Gillis E Grafström

Grafström, Gillis Emanuel, f 7 juni 1893 i Sthlm (Hedv El), d 14 april 1938 i Potsdam, Tyskland. Föräldrar: fastighetsägaren Claes August G o Anna Charlotta Börjesson. Studentex vid Östra reallärov i Sthlm 12, studier vid KTH 12—13, arkitektex vid Technische Hochschule i Berlin 18, inredningsarkitekt i London på 1920-talet, i Berlin från 1926.

G 9 febr 38 i Potsdam m Cécile v Mendelssohn-Bartholdy, f 6 jan 98 i Berlin, dtr till bankiren Otto v Mendelssohn-Bartholdy o Cécile Mendelssohn-Bartholdy (meddel av fru Cécile G, Sthlm).

Gillis G var medlem av Sthlms allmänna skridskoklubb (SASK), där han deltog i sin första tävling 1907. 1909 vann han Skolungdomens juniorklass och 1911 seniorklassen. Han var tvåa i SM 1912, var sv mästare 1917—19, vann Nordiska spelen 1917 och nordiska mästerskapet 1920. Han vann olympisk guldmedalj vid tre olympiader i följd, 1920, 1924 och 1928, olympisk silvermedalj 1932 samt världsmästerskapet 1922, 1924 och 1929. Sistnämnda år fick han Sv Dagbladets guldmedalj — den ende konståkare som erhållit denna utmärkelse.

G var den mest framgångsrike konståkare på skridskor som någonsin funnits och en av de skickligaste. Han lärde mycket av Ulrich Salchow, speciellt i skolåkningen men nådde aldrig upp till dennes utomordentliga tävlingshumör. Han blev med tiden allt ovilligare att tävla. Han var en artist och en särling med ett stundom sprudlande gosselynne. Helt suveränt behärskade han den stålfjädersspänstiga, lätta kroppen, men hans egendomliga lynnesskiftningar tilllät honom egentligen aldrig att visa hela sin bländande skicklighet i de OS och VM han med sådan framgång deltog i. En av G:s förebilder var amerikanen Jackson Haynes som vid ett besök i Sverige hävdade, att isen och inte luften var den verklige konståkarens element. G kunde allt men var sparsam med publikknipande hopp. Han förde sig alltigenom med fulländad grace. Ingen har som han tecknat blommor på isen så konstnärligt i en enda åkning med obetydlig benpendling och lätt armföring, och ingen har heller dansat så lätt på isen och så rytmiskt och musikaliskt följsamt.

G hade en stor konstnärlig begåvning och målade själv. Han var också en lidelsefull samlare av Meissenporslin och av allt som rörde skridskor, olika modeller av sådana och tavlor och silver med motiv anknytande till skridskoåkningen genom tiderna. Samlingarna var utställda i Nordiska museet 1963 och i Altonaer Museum i Hamburg 1966.