxelobiTSi da -m [×ma] naTesaobiT-braldebiT<br />

brunvebSi (Сегерт 1965:35).<br />

1.2. centraluri aziis arabul dialeqtebSi zogierT morfologiur<br />

elements moeZebneba paraleli sxva semitur enebSi. aRsaniSnavia am mxriv<br />

mÁhu/ /mÝhu, mÁhi//mÝhi buxarulSi da mÁhaw, mÁhay kaSkadariulSi,<br />

romelTaganac formebs: mÁhaw-mÁhay moeZebnebaT paralelebi axal arameul<br />

dialeqtebSi. aRsaniSnavia buxarulSi halo < hal. igi CvenebiTi nac-<br />

272


valsaxelia. mis siriul warmomavlobaze miuTiTebs g. wereTeli (Церетели<br />

1941:140). siriuli warmomavlobis unda iyos agreTve buxarulSi arsebuli<br />

CvenebiTi nacvalsaxelebi: had, hadi, hat, hÁlÁn. forma hÁlÁn-s<br />

(


eduqciis xarjze klasikuri sistema gafarToebulia: (ai > e, aw > o).<br />

xmovnebi samkuTxedSi Semdegnairad nawildebian:<br />

274<br />

/i/ /u/<br />

/e/ /o/<br />

/a/<br />

kad-Si SeimCneva xmovanTa sigrZis arastabiluroba. gvxvdeba grZeli,<br />

mokle, saSualo sigrZis da ultramokle xmovnebi. xmovanTa sigrZis cvalebadoba<br />

damaxasiaTebelia ara marto kaSkadariis, aramed sxva arabuli<br />

dialeqtebisTvisac. fonetikuri Canawerebis safuZvelze gamoiy<strong>of</strong>a xmovanTa<br />

Semdegi klasebi:<br />

grZeli umaxvilo: /i/ /Ø/ /Î/ /Ï/ /Á/ /Â/ /Ý/ /æ/ /ç/ /ë/<br />

grZeli maxviliani: /Ú/ /Ö/ /Ñ/ /Ï/ /Ç/ /Â/ /ß/ /é/ /ç/ /ë/<br />

cvalebadi sigrZis: /i/ /Ø/ /e/ /Í/ /À/ /a/ /o/ /u/ /å/ /ê/<br />

saSualo simoklis: /i/ /Ø/ /e/ /î/ /Í/ /À/ /o/ /u/ /å/ /ê/<br />

mokle: /i/ /Ø/ /e/ /î/ /Í/ /a/ /À/ /o/ /û/ /u/ /å/ /ê/<br />

ultramokle: /i/ /Ø/ /e/ /î/ /a/ /À/ /o/ /û/ /u/ /å/ /ê/<br />

imas, Tu xmovnis romeli varianti iqneba realizebuli, xSirad ganapirobebs<br />

pozicia da kontaqti. mezobloba winaenismier, velarul, faringalur<br />

da emfatikur TanxmovnebTan gavlenas axdens maT tembrze. SeiniSneba<br />

grZeli xmovnebis damoklebis tendencia.<br />

/e/-s variantebia Í, Î da î. e saSualo rigis xmovania. igi xasiaTdeba<br />

rigebSi monacvleobis unariT da bagismierebTan mezoblobaSi ganicdis<br />

labializacias. /e/-s erT-erTi varianti Í viwro xmovania. igi i-s uaxlovdeba.<br />

es movlena kad-Si mkveTrad aris gamoxatuli. mag., iâ > Íâ `ra~.<br />

aseve xSiria grZeli Î-s xmarebis SemTxvevebi: irdÏna < ÷ardÁn `saxeloebi<br />

(or. r.)~.<br />

farTodaa gavrcelebuli neitraluri î, romelic warmoadgens mokle,<br />

ufro xSirad Zalian mokle, minimaluri Riaobis, cvalebadi rigisa<br />

da saSualo aweulobis xmovans. î icvlis tembrs xmovanTa harmoniis an<br />

mezobeli Tanxmovnebis gavleniT. egviptur dialeqtSi es xmovani gvxvdeba<br />

iSviaTad. maRribis dialeqtebSi da, gansakuTrebiT, marokos arabul<br />

dialeqtSi TiTqmis yvela mokle xmovani gadadis î-Si.<br />

/o/-s variantebia û da o. igi aris ukana rigis saSualo Riaobis<br />

xmovani. umetesad gvxvdeba grZeli Ý-s saxiT. es fonema miRebulia ori<br />

gziT: erTi mxriv, grZeli Á gvaZlevs Ý-s: mÁt > mÝt `mokvda~, xolo<br />

meore mxriv, difTongi aw gadmoicema Ý-Ti: nawm > nÝm `Zili~. o-s<br />

varianti û Zalian xSirad gvxvdeba, gansakuTrebiT, daxurul marcvalSi:<br />

kûhtil `adgili~. o umetesad Cndeba sityvis TavSi an boloSi. igi faringalebTan<br />

mezoblobaSi an a xmovanTan asimilaciis Sedegad xSirad icvlis<br />

tembrs da gadadis a-Si: moÔmad > maÔmad `muhamedi~, zaraboh<br />

>zarabah `daartyes maT mas~.


amrigad, kad-Si warmodgenilia Semdegi xmovani fonemebi:<br />

fonemebi al<strong>of</strong>onebi<br />

/a/ /À, Â, a, Ã, Å/<br />

/e/ /Í,Î,î/<br />

/i/ /Ø, i/<br />

/o/ /û, o/<br />

/u/ /å, ê, o, ç, ë/<br />

gamoy<strong>of</strong>ili 5 ZiriTadi erTeuli ar ganarCevs fonologiurad sigrZe-simokles.<br />

es movlena unda CaiTvalos kad-is vokaluri sistemis erTerT<br />

ZiriTad maxasiaTeblad. grZeli xmovnebis arsebobas sityvebSi sxvadasxva<br />

faqtorebi unda ganapirobebdes. vfiqrobT, umTavresi maT Soris<br />

aris maxvili. mxedvelobaSia misaRebi, agreTve, arabul sityvaTa tradiciuli<br />

warmoqmnis SenarCunebis tendencia, rac gaucnobiereblad gadaecema<br />

Taobidan Taobas.<br />

2.1. centraluri aziis orive dialeqtSi mniSvnelovani cvlileba ganicada<br />

konsonanturma sistemam. ganviTarda ori, saliteraturo arabuli<br />

enisaTvis ucxo, fonema: p da É. maTi gaCena mxolod tajikuri da uzbekuri<br />

enebis gavlenas ar unda mieweros. isini Sesabamisi arabuli bgerebis<br />

ganviTarebis Sedegicaa. amitom gvxvdeba p da É rogorc tajikuri da<br />

uzbekuri warmoSobis sityvebSi, aseve wminda arabul leqsemebSic. mag.,<br />

poliâta `baliSi~, ÉÝi “Cai~, harap < harab `gaiqca~, uÉi < waÉh× `Cemi<br />

saxe~.<br />

2.2. Ziris struqturisaTvis damaxasiaTebelia saxelebSi da zmnebSi<br />

sami Tanxmovnis aRdgenis tendencia: kÎ avbar < ke ÷abar `cxovrobda~,<br />

rowd < rÝd `miwa~, Sdr. öarÊ:<br />

kÁin ma kÁin f× qad×mi waÕt esqe zamÝn fad bÝy ke avbar.<br />

`iyo da ara iyo ra, Zvelad (Zvel droSi) erTi bei cxovrobda~.<br />

hat pÝâÝ ki-sÝr, ’ihÁd abå rowden poâoya insÝir i-hankit Óe÷Ýniya<br />

misÝr.<br />

`[maSin, roca] igi faSa gaxda, misi mamis qveyanaSi SimSiloba Camovarda~.<br />

2.3. kad-Si piris nacvalsaxelebma ganicades Zireuli cvlilebebi.<br />

Cven mier dafiqsirebuli formebi mniSvnelovnad gansxvavdeba saliteraturo<br />

arabulis Sesabamisi formebisgan.<br />

piri sqesi ricxvi<br />

III mamr. mx. haw//zÝk h-//z- -aw//-Ý -<br />

mdedr. mx. hai//z×ka h-//z- -ai//-× -<br />

mamr. mr ziklÝn z - -Ýn<br />

ziklÝnÁt z - -ÝnÁt<br />

275


zÝkÁt z - -Át<br />

mdedr. mr. ziklÆnna z - -Ænna<br />

II mamr. mx. inta int -a -<br />

mdedr. mx. inti int -i -<br />

mamr. mr. intæ int - æ<br />

intuwÁt int - -uwÁt<br />

mdedr. mr. intÙnna int - -Ùnna<br />

I mx. anÁ anÁ - -<br />

mr. naÔna naÔn - -a<br />

naÔnÁt naÔn - -Át<br />

bolokidur morfemebs aqvT alternantebi: (a)-s alternantebia (Î) da<br />

(î). i-s alternantad xSirad gvevlineba (iî), xolo (u)-s enacvleba (Ýw).<br />

magaliTebi:<br />

276<br />

intî zarabt `Sen (mamr., mx. r.) daartyi~<br />

intî ma tâæf `Sen (mamr., mx. r.) ar giyvars~<br />

inti wÎn inti? `Sen (mdedr., mx. r.) sada xar?~<br />

intÝw kulæ `Tqven (mamr. mr. r.) WameT~<br />

rogorc zemoT moyvanili cxrilidan Cans, piris nacvalsaxelebisaTvis<br />

kad-Si damaxasiaTebelia paraleluri formebis funqcionireba. mag., III<br />

pirSi mx. r-Si aseTi formebia: haw//zÝk mamr. sqesSi da hai//z×ka mdedr.-<br />

Si. haw da hai-s xmarebis areali Zalian SezRudulia. isini gvxvdebian<br />

mxolod uary<strong>of</strong>iT nawilak mÁ-sTan erTad: mÁ haw, mÁ hai.<br />

mesame pirSi, mravlobiTi ricxvSi, mamrobiT sqesSi ixmareba erTdroulad<br />

sami forma: ziklÝn, ziklÝnÁt da zÝkÁt. amaTgan ziklÝnÁt nawarmoebia<br />

ormagi mravlobiTiT, xolo zÝkÁt miRebulia Sesabamisi mxolobiTis<br />

formaze mravlobiTobis mawarmoebeli Át sufiqsis darTviT. pirvel pirSi<br />

erTmaneTs enacvlebian nahna//nahnÁt. aRniSnuli formebis varirebis<br />

areali kad-Si Zalze farToa. isini xSirad enacvlebian erTmaneTs.<br />

amrigad, kad-is damoukidebeli piris nacvalsaxelebi mesame pirSi, rogorc<br />

mxolobiT, aseve mravlobiT ricxvSi klasikuri arabulis zÁka-dan<br />

momdinareoben. es movlena mxolod centraluraziuri arabulisTvis aris<br />

damaxasiaTebeli. amasTanave, formaTa raodenoba, saliteraturo arabul-<br />

Tan SedarebiT, gazrdilia, rac aseve ganasxvavebs mas sxva arabuli dialeqtebisgan.<br />

2.4. Taviseburebebs avlenen zmnebi, romelTa pirveli Zireuli Tanxmovani<br />

guturaluria. aq, imperfeqtivSi, pirvel da meore Zireul Tanxmovans<br />

Soris, nacvlad suqunisa, Cndeba xmovani, xSirad grZeli Ý. amave<br />

dros, perfeqtivSi SeiZleba sruliad daikargos pirveli Zireuli Tanxmovani.<br />

ZiriTadad es mosdis hamzas: Õaza~iÝÕuz `aiRo~.


am jgufis zmnis sruli paradigma imperfeqtivSi Semdegnairad warmogvidgeba:<br />

mx. r. mr. r.<br />

III mamr. ihÝÓum ihÝÓ u mæn<br />

ihÝÓ u munÁt<br />

mdedr. ithÝÓum ihÝÓ u mÙnna<br />

II mamr. ithÝÓum ithÝÓ u mæn<br />

ithÝÓ u munÁt<br />

mdedr. ithÝÓum×n ithÝÓ u mÙnna<br />

I ahÝÓum ahÝÓum<br />

amgvarad, martivi Temis samTanxmovniani zmnis fuZis struqturuli<br />

modeli imperfeqtivSi aris CCVC. afiqsebis saSualebiT xdeba misi funqcionaluri<br />

gaformeba. am formis zmnisaTvis damaxasiaTebelia ablauti,<br />

guturaluri TanxmovnebiT gamowveuli uRlebis Tavisebureba da orive<br />

tipis zmnebSi mawarmoebel alomorfTa siWarbe.<br />

III. enobrivi kontaqtebiT ganpirobebuli cvlilebebi<br />

3.0. centraluraziur arabul dialeqtebSi dasturdeba arabultajikuri<br />

da arabul-uzbekuri enobrivi kontaqtebis Warbi SemTxvevebi.<br />

nawilobriv fiqsirdeba arabul-rusuli da arabul-Turqmenuli enobrivi<br />

urTierTobebi. magaliTad moviyvan Semdeg winadadebas:<br />

anÁ ib-ræhi ademiyÁt ÷amal asi afarmid.<br />

`me TviTon adamianebs saqmes vaZlev (vasaqmeb)~.<br />

forma afarmid momdinareobs rusuli sityvidan "оформляю". xmovani<br />

a arabul teqstSi zmnis pirveli piris mawarmoeblad iqna gagebuli. Sedegad<br />

miviReT rusuli zmna arabul gramatikul yalibSi: afarmid =<br />

оформляю.<br />

3.1. drois kategoria kad-Si Semdegi jgufebiT gamoixateba:<br />

a) dasrulebuli namyo<br />

b) ganusazRvreli namyo<br />

g) ganusazRvreli awmyo<br />

d) gansazRvruli awmyo<br />

e) ubralo momavali<br />

v) rTuli (dauyovnebeli) momavali<br />

dasrulebuli da ganusazRvreli namyos mniSvnelobiTi opoziciaa:<br />

âarabt – `davlie~, ma âaribni – `ar damilevia~. ganusazRvreli namyo<br />

iwarmoeba aqtiur mimReobaze nacvalsaxelovani sufiqsis darTviT. igi<br />

emTxveva qarTul TurmeobiTs:<br />

mx. r.<br />

III mamr. âÁriba(h)<br />

mdedr. âÁribaha<br />

277


278<br />

II mamr. âÁribak<br />

mdedr. âÁribek<br />

I âÁribni<br />

mr. r.<br />

III mamr. âÁribhum<br />

mdedr. âÁribhin<br />

II mamr. âÁribkum<br />

mdedr. âÁribkin<br />

I âÁribna<br />

ganusazRvreli namyos arseboba kad-Si uzbekuri enis gavlenas unda<br />

mieweros (Церетели 1941:142). zmnuri formebisaTvis Turqul enebSi damaxasiaTebelia<br />

aRniSnuli dro, amitom misi ganviTareba arabul dialeqtSi<br />

xangrZlivi enobrivi kontaqtiT unda aixsnas. igive SeiZleba iTqvas gansazRvrul<br />

awmyoze, romelic gangZobiT dros gadmocems. aRniSnuli dro<br />

kad-Si iwarmoeba zmnis imperfeqtivis formaze damxmare zmnis nÁm aqtiuri<br />

mimReobis darTviT: iãbuÕ nÁyim – `axla acxobs~, nÝkul nayiminni –<br />

`axla vWamT~.<br />

3.2. centraluraziur arabulSi warmodgenilia ZiriTadad uzbekuri<br />

da tajikuri, xolo nawilobriv – Turqmenuli da rusuli nasesxobebi.<br />

uzbekuri leqsika moicavs kaSkadariel arabTa cxovrebis TiTqmis yvela<br />

sferos: qaââaq `Rataki~, ÉåpÝn `mwyemsi~. igive SeiZleba iTqvas tajikuri<br />

nasesxobebis Sesaxebac: ÕamsÝya `mezobeli~, darkÝr `saWiroeba~,<br />

bÝÒbÝn `baRi~. dasturdeba paraleluri formebi. erTi mniSvnelobis gamosaxatavad<br />

ixmareba rogorc arabuli, aseve nasesxebi sityvac: kis×r arab.<br />

kÝn uzb. `mravali~, gil×l arab. kÝm taj. `cota~.<br />

paralelur formebze dakvirveba gviCvenebs, rom nasesxebi sityvebi<br />

TandaTan ikaveben dialeqtSi arabul leqsemaTa adgils. es exeba gansaku-<br />

TrebiT uzbekur nasesxobebs. SeiniSneba agreTve paralelur formaTa<br />

zrdis tendencia, rac dRiTi dRe gzas ukafavs dialeqtSi nasesxobebs.<br />

IV. eqstralingvisturi faqtorebiT ganpirobebuli cvlilebebi<br />

4.0. arabuli samyarosgan mravalsaukunovanma izolaciam, Turqulenovanma<br />

da sparsulenovanma garemocvam, tajikebTan da uzbekebTan Tanacxovrebam,<br />

centraluri aziis mosaxleobisaTvis damaxasiaTebel cxovrebis<br />

wesze gadasvlam, Sesabamisma saqmianobam da interesebma, uzbekeTSi arsebulma<br />

enobrivma politikam zegavlena iqonies regionSi arsebul arabul<br />

dialeqtebze.<br />

Sua aziis buxarisa da kaSkadariis regionebSi enobrivi situacia avlens<br />

koordinaciul da subordinaciul diglosiasa da triglosias<br />

(Ciqovani 2002:13).


koordinaciuli diglosiis an triglosiis dros bilingvi (trilingvi)<br />

Tavisuflad flobs or (an sam) enas da situaciis mixedviT axdens<br />

gadarTvas erTi enidan meoreze, aucileblobis SemTxvevaSi ki mesamezec.<br />

subordinaciuli diglosiis (triglosiis) dros ki arabi bilingvi<br />

(trilingvi) Tavisuflad flobs mxolod erT, mSobliur enas. tajikuris<br />

da uzbekuris codnis done aseT SemTxvevaSi dabalia da bilingvi<br />

(trilingvi) metyvelebis procesSi cdilobs dauqvemdebaros ucxo ena<br />

mSobliuri arabulis normebs. aseTi bilingvebi (trilingvebi) arian,<br />

ZiriTadad, xandazmulebi da ojaxuri cxovrebiT Sem<strong>of</strong>argluli qalebi.<br />

Sua aziaSi davafiqsireT subordinaciuli orenovnebis saintereso Sem-<br />

Txvevebi, roca axali Taobis warmomadgenlebma mSobliur arabulze ukeT<br />

ician tajikuri an uzbekuri enebi da ojaxSi, ubanSi, Tanas<strong>of</strong>lelebTan<br />

metyvelebis dros uxvad iyeneben tajikur, uzbekur sityvebsa da gamoTqmebs.<br />

es ganpirobebulia cxovrebis Tanamedrove tendenciebiT uzbekeTis<br />

respublikaSi. amasTanave, buxarisa da kaSkadariis arabulenovan yiSla-<br />

RebSi ucxo ar aris monolingvizmi. vgulisxmobT Rrmad moxucebulebs.<br />

gansakuTrebiT Znelia monolingvi qalebisgan dialeqtologiuri masalis<br />

Cawera karCaketili cxovrebis gamo.<br />

sayuradReboa anTropologiuri daskvna Sua azieli arabebis Sesaxeb,<br />

romelic l. oSanins da v. zezenkovas (Ошанин, Зезенкова 1953) ekuTvnis.<br />

maTi monacemebiT `kaSkadarieli arabebi warmoadgenen braqicefalur winaaziur<br />

rasobriv tips, rac emTxveva CrdiloeT mesopotamiis arabTa rasobriv<br />

maxasiaTebels~ (Ошанин, Зезенкова 1953). avtorebma safuZvlianad<br />

gamoikvlies Sua aziaSi gavrcelebuli tipebi. maTi dakvirvebiT, karSis<br />

raionis arabebma saukuneebis ganmavlobaSi SeinarCunes da dRemde moitanes<br />

TavianTi arabuli warmomavlobis damadasturebeli anTropologiuri<br />

niSnebi. rac Seexeba Suaaziel arabTa adgilobriv mosaxleobasTan<br />

Serwymis maCveneblebs, mecnierTa daskvniT, kvali aseTi anTropologiuri<br />

Serevisa ukiduresad umniSvneloa. mizezad avtorebi asaxeleben yarSeli<br />

arabebis ZiriTadi nawilis erT adgilze damkvidrebas, kerZod, jeinausa<br />

da kamaSis raionebSi. aq ar SeiZleba kvlav ar aRiniSnos al-istaxris<br />

uaRresad mniSvnelovani cnoba naxSebis (karSi) midamoebSi arabTa dasaxlebis<br />

Sesaxeb. igi asaxelebs dasaxlebul punqts, sacxovriss, saxelwodebiT<br />

`naukad kureiS~, rac miuTiTebs iq mcxovrebTa arabul warmomavlobaze.<br />

rogorc zemoT aRvniSneT, Suaaziel arabTa istoria, maTi regionSi<br />

damkvidrebis vadisa da Tavdapirveli sacxovrisis dadgena, mniSvnelovnad<br />

uwyobs xels dialeqtis srul da amomwurav gamokvlevas. yovelive amas<br />

didi mniSvneloba aqvs, vinaidan gansxvavebas arabul dialeqtebs Soris<br />

xSirad safuZvlad udevs zemoaRniSnuli faqtorebi. Sua aziis arabuli<br />

dialeqtebi, miuxedavad arabuli samyarosgan mravalsaukunovani izolaciisa,<br />

arabul dialeqtologiur sistemaSi arian moqceuli.<br />

279


daskvna<br />

ganxiluli kvleviTi mimarTulebebi TvalsaCinos xdis periferiuli<br />

arabulis monacemebs arabuli enis istoriisa da misi ganviTarebis tendenciebis<br />

Sesaswavlad. Cven mier SemoTavazebuli meTodi mkafiod warmoaCens<br />

ama Tu im dialeqts diaqroniasa da sinqroniaSi. enobrivi maxasiaTeblebis<br />

aRnusxva, maTi dalageba-daxasiaTeba zemoT naxsenebi oTxi principiT,<br />

arabuli dialeqtebis kvlevis saqmeSi axlebur midgomad SeiZleba<br />

CaiTvalos.<br />

periferiul dialeqtebSi arabuli enis Zveli formebis gamovlenafiqsacia,<br />

arabuli samyarosgan mravalsaukunovani izolaciis pirobebSi<br />

arabuli enis formebis Sida evolucia, maTi Sedareba erTi mxriv saliteraturo<br />

arabulTan, xolo meore mxriv aRmosavlur da dasavlur arabul<br />

dialeqtebTan, struqturulad araidentur Turqul da indoevropul<br />

enebTan enobrivi kontaqtebiT ganpirobebuli enobrivi kontaqtebis<br />

analizi da eqstralingvisturi faqtorebiT ganpirobebul cvlilebebze<br />

yuradRebis gamaxvileba gvaCvenebs ama Tu im dialeqtis adgils, rolsa<br />

da wvlils arabuli enis sistemaSi, romelic, Tavis mxriv, semituri<br />

enobrivi sistemis umniSvnelovanesi nawilia.<br />

arabuli dialeqtebis kvlevis Cven mier SemoTavazebuli meTodologia<br />

dagvexmareba davadginoT ama Tu im arabuli dialeqtis SigniT formawarmoebis<br />

potenciali da misi mimarTeba sityvawarmoebis sixSiresTan. es<br />

mogvcems saSualebas swrafad da uSecdomod SevafasoT dialeqtis enobrivi<br />

sicocxlisunarianobis xarisxi.<br />

literatura<br />

Ciqovani 2002: g. Ciqovani, Sua aziis arabuli dialeqtebi. kaSkadariuli dialeqti.<br />

fonologia, gramatika, leqsika, <strong>Tbilisi</strong>.<br />

Ciqovani 2009: g. Ciqovani, arabuli enis buxaruli dialeqti, <strong>Tbilisi</strong>.<br />

wereTeli 1937: g. wereTeli, Sua aziis arabuli dialeqtebi, winaswari angariSi,<br />

enimkis moambe, I, <strong>Tbilisi</strong>.<br />

Ахвледиани 1985: Ахвледиани В.Г., Бухарский арабский диалект, Тбилиси.<br />

Ошанин, Зезенкова 1953: Ошанин Л.В., Зезенкова, В.И., Вопросы этногенеза народов<br />

Средней Азии в свете данных антропологии, Ташкент.<br />

Сегерт 1965: Сегерт С., Угаритский язык, Москва.<br />

Церетели 1941: Церетели Г.В., К характеристике языка среднеазиатских арабов,<br />

Труды второй сессии ассоциации арабистов, М.-Л.<br />

Brockelmann 1908: Brockelmann C., Grundriss der Vergbichenden Grammatik der<br />

semitischen Sprache, Bd. I, Berlin.<br />

Chikovani 2006-2007: Chikovani G., Some Peculiarities <strong>of</strong> Central Asian Arabic from the<br />

Perspective <strong>of</strong> History <strong>of</strong> Arabic Language, Romano-Arabica VI-VII.<br />

VilenÉik 1935: VilenÉik J., Zur Genesis der arabischen Zweisprachigkeit, OLZ, Dezember.<br />

280


Guram Chikovani<br />

The Main Objectives <strong>of</strong> the Study <strong>of</strong> Peripheral Arabic Dialects<br />

Summary<br />

The paper provides an overview <strong>of</strong> the tendencies <strong>of</strong> development <strong>of</strong> Peripheral Arabic<br />

Dialects and <strong>of</strong>fers a new methodology in the research <strong>of</strong> Arabic dialects isolated from the<br />

Arab world for a long period <strong>of</strong> time.<br />

The study <strong>of</strong> Peripheral Arabic Dialects takes the following directions:<br />

I. The oldest phonological, grammatical and lexical features <strong>of</strong> the Arabic language,<br />

preserved in the dialects – important from the prospect <strong>of</strong> the history <strong>of</strong> Arabic and, in<br />

general, Semitic languages.<br />

II. Internal development tendencies <strong>of</strong> Arabic language material isolated from the Arab<br />

World Arabic Dialects.<br />

III. Development <strong>of</strong> linguistic peculiarities as a result <strong>of</strong> contacts with non-kindred Indo-<br />

European and Turkic languages.<br />

IV. The role <strong>of</strong> extra linguistic factors in the development <strong>of</strong> Central Asian Arabic<br />

Dialects.<br />

The article mainly deals with the materials <strong>of</strong> Central Asian Arabic dialects.<br />

281


qeTevan ZiZiguri<br />

282<br />

enaTmecnierebis sakiTxebi – 2011<br />

აleqsei losevis lingv<strong>of</strong>ilos<strong>of</strong>iuri koncefcia<br />

aleqsei Tevdores Ze losevis lingv<strong>of</strong>ilos<strong>of</strong>iuri koncefcia enas<br />

ganixilavs axal, TeoanTropokosmiur konteqstSi, romlis Tanaxmad swored<br />

enaa y<strong>of</strong>ierebis TviTgamosaxvis umaRlesi wertili: `saxeli aris gaazrebuli<br />

y<strong>of</strong>ierebis maqsimaluri daZabuloba~, `saxeliTa da sityvebiT<br />

Seiqmna da cocxlobs samyaro~, `cocxloben xalxebi~ (losevi 1999ა:<br />

152). rusi mecnieri Tavis enis filos<strong>of</strong>ias aviTarebs naSromebSi `saxelis<br />

filos<strong>of</strong>ia~ (1927), `sagani da saxeli~ (1929), `antikuri kosmosi<br />

da Tanamedrove mecniereba~ (1927), `enobrivi struqtura~ (1983), `niSani.<br />

simbolo. miTi~ (1982) da sxv. losevis TqmiT, misi koncefciis Camoyalibebaze<br />

didi gavlena moaxdina platonizmma, neoplatonizmma (gansakuTrebiT<br />

proklesa da qristiani neoplatonikosebis naSromebma), hegelisa<br />

da huserlis sistemebma da aseve isiqastebis mistikurma swavlebam<br />

RvTis saxelis Sesaxeb. Tavisi analizis dros mecnieri iyenebs dialeqtikur<br />

meTods, romelic emyareba urTierTdapirispirebuli cnebebis erTmaneTTan<br />

dakavSirebas.<br />

losevis saxelis filos<strong>of</strong>ia amgvaria:<br />

arsebobs mxolod arsi, romelic aris raRac erTi, erTiani, daunawevrebeli,<br />

mdgradi, ucvleli, gansazRvruli. arsi cxovrobs Tavisi Sinagani<br />

cxovrebiT, igi Seucnobelia, SeuZlebelia masSi bolomde Cawvdoma<br />

da misi Seswavla. magram imisTvis, rom arsi namdvilad arsebobdes, igi<br />

unda gansxvavdebodes ar-arsisgan, sxvady<strong>of</strong>nisgan, meonisgan, romelic,<br />

arsis sawinaaRmdegod, aris mravlobiTi, danawevrebuli, aramdgradi, cvalebadi,<br />

ganusazRvreli. ar-arsi unda warmovidginoT ara rogorc raime<br />

materia an substancia, romelSic arsi vlindeba. sinamdvileSi igi araferia,<br />

meons ar gaaCnia damoukidebeli arseboba, igi aris arsis nawili, misi<br />

sxvagvarobis momenti. arsi racionaluri sawyisia, romelic dialeqtikurad<br />

moiTxovs iracionalur sawyiss – ar-arss. amrigad, `arsi da ararsi<br />

dialeqtikurad erTimeoresTanaa dakavSirebuli, ufro sworad, warmoadgenen<br />

raRac erTobas~ (losevi 1999ა:61), radgan imisaTvis, rom raime<br />

kategoria iyos dialeqtikurad gansazRvruli, aucilebelia misi dapirispireba<br />

fonTan (es foni aRiqmeba rogorc am kategoriisgan gansxvavebuli,<br />

misTvis ucxo) da Semdeg maTi gaigiveba.<br />

losevis TqmiT, swored arsisa da ar-arsis urTierTqmedeba warmoadgens<br />

saxelis centralur problemas. maTi urTierToba iwvevs qmnadobas.<br />

amrigad, losevis filos<strong>of</strong>iis sayrdeni principia dialeqtikuri triada<br />

– erTi, sxva da qmnadoba. magram losevi mas umatebs meoTxe da mexuTe<br />

kategorias: meoTxea is, rac Seiqmna, substancia, faqti, romelSic xor-


cieldeba pirveladi triada, da mexuTea am ganxorcielebis Sedegi – saxeli,<br />

simbolo.<br />

arsi iwyebs meonSi gardamosvlas energiebis saxiT, romlebic arian<br />

pirvelsawyisisgan ganuy<strong>of</strong>eli, magram gansxvavebuli misi Seucnobeli,<br />

ap<strong>of</strong>atikuri siRrmisgan. amave dros arsi da movlena erwymian erTimeores<br />

da qmnian raRac ganuy<strong>of</strong>el erTobas. TviTon arsi Seucnobelia, xolo<br />

misi energiebis Semecneba da gaazreba savsebiT SesaZlebelia.<br />

Tavidan meonTan gaigivebis Sedegad wminda erTiani nawevrdeba, mravldeba,<br />

iZens sxvadasxva formas, xelaxla iqmneba. es qmnadoba xorcieldeba<br />

jer arsis SigniT, sadac arsi gardaiqmneba day<strong>of</strong>il da mravlobiT<br />

erTad – ricxvad. ricxvi Sobs eidoss, romelic iZens arsis yvela Tvisebas.<br />

arsi gvevlineba rogorc SesaZlebloba, potencia, xolo eidosSi<br />

igi povebs srulobas, mTlianobas.<br />

eidoss axasiaTebs xuTi kategoria: 1) eidosi aris arsebuli, arsi;<br />

2) igi sadRac ganisvenebs, uZravia; 3) magram, amave dros, masSi aris moZraobac,<br />

vinaidan mas gaaCnia azri; 4) radgan arsi warmoadgens raRac er-<br />

Tobas, maSasadame mas axasiaTebs igiveoba; 5) magram vinaidan masSi Tavsdebian<br />

urTierTsawinaaRmdego kategoriebi – moZraoba da uZraoba – eidos-<br />

Si aseve aris gansxvavebulobis momenti.<br />

es yovelive ufro gasagebia konkretul magaliTze: yoveli sagani<br />

(romelic warmoiSveba swored eidosis meonaluri ganxorcielebis Sedegad)<br />

aris raRac erTi, erTiani; mas aqvs gansazRvruli moxazuloba, saxe<br />

(uZraoba da igiveoba), amave dros igi aris raRac cvalebadi, mdinari<br />

(moZraoba da gansxvavebuloba).<br />

amrigad, gamodis, rom eidosi aris `TviTigiveobrivi gansxvavebulobis<br />

moZravi uZraobis erTeuladoba~ (losevi 1999ა:98) da masSi vlindeba<br />

arsi, raTa Semdeg energemebis saxiT ganxorcieldes sxvady<strong>of</strong>naSi, meonSi.<br />

swored am aqtis Sedegad iqmneba yovelive – xiluli da uxilavi<br />

samyaros mravalferovneba. aq aucilebelia meonSi gamovlenili da pirveladi,<br />

arsobrivi eidosis erTimeorisgan garCeva da amave dros maTi gaigiveba,<br />

radgan Sinagani arsobrivi eidosi ayalibebs garegan gamovlenil<br />

eidoss, romelic, Tavis mxriv, zemoqmedebs meonze. ase iqmneba simbolo –<br />

arsisa da ar-arsis SeerTebis adgili, sadac miedinebian eidosis energiebi<br />

da sadac y<strong>of</strong>iereba iRebs ama Tu im formas. amrigad, losevis Tanaxmad,<br />

simbolo aris `arsisa~ da `movlenis~ Serwyma, igi ki ar aRniSnavs<br />

raimes, aramed TviTon aris erTdroulad aRsaniSnic da aRmniSvnelic,<br />

anu saganic da saxelic. igi warmoadgens `enas, romelzedac arsi elaparakeba<br />

mis garesamyaros~ (losevi 1999ა:97). da radganac arsi da movlena<br />

igivdebian, maSasadame, TviT `arsi aris saxeli, amitom mTeli samyaro<br />

aris saxeli da sityva, anu saxelebi da sityvebi. mTeli y<strong>of</strong>iereba aris<br />

metad an naklebad cocxali an mkvdari sityvebi. kosmosi aris sityvierebis<br />

sxvadasxva xarisxis kibe. adamiani sityvaa, cxoveli sityvaa, usulo<br />

sagani sityvaa, radgan yovelive es aris arsi da misi gamoxatva. samyaro<br />

283


aris sxvadasxva xarisxis cocxali an gaqvavebuli sityvebis erToblioba.<br />

yovelive cocxlobs sityviT da mowmobs masze~ (losevi 1999ა:141).<br />

imis mixedviT, Tu romeli kategoriaa arsis meonizaciis dros win<br />

wamoweuli, icvleba arsis energemebi, rac, Tavis mxriv, cvlis meonis gaazrebis<br />

xarisxebs. amave dros, rac metad aRwevs arsi meonSi, miT ufro<br />

klebulobs gaazrebuloba da piriqiT, rac axlosaa meoni pirvelarsTan,<br />

miT ufro azriani da sruly<strong>of</strong>ilia igi.<br />

arsi asxivebs ramdenime saxis energemas: fizikurs, organuls, sensualursa<br />

da noetikurs. energema warmoadgens arsis ama Tu im Tvisebis matarebel<br />

“sxivs”, romelic aRwevs meonSi da azrs sZens mas. energemebis saxeobebi<br />

erTimeorisgan gansxvavdebian upirvelesad TviTgaazrebulobis, TviT-<br />

Segnebis, inteligenciis xarisxiT; isini qmnian inteligenciis erTgvar `kibes”<br />

sruli uazrobidan da Seugneblobidan zegonebriv eqstazamde.<br />

arsis fizikuri energemisa da meonis urTierToba warmoadgens yvelaze<br />

primitiul safexurs, romlis Sedegad iqmneba `gaqvavebuli sityva~<br />

(losevi 1999ა:71) – fizikuri sivrce, sagnebi, usulo buneba. am safexurze<br />

mZlavrobs meonis sibnele, danawevreba da sruli Tavdaviwyeba,<br />

TviTSeugnebloba. bgeriT meonSi ganxorcielebuli fizikuri energema<br />

Sobs sityvis bgeriT garss, fonemebs, romlebic warmoadgenen adamianuri<br />

sityvis yvelaze dabal, primitiul moments.<br />

fizikuri TvalsazrisiT `sityva aris raRac msubuqi da uxilavi, haerovani<br />

organizmi, romelsac gaaCnia raime gansakuTrebulis aRniSvnis,<br />

raRac gansakuTrebul siRrmeebSi SeRwevis da udidesi movlenebis Seum-<br />

Cnevlad gamowvevis magiuri Zala. es uSualo SegrZnebisTvis uwono da<br />

uxilavi organizmebi dahqrian TiTqmis myisierad; maTTvis (uSualo aRqmis<br />

TvalsazrisiT) ar arsebobs sivrce. isini aRweven Cveni tvinis siRrmeSi,<br />

axdenen iq arnaxul reaqciebs, da ukve amis gamo aris raRac magiuri<br />

sityvis bunebaSi, Tundac mxolod fizikuri energiebis mxriv~ (losevi<br />

1999ა:72).<br />

arsobrivi gaazrebis Semdgomi safexuria organuli energema, romelic<br />

warmoqmnis gaRizianebis unaris mqone cocxal mcenareul organizms, organul<br />

Tesls. gaRizianebis gancda gulisxmobs garegani sagnis gareganadve<br />

Segnebas, sakuTari Tavis arcodnasa da am faqtebis Seugneblobas.<br />

sityva mxolod aq iwyebs sakuTari Tavis gaazrebas.<br />

gaazrebis ufro maRali safexuria sensualuri energema, romelic iwvevs<br />

SegrZnebas – sakuTari Tavisa da ucxos Segnebas am faqtis arcodnis<br />

fonze. meonTan urTierTobisas sensualuri energema Sobs cxovelur organizmebs,<br />

radgan cxovels, mcenarisgan gansxvavebiT, SeuZlia ara mxolod<br />

gaRizianeba, aramed SegrZnebac, Tumca igi amas ver acnobierebs. ase,<br />

cxoveli ganicdis tkivils, magram ar icis, rom es tkivilia da igi mas<br />

grZnobs. sensualuri energemis safexurze bgera aris cxoveluri yvirili,<br />

jer isev uazro, magram metad gaazrebuli, vidre organul safexurze.<br />

xolo adamianur sityvaSi sensualur energemas Seaqvs grZnobis momenti.<br />

284


noetikuri energemis Sedegia adamianuri safexuri, gonieri azrovneba,<br />

romelic aris `sakuTari Tavis codna da am faqtis codna, anu TviTcnobiereba~<br />

(losevi 1999ა:78). mas Seesabameba gaazrebuli, danawevrebuli<br />

metyveleba. amis gareSe `adamiani cxoveli iqneboda, ver ganarCevda Tavis<br />

Tavs sxvisgan~, radgan `mxolod TviTSegnebis Sedegad SeuZlia adamians<br />

Seimecnos misgan gansxvavebuli~ (losevi 1999ა:78). swored noetikuri<br />

energemis wyalobiTaa SesaZlebeli gaazrebuli aRqmis, mexsierebis arseboba.<br />

aRqmis Sedegad gonebaSi warmoiqmneba xatovani warmodgena, rac<br />

qmnis poeturi Semoqmedebis safuZvels. arsTan ufro meti miaxlovebis<br />

Semdegi safexuria wminda azrovneba, rodesac azrovnebis subueqti da<br />

obieqti gaigivebulia, anu subieqti iseve aRiqvams azrovnebis obieqts,<br />

rogorc sakuTar Tavs. wminda azrovneba gulisxmobs meonisgan, SegrZnebisgan,<br />

grZnobadobisgan srul ganTavisuflebas. adamianisTvis iSviaTadaa<br />

damaxasiaTebeli wminda azrovneba – igi nawilobriv azrovnebs da nawilobriv<br />

SeigrZnobs.<br />

wminda azrovnebis kategoria dialeqtikurad moiTxovs kidev erT safexurs<br />

– sadac SesaZlebelia mxolod sakuTari Tavis codna, sxvis<br />

codnis gareSe. es aris zegonebrivi azrovneba, eqstazi, gaRizianebis<br />

sruli pirispiroba, yovelives erToba da daunawevroba. gonieri eqstazis<br />

`TviTSegnebis Suqi usazRvroa da warmoadgens sakuTar TavSi srul<br />

STafvlas, anu usasrulod naTel sibneles~ (losevi 1999ა:89). am safexurze<br />

saxeli Tavisufldeba yovelgvari meonaluri garsisgan da brwyinavs<br />

Tavis pirvelqmnil sidiadeSi – igi gardaiqmneba zegonier saxelad.<br />

amrigad, fizikuri, organuli da sensualuri energemebi badeben bgeras,<br />

organul – fiziologiur bgeras da cxovelur yvirils. maT ar gaaCniaT<br />

sakuTari Tavisa da sxvis danawevrebuli codna da amitom ver Soben<br />

saxels. onomatikuri SesaZlebloba mxolod noetikur energemas gaaCnia.<br />

adamianuri sityva moqceulia am ierarqiis Sua safexurebze – igi<br />

aris gonieri idea, romelic sxvadasxva stadiaze iZens meonalur Tvisebebs,<br />

rogorebicaa bgeriTi sxeuli, gansxvavebuli fsiqologiuri variaciebi,<br />

uSualo mniSvneloba da a.S.<br />

TviTon eidosis SigniT gamoiy<strong>of</strong>a sxvadasxva Sreebi: 1) sqematuri<br />

fena – sagnis idealur-maTematikuri daxasiaTebebis erToblioba; eidosis<br />

xuTi kategoria aq mocemulia rogorc moZravi uZraoba. 2) morfuli,<br />

topologiuri fena – eidosis sqemis idealur-xarisxobrivi maCveneblebi;<br />

aq win wamoweulia TviTigiveobrivi gansxvavebulobis kategoria. 3) eidosis<br />

idealur-sagnobrivi (kategorialuri) gansazRvrulobis momenti, anu<br />

eidosi sityvis viwro gagebiT – daniSnuleba; am SemTxvevaSi gamoy<strong>of</strong>ilia<br />

erTeuladobis kategoria.<br />

magaliTad, Tu gvaqvs xmlis eidosi, misi sqema iqneba xmlis maTematikuri<br />

maxasiaTeblebi, morfe – xarisxobrivi, Tvisebrivi gansazRvruloba,<br />

eidosi viwro gagebiT – xmlis daniSnuleba. magram xmals SeiZleba hqondes<br />

ufro farTo, 4) simboluri mniSvneloba, ase berZnebi misi saxiT<br />

285


zevss warmosaxavdnen. am SemTxvevaSi vlindeba xmlis eidosis ap<strong>of</strong>atikuri<br />

momenti, is, rac bolomde Seucnobeli da idumali rCeba masSi.<br />

rac ufro Zlieria eidosis ap<strong>of</strong>atikuri momenti, miT ufro metia<br />

ganxorcielebul saxelSi simboluri gamoxatuleba. xolo simbolos<br />

sruli gamoxatvaa 5) miTi – pirovnuli SinaarsiT datvirTuli simbolo.<br />

amrigad, saxels losevi gansazRvravs rogorc miTiur simbolos.<br />

maSasadame, arsi vlindeba eidosSi, eidosi – meonSi; eidosi ayalibebs<br />

meons, aniWebs mas azrs, aerTianebs, anu warmoadgens erTgvar yalibs, nimuSs.<br />

gaerTianebis, gaazrebis mTeli es procesi atarebs formalur-logikur<br />

xasiaTs. ase Cndeba logosis cneba: logosi aris qmnadobis `principi<br />

da meTodi, kanoni~ (losevi 1999ა:117). yovel eidetikur tips Seesabameba<br />

sxvadasxva logikuri kategoria da gamoxatulebis forma, rac<br />

aseve aisaxeba saxelis struqturaze.<br />

yvela zemoT CamoTvlili kategoria exeboda saxelis sagnobriv<br />

struqturas, anu im mxares, sadac sityva jer isev sagania da ar Camoyalibebula<br />

adamianur sityvad. maS raSi mdgomareobs losevis mixedviT<br />

adamianuri sityvis, saxeldebis arsi?<br />

rogorc TviTon adamiani, misi sityvac aris `yvela energemis Sedegi~<br />

(losevi 1999ა:154), anu fizikuri, organuli, sensualuri, noetikuri<br />

energemebis erTdrouli moqmedebis nay<strong>of</strong>i. urTierTqmedebisas isini icvlebian<br />

da qmnian `adamianuri subieqtis da adamianuri sityvis saerTo<br />

energemas~ (losevi 1999ა:154). adamianuri sityvis safexuria sensualurnoetikuri,<br />

masSi warmodgenilia eidosi (sqemiT, toposiT, viwro eidosiT,<br />

simboloTi da miTiT), ap<strong>of</strong>atizmi da logosi, eidosis inteligenturi<br />

energiebi TviTSegnebis saxiT, anu arsis yvela momenti erTdroulad<br />

xorcieldeba yovel warmoTqmul calkeul sityvaSi.<br />

losevi ewinaaRmdegeba adamianuri sityvis sayovelTaod miRebul ganmartebas<br />

– rom igi aris `bgeriTi kompleqsi, gaerTianebuli raime mniSvnelobiT~.<br />

`gana xvela, cxviris moxocva, yefa, knavili, Weqa-quxili, karis<br />

Wriali, TuTiyuSebisa da maimunebis danawevrebuli bgerebi da aTasi<br />

amgvari movlena ar SeiZleba ganisazRvros rogorc mniSvnelobis mqone<br />

bgeriTi kompleqsi?~ – ambobs igi (losevi 1999ა:56). losevi Tvlis,<br />

rom adamianuri sityva iqmneba sagnis arsisa da adamianis cnobierebis ur-<br />

TierTqmedebis sinergiuli aqtis dros, rodesac arsi agrZelebs gardamosvlas<br />

da xorcieldeba adamianis fizikur-fiziologiur-fsiqologiur<br />

subieqtSi. sityvaSi vlindeba sagnobrivi arsis mxolod erTi mxare, maSin<br />

rodesac meore mxare rCeba sityvis gareT sagnis konstruirebis mizniT,<br />

raTa sityvis cvalebadobisas sagani ucvleli darCes. arsi TviTon asaxelebs<br />

Tavis Tavs, da akeTebs amas, miuxedavad imisa, aRiqvams mas vinme Tu<br />

ara, saxeli aris arsis TviTgamoxatuleba, TviTdasaxeleba. saxeldebisas<br />

adamianis cnobierebaSi fiqsirdeba ara sagani, aramed adamianis mier danaxuli<br />

da gagebuli sagnobrivi arsi, is, rac aris `mTliani, erTiani da<br />

sagnisTvis damaxasiaTebeli~ (losevi 1999ა:159) da ar icvleba sagnis<br />

286


cvlilebisas. adamianTan urTierTobisas sagnobrivi arsi xelaxla iqmneba<br />

mis fizikur-fiziologiur-fsiqologiur subieqtSi. amasTan adamiani amaxinjebs<br />

eidoss, radgan zogierT mis mxares igi kargad xedavs, zogs ki<br />

cudad, anu xdeba misi sxvadasxva xarisxiT interpretireba.<br />

maSasadame, sityvaSi aris adekvaturad da specialuri mniSvnelobiT<br />

gagebuli sagnobrivi arsi. sityvaSi adekvaturad asaxuli sagnobrivi arsi<br />

qmnis mis ideas, xolo adgilisa da drois gaTvaliswinebiT gamovlenili<br />

adekvaciis xarisxebi – noemas. amrigad, noema aris ideis Semdgomi<br />

meonizaciis Sedegi. `sityvis erTi da igive sagnobriv Sinaarss sxvadasxva<br />

xalxebi gansxvavebulad aRiqvamen, erTi eris sferoSi – gansxvavebulad<br />

aRiqvamen sxvadasxva individebi, individumebis sferoSi – aRqma gansxvavdeba<br />

sxvadasxva droiTi momentebiT da pirobebiT~ (losevi 1999ა:63).<br />

sagnobrivi arsis aRqmis es safexurebi qmnian noemebs, xolo Tu es mravalferovneba<br />

moixsneba, darCeba idea. ase, berZnul sityvaSi άλήθεια `WeSmariteba~<br />

am sityvis ganyenebuli da zogadi mniSvnelobis garda (rogorc<br />

laT. veritas, rus. истина, qarT. WeSmariteba), aris kidev berZnuli ms<strong>of</strong>laRqmis<br />

fsiqologiisTvis damaxasiaTebeli momenti, radgan sityvasityviT<br />

igi niSnavs `dauviwyars~, anu `maradiuls~. aseTive specifika aqvs am cnebas<br />

sxva enebSic. maSasadame, `WeSmaritebis~ zogadsakacobrio mniSvneloba<br />

warmoadgens mis ideas, xolo TiToeuli enisTvis damaxasiaTebeli specifika<br />

– mis noemas.<br />

eidosis Semdgomi meonizaciis safexurze sityva iZens bgeriT garss,<br />

igi ganxorcieldeba bgeriT substanciaSi. sityvis am Sres ewodeba semema<br />

– gaazrebuli bgeriTi kompleqsi, romelSic mniSvneloba ar udris masSi<br />

Semaval bgeraTa mniSvnelobebs. semema aerTianebs ramdenime saxeobas: fonematuri<br />

semema (sityvaSi Semaval bgeraTa mniSvneloba); etimologiuri<br />

semema, anu etimoni (sityvis Ziri, elementaruli bgeriTi jgufi, romelsac<br />

gaaCnia garkveuli mniSvneloba); morfema (sityvis saxecvlileba mis<br />

brunvisa an uRlebis dros); sintagma (winadadebaSi Semavali yoveli<br />

calkeuli sityvis kavSiri danarCen sityvebTan); poiema (sityvaTa mniSvnelobis<br />

cvla winadadebaSi maTi ganlagebis mixedviT). sityvis am mniSvnelobebis<br />

gamoxatvas mocemul drosa da konteqstSi losevi uwodebs<br />

sityvis pirvel simbolur erTobas. pirvel simbolons mosdevs meore<br />

simboloni – sruli simboluri erToba, sityvis saerTo mniSvneloba,<br />

romelic moicavs mis mniSvnelobaTa yvela calkeul gamovlinebas. swored<br />

am donis Semdeg Tavisufldeba sityva bgerisgan.<br />

dabolos, sityvis umdables doneze mdebareobs yvelaze umniSvnelo –<br />

fonema, bgeriTi Semadgenloba, romelic mTlianad materialur samyaros<br />

ganekuTvneba da aRaraviTari kavSiri ara aqvs mis arsTan. fonemuri gamoxatva<br />

aseve Seadgens sityvis ramdenime moments: JReradoba, adamianis xma,<br />

danawevrebuli bgera, danawevrebul bgeraTa erToblioba, gamoTqmis Taviseburebebi.<br />

rac ufro Rrmad Sedis eidosi meonSi, miT ufro klebulobs<br />

igi mniSvnelobis srul gaqrobamde da sityvis uazro, usulo bgerad gadaqcevamde.<br />

287


amrigad, losevi sityvis agebulebis dialeqtikuri analizis Sedegad<br />

gamoy<strong>of</strong>s mis 67 moments, rac qmnis sityvis sagnobriv da wina-sagnobriv<br />

struqturas.<br />

sityvis, rogorc arsis, gagrZelebisa da gamovlenis gaazrebas gansakuTrebuli<br />

mniSvneloba mieca qristianobasTan dakavSirebiT, radgan Tu<br />

saxeli aris arsi, maSin RvTis saxelic aris TviT RmerTi. es swavleba<br />

XX saukunis dasawyisSi gavrcelebuli iyo rusuli samRvdeloebis nawilSi,<br />

romlebic Tavis Tavs `saxelis madideblebs~ uwodebdnen. Tavdapirvelad<br />

saxelis madidebloba (имяславие) popularuli gaxda aTonis<br />

mTis rusul saZmoSi (antoni bulatoviCis meTaurobiT) mama ilarionis<br />

wignis `kavkasionis mTebze~ (1907) gamosvlis Semdeg, romelic kavkasionze<br />

moRvawe gandegilebis cxovrebis aRwerasTan erTad Seicavda tradiciul<br />

marTlmadideblur swavlebas iesos locvis Sesaxeb. losevis mtkicebiT,<br />

romelic mxars uWerda am swavlebas, saxelis gandidebis tradicia<br />

mraval saukunes iTvlis. igi saTaves iRebs aRmosavleTis berobis mistikur<br />

moZRvrebaSi RmerTTan SeerTebis Sesaxeb misi saxelis meSveobiT –<br />

marxviT, dumiliT da iesos locvis Seuwyveteli gameorebiT miiRweoda<br />

sulieri ganaTlebis sxvadasxva safexuri: sityvieri locvidan guliTad<br />

locvamde. `RvTis saxeli gvevlineba jer sityvaSi, rodesac azrebi jer<br />

gafantulia da RvTis saxelze koncentracia arasakmarisia; Semdeg locvaSi<br />

TandaTan ebmeva xorxi, mkerdi da guli. xolo rodesac guli iwyebs<br />

cemas locvis riTmSi, adamiani aRwevs gonieri eqstazis mdgomareobas,<br />

rodesac adamiani mTlianad monawileobs locvaSi Tavisi gulis yoveli<br />

dartymiT, yoveli amosunTqviT~ (losevi 1999ბ:229). sulieri aRmasvlis<br />

mwvervalze `iesos saxeli brwyinavs Sinagan adamianSi mTeli Tavisi sinaTliT<br />

da sidiadiT~ (iqve).<br />

iesos locvis warmoTqmis sistema SeimuSaves bizantiaSi, XIV saukuneSi,<br />

isiqastebma (berZn. ησυχια – mdumareba; berebi, romlebmac mdumarebis<br />

aRTqma dades), Tumca, losevis TqmiT, `saxelis gandidebis~ fesvebi<br />

midis Zveli aRTqmisa da qristianobis pirvel saukuneebSi, da es tradicia<br />

arasodes ar Sewyvetila.<br />

XIV saukunes miekuTvneba aseve cnobili kamaTi Taboris naTelis Taobaze,<br />

romliTac gaciskrovnda macxovari Taboris mTaze feriscvalebis<br />

dros. iesos locvis mimdevrebi amtkicebdnen, rom swored am naTels xedavdnen<br />

locvisas da rom am saxiT TviT ieso ecxadebodaT maT. maTi mowinaaRmdegeebi<br />

ki amtkicebdnen, rom Taboris naTeli ar aris xelTuqmneli<br />

da amitom aranairad ar SeiZleba iyos RmerTi. 1351 wels Sekrebilma<br />

saeklesio krebam daadgina, rom Taboris sinaTle arc RvTiuri arsia da<br />

arc RmerTis qmnileba, aramed igi aris RvTiuri arsis energia, romelic,<br />

RvTiuri arsisgan gansxvavebiT, aris Secnobadi. da radgan energia ganuy<strong>of</strong>elia<br />

arsisgan, maSasadame igi aris RmerTi.<br />

RvTis saxelTan da Taboris naTelTan losevi aseve akavSirebs VIII<br />

saukunis xatmebrZolobas bizantiaSi, romlis drosac xatebis mowinaaR-<br />

288


mdegeni amtkicebdnen, rom RmerTis Secnoba da aRwera SeuZlebelia da<br />

amitom mis xats aranairi kavSiri ara aqvs masTan. amave dros, xatTayvanismcemlebi<br />

eTayvanebodnen xatebs rogorc RvTiuri arsis gamovlenas.<br />

losevis TqmiT, yvela am kamaTs RvTis arssa da misi energiebis Sesaxeb<br />

erTi safuZveli aqvs – es aris dapirispireba subieqtur-fsiqologiur<br />

relativizmsa da obieqtur idealizms, anu platonizms, Soris. raRa<br />

Tqma unda, es ar aris warmarTuli platonizmi (eklesiis mier samjer<br />

anaTemas gadacemuli), romelic qadagebda maradis my<strong>of</strong>, dausabamo materias,<br />

sulebis gadasaxlebas, poliTeizms da a.S., aramed platonizmi, rogorc<br />

ganyenebuli sqematuri dialeqtikuri sistema (raime konkretuli<br />

istoriul-kulturuli SigTavsis gareSe). platonizmi aq gaazrebulia<br />

qristianuli TvalTaxedvidan.<br />

saukuneebis ganmavlobaSi kamaTi RvTis arssa da misi energiebis Taobaze<br />

aRar ganaxlebula, magram axali ZaliT ifeTqa aTonis mTaze zemoxsenebuli<br />

movlenebis Semdeg. rusulma eklesiam `saxelis madidebloba~<br />

panTeistur mwvaleblobad CaTvala, xolo ilarionis wigni `kavkasionis<br />

mTebze~ akrZala. wm. sinods Semdegi argumentebi mohyavda: RvTis saxeli<br />

wminda da Tayvansacemia, radgan igi sityvierad aRniSnavs macxovars;<br />

locvaSi (gansakuTrebiT iesos locvaSi) RvTis saxeli da TviT RmerTi<br />

aRiqmebian ganuyrelad, igivdebian. magram es xdeba mxolod locvaSi da<br />

mxolod Cvens gulSi. sinamdvileSi ki RmerTis saxeli aris mxolod saxeli<br />

da ara TviT RmerTi an misi Tvisebebi, sagnis dasaxeleba da ara<br />

TviTon sagani, amitom igi ar SeiZleba vcnoT an davasaxelod RmerTad,<br />

arc RvTaebad, radgan igi arc RvTis energiaa. xolo RvTis saxeliT Cadenili<br />

saswaulebi aResruleba wminda eklesiis locvisa da mlocvelis<br />

Sinagani rwmenis Sedegad da ara RvTis saxelis ZaliT.<br />

1913 wels zafxulSi, wm. sinodis gadawyvetilebiT, saberZneTSi gaigzavna<br />

ramdenime samxedro xomaldi `berebis buntis~ CasaxSobad. jariskacebma<br />

SturmiT aiRes wm. panteleimonis monasteri, sadac berebi imy<strong>of</strong>ebodnen,<br />

da, miuxedavad imisa, rom berebi SeuiaraReblebi iyvnen da winaaRmdegobas<br />

ar uwevdnen samxedroebs, mravali maTgani mokluli an daWrili<br />

iqna. 1700 rusi beridan 1000-ze meti Caiyvanes ruseTSi, zogi cixeSi<br />

Casves, umetesoba ki gakriWes da gadaasaxles. moZraobis meTauri antoni<br />

bulatoviCi gadaasaxles Tavis mamulSi lutikovkaSi, sadac igi 1919<br />

wels mokles mZarcvelebma.<br />

1914 wlidan moxda saxelis madidebelTa nawilis reabilitacia da<br />

maT darTes saeklesio saqmianobis gagrZelebis neba. Tumca sabolood saxelis<br />

madideblobis sakiTxi mainc ver iqna gadawyvetili da daxuruli,<br />

radgan 1917 wels Sekrebilma krebam ver moaswro Tavisi muSaobis dasruleba<br />

revoluciis gamo.<br />

revoluciis Semdeg saxelis madidebelTa nawili gamoeyo ruseTis<br />

patriarqalur eklesias da SeuerTda e.w. katakombur eklesias, romelic<br />

ar TanamSromlobda sabWoTa kavSiris aTeistur xelisuflebasTan. mravali<br />

maTgani kavkasiaSi dasaxlda, piatigorskisa da soxumis midamoebSi,<br />

289


magram 20-30-ian wlebSi berebis umetesoba daxvrites. mcirericxovani<br />

gadarCenilebi ki patar-patara Temebs qmnidnen da seqtantebiviT cxovrobdnen.<br />

90-ian wlebSi isini jer kidev cxovrobdnen afxazeTis maRalmTian<br />

raionebSi.<br />

Zlieri iyo saxelis madidebloba emigrantul eklesiaSi, sadac mis<br />

propagandas eweoda mRvdeli da filos<strong>of</strong>osi sergi bulgakovi, romlis<br />

wigni `saxelis filos<strong>of</strong>ia~ 1953 wels gamoica parizSi.<br />

ruseTSi ki gasuli saukunis 90-iani wlebidan am swavlebas avrceleben<br />

iRumenebi grigori lurie da Te<strong>of</strong>ane areskini.<br />

saxelis madidebelTa saqmes didi gamoxmaureba mohyva rusuli inteligenciis<br />

mxridan. 1922 – 1925 wlebSi moskovSi arsebobda `saxelis<br />

madidebelTa wre~, sadac Sediodnen a. losevi, mRvdlebi pavel florenski<br />

da sergi bulgakovi, maTematikosebi (moskovis maTematikuri skolis<br />

damaarseblebi) d. egorovi da n. luzini, m. novosiolovi, p. popovi da<br />

sxvebi.<br />

TviTon losevisa da misi meuRlis valentina loseva-sokolovas<br />

moZRvari iyo arqimandriti daviTi, aTonidan gamoZevebuli erT-erTi beri.<br />

1929 wels mama daviTma meuRleebi farulad monazvnebad aRkveca.<br />

saxelis madidebel berTa bedi gaiziares aseve moskovuri wris wevrebma:<br />

1930-ian wlebSi maTi umetesoba daapatimres da daxvrites. erTerTi<br />

maTgani – m. novosiolovi – 2000 wels wmindanad Seracxes.<br />

1930 wels losevi da misi meuRle daapatimres da miusajes Sesabamisad<br />

10 da 5 weli gamosasworebel banakebSi – losevs belomorkanalis,<br />

meuRles ki cimbiris erT-erT banakSi. magram 1933 wels orive gaaTavisufles<br />

da losevs SesaZlebloba mieca, gaegrZelebina Tavisi samecniero<br />

moRvaweoba.<br />

swored moskovuri wris moRvaweobis wlebSi Camoyalibda losevis,<br />

florenskisa da bulgakovis saxelis filos<strong>of</strong>ia, sadac isini ewinaaRmdegebian<br />

nominalizmsa da pozitivizms, xolo dasaxelebis Teorias, konkretulad<br />

RvTis saxelis magaliTze, akavSireben swavlebasTan sinergiis Sesaxeb,<br />

romlis mixedviT Sesamecni da Semmecnebeli (adamiani da samyaro)<br />

erTiandebian simboloSi (anu saxelSi, sityvaSi). amgvar pozicias losevi<br />

uwodebs `absolutur simbolizms~ – swavlebas, romelSic miuwvdomeli<br />

RvTiuri arsi vlindeba xatebebis saxiT. losevi mas upirispirebs, erTi<br />

mxriv, agnosticizms (RvTaebrivi arsi sruliad Seucnobelia da aranairad<br />

ar vlindeba) da, meore mxriv, religiur racionalizms (RvTaebrivi<br />

arsi bolomde vlindeba da masSi araferia Seucnobeli). losevis azriT,<br />

orive gza religiis uary<strong>of</strong>amde da aTeizmamde midis. xolo absoluturi<br />

simbolizmi gulisxmobs adamianis ziarebas RmerTis arsisadmi misi energiebis<br />

gavliT, romelic yvelaze sruly<strong>of</strong>ilad swored RvTis saxelSi<br />

gamoixateba. amrigad, iqmneba Sexeduleba mTels samyaroze, rogorc saxelze,<br />

romelic lamobs RvTis saxelTan mimsgavsebas.<br />

290


literatura<br />

Гоготишвили Л.А., Платонизм в Зазеркалье XX века, или вниз по лестнице, ведущей<br />

вверх// Лосев А.Ф., Очерки античного символизма и мифологии, Москва 1993.<br />

Еп. Илларион (Алфеев), Священная тайна церкви. Введение в историю и<br />

проблематику имяславских споров, Алетейа, Петербург 2002.<br />

Лосев 1999ა: Лосев А.Ф., Философия имени // Лосев А. Ф. Самое само. Сочинения,<br />

ЭКСМО – Пресс, Москва.<br />

Лосев 1999ბ: Лосев А.Ф., Имяславие // Лосев А.Ф. Личность и Абсолют, Мысль,<br />

Москва.<br />

Лосев А.Ф., Имяславие и платонизм // “Вопросы философии”, 2002, №9, с. 102-129.<br />

Лосев А.Ф., Античный космос и современная наука, Москва 1927.<br />

Лосев А.Ф., Вещь и имя // Лосев А.Ф. Бытие. Имя. Космос, Москва 1993.<br />

Постовалова В.И., Философия языка А.Ф. Лосева. Типологический лик.<br />

Генетические истоки. Основные идеи и подходы // Гуманитарная наука в России,<br />

Москва 1996.<br />

Ketevan Dzidziguri<br />

Aleksei Losev’s Conception <strong>of</strong> Language<br />

Summary<br />

The article is a consideration <strong>of</strong> the philosopher Aleksei Losev’s conception <strong>of</strong> language.<br />

This conception concerns the tendency <strong>of</strong> philosophy <strong>of</strong> language “onomatodoxy”<br />

(imiaslavie) which arose in Russia at the beginning <strong>of</strong> XX century. Onomatodoxy – the<br />

identification <strong>of</strong> the Name <strong>of</strong> God and the divine essence – was the important branching <strong>of</strong><br />

the Russian pale <strong>of</strong> the church. First, it spread among the Russian brotherhood <strong>of</strong> Mount<br />

Athos, and the <strong>of</strong>ficial church declared it hereby.<br />

After the forcible return home <strong>of</strong> the Russian monks, the teaching about Jesus name found a<br />

lot <strong>of</strong> followers not only among the clergy, but also among the Russian intelligentsia. In the<br />

20 th century, the Moscow Circle <strong>of</strong> Name-worshippers was founded and the philosophers P.<br />

Florenski, S. Bulgakov and A. Losev took an active part in it. The conceptions <strong>of</strong> these<br />

three intellectuals are connected with the teaching on language as an expression <strong>of</strong> being.<br />

Word, name is made by means <strong>of</strong> a synergetic act <strong>of</strong> self-revelation <strong>of</strong> the primary essence<br />

and its creative perception by human being. The most perfect expression <strong>of</strong> the essence is<br />

the Name <strong>of</strong> God. That is why, onomatodox philosophers believed that the Name <strong>of</strong> God is<br />

God Himself.<br />

In Losev’s philosophy language is described in its widest context as the exposition <strong>of</strong> any<br />

inner idea outwardly. So, according to Losev, everything that exists, animate and inanimate,<br />

is a name, a kind <strong>of</strong> stairs <strong>of</strong> words where live and dead words are placed. Thus, the objects<br />

<strong>of</strong> the world make the language by means <strong>of</strong> which the essence presents itself. The human<br />

being is also a name and he creates human word, speech, which is the quintessence <strong>of</strong><br />

human being’s world-view.<br />

Thus, the axis <strong>of</strong> mentality is made – God, World, Human being – which creates a new,<br />

“theoanthropocosmic” paradigm <strong>of</strong> <strong>linguistics</strong> and philosophy, in general.<br />

291


292<br />

enaTmecnierebis sakiTxebi – 2011<br />

axali wignebi<br />

Steffi Chotiwari-Jünger, Damana Melikischwili, Lia Wittek, Georgische<br />

Verbtabellen, Helmut Buske Verlag GmbH, Hamburg, 2010, 160 S.<br />

qarTuli enis yvelaze did sirTuled samarTlianad iTvleba zmna da<br />

misi kategoriebi. ucxoelebs yovelTvis uWirdaT mis labirinTebSi garkveva,<br />

TiTqmis gadaulaxav dabrkolebad miaCndaT zmnebis sworad uRleba<br />

da ama Tu im uRlebadi formis gamocnoba. jer kidev XX saukunis dasawyisSi<br />

werda germaneli mecnieri adolf diri, rom qarTuli zmna jer<br />

kidev Camouyalibebelia da bevr sakvanZo sakiTxze erTmaneTSi gramatikosebic<br />

ver SeTanxmebulan (Cxenkeli 1958:XXXI).<br />

zmnebis uRlebad formebSi garkvevas didad uwyobs xels zmnaTa klasifikaciis<br />

mwyobri da Tanamimdevruli sistema, indeqsirebuli CamonaTvali,<br />

rom araqarTvelma advilad SearCios Sesabamisi uRlebis tipi.<br />

am sakiTxisadmi axleburi midgomiT gansakuTrebiT sayuradReboa germaniaSi<br />

axlaxan gamosuli wigni `qarTuli zmnebis tabulebi~, romlis avtorebic<br />

arian Stefi xotivari-iungeri, damana meliqiSvili da lia viteki.<br />

1 vfiqrobT, qarTuli enis SeswavliT dainteresebuli pirebisaTvis<br />

is didi SenaZenia. naSromis Teoriul safuZvlad iqca damana meliqiSvilis<br />

wigni `qarTuli zmnis uRlebis sistema~ (meliqiSvili 2001) da<br />

Jurnal `georgikaSi~ gamoqveynebuli statiebi (meliqiSvili 1978; meliqiSvili<br />

2006), romelTa mixedviT, qarTuli zmnebi iy<strong>of</strong>a sam jgufad<br />

anu diaTezad. diaTeza ki emyareba rogorc zmnis formas – struqturas,<br />

ise mis valentobas – konstruqcias, amasTanave, moicavs gvars, versias,<br />

konversiasa da inversias, zmnaTa statikuroba-dinamikurobas, iTvaliswinebs<br />

aqtantTa brunvacvalebadobasa da semantikasac. amiT SesaZlebeli<br />

xdeba bevri winaaRmdegobisa da Seusabamobis Tavidan acileba, rac Zalian<br />

arTulebda ucxoelebSi qarTuli zmnuri formebis gagebas da abnevda<br />

maT. 2 amitomac uwoda Tavis recenziaSi daniel hamfrisma d. meliqiSvilis<br />

naSroms (`qarTuli zmnis uRlebis sistema~) saetapo da sistemas –<br />

revoluciuri, romlis mniSvneloba Seadara 1936 wels akaki SaniZis mier<br />

drois kategoriis Secvlas mwkrivis kategoriiT (hamfrisi 2006:132-133).<br />

`qarTuli zmnebis tabulebSi~ didi dakvirvebiTa da saqmis Rrma<br />

codniTaa SerCeuli 800 zmna, Targmnili da indeqsirebulia (miTiTebulia<br />

uRlebis Sesabamisi tipi anu diaTeza da paradigma). bolos mocemu-<br />

1 aRsaniSnavia, rom damana meliqiSvilis wignis safuZvelze hamfrisisa da yufunias TanaavtorobiT<br />

amerikaSic gamoica wigni (ix. meliqiSvili, hamfrisi, yufunia 2008).<br />

2 2006 wels hamburgSi gamoica lia abulaZisa da andreas ludenis saxelmZRvanelo,<br />

romelSic zmnaTa klasifikaciis principad aseve aRebuli iyo sami diaTeza (abulaZe,<br />

ludeni 2006).


lia uRlebis nimuSebi paradigmebis mixedviT, ris Sedegadac SesaZlebelia<br />

ara marto mocemuli formebis, aramed sxva zmniswinebiT nawarmoebi<br />

msgavsi agebulebis zmnebis sworad uRleba.<br />

Stefi xotivar-iungeris mier didi dakvirvebiTaa Sedgenili wignis<br />

Sesavali, romelSic gansakuTrebul yuradRebas imsaxurebs tipologiuri<br />

dakvirvebani qarTul da germanul zmnebze (maT Soris, sawyisisa da infinitivis<br />

msgavseba-gansxvaveba, zmnaTa morfologiuri agebuleba, xmovanprefiqsTa<br />

funqciebi, subieqtis brunvacvalebadoba, kauzativTa warmoeba da<br />

sxv.).O<br />

naSromis ZiriTadi nawili moicavs zmnur tabulebs (xotivari, meliqiSvili,<br />

viteki 2010:30-95): germanulad Targmnilia 800 qarTuli zmna,<br />

miTiTebulia masdari, ZiriTadi droiTi formebi (awmyo, wyvetili da I TurmeobiTi),<br />

logikuri subieqtis brunva da indeqsi (diaTeza da paradigma).<br />

wignis mesame nawilSi mocemulia zmnebis uRleba diaTezebisa da paradigmebis<br />

mixedviT (xotivari, meliqiSvili, viteki 2010:95-137).<br />

I diaTezis zmnebidan (paradigma 1-34) nauRlebia: vwuxvar, vyef, vfren,<br />

vCqmet, vicini, vbRavi, vuCivi, vyvinTav, vCurCuleb, vtrialeb, viZineb, vam-<br />

Tqnareb, vuRutuneb, vcxovrob, vpatronob, vmoZraob, vloculob, davseirnob...<br />

II diaTezis zmnebidan (paradigma 35-52): viwerebi/vewerebi, vidrikebi,<br />

viryevi, viWrebi, vizrdebi, vigzavnebi, vixatebi, vsveldebi, avyvirdebi, vejibrebi,<br />

vTbebi, vwyrebi...<br />

III diaTezis zmnebidan (paradigma 53-66): macvia, SemiZlia, momwons...<br />

uyvars, sciva, amTqnarebs, emRereba, epataraveba, enatreba, aviwydeba...<br />

bolo nawilSi Tavmoyrilia 50 xSirad xmarebuli da Znelad gamosayenebeli<br />

zmnis uRleba (xotivari, meliqiSvili, viteki 2010:137-160): moaqvs,<br />

mohyavs, mivdivar, vkiTxulob, vekiTxebi, mixaria, vaZlev, maqvs,<br />

myavs, mesmis, vdeb, vawven, miyvars, vxedav da sxv.<br />

d. meliqiSvilis naSromis 9000 zmnidan am tabulebSi moxvda 800<br />

zmna, romlebic dalagebulia germanuli ekvivalentebis anbanur rigze.<br />

roca germanuli zmna polisemiuria, qarTulSi mocemulia yvela ZiriTadi<br />

mniSvneloba. magaliTad, germanul zmnas bestehen qarTulSi eqvsi Sesatyvisi<br />

aqvs da yvela sxvadasxva paradigmas ganekuTvneba: bestehen<br />

(Gefahr) daZleva, sZlevs (daZlia, dauZlevia) – 22; bestehen (Prüfung) Cabareba<br />

(abarebs, Caabara, Caubarebia) – 28; bestehen (aus) Sedgoma (Sedgeba,<br />

is Sedgeboda, is Sedgenila) – 29; bestehen (seit) arseboba (arsebobs, is<br />

arsebobda, arsebula) – 14; bestehen (auf etw.) moTxovna (sTxovs, mos-<br />

Txova, mouTxovia) – 18; bestehen (darin, dass...) saqme isaa (saqme is aris,<br />

saqme is iyo, saqme is y<strong>of</strong>ila) – I; zmnas bestellen ori mniSvneloba aqvs:<br />

bestellen (etw./jmdn) SekveTa (ukveTavs, SeukveTa, SeukveTia/SeukveTavs) –<br />

26; bestellen (Grüße) gadacema (salams gadascems, salami gadasca, salami<br />

gadaucia) – I da a.S.<br />

293


gardauvali ausziehen (igive wegziehen) zmnis mniSvneloba qarTulSi<br />

aris gadasvla (gadadis, gadavida, gadasula); gardamaval ausziehen (etw.)-s<br />

Seesabameba ixdis (gaixada, ar gauxdia), ausziehen (jmdn.)-s – xdis (gaxada,<br />

ar gauxdia); ukuqceviTi ausziehen, sich gamoixateba zmniT ixdis (gaixada,<br />

ar gauxdia) da aS.<br />

wignis praqtikuli daniSnuleba rom ufro TvalnaTliv warmovidginoT,<br />

ganvixiloT, rogor SeiZleba paradigmis gamoyeneba. magaliTad,<br />

bestehen zmnis pirvel mniSvnelobasTan miwerilia paradigma 22. tabulebSi<br />

mocemulia imave tipis zmnis uRlebis nimuSi: I diaTezis 22-e paradigmaSi<br />

nauRlebia zmna aRwevs, romlis mixedviTac SesaZlebelia daZleva<br />

zmnis uRlebac. bestehen (Prüfung) Cabareba ki miekuTvneba 28-e paradigmas,<br />

romlis nimuSadac nauRlebia aSenebs zmna.<br />

vfiqrobT, wignSi swored zmnuri paradigmebia Zalze mniSvnelovani.<br />

TiToeulSi SerCeuli zmnebi erTgvari modelia, romlis mixedviTac indeqsebis<br />

saSualebiT SesaZlebelia vauRloT sxva zmnebic. xazgasmiT unda<br />

aRiniSnos, rom sarecenzio wignis mniSvneloba uaRresad didia, aseTi<br />

naSromebis gamocema ki – udavod misasalmebeli.<br />

gvaqvs mxolod oriode rCeva Semdegi gamocemebisaTvis: Cveni azriT,<br />

tabulebi kidev ufro sasargeblo iqneba, Tuki zogierT relatiur zmnas-<br />

Tan (magaliTad, hyavs, moswons, uyvars...) mieTiTeba uRlebis mTeli paradigma<br />

– rogorc subieqturi, ise obieqturi wyoba (momwons, mogwons da<br />

movwonvar, momwonxar; miyvars, giyvars da vuyvarvar, uyvarxar...), radgan<br />

mxolod manis rigis mixedviT uRleba ver miscems ucxoels srul<br />

warmodgenas am tipis zmnebze. aseve kargi iqneba, rom tabulebs axldes<br />

zmnebis anbanuri saZiebeli qarTuladac, rom informacia ufro amomwuravi<br />

iyos.<br />

darwmunebuli varT, rom `qarTuli zmnis tabulebi~ erT-erT mniSvnelovan<br />

saswavlo masalad iqceva qarTuli eniT dainteresebuli ucxoelebisaTvis.<br />

ar iqneboda urigo, rom am tipis wignebi Sedgeniliyo sxva enebzec,<br />

radgan qarTuli zmnebis indeqsirebuli saZieblisa da uRlebis paradigmebis<br />

gamocema saSuri saqmea.<br />

rusudan zeqalaSvili<br />

literatura<br />

abulaZe, ludeni 2006: Abuladze L., Ludden A., Lehrbuch der georgischen Sprache,<br />

Helmut Buske Verlag GmbH, Hamburg.<br />

meliqiSvili 1978: Melikischwili D., Das System der Konjugation des transitiven Verbs<br />

im modernen Georgisch: Georgica (Zeitschrift für Kultur, Sprache und Geschichte<br />

Georgiens und Kaukasiens), S. 17-23.<br />

meliqiSvili 2001: d. meliqiSvili, qarTuli zmnis uRlebis sistema, logos<br />

presi, <strong>Tbilisi</strong>.<br />

294


meliqiSvili 2006: Melikischwili D., Zu den Prinzipien der Klassifikation und<br />

Qualifikation konjugierter Formen des georgischen Verbs (Zur Anwendung logischer<br />

Prinzipien in der Grammatik): Georgica (Zeitschrift für Kultur, Sprache und Geschichte<br />

Georgiens und Kaukasiens), 29 Shaker Verlag, Aachen, S. 23-36.<br />

meliqiSvili, hamfrisi, yufunia 2008: Melikischwili D., Humphries J. D., Kupunia M.,<br />

The Georgian Verb. A Morphosyntactic Analysis, Hyattsville.<br />

xotivari-iungeri, meliqiSvili, viteki 2010: Chotiwari-Jünger St., Melikischwili D.,<br />

Wittek L., Georgische Verbtabellen, Helmut Buske Verlag GmbH, Hamburg.<br />

Cxenkeli 1958: Tschenkéli K., Einführung in die georgische Sprache, Erstauflage in zwei<br />

Bänden, I. Theoretischer Teil/ II. Praktischer Teil, 1.316 Seiten, Amirani-Verlag in der<br />

Schweiz.<br />

hamfrisi 2006: d. hamfrisi, recenzia damana meliqiSvilis wignze (qarTuli<br />

zmnis uRlebis sistema): enaTmecnierebis sakiTxebi, I-II, <strong>Tbilisi</strong>, gv. 132-134.<br />

* * *<br />

leila geguCaZe, qarTuli ena, sintaqsis sakiTxebi. <strong>Tbilisi</strong>s universitetis<br />

gamomcemloba, 2010, 404 gv.<br />

ivane javaxiSvilis saxelobis <strong>Tbilisi</strong>s saxelmwifo universitetis<br />

gamomcemlobis grifiT daibeWda leila geguCaZis SvidnakveTiani `qarTuli<br />

enis~ bolo sami nawilis Sevsebuli varianti, romelic mxolod sintaqsis<br />

sakiTxebs moicavs.<br />

amTaviTve unda iTqvas, rom leila geguCaZis naSromSi daunjebulia<br />

amomwuravi informacia Cveni mSobliuri enis sintaqsze, mis Taviseburebebze,<br />

rasac avtori dakvirvebuli mkvlevris SesaSuri alRoTi gvawvdis:<br />

sadad, amomwuravad, winamorbedTa mniSvnelovani Tu umniSvnelo wvlilis<br />

gaTvaliswinebiT. avtors esa Tu is sakvlevi sakiTxi Sejerebuli aqvs am<br />

Temaze arsebuli publikaciebis avtorTa naazrevTan.<br />

ueWvelia misi erudicia sakvlev TematikaSi. wignis damazustebeli<br />

saTauria sintaqsis sakiTxebi. am dros ki Aavtors ganuxilavi ar rCeba<br />

qarTuli enis winadadebaTa arc erTi struqtura. mkvlevari ar sjerdeba<br />

ZiriTadi tipebis mimoxilvas da warmoaCens Tanamedrove qarTuli saliteraturo<br />

enis winadadebaTa mravalsaxeobebs.<br />

wignSi akumulirebulia is Teoriuli bazisi, romelzedac agebulia<br />

naSromi. masSi TanaSemoqmedebiTad aris gadmocemuli qarTuli enis sintaqsis<br />

Sesaxeb met-naklebad mniSvnelovani gamokvleva.<br />

avtori uaRresad saintereso da yuradsaReb konceptualur svlebs<br />

gvTavazobs. kerZod, andazebiseuli struqturebi mis mieraa interpretirebuli<br />

rogorc ganzogadebulpiriani winadadeba, romlis zmna-SemasmenelTan<br />

Sewyobili meore piris forma (Sen) xan subieqtia:<br />

iseTi xidi gade (Sen), Senma SviliSvilmac zed gaiaroso,<br />

xanac – gramatikuli iribi obieqti: avi mezoblisagan cecxlic nu<br />

gindao (Sen) (gv.188-189).<br />

295


hipipotaqsur konstruqciaTa saxeobebSi leila geguCaZe gamoy<strong>of</strong>s<br />

Tanamimdevruli daqvemdebarebis winadadebebs, rodesac damokidebuli winadadebebi<br />

sxvadasxva sintaqsuri funqciisani arian (gv. 361). am saxeobas<br />

igi sqematuradac warmoadgens (gv. 361-367).<br />

oden l. geguCaZis kvlevis sferoa mwkrivTa SesaZlo Sefardebebi da<br />

droTa Tanamimdevroba rTul Tanwyobilsa (gv. 280-281) da qvewyobil winadadebaSi<br />

(gv. 348-350). rTul qvewyobil winadadebaTa analizi cxady<strong>of</strong>s,<br />

rom mTavari da damokidebuli winadadebebis zmna-SemasmenelTa ar-<br />

Cevani Tavisufali ar aris: mTavari winadadebis ama Tu im mwkrivs damokidebulSi<br />

Seesabameba ramdenime, magram ara nebismieri mwkrivis forma<br />

(gv. 348):<br />

arc maSin SeuniSnavs vinme, roca xis ZirSi dajda.<br />

am droisgaremoebiTdamokidebuliani rTuli qvewyobili struqturis<br />

mTavar winadadebaSi I TurmeobiTis mwkrivi gvaqvs, damokidebuli winadadebis<br />

zmna-Semasmeneli wyvetilis mwkriviTaa gadmocemuli. garda wyvetilisa,<br />

I TurmeobiTTan SeiZleboda y<strong>of</strong>iliyo uwyveteli: arc maSin SeuniSnavs<br />

vinme, roca xis ZirSi jdeboda. SeiZleboda y<strong>of</strong>iliyo I TurmeobiTic:<br />

arc maSin SeuniSnavs vinme, roca xis ZirSi mjdara.... magram xom ver<br />

vityviT:<br />

arc maSin SeuniSnavs vinme, roca xis ZirSi dajdeboda (an dajdebodes,<br />

an dajdes)... (gv.349).<br />

rTuli qvewyobili winadadebis TiToeuli tipi gansxvavebul viTarebas<br />

gviCvenebs: is, rac erTi saxis qvewyobili winadadebisaTvis bunebrivia,<br />

SesaZloa meore saxeobisaTvis naklebad damaxasiaTebeli an saerTod<br />

SeuZlebeli aRmoCndes. amitom mwkrivTa da droTa SesaZlo Tanamimdevrobis<br />

sakiTxs avtori winadadebis TiToeuli tipisaTvis cal-calke ganixilavsDda<br />

askvnis, rom zmna-Semasmenlebi erTmaneTs Seefardebian ZiriTadad<br />

erTi gramatikuli drois farglebSi, Tumca es dro SesaZlebelia sxvadasxva<br />

mwkriviT iyos gadmocemuli (gv. 349).<br />

aucileblad gasaTvaliswinebelia is faqti, rom erTsa da imave<br />

mwkrivs sxvadasxva saxis winadadebaSi, imis mixedviT, mTavarSia igi Tu<br />

damokidebulSi, ama Tu im mwkrivTan urTierTobisas SesaZloa gansxvavebuli<br />

mniSvneloba hqondes. l. geguCaZiseuli kvalificiuri analizi sarwmunod<br />

xdis mis debulebebs. wigni RirsSesaniSnavia erTi ramiTac: igi<br />

uSecdomoa!<br />

yvela gadatanili sityva tradiciuli qarTuli marTlweris wesebis<br />

farglebSia, rasac dakabadonebis avtomaturi sistemis SemoRebis Semdeg<br />

agrerigad varT danatrebuli.<br />

naSromi humanitaruli mecnierebis Tanamedrove donis Sesabamisi<br />

kvlevaa da rCeba qarTvelologiuri saenaTmecniero literaturis cnebebisa<br />

da masalis farglebSi.<br />

296<br />

marika jiqia


Sinaarsi<br />

jemSid giunaSvilis rCeuli samecniero Sromebis bibliografia ..................... 5<br />

Tamar abulaZe, elene giunaSvili, saqarTvelos sparsuli<br />

da qarTul-sparsuli istoriuli sabuTebi:<br />

lingvistur-filologiuri kvlevis aspeqtebi .................................................. 15<br />

Tamar Abuladze, Helen Giunashvili, Persian and Georgian-Persian Historical<br />

Documents <strong>of</strong> Georgia: Aspects <strong>of</strong> Linguistic-Philological Studies ........................... 19<br />

marina aleqsiZe, pirdapiri naTqvamis rogorc Sinagani metyvelebis<br />

gamosaxvis formaTa nairsaxeoba ........................................................................... 20<br />

Marina Aleksidze, Direct Speech as a Type <strong>of</strong> Expression <strong>of</strong> Inner Speech .................. 29<br />

fati anTaZe-malaSxia, qarTulSi Semosuli sami orientalizmis Sesaxeb<br />

(`zirak||Zirak~||`zira~||`Zira~; `Zabun~-i; `manZil~-i) .......................................... 30<br />

Fati Antadze-Malashkhia, On Three Oriental Loan Words in Georgian<br />

(`zirak||Zirak~||~zira~||~Zira~; `Zabun~-i; `manZil~) ....................................................... 42<br />

naTia arabuli, kategorizaciis principebi: xilisa da bostneulis<br />

konceptualuri kategoriebi skolamdeli asakis bavSvebis warmosaxvaSi .... 44<br />

Natia Arabuli, Principles <strong>of</strong> Categorization: Conceptual Categories <strong>of</strong> Fruit and<br />

Vegetables in the Imagination <strong>of</strong> Preschooler Children .............................................. 62<br />

rusudan asaTiani, winadadebis sainformacio struqtura:<br />

`gaTiSuli~ (cleft) kiTxvebi megrulsa da lazurSi .......................................... 63<br />

Rusudan Asatiani,. Information Structures <strong>of</strong> a Sentence: Cleft Questions in<br />

Megrelian and Laz ...................................................................................................... 69<br />

zurab baraTaSvili, irealisi Sumerul enaSi ...................................................... 71<br />

Zurab Baratashvili, Irrealis in the Sumerian Language ................................................. 78<br />

Habib Borjian, Shemiran Dialect Group ........................................................................ 79<br />

habib borjiani, Semiranis dialeqturi jgufi ...................................................... 90<br />

Jost Gippert, Onomastica Irano-Iberica<br />

I. The Name <strong>of</strong> Vakhtang Gorgasali’s Persian Wife ................................................... 91<br />

iost giperti, iranul-qarTuli onomastika<br />

I. vaxtang gorgaslis sparseli colis saxeli ................................................ 98<br />

naTia dundua, zeciuri arsebebis amsaxveli terminebi bibliaSi ...................... 99<br />

Natia Dundua, The Terms <strong>of</strong> Heavenly Beings in the Bible .......................................... 116<br />

Д.И. Эдельман, К названиям больших кожаных сосудов (бурдюков)<br />

в иранских языках ..................................................................................................... 117<br />

joi edelmani, didi tyavis WurWlebis (tikebis) saxelwodebebi<br />

iranul enebSi .......................................................................................................... 124<br />

nino ejibaZe, bilingvuri ganaTleba da multiglosia<br />

egviptur sazogadoebaSi ................................................................................................................ 125<br />

Nino Ejibadze, The Bilingual Education and Multiglossia in the<br />

Egyptian Society ......................................................................................................... 129<br />

297


marine ivaniSvili, mcenareTa saxelebi qarTul oTxTavSi:<br />

nardi, nardioni ....................................................................................................... 130<br />

Marine Ivanishvili,The Plant Names in the Georgian New<br />

Testament: Nard, Nardion ......................................................................................... 133<br />

В.Б. Иванов, Двухфокусные согласные в иранских языках ..................................... 134<br />

vladimer ivanovi, orfokusiani Tanxmovnebi iranul enebSi .............................. 141<br />

vaxtang imnaiSvili, sakuTar saxelTa brunebis erTi<br />

gansakuTrebuli SemTxveva qarTulSi ................................................................. 142<br />

Vakhtang Imnaishvili, One Specific Case <strong>of</strong> Declension <strong>of</strong> Proper Names<br />

in Contemporary Georgian ......................................................................................... 150<br />

manana kvaWaZe, lingvokulturuli interferenciis Sesaxeb enobrivi<br />

kontaqtebis dros (gomborel laijTa magaliTze) ......................................... 151<br />

Manana Kvachadze, Towards the Linguocultural Interference in Language<br />

Contacts (As Exemplified by Gomborian Layijis) ..................................................... 159<br />

Gilbert Lazard, Note sur le sens du morphème Persan –râ ........................................... 160<br />

Jilber lazari, SeniSvnebi sparsul morfema -râ-s Sesaxeb .............................. 163<br />

vladimer lekiaSvili, alternatiuli samyaroebi da<br />

parametrizebuli semantika ................................................................................... 164<br />

Vladimer Lekiashvili, Possible Worlds and Parameterized Semantics .......................... 169<br />

lamara margvelani, giorgi CikoiZe, sxva enebidan Semosuli e.w.<br />

`nasesxebi~ leqsikis Sesaxeb ................................................................................ 170<br />

Lamara Margvelani, Giorgi Chikoidze, On Loanwords from Foreign Languages ........ 173<br />

qeTevan megreliSvili, Tavanis warmomavlobisa da<br />

omonimizaciisaTvis qarTulSi .............................................................................. 174<br />

Ketevan Megrelishvili, On the Origin and Homonimization <strong>of</strong> the Word<br />

“Tavani” in Georgian ................................................................................................. 181<br />

irine meliqiSvili, nana gamyreliZe, ivane leJava, luiza lorTqifaniZe,<br />

qeTevan margiani, izabela qobalava, glotalizebuli fonemebi (eieqtivebi)<br />

qarTvelur enebSi ................................................................................................... 183<br />

Irine Melikishvili, Nana Gamkrelidze, Ivane Lezhava, Luiza Lortkipanidze,<br />

Ketevan Margiani, Isabella Kobalava, Glottalized Phonemes (Ejectives)<br />

in Kartvelian Languages ............................................................................................. 201<br />

marina mefariSvili, protosemituri fonologiuri sistemis<br />

transformireba calkeul semitur enebsa da StoebSi ................................... 203<br />

Marina Meparishvili, Modified Systems <strong>of</strong> Proto-Semitic Phonemes in<br />

Different Semitic Languages ...................................................................................... 210<br />

lili JorJoliani, zaaqis mamis saxelis Sesaxeb ............................................... 211<br />

Lili Zhorzholiani, On the Name <strong>of</strong> Zahak’s Father ........................................................ 214<br />

maia saxokia, Zveli sparsulis formebi da funqciebi:<br />

diaqroniul-tipologiuri mimoxilva ................................................................. 216<br />

Maia Sakhokia, Forms and Functions <strong>of</strong> Old Persian:<br />

Diachronic-Typological Review ................................................................................ 239<br />

298


Bernard Outtier, Que sont devenus les manuscrits des Géorgiens de Fereidan? ........... 241<br />

bernar utie, ra bedi ewiaT fereidnel qarTvelTa xelnawerebs? ................... 243<br />

Sonja Gippert-Fritz, Anthroponyme im nördlichen Kaukasus ....................................... 244<br />

sonia giperti-frici, Crdilokavkasiuri anTroponimebi ..................................... 256<br />

lali qecba-xundaZe, epistemuri konteqstualizaciis germanuli<br />

Teoria diskursis lingvistikaSi ........................................................................ 257<br />

Lali Ketsba-Khundadze, Bedeutung der epistemischen Kontextualisierung .................. 264<br />

naTela quTelia, fonotaqtika da sistemis elementTa<br />

diaqroniuli transformacia ................................................................................. 265<br />

Natela Kutelia, Phonotactics and Diachronical Transformation <strong>of</strong> the<br />

Elements <strong>of</strong> the System ............................................................................................... 268<br />

guram Ciqovani, periferiuli arabuli dialeqtebis kvlevis<br />

ZiriTadi mimarTulebebi ......................................................................................... 269<br />

Guram Chikovani, The Main Objectives <strong>of</strong> the Study<br />

<strong>of</strong> Peripheral Arabic Dialects ...................................................................................... 281<br />

qeTevan ZiZiguri, aleqsei losevis lingv<strong>of</strong>ilos<strong>of</strong>iuri koncefcia .............. 282<br />

Ketevan Dzidziguri, Aleksei Losev’s Conception <strong>of</strong> Language ..................................... 291<br />

axali wignebi<br />

Steffi Chotiwari-Jünger, Damana Melikischwili, Lia Wittek,<br />

Georgische Verbtabellen, Helmut Buske Verlag GmbH,<br />

Hamburg, 2010, 160 S. (rusudan zeqalaSvili) ......................................................... 292<br />

leila geguCaZe, qarTuli ena, sintaqsis sakiTxebi,<br />

<strong>Tbilisi</strong>s universitetis gamomcemloba, 2010, 404 gv. (marika jiqia) ......... 295<br />

299


gamomcemlobis redaqtorebi: cira jiSkariani<br />

nana kaWabava<br />

komp. uzrunvely<strong>of</strong>a lali kurdRelaSvili<br />

TSU Press Editors: Tsira Jishkariani<br />

Nana Katchabava<br />

Compositor Lali Kurdghelashvili<br />

0179 <strong>Tbilisi</strong>, i. WavWavaZis gamziri 14<br />

14 Ilia Chavchavadze Avenue, <strong>Tbilisi</strong> 0179<br />

Tel 995(32)2251432<br />

www.press.tsu.ge

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!